Ja. Jag SKA skriva en sammanfattning av Styrkeveckan på Playitas snart, bara inte just nu. Ifall ni undrar. Det var en helt fantastisk vecka på så många sätt men jag har inte riktigt hunnit smälta upplevelsen och landa i vardagen ännu.
Jag kan bara konstatera att min autopilot verkar ha ADHD. Det är liksom... "hej, jag är din autopilot, och jag ska nu ta oss till.......oooh, DET var spännande!!"mest hela tiden.
Varför? Jo, det är inte så himla svårt. Autopiloten på hemmafronten har glömt sina uppgifter för att Joakim var hemma ett halvår. Och att jag, ensam, ska ha koll på allting - det är tydligen svårt! Och autopiloten på jobbet är svårt handikappad av att jag lämnar från mig en del uppgifter och får en del andra i stället. Nästan ingenting går av sig själv och allting kräver tankeverksamhet!
Den här veckan är helt konstig i och med att arbetsveckan började i dag, mitt i veckan, och jag jobbar på att fånga upp snt som inte hände förra veckan. Men nästa vecka hoppas jag att autopiloten på hemmaplan har hunnit kicka in, att mat, plock, tvätt och sånt börjar hända lite mer per automatik så jag kan lägga krafter på annat!
Träning denna vecka? Oklart. Det känns som överkurs att få till det också. I dag fokuserade jag på att vara på jobbet i tid, komma hem i (rimlig) tid, laga mat och fixa matlåda. Ordning och reda. Efter typ 36 pass förra veckan så är det inte hela världen om det blir minimalt en vecka, nästa vecka får jag planera bättre och mer noga för att det ska bli hållbart helt enkelt! Kliv, kliv, överlev....
onsdag 30 januari 2019
söndag 20 januari 2019
Queen of Lazydogs tar ledigt!
Puh. Det var BRUTALT att komma tillbaka till vardagen alltså. Det har verkligen varit full fart med en andningspaus under helgen och sen en fullmatad vecka till. Under dessa två veckor har jag också fått lämna över en del av mina arbetsuppgifter till en kollega på jobbet samt tagit över arbetsuppgifter från en annan kollega. Därav mitt nya tillnamn "drottningen av lathundar" - jag har producerat ett rejält antal sidor manual och vägledning till kollegan som tar över mina grejer, och jag har också producerat lite lathundar till de uppgifter jag tagit över för att göra det lite enklare.
Jag gillar checklistor - det minskar mängden information jag behöver ha i huvudet. Dessutom är de till stor hjälp när uppgifter är tidskritiska. Finns det en vägledning eller checklista och jag skulle vara frånvarande av akut anledning så kan valfri normalintelligent kollega plocka fram checklistan och få undan det viktigaste!
Men nu - nu tar vi faktiskt ledigt. Det känns ganska välbehövligt efter två intensiva veckor! I morgon bitti lyfter planet mot älskade Fuerteventura (ön där det alltid är behagliga temperaturer och det inte finns några j-la pollen!) och sen ska vi hänga på Playitas en vecka. Styrkevecka med vissa inslag av crossfit, simning och löpning i bergen. Vädret verkar bli sådär, runt 20 grader, men helt ärligt så längtar jag jättemycket efter att kunna vara utomhus utan femtielva lager kläder, mössa och tjocka vantar! I måndags t ex när jag instruerade NMT var det (enligt termometern) 2 plusgrader men vinden gjorde att det kändes som -7. Brrrr....
Jag är rätt oförberedd på veckan. Har skummat igenom programmet som hastigast och skrattat lite åt Gyulas ibland rätt kreativa planering men annars tänker jag ta det som det kommer. Följa planen, göra som jag blir tillsagd, äta, träna och vila. Dricka smoothies i containerbaren, simma längder i soluppgången, njuta av långfrukost vid poolen och ha all tid i världen för MIN träning. Livet, helt enkelt. Det kommer bli awesome!
Jag gillar checklistor - det minskar mängden information jag behöver ha i huvudet. Dessutom är de till stor hjälp när uppgifter är tidskritiska. Finns det en vägledning eller checklista och jag skulle vara frånvarande av akut anledning så kan valfri normalintelligent kollega plocka fram checklistan och få undan det viktigaste!
Men nu - nu tar vi faktiskt ledigt. Det känns ganska välbehövligt efter två intensiva veckor! I morgon bitti lyfter planet mot älskade Fuerteventura (ön där det alltid är behagliga temperaturer och det inte finns några j-la pollen!) och sen ska vi hänga på Playitas en vecka. Styrkevecka med vissa inslag av crossfit, simning och löpning i bergen. Vädret verkar bli sådär, runt 20 grader, men helt ärligt så längtar jag jättemycket efter att kunna vara utomhus utan femtielva lager kläder, mössa och tjocka vantar! I måndags t ex när jag instruerade NMT var det (enligt termometern) 2 plusgrader men vinden gjorde att det kändes som -7. Brrrr....
Jag är rätt oförberedd på veckan. Har skummat igenom programmet som hastigast och skrattat lite åt Gyulas ibland rätt kreativa planering men annars tänker jag ta det som det kommer. Följa planen, göra som jag blir tillsagd, äta, träna och vila. Dricka smoothies i containerbaren, simma längder i soluppgången, njuta av långfrukost vid poolen och ha all tid i världen för MIN träning. Livet, helt enkelt. Det kommer bli awesome!
Etiketter:
#levelup,
jag vill,
jag är ultra,
livet,
Playitas
måndag 7 januari 2019
Hej måndag. Och vardag. Och verklighet...
Jaha, så var det med den julledigheten. I dag kom jag (precis som många andra) tillbaka till vardag och verklighet med en brutal duns.
Det kändes extra brutalt eftersom Joakims väckarklocka ringde vid fyra för att han återigen ska veckopendla till Göteborg. Inte nog med att jag ska tillbaka till jobbet och bete mig som en vuxen människa igen, jag har inte ens nån markservice hemma utan ska ta ansvar för hemmalivet också. Tufft alltså ;o)
Det är ju inte så att jag inte kan. Egentligen. Jag har faktiskt klarat av det stora delar av de senaste 3½ åren, men det kom ändå lite plötsligt! Fast vi har förberett ganska noga och lagat flera storkok så frysen är full med matlådor - det går således absolut ingen nöd på mig. Men ändå fokuserade jag i dag på att inte ha för höga krav. Ingen planerad träning, inget kvällsjobb - det räckte fint att jag behövde ta mig till jobbet i tid, med rätt kläder och rätt grejer med mig.
Sen blev jag tvärarg på kontoret - restaurangen där vi har subventionerad lunch har höjt priset IGEN och helt ärligt har de inte varit något vidare bra de senaste månaderna. Så nu tänker jag inte gå dit mer (annat än i s k "sociala undantagsfall" dvs lunch för hela avdelningen eller liknande). Därför bestämde jag i ren ilska att NU ska jag ha matlåda minst två dar i veckan, tråkigt eller ej. Två matlådor, 1 x thai, 1 x sushi, 1 x soppa kommer ändå bli mindre än 5 x lunch i jobbets restaurang.
Dagens "resträtt" var rostade rotsaker, en överbliven korv och en rest mosade ärtor som jag hade till fisk häromdagen. Medan rotsakerna och korven var i ugnen lagade jag helt sonika en god pastarätt med svamp, vitlök, zucchini, en gräddskvätt och lite tryffelkräm så har jag matlåda till i morgon och resterna gick åt. Win-win. Vi får se vad jag mer kan få ihop i veckan men i värsta fall finns det gott om mat i frysen!
Och eftersom jag ändå höll på och var redig så har jag betat av dagens pass i Runacademys magutmaning, yogat 20 minuter med Milla Floryd på Yogobe, diskat undan och förberett min "vane-kalender-lista" till kylskåpet (jag ska fotografera den när jag har fyllt i några veckor). Det funkade så bra under hösten att hålla ordning på löpningen med en papperslista på kylskåpet så nu har jag satt alla veckomål på listan. Löpning, styrketräning, matlådor, yoga, simning. Så är det bara att fylla i distans eller "antal gånger genomfört" och så tänker jag att jag kan få min guldstjärna (glittrigt klistermärke!) om löpningen + 3 andra är avklarade, dvs 4 av 5 för godkänt! Så finns det utrymme för att "livet händer" också.
Inga av de här målen är särskilt stora eller överväldigande. Det enda som skiljer sig från det jag har gjort hela hösten är att jag lagt till matlådorna och att jag ska fokusera ännu lite mer på att faktiskt få styrketräningen gjord. That's it. Små förändringar är bättre och mer effektiva än stora - framför allt för att de små är lättare att hålla fast vid! Jag är dessutom ett stort fan av synliga, fysiska listor hellre än de elektroniska. Jag responderar mycket bättre på glittriga klistermärken än på fyrverkerier i random app :-) Så, 2019, nu kör vi!
Det kändes extra brutalt eftersom Joakims väckarklocka ringde vid fyra för att han återigen ska veckopendla till Göteborg. Inte nog med att jag ska tillbaka till jobbet och bete mig som en vuxen människa igen, jag har inte ens nån markservice hemma utan ska ta ansvar för hemmalivet också. Tufft alltså ;o)
Det är ju inte så att jag inte kan. Egentligen. Jag har faktiskt klarat av det stora delar av de senaste 3½ åren, men det kom ändå lite plötsligt! Fast vi har förberett ganska noga och lagat flera storkok så frysen är full med matlådor - det går således absolut ingen nöd på mig. Men ändå fokuserade jag i dag på att inte ha för höga krav. Ingen planerad träning, inget kvällsjobb - det räckte fint att jag behövde ta mig till jobbet i tid, med rätt kläder och rätt grejer med mig.
Sen blev jag tvärarg på kontoret - restaurangen där vi har subventionerad lunch har höjt priset IGEN och helt ärligt har de inte varit något vidare bra de senaste månaderna. Så nu tänker jag inte gå dit mer (annat än i s k "sociala undantagsfall" dvs lunch för hela avdelningen eller liknande). Därför bestämde jag i ren ilska att NU ska jag ha matlåda minst två dar i veckan, tråkigt eller ej. Två matlådor, 1 x thai, 1 x sushi, 1 x soppa kommer ändå bli mindre än 5 x lunch i jobbets restaurang.
Dagens "resträtt" var rostade rotsaker, en överbliven korv och en rest mosade ärtor som jag hade till fisk häromdagen. Medan rotsakerna och korven var i ugnen lagade jag helt sonika en god pastarätt med svamp, vitlök, zucchini, en gräddskvätt och lite tryffelkräm så har jag matlåda till i morgon och resterna gick åt. Win-win. Vi får se vad jag mer kan få ihop i veckan men i värsta fall finns det gott om mat i frysen!
Och eftersom jag ändå höll på och var redig så har jag betat av dagens pass i Runacademys magutmaning, yogat 20 minuter med Milla Floryd på Yogobe, diskat undan och förberett min "vane-kalender-lista" till kylskåpet (jag ska fotografera den när jag har fyllt i några veckor). Det funkade så bra under hösten att hålla ordning på löpningen med en papperslista på kylskåpet så nu har jag satt alla veckomål på listan. Löpning, styrketräning, matlådor, yoga, simning. Så är det bara att fylla i distans eller "antal gånger genomfört" och så tänker jag att jag kan få min guldstjärna (glittrigt klistermärke!) om löpningen + 3 andra är avklarade, dvs 4 av 5 för godkänt! Så finns det utrymme för att "livet händer" också.
Inga av de här målen är särskilt stora eller överväldigande. Det enda som skiljer sig från det jag har gjort hela hösten är att jag lagt till matlådorna och att jag ska fokusera ännu lite mer på att faktiskt få styrketräningen gjord. That's it. Små förändringar är bättre och mer effektiva än stora - framför allt för att de små är lättare att hålla fast vid! Jag är dessutom ett stort fan av synliga, fysiska listor hellre än de elektroniska. Jag responderar mycket bättre på glittriga klistermärken än på fyrverkerier i random app :-) Så, 2019, nu kör vi!
Etiketter:
#levelup,
dailygreatness,
effektivitet,
jag vill,
jag är ultra,
livet,
löpning,
rörlighet,
träning
tisdag 1 januari 2019
Godmorgon 2019 - bokslut 2018!
Då är det nyårsmorgon och i vanlig ordning vaknade jag tidigt - dels för att jag alltid sover sämre när jag har druckit alkohol och dels för att det blåser ungefär halv storm ute. Så jag tar tillfället i akt att göra ett litet bokslut över året som gått och välkomna det nya året!
2018 var överlag ett ganska bra år, tycker jag. Visst har det haft sina utmaningar men när jag tänker tillbaka är det ändå många gånger som jag har lutat mig tillbaka och tänkt eller sagt att "det där livet, det är ganska bra ändå" och verkligen menat det. I så många olika situationer också - hemma, på jobbet, på resa, ute i löpspåret, på gymmet... Så jo, 2018 var ett bra år!
2018 var överlag ett ganska bra år, tycker jag. Visst har det haft sina utmaningar men när jag tänker tillbaka är det ändå många gånger som jag har lutat mig tillbaka och tänkt eller sagt att "det där livet, det är ganska bra ändå" och verkligen menat det. I så många olika situationer också - hemma, på jobbet, på resa, ute i löpspåret, på gymmet... Så jo, 2018 var ett bra år!
Det är omöjligt att tänka på vädret när man tänker tillbaka på 2018. Året inleddes med en vinter av sällan skådat slag. Jag cyklade i snö och älskade mina dubbdäck, drog på mig långkalsonger och jobbade utomhus - och det var helt okej. Runacademy-terminen inleddes med snöstorm och rusk men inget stoppar våra löpare som körde på ändå!
Våren blev kort och intensiv och det som skulle varit en vårig löparhelg på Österlen blev snarast sommar - men fantastiskt hursomhelst. Mera tur hade jag på 6-timmarsloppet i början av maj då temperaturen höll sig i schack och jag fick ihop hela 5 mil! Löpgruppens termin avslutades i shorts och linne och med att flertalet av mina ledare valde att sluta så vi behövde rekrytera nya. Ett antal telefonintervjuer senare satt jag med en riktigt bra magkänsla av att ha fått ihop en riktigt bra ledargrupp och det var dags att njuta av sommaren.
Sommaren var fantastisk, men oroväckande också. Den inleddes med Backyard Ultra Sydkusten där värmen och bristen på långpass gav mig ett betydligt sämre resultat än tänkt. Sedan var vi lediga och spenderade fantastiska dagar på tyska stränder, kom hem och gav oss på ett litet renoveringsprojekt i hallen uppe och nere - så bra det blev!
Hösten kom och var vacker, solig och färgrik. Joakim blev kvar hemma för att plugga in lite saknade betyg på Komvux, matkasse varannan vecka och ypperlig markservice gav mig resurser till annat. Och det var nog tur det, för på jobbfronten blev det en fruktansvärt tuff höst som innebar lite sjukskrivning och "omstart". Jag är inte säker på om jag hade orkat med det om jag samtidigt hade haft konstant egetansvar hemma. Men det blev också en ögonöppnare och en signal om hur långt jag kan våga låta stress gå innan jag behöver säga ifrån - kanske inte så dumt!
Mitt nya ledargäng hos Runacademy har verkligen levererat. Det känns stabilt och bra, alla drar sitt strå till stacken och vi har enormt kul ihop vilket också gör att vi kan leverera mycket bättre träning till våra löpare.
På egna träningsfronten slutar året också bra. Jag har sprungit en hel del i år - jag blev lite småilsk över min dåliga löpmotivation under första halvan av året som betydde att jag inte nådde mitt mål på BUS. Så efter semestern tog jag omtag, skapade "kylskåpslistan" och bestämde att springa minst 2 mil varje vecka året ut. Det har jag hållit - varje vecka. Några enstaka veckor med bara 2 mil, de flesta nånstans mellan 2 och 3 mil och några höjdare över 3 mil. Utan skadeproblem och överbelastning PLUS att jag har sprungit många flera fartpass än jag har gjort tidigare. Så löpmässigt är jag i rätt bra form vilket också var målet! Styrketräningen har jag haft svårt att hålla i de sista veckorna på året men det är lätt att "starta om" igen och jag vet vad jag behöver göra!
Fysiskt har jag ett bra avstamp för planeringen av 2019 och även mentalt har jag nog landat på ett bättre ställe än för några månader sedan. Så - rock on 2019!
Lite spontanfunderingar om vad året gärna får innehålla:
- träningsresor och -helger (två är redan bokade...)
- 6-timmars och BUS
- nya utmaningar på jobbet
- fortsätta på inslagen väg med mer vegetarisk mat och hembakat bröd
- fortsätta på ekonomi- och hållbarhetsfronten med köpstopp och mer pengar på sparkontot
- ännu en fantastisk sommarledighet med nya upplevelser
- jag har hört att Österlenmaraton ska "nystarta" under 2019, kanske kul att springa det igen?
- Helsingborg maraton?
- mycket mera löpcoaching
- fortsatt struktur och kontinuitet på egen löpträning
Etiketter:
#levelup,
jag vill,
jag är ultra,
livet,
löpning,
runacademy,
träning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)