Vårens första 4good-kväll. 400 tjejer på Palladium. Vin, mingel och goodiebags. Skratt, allvar och inspiration. Precis som vanligt alltså - fast ändå inte, för varje 4good-kväll är en ny upplevelse!
Den som inledde kvällen var Sandra Mastio. Sandra som vann Sveriges Mästerkock 2015 - som jag följde, givetvis, för om det handlar om mat sitter jag gärna bänkad framför tv'n! Tjejen som inte växte upp vid spisen, som fick upp ögonen för det där med mat först i vuxen ålder, och sen går och vinner en matlagningstävling. Sandra var otroligt härlig, personlig och rolig på scen och peppade verkligen alla att våga kliva utanför comfort zone och göra något man brinner för. Jag kunde inte motstå hennes kokbok i pausen, har inte hunnit botanisera så mycket i den ännu men till helgen så!
Efter Sandra följde Anna Benson. En äkta mångsysslare som jag såg som "julgransexpert" på TV i vintras, men som har många andra titlar på cv't. Journalist, skådespelare, författare, bloggare, svensk mästare i bordtennis.... Ja, ni fattar. Hon blev VD när hon var 24 men sen sa hon upp sig för att hon hellre ville jobba för sig själv. Hon har blivit tillfrågad om att göra grejer hon inte hade förutsättningar för och med livsmottot "Why not?" kastat sig ut i allt möjligt. En riktig pepptjej och inspiratör!
I pausen serverades vin från Lindemans (jag hoppade över det för jag var ju chaufför), choklad från Marabou och alkoholfritt alternativ från Noa som jag verkligen tycker om. Friskt och gott och "vuxet" i smaken - plus att det inte innehåller så många konstigheter.
Efter pausen var det dags för Sofia Wistam. Jag gillar "Sofias änglar" men jag vet inte så mycket om Sofia annars. Hon berättade om sin uppväxt, om att våga göra saker, om att kämpa mot cancer och framför allt om att älska livet och våga vara som man är. Också bra input!
Sist ut var Måns Möller och nu fick vi verkligen brutalskratta. Alltså det var så sinnessjukt roligt emellanåt så jag fick kramp i magen. Tanken var egentligen att Måns skulle peppa oss lite till att våga sätta mål och lite personligt och seriöst blev det också när han pratade om sin autistiske son men mestadels blev det bara väldigt, väldigt roligt. Helt ärligt - det kan man också behöva ibland. Bara släppa loss och skratta högt, länge, tillsammans. Det förlänger livet :-)
Således peppade drog vi hemåt med en goodiebag som bl. a. innehöll tidningarna Vego och Topphälsa, choklad från Marabou, chiapudding från Life (har inte vågat testa än men den står i kylen!), gryner och olivolja från Zeta. Nya spännande produkter att testa alltså, återkommer om jag hittar några höjdare!
Tufft med chokladen denna vecka, jag har varit SÅ chokladsugen men samtidigt bestämd på att hålla mig undan söndag till torsdag. Men det är sådär enkelt när man sitter där med en rejäl chokladkaka med tranbär och pekannötter.... Argh. Nåväl, jag gjorde det, och i kväll också fast jag har tittat i godisskåpet några gånger. Åt en ostbit och drack te i stället, det går det med.
I går kväll när jag kom hem och var trött och övertrött och hungrig och överinspirerad och allt möjligt annat på samma gång kämpade jag också mot sötsuget. Väl medveten om att jag behövde mat i stället för skräp åt jag grovt knäckebröd med kokt ägg på och drack lite te till medan jag varvade ner fast det gick som vanligt lite sådär, svårt att somna när det snurrar i skallen! Kvällen har inte riktigt producerat några konkreta idéer men väl föreläsningspepp inför måndagens jobbevenemang där jag får uppträda på scen :-)
Visar inlägg med etikett 4good. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 4good. Visa alla inlägg
onsdag 20 april 2016
onsdag 18 november 2015
4good: Pay It Forward 2015
I går var det dags för höstens sista 4good-kväll. Jag hade egentligen inte tänkt gå men 4good bjöd in mig som gäst och det kunde jag givetvis inte motstå! Så jag lyckades byta mitt instruktörspass mot en annan veckas och drog in till stan i stället.
Som vanligt var det så att det oväntade är det bästa. Och att det inte alltid blir det man väntar sig. Temat för kvällen var "Pay It Forward" och det innebär att man försöker skicka vidare, göra världen bättre, göra något gott. Det kan ta sig många olika uttryck och i går fick vi en härligt varierad kväll!
Först ut var Tilde de Paula Eby, känd från Nyhetsmorgon och Hela Sverige Bakar. Hon berättade om sin familjs flykt från Chile. Om att bosätta sig i Sverige men aldrig känna sig helt svensk, alltid känna lite utanförskap. Det handlade om tacksamhet men också om kampen för att bli en del av samhället. Mycket tänkvärt i dessa tider då många tvingas fly från sina hemländer.
Näst på tur stod Karin Volo. Nån har kanske hört henne sommarprata - tjejen som var på väg hem från USA men blev stoppad av polisen och satt häktad i nästan 4 år för ett brott som hennes exman begått men i hennes namn? Hursomhelst bestämde hon sig efter dessa 4 år för att förändra sitt liv och arbeta med att sprida glädje i världen. Det sägs att bara 13% av alla människor går till sina jobb med glädje, resten är mer eller mindre desillusionerade och Karin arbetar med företagsutveckling och coaching för att förändra det. Superintressant, tyckte jag.
Efter pausen (mingel, vin och choklad fast ingen choklad till mig) var det dags för det där oväntade. Cecilia Andrén Nyström, grundaren av Futebol dá Forca. En späd liten tjej, men med en enorm inneboende kraft! Som 19-åring reste hon till Moçambique för att sprida sin vision om fotbollsträning för tjejer. Ingen tekniskt avancerad fotbollsträning, men med fokus på att SE tjejerna, bekräfta dem, ge feedback och positiv uppmärksamhet. Något som efter 5 år har utvecklat sig till 400 ideella coacher och 8000 tjejer i fyra länder. Det coolaste av allt är att de i samband med sina fotbollsträningar och -matcher i Moçambique och Zambia kör workshops och undervisar tjejerna i viktiga ämnen - som mänskliga rättigheter, preventivmedel, menscykeln m.m. Som om det inte vore nog så får även publiken på matcherna samma information. Snacka om att utveckla samhället och undervisa viktiga målgrupper - ungdomar! Jag är vansinnigt imponerad och inser samtidigt att det Cecilia jobbar med är samma sak som vi på B.A.B.Y. Runners Team jobbar med - att ge kvinnor möjligheter, att förändra världen en person i taget. Jag har ett embryo till en idé som jag ska vidareutveckla. Tjejer kan!
Sist ut var Tony Irving. Jag förväntade mig en flamboyant show och en dramatisk "så kom jag ut"-historia. Det blev inte så. Inte alls, faktiskt. Utan det här var en ärlig Tony som berättade om sina felsteg i livet, om att bygga upp en fasad som man egentligen inte kan stå för, om skönhetsoperationer för att behålla fasaden medan ekonomin rasade samman. Jag var väldigt berörd av storyn som har vissa likheter med min egen - det där med en snygg fasad och kaos inuti är lite bekant liksom ;-)
Som ni säkert fattar är det Cecilia Andrén Nyström som tog flest poäng hos mig denna kväll och jag är än mer motiverad att försöka göra MIN lilla skillnad. Tack 4good för inbjudan, vi ses igen!
Som vanligt var det så att det oväntade är det bästa. Och att det inte alltid blir det man väntar sig. Temat för kvällen var "Pay It Forward" och det innebär att man försöker skicka vidare, göra världen bättre, göra något gott. Det kan ta sig många olika uttryck och i går fick vi en härligt varierad kväll!
Först ut var Tilde de Paula Eby, känd från Nyhetsmorgon och Hela Sverige Bakar. Hon berättade om sin familjs flykt från Chile. Om att bosätta sig i Sverige men aldrig känna sig helt svensk, alltid känna lite utanförskap. Det handlade om tacksamhet men också om kampen för att bli en del av samhället. Mycket tänkvärt i dessa tider då många tvingas fly från sina hemländer.
Näst på tur stod Karin Volo. Nån har kanske hört henne sommarprata - tjejen som var på väg hem från USA men blev stoppad av polisen och satt häktad i nästan 4 år för ett brott som hennes exman begått men i hennes namn? Hursomhelst bestämde hon sig efter dessa 4 år för att förändra sitt liv och arbeta med att sprida glädje i världen. Det sägs att bara 13% av alla människor går till sina jobb med glädje, resten är mer eller mindre desillusionerade och Karin arbetar med företagsutveckling och coaching för att förändra det. Superintressant, tyckte jag.
Efter pausen (mingel, vin och choklad fast ingen choklad till mig) var det dags för det där oväntade. Cecilia Andrén Nyström, grundaren av Futebol dá Forca. En späd liten tjej, men med en enorm inneboende kraft! Som 19-åring reste hon till Moçambique för att sprida sin vision om fotbollsträning för tjejer. Ingen tekniskt avancerad fotbollsträning, men med fokus på att SE tjejerna, bekräfta dem, ge feedback och positiv uppmärksamhet. Något som efter 5 år har utvecklat sig till 400 ideella coacher och 8000 tjejer i fyra länder. Det coolaste av allt är att de i samband med sina fotbollsträningar och -matcher i Moçambique och Zambia kör workshops och undervisar tjejerna i viktiga ämnen - som mänskliga rättigheter, preventivmedel, menscykeln m.m. Som om det inte vore nog så får även publiken på matcherna samma information. Snacka om att utveckla samhället och undervisa viktiga målgrupper - ungdomar! Jag är vansinnigt imponerad och inser samtidigt att det Cecilia jobbar med är samma sak som vi på B.A.B.Y. Runners Team jobbar med - att ge kvinnor möjligheter, att förändra världen en person i taget. Jag har ett embryo till en idé som jag ska vidareutveckla. Tjejer kan!
Sist ut var Tony Irving. Jag förväntade mig en flamboyant show och en dramatisk "så kom jag ut"-historia. Det blev inte så. Inte alls, faktiskt. Utan det här var en ärlig Tony som berättade om sina felsteg i livet, om att bygga upp en fasad som man egentligen inte kan stå för, om skönhetsoperationer för att behålla fasaden medan ekonomin rasade samman. Jag var väldigt berörd av storyn som har vissa likheter med min egen - det där med en snygg fasad och kaos inuti är lite bekant liksom ;-)
Som ni säkert fattar är det Cecilia Andrén Nyström som tog flest poäng hos mig denna kväll och jag är än mer motiverad att försöka göra MIN lilla skillnad. Tack 4good för inbjudan, vi ses igen!
fredag 8 maj 2015
4good-kväll: Shine 2015
Onsdagens 4good-kväll blev en sån där oväntad bonus. Eftersom schemat var så fullt så hade jag funderat lite på om jag skulle gå eller om jag skulle åka hem och vila. Men jag är så glad att jag trots allt bestämde mig för att stanna kvar. Jag svängde in på Palladium 18.15, snodde åt mig en sittplats och bara satt ner och andades. Bestämde mig för att lägga undan telefonen, inte notera och fotografera, bara lyssna och VARA just denna kväll. Den började med sedvanlig vinstutlottning (nej, ingen vinst till mig den här gången heller...) och sen var det dags för föreläsningar.
Marika King inledde kvällen. Jag kände inte till henne sen innan - visste bara att hon hade varit karriärsfokuserad, gick in i väggen och började skriva böcker. Och jag lyssnar alltid gärna på såna historier för jag lär mig alltid något. Marikas historia hade vissa likheter med min egen - bland annat använde hon det fantastiska ordet "jag-svag" för att förklara det där med att göra som alla andra vill, inte som man själv vill! Föreläsningen gav mig mycket och bekräftade många av mina egna upplevelser och konklusioner - t ex att när man slutar bry sig om vad alla andra tycker så mår man mycket bättre. Jag passade på att köpa Marikas böcker i pausen och fick några minuters pratstund vilket var supertrevligt.
Näst på tur var Lisa Lemke. Sprudlande av energi, här och där och överallt, med glada historier om hur hon har "halkat in" på det ena spåret efter det andra och hur man kan göra det möjligt att förverkliga sina drömmar. Jätteroligt helt enkelt. Lisas största pepp var att skaffa sig en egen "theme song" som man kan använda för att peppa sig själv, jag spånar redan.... Kan bli precis vad som helst!
Efter paus, vin och mingel kom Lina Hedlund upp på scen. En gripande föreläsning som inleddes med dans, sen fokuserade på att "passa på" i stället för att "passa in", fortsatte med en berättelse om ett missfall som gick förskräckligt fel och kunde ha blivit slutet - men som gick bra. Lina avslutade sin föreläsning med att sjunga några strofer ur "I will survive" och jag satt stum och tårögt. Jag förväntade mig ingenting men blev helt golvad. Coolt.
Sist ut var Andreas Carlsson. Jag känner honom bara som en grinig domare i Idol men här fick vi en energisk föreläsning om att våga, att smyga sig in backstage och bli kompis med sångaren i Chicago, att bli årets låtskrivare och mycket mer. Väldigt peppande tyckte jag och det bara förstärker mitt beslut om att "våga våga" lite oftare! För det blir ju oftast väldigt bra när jag gör det!
Således peppad cyklade jag hem i vårkvällens småregn och kom hem med en goodiebag med Marabou Choklad, duschkräm från Kneipp, mascara från Max Factor, müsli från Risenta, kronärtskockskräm från Zeta, tidningen Lantliv, en tidning från Life, dryck från Caliente och en hoper rabattkuponger och infomaterial. Vansinnigt sugen på att åka på 4good Mountain Camp i höst, alltså... Långhelg på Ramundberget, hur härligt kan inte det bli? Nån som vill hänga med så vi kan ha sällskap på resan? Jag råkar veta att Mini ställer upp och sponsrar med en låååång provkörning om man ska dit och det är helt klart roligare att vara flera i bilen!
Marika King inledde kvällen. Jag kände inte till henne sen innan - visste bara att hon hade varit karriärsfokuserad, gick in i väggen och började skriva böcker. Och jag lyssnar alltid gärna på såna historier för jag lär mig alltid något. Marikas historia hade vissa likheter med min egen - bland annat använde hon det fantastiska ordet "jag-svag" för att förklara det där med att göra som alla andra vill, inte som man själv vill! Föreläsningen gav mig mycket och bekräftade många av mina egna upplevelser och konklusioner - t ex att när man slutar bry sig om vad alla andra tycker så mår man mycket bättre. Jag passade på att köpa Marikas böcker i pausen och fick några minuters pratstund vilket var supertrevligt.
Näst på tur var Lisa Lemke. Sprudlande av energi, här och där och överallt, med glada historier om hur hon har "halkat in" på det ena spåret efter det andra och hur man kan göra det möjligt att förverkliga sina drömmar. Jätteroligt helt enkelt. Lisas största pepp var att skaffa sig en egen "theme song" som man kan använda för att peppa sig själv, jag spånar redan.... Kan bli precis vad som helst!
Efter paus, vin och mingel kom Lina Hedlund upp på scen. En gripande föreläsning som inleddes med dans, sen fokuserade på att "passa på" i stället för att "passa in", fortsatte med en berättelse om ett missfall som gick förskräckligt fel och kunde ha blivit slutet - men som gick bra. Lina avslutade sin föreläsning med att sjunga några strofer ur "I will survive" och jag satt stum och tårögt. Jag förväntade mig ingenting men blev helt golvad. Coolt.
Sist ut var Andreas Carlsson. Jag känner honom bara som en grinig domare i Idol men här fick vi en energisk föreläsning om att våga, att smyga sig in backstage och bli kompis med sångaren i Chicago, att bli årets låtskrivare och mycket mer. Väldigt peppande tyckte jag och det bara förstärker mitt beslut om att "våga våga" lite oftare! För det blir ju oftast väldigt bra när jag gör det!
Således peppad cyklade jag hem i vårkvällens småregn och kom hem med en goodiebag med Marabou Choklad, duschkräm från Kneipp, mascara från Max Factor, müsli från Risenta, kronärtskockskräm från Zeta, tidningen Lantliv, en tidning från Life, dryck från Caliente och en hoper rabattkuponger och infomaterial. Vansinnigt sugen på att åka på 4good Mountain Camp i höst, alltså... Långhelg på Ramundberget, hur härligt kan inte det bli? Nån som vill hänga med så vi kan ha sällskap på resan? Jag råkar veta att Mini ställer upp och sponsrar med en låååång provkörning om man ska dit och det är helt klart roligare att vara flera i bilen!
Fullspäckade dagar
Jag har prioriterat att äta, kramas och sova i stället för att häcka framför datorn. Jag har haft ett par ovanligt fullspäckade dagar och det är väl inte helt idealisk schemaläggning som ligger bakom men nu råkade det bli så just den här veckan :-)
Onsdagen började jag på kontoret och gick sen till gymmet för att träna ett benpass. Det var roligt och ruskigt vidrigt. Jag misstänker att utfall med stepup i smith-maskin ligger bakom den djävulska träningsvärk jag har haft i går och i dag! Det var totalt sett ett riktigt, riktigt tungt pass och jag kunde knappt gå efter passet. Skärpte mig och gick iväg till Redfellas och hämtade en smoothie och sen hade vi PT-möte och gemensam fika. Släpade mig därefter in i duschen och cyklade till stan för mellanmål innan jag fortsatte till 4good-kvällen som förtjänar ett eget inlägg - och efter kvällen cyklade jag hem och gick och la mig. Ungefär så :-) Enligt Fitbit somnade jag på 4 minuter och det kan nog stämma att jag var så pass trött!
Jag brukar försöka planera in sovmorgon dagen efter 4good-kvällarna men det hade jag inte riktigt tänkt på utan dagens första kund låg 07.30. Jag hann till gymmet precis i tid för att kunna ta en snabbdusch och byta kläder och sen drog vi i gång, nästa kund kom 08.40 och när vi var färdiga var det bara att byta till människokläder och sticka till kontoret i flygande fart. Jag trodde att jag hade ett möte 10.00 men det var först 10.30 och tur var väl det. Det var ett "informellt" möte och vi gick iväg till närmaste fik och tog en kaffe för att kunna prata i lugn och ro. Bra, jag gillar när man litar på min kompetens i specifika ämnen!
Jobbade vidare och cyklade sedan i full fart mot gymmet för att beta av dagens tredje kund, sen ombyte i rekordfart och cykeltur hem. Klädbyte, mellanmål och packa ryggsäck på ca 45 minuter och så cyklade jag ner mot Bulltofta där ett gäng glada tjejer från Ladies Circle Malmö hade beställt ett eget NMT-pass och det fick de. Varierade förflyttningar, stafett, cirkelträning, teamträning med mera och givetvis lite trädkramning och upphopp som avslut. Stretch och lite reklam för verksamheten som avslut och sen gick tjejerna och duschade och bytte om och jag - jag cyklade hem. Och åt mat. Joakim hade lagat torskfilé med ärtpestopasta så det var bara att värma och det var SÅ välbehövligt och gott där vid halv nio efter att ha överlevt på två små mellanmål sen lunchdags! Teoretiskt sett hade jag ett löp-pass på en mil i träningsschemat också men det struntade jag i och prioriterade att äta, kramas och sova. Och att lägga fem minuter på att förbereda morgondagen.
I dag hade jag rätt så avancerade planer på att komma iväg senast 06.20 för att hinna gymma innan jobbet. Det gick inte riktigt så raskt på morgonen och jag bestämde att det inte var hela världen att eftermiddagsträna när det nu blev så. Cyklade till jobbet, ställde mig i duschen, insåg att jag hade glömt att handla frukostfrallor på vägen, duschade och fixade klart och joggade sen till närmasta bageri for att hämta frallorna och duka upp den frukost som jag handlade och ställde i jobbkylen i går. Bra planering! Frukost och team-möte och sen vanligt jobb, tre viktiga grejer med korta deadlines att fixa och så lite planering inför nästa veckas reseaktivitet.
Lämnade kontoret klockan två och cyklade bort till gymmet för att träna veckans sista styrketräningspass - rygg och mage. Ett riktigt roligt pass! Fem miljoner förnedrande chins med gummiband (jätteglad för att jag fick en hel uppsättning i födelsedagspresent!), hantelrodd som gjorde mig alldeles lycklig för att jag såg så fina muskelkonturer i spegeln, och en massa magövningar. Det var superlugnt på gymmet och jag tog mig tid att berömma en kille som bänkpressade med helt fantastiskt vacker teknik :-) Slängde i mig proteinshake, planerade måndagens PT-pass och bytte sen om och cyklade hem. Noterade att jag smågäspade lite på cykeln och blev oresonligt ilsken på medtrafikanter som inte uppförde sig. Lågt blodsocker, låg energinivå, någon? Hem till te och müsliskorpor med ost och lite vila och så gemensam middag sen när Joakim hade klarat av sitt träningspass för dagen. Det är fredag och HELG!
Onsdagen började jag på kontoret och gick sen till gymmet för att träna ett benpass. Det var roligt och ruskigt vidrigt. Jag misstänker att utfall med stepup i smith-maskin ligger bakom den djävulska träningsvärk jag har haft i går och i dag! Det var totalt sett ett riktigt, riktigt tungt pass och jag kunde knappt gå efter passet. Skärpte mig och gick iväg till Redfellas och hämtade en smoothie och sen hade vi PT-möte och gemensam fika. Släpade mig därefter in i duschen och cyklade till stan för mellanmål innan jag fortsatte till 4good-kvällen som förtjänar ett eget inlägg - och efter kvällen cyklade jag hem och gick och la mig. Ungefär så :-) Enligt Fitbit somnade jag på 4 minuter och det kan nog stämma att jag var så pass trött!
Jag brukar försöka planera in sovmorgon dagen efter 4good-kvällarna men det hade jag inte riktigt tänkt på utan dagens första kund låg 07.30. Jag hann till gymmet precis i tid för att kunna ta en snabbdusch och byta kläder och sen drog vi i gång, nästa kund kom 08.40 och när vi var färdiga var det bara att byta till människokläder och sticka till kontoret i flygande fart. Jag trodde att jag hade ett möte 10.00 men det var först 10.30 och tur var väl det. Det var ett "informellt" möte och vi gick iväg till närmaste fik och tog en kaffe för att kunna prata i lugn och ro. Bra, jag gillar när man litar på min kompetens i specifika ämnen!
Jobbade vidare och cyklade sedan i full fart mot gymmet för att beta av dagens tredje kund, sen ombyte i rekordfart och cykeltur hem. Klädbyte, mellanmål och packa ryggsäck på ca 45 minuter och så cyklade jag ner mot Bulltofta där ett gäng glada tjejer från Ladies Circle Malmö hade beställt ett eget NMT-pass och det fick de. Varierade förflyttningar, stafett, cirkelträning, teamträning med mera och givetvis lite trädkramning och upphopp som avslut. Stretch och lite reklam för verksamheten som avslut och sen gick tjejerna och duschade och bytte om och jag - jag cyklade hem. Och åt mat. Joakim hade lagat torskfilé med ärtpestopasta så det var bara att värma och det var SÅ välbehövligt och gott där vid halv nio efter att ha överlevt på två små mellanmål sen lunchdags! Teoretiskt sett hade jag ett löp-pass på en mil i träningsschemat också men det struntade jag i och prioriterade att äta, kramas och sova. Och att lägga fem minuter på att förbereda morgondagen.
I dag hade jag rätt så avancerade planer på att komma iväg senast 06.20 för att hinna gymma innan jobbet. Det gick inte riktigt så raskt på morgonen och jag bestämde att det inte var hela världen att eftermiddagsträna när det nu blev så. Cyklade till jobbet, ställde mig i duschen, insåg att jag hade glömt att handla frukostfrallor på vägen, duschade och fixade klart och joggade sen till närmasta bageri for att hämta frallorna och duka upp den frukost som jag handlade och ställde i jobbkylen i går. Bra planering! Frukost och team-möte och sen vanligt jobb, tre viktiga grejer med korta deadlines att fixa och så lite planering inför nästa veckas reseaktivitet.
Lämnade kontoret klockan två och cyklade bort till gymmet för att träna veckans sista styrketräningspass - rygg och mage. Ett riktigt roligt pass! Fem miljoner förnedrande chins med gummiband (jätteglad för att jag fick en hel uppsättning i födelsedagspresent!), hantelrodd som gjorde mig alldeles lycklig för att jag såg så fina muskelkonturer i spegeln, och en massa magövningar. Det var superlugnt på gymmet och jag tog mig tid att berömma en kille som bänkpressade med helt fantastiskt vacker teknik :-) Slängde i mig proteinshake, planerade måndagens PT-pass och bytte sen om och cyklade hem. Noterade att jag smågäspade lite på cykeln och blev oresonligt ilsken på medtrafikanter som inte uppförde sig. Lågt blodsocker, låg energinivå, någon? Hem till te och müsliskorpor med ost och lite vila och så gemensam middag sen när Joakim hade klarat av sitt träningspass för dagen. Det är fredag och HELG!
lördag 7 mars 2015
Jag är personlig tränare!
Den senaste veckan har spenderats med att få de sista bitarna på plats och NU är jag mer än redo att ta emot potentiella kunder för konsultation! På torsdag, den 12. mars, har jag "öppet hus" på mitt gym, Fitness24Seven på Universitetsholmen i Malmö från 16-19. Kom och fråga mig om träning och boka tid för en fri konsultation hos mig!
Vägen har inte varit spikrak. För 4 år sen var jag i halvdålig form, sjukskriven med utmattningsdepression och hade inga tankar på att jag skulle kunna vara den som inspirerade andra. Men under tiden som jag blev starkare och friskare tänkte jag att när träningen kunde hjälpa mig så pass mycket så kanske den också kan hjälpa andra. Personlig tränare kändes så avancerat men gruppträningsinstruktör kanske kunde passa? För två år sedan sökte jag som instruktör hos Friskis och Svettis, men de tyckte inte jag passade hos dem - men däremot blev jag antagen som instruktörskandidat hos Nordic Military Training och för drygt ett år sedan var jag med och startade upp den ideella löpgruppen B.A.B.Y. Runners Team som erbjuder gratis löpträning för kvinnor en gång i veckan.
Jag älskar fortfarande att instruera grupper - jag älskar dynamiken och glädjen som uppstår när vi tränar tillsammans och jag älskar utmaningen i att planera ett pass som passar alla från nybörjare till vältränade. Men samtidigt kände jag också att jag kan inte ge varje deltagare det de vill ha och behöver. Tankarna på att bli personlig tränare smög sig ändå på - för tänk om det går?
I november 2013 hade jag bestämt mig. Hittat en utbildning, stod på vippen att anmäla mig, fick extra pepp efter ett 4good-event, väntade bara på att försäljningen av mitt halva hus skulle bli klart så att jag fick finansieringen på plats. Försäljningen gick i stöpet och ett tag tänkte jag att det aldrig skulle gå. Sen tänkte jag om. Bestämde att jag faktiskt ville gå en PT-utbildning och sen ta beslut om framtiden. Jag började skrapa ihop pengar för att finansiera projektet, fick helt oväntat assistans av skatteåterbäringen och anmälde mig till utbildning. Äntligen!
Allt var fixat med ledighet från jobb etc när utbildningen plötsligt sköts fram från oktober till januari. ÅH så irriterande men i slutändan gjorde det ingen skillnad, för utbildningens sista vecka skulle ändå ligga i februari 2015 så certifieringen låg ju kvar samma dag ändå. Efter utbildningens första två veckor var jag övertygad. Varje gång vi jobbade med praktik i gymmet så visste jag stensäkert att det här är precis det jag vill göra. Jag tog mod till mig. Thomas, min förste PT, har sagt flera gånger att han mer än gärna ville anställa mig som PT om jag bestämde mig för att gå den vägen. Och Fitness24Seven sökte personal just då så jag skrev ihop ansökan och CV och skickade in. Efter att jag hade klarat utbildningens sista del var saken biff - jag hade ett jobb.
Cirkeln är sluten. Jag börjar jobba som PT på samma gym och på samma kontor där Thomas och jag en gång började min resa inom styrketräningen - resan som tog mig "från utbränd till ultra" och förändrade mitt liv. Jag kan knappt tro att det är sant men det blev precis så som jag önskade mig och drömde om. Jag - den nya personliga tränaren på Universitetsholmen. Jag ser så fram emot att få träffa alla mina kommande kunder och vägleda dem på deras resa inom träning och välmående!
Vägen har inte varit spikrak. För 4 år sen var jag i halvdålig form, sjukskriven med utmattningsdepression och hade inga tankar på att jag skulle kunna vara den som inspirerade andra. Men under tiden som jag blev starkare och friskare tänkte jag att när träningen kunde hjälpa mig så pass mycket så kanske den också kan hjälpa andra. Personlig tränare kändes så avancerat men gruppträningsinstruktör kanske kunde passa? För två år sedan sökte jag som instruktör hos Friskis och Svettis, men de tyckte inte jag passade hos dem - men däremot blev jag antagen som instruktörskandidat hos Nordic Military Training och för drygt ett år sedan var jag med och startade upp den ideella löpgruppen B.A.B.Y. Runners Team som erbjuder gratis löpträning för kvinnor en gång i veckan.
Jag älskar fortfarande att instruera grupper - jag älskar dynamiken och glädjen som uppstår när vi tränar tillsammans och jag älskar utmaningen i att planera ett pass som passar alla från nybörjare till vältränade. Men samtidigt kände jag också att jag kan inte ge varje deltagare det de vill ha och behöver. Tankarna på att bli personlig tränare smög sig ändå på - för tänk om det går?
I november 2013 hade jag bestämt mig. Hittat en utbildning, stod på vippen att anmäla mig, fick extra pepp efter ett 4good-event, väntade bara på att försäljningen av mitt halva hus skulle bli klart så att jag fick finansieringen på plats. Försäljningen gick i stöpet och ett tag tänkte jag att det aldrig skulle gå. Sen tänkte jag om. Bestämde att jag faktiskt ville gå en PT-utbildning och sen ta beslut om framtiden. Jag började skrapa ihop pengar för att finansiera projektet, fick helt oväntat assistans av skatteåterbäringen och anmälde mig till utbildning. Äntligen!
Allt var fixat med ledighet från jobb etc när utbildningen plötsligt sköts fram från oktober till januari. ÅH så irriterande men i slutändan gjorde det ingen skillnad, för utbildningens sista vecka skulle ändå ligga i februari 2015 så certifieringen låg ju kvar samma dag ändå. Efter utbildningens första två veckor var jag övertygad. Varje gång vi jobbade med praktik i gymmet så visste jag stensäkert att det här är precis det jag vill göra. Jag tog mod till mig. Thomas, min förste PT, har sagt flera gånger att han mer än gärna ville anställa mig som PT om jag bestämde mig för att gå den vägen. Och Fitness24Seven sökte personal just då så jag skrev ihop ansökan och CV och skickade in. Efter att jag hade klarat utbildningens sista del var saken biff - jag hade ett jobb.
Cirkeln är sluten. Jag börjar jobba som PT på samma gym och på samma kontor där Thomas och jag en gång började min resa inom styrketräningen - resan som tog mig "från utbränd till ultra" och förändrade mitt liv. Jag kan knappt tro att det är sant men det blev precis så som jag önskade mig och drömde om. Jag - den nya personliga tränaren på Universitetsholmen. Jag ser så fram emot att få träffa alla mina kommande kunder och vägleda dem på deras resa inom träning och välmående!
onsdag 17 september 2014
4good: Eat, Love, Live 2014
På gårdagens 4good-kväll satt jag uppe på balkongen och valde att inte ens försöka fotografera på det avståndet. Men jag hade en hemskt rolig kväll ändå! Vi var inbjudna av 4good som supermatsambassadörer och i det ingick också att stå i Supernature's monter före föreläsningarna och i pausen och prata med eventuella intressenter. Några få dök i alla fall upp men det var inte många som var modiga. Vin och choklad var nog mer populärt ;-)
Kvällens första föreläsare var Leila Söderholm. Jag har bara sett henne som den där otroligt peppiga träningsbruden som hittar på träningsprogram i tv - och det var också så hon började sin föreläsning. Med stories om att peta in träning i vardagen, att ha "dagens övning i köket" (varje gång man går in i köket ska man göra t ex 10 armhävningar, fatta hur många det blir på en dag) för att smygträna och om att maxa träningen när man väl gör det. Gasa ordentligt i 20 minuter i stället för att småfisa i en timme liksom. Superbra! Men sen berättade hon också om att få en cancerdiagnos, en stomioperation och om att komma tillbaka till den där peppiga personen. Att smygträna jätteförsiktigt och att utnyttja varje sjukhusvistelse till ett projekt - som t ex att skriva en bok eller starta en blogg. Att verkligen, verkligen vilja och att kämpa för att komma tillbaka. Asgrymt. Jag var imponerad - och det inspirerade mig ytterligare att ta tag i de där grejerna jag verkligen vill göra. Yep.
Sen kom Tina. Mat-Tina. Som jag trodde skulle prata om mat, men i stället blev det hysteriskt rolig standup a la Tina. Det handlade om mat och dialekter. Och om att Tina är rädd för två personer i hela världen - Anna Skipper och Birgitta Rasmusson (hon från Hela Sverige Bakar). Om att man ska komma ihåg att mat också är kärlek och våga krydda och testa lite kul grejer. Fyllt med en massa asgarv och avslutat med ett gäng filmklipp från tv-program med mera där det ibland gick fantastiskt bra och ibland helt åt pipsvängen. Äkta feelgood!
Efter pausen var det då dags för Mrs Murphy som jag inte visste ett dugg om innan. Agent of Fabulousness - vadå? Men hennes föreläsning handlade om att fira sig själv. Lite av hennes egen historia om svek och brustet hjärta och sedan hur hon kom tillbaka igen. Det är väldigt lätt att avfärda Mrs Murphy som en antifeministisk konservativ tant som tycker att tjejer ska tillbaka till femtiotalet. Men det går djupare än så. Det handlar om att fira i vardagen och att respektera sig själv så att man ger sig själv det bästa. Guldkantad tekopp och juice i champagneglas. Lyxiga underkläder som man trivs i. Glitter och glamour för att pigga upp vardagen. Hon får inte mig att kliva i strumphållare, korselett och höga klackar men det är värt att tänka till lite på hur vi egentligen behandlar oss själva och om vi älskar människan vi ser i spegeln varje morgon!
Sist ut ikväll var Thomas Järvheden, komiker. Fantastiskt rolig även han, åh vad vi fick skratta så tårarna rann. Han inledde med att berätta att det där med livspussen verkade vara lögn - att det snarare känns som livstetris där bitarna ramlar ner snabbare och snabbare och man ska försöka parera! Sen fick vi lite vardagshistorier och roliga låtar och det var helt enkelt underbart kul. Särskilt igenkännande nickade jag till historien om mamma som inte är så bra på det där med datorer och ringer upp och vill ha hjälp fast inte riktigt är tydlig med vad problemet är. Ni vet "Det dök upp nåt och så klickade jag på OK och nu är internet konstigt, varför?" :-D Been there, done that, liksom!
I goodiebagen fanns choklad, te, tidningar, serum från Lumene (jag stod och tittade på exakt det serumet i affären häromveckan men köpte inte, hur lyxigt att få det i goodiebagen då?), bönpasta från Risenta som jag ser fram emot att prova, Loka Crush med mera. Och så fick vi en soppa från Spoons på vägen ut, kalasbra att ha i kylen när det kör ihop sig på matfronten.
Sammanfattningsvis en riktigt rolig kväll, äkta feelgood. Tur att jag började sent i morse så jag hann sova en timme längre än vanligt. Och i morgon jobbar jag hemifrån. I mysbyxor. WIN :-)
Kvällens första föreläsare var Leila Söderholm. Jag har bara sett henne som den där otroligt peppiga träningsbruden som hittar på träningsprogram i tv - och det var också så hon började sin föreläsning. Med stories om att peta in träning i vardagen, att ha "dagens övning i köket" (varje gång man går in i köket ska man göra t ex 10 armhävningar, fatta hur många det blir på en dag) för att smygträna och om att maxa träningen när man väl gör det. Gasa ordentligt i 20 minuter i stället för att småfisa i en timme liksom. Superbra! Men sen berättade hon också om att få en cancerdiagnos, en stomioperation och om att komma tillbaka till den där peppiga personen. Att smygträna jätteförsiktigt och att utnyttja varje sjukhusvistelse till ett projekt - som t ex att skriva en bok eller starta en blogg. Att verkligen, verkligen vilja och att kämpa för att komma tillbaka. Asgrymt. Jag var imponerad - och det inspirerade mig ytterligare att ta tag i de där grejerna jag verkligen vill göra. Yep.
Sen kom Tina. Mat-Tina. Som jag trodde skulle prata om mat, men i stället blev det hysteriskt rolig standup a la Tina. Det handlade om mat och dialekter. Och om att Tina är rädd för två personer i hela världen - Anna Skipper och Birgitta Rasmusson (hon från Hela Sverige Bakar). Om att man ska komma ihåg att mat också är kärlek och våga krydda och testa lite kul grejer. Fyllt med en massa asgarv och avslutat med ett gäng filmklipp från tv-program med mera där det ibland gick fantastiskt bra och ibland helt åt pipsvängen. Äkta feelgood!
Efter pausen var det då dags för Mrs Murphy som jag inte visste ett dugg om innan. Agent of Fabulousness - vadå? Men hennes föreläsning handlade om att fira sig själv. Lite av hennes egen historia om svek och brustet hjärta och sedan hur hon kom tillbaka igen. Det är väldigt lätt att avfärda Mrs Murphy som en antifeministisk konservativ tant som tycker att tjejer ska tillbaka till femtiotalet. Men det går djupare än så. Det handlar om att fira i vardagen och att respektera sig själv så att man ger sig själv det bästa. Guldkantad tekopp och juice i champagneglas. Lyxiga underkläder som man trivs i. Glitter och glamour för att pigga upp vardagen. Hon får inte mig att kliva i strumphållare, korselett och höga klackar men det är värt att tänka till lite på hur vi egentligen behandlar oss själva och om vi älskar människan vi ser i spegeln varje morgon!
Sist ut ikväll var Thomas Järvheden, komiker. Fantastiskt rolig även han, åh vad vi fick skratta så tårarna rann. Han inledde med att berätta att det där med livspussen verkade vara lögn - att det snarare känns som livstetris där bitarna ramlar ner snabbare och snabbare och man ska försöka parera! Sen fick vi lite vardagshistorier och roliga låtar och det var helt enkelt underbart kul. Särskilt igenkännande nickade jag till historien om mamma som inte är så bra på det där med datorer och ringer upp och vill ha hjälp fast inte riktigt är tydlig med vad problemet är. Ni vet "Det dök upp nåt och så klickade jag på OK och nu är internet konstigt, varför?" :-D Been there, done that, liksom!
I goodiebagen fanns choklad, te, tidningar, serum från Lumene (jag stod och tittade på exakt det serumet i affären häromveckan men köpte inte, hur lyxigt att få det i goodiebagen då?), bönpasta från Risenta som jag ser fram emot att prova, Loka Crush med mera. Och så fick vi en soppa från Spoons på vägen ut, kalasbra att ha i kylen när det kör ihop sig på matfronten.
Sammanfattningsvis en riktigt rolig kväll, äkta feelgood. Tur att jag började sent i morse så jag hann sova en timme längre än vanligt. Och i morgon jobbar jag hemifrån. I mysbyxor. WIN :-)
lördag 24 maj 2014
Projekt: Supermat
I går kickade vi igång projektet Supermat!
I februari var John Opsahl på besök på 4good-eventet och pratade om supermat. Företaget Supernature sökte "testpiloter" som ville prova supermat i ett halvår och berätta om upplevelsen. Jag skrev upp mig på intresselistan. Nån vecka senare fick jag en enkät via e-mail som jag svarade på och sen glömde jag allt om projektet. Tills för några veckor sedan då det damp in ett mail som önskade mig välkommen till testpanelen!
Jätteroligt. Särskilt eftersom jag tvekade att skriva upp mig med den vanliga tanken "nä, inte har väl jag nåt att bidra med...." men gjorde det ändå. Och givetvis eftersom jag är nyfiken och vill lära mig mera om supermat. Spirulina, gojibär, kokosolja och ingefära är frekventa gäster i min dagliga kost men det finns mer att upptäcka. Och det började jag nosa på i går.
John berättade engagerat om supermatens historia och sina egna upplevelser, och om de produkter vi fick med oss. Vi fick själva berätta om vår egen fysiska och mentala status och om vad vi tidigare hade för erfarenheter av supermat. Här på bilden ser ni en del av det "paketet" jag fick med mig hem. Boken innehåller väldigt mycket matnyttigheter och inte minst referenser till en massa spännande studier om matvarorna - kul att få med sig lite vetenskap också.
Min uppgift de kommande 6 månaderna är helt enkelt att varje dag dricka en shake som innehåller 5 olika "superpulver" och ta tre olika tabletter. Varje dag. Efter 2-3 veckor kan jag dubbla dosen superpulver och dricka två shakes om dagen. That's all. Jag behöver inte förändra något annat i min livsstil men jag ska känna efter hur jag mår och om jag kanske vill förändra något.
Det här ska bli en otroligt spännande resa. Jag är ganska övertygad om att min kvällsdrink på spirulina och ingefära höll mig frisk och förskonad från förkylningar hela vintern och när jag nu lägger till lite fler produkter av samma typ borde det ge en ytterligare boost. Det där med detox och dieter och fasta ger jag inte mycket för men en shake om dagen i tillägg till min vanliga kost klarar jag absolut av. Vi som är testpiloter får en egen facebookgrupp att diskutera i och så ska vi såklart blogga och videoblogga om upplevelsen. Det här ska bli ett fantastiskt kul projekt helt enkelt!
I februari var John Opsahl på besök på 4good-eventet och pratade om supermat. Företaget Supernature sökte "testpiloter" som ville prova supermat i ett halvår och berätta om upplevelsen. Jag skrev upp mig på intresselistan. Nån vecka senare fick jag en enkät via e-mail som jag svarade på och sen glömde jag allt om projektet. Tills för några veckor sedan då det damp in ett mail som önskade mig välkommen till testpanelen!
Jätteroligt. Särskilt eftersom jag tvekade att skriva upp mig med den vanliga tanken "nä, inte har väl jag nåt att bidra med...." men gjorde det ändå. Och givetvis eftersom jag är nyfiken och vill lära mig mera om supermat. Spirulina, gojibär, kokosolja och ingefära är frekventa gäster i min dagliga kost men det finns mer att upptäcka. Och det började jag nosa på i går.
Min uppgift de kommande 6 månaderna är helt enkelt att varje dag dricka en shake som innehåller 5 olika "superpulver" och ta tre olika tabletter. Varje dag. Efter 2-3 veckor kan jag dubbla dosen superpulver och dricka två shakes om dagen. That's all. Jag behöver inte förändra något annat i min livsstil men jag ska känna efter hur jag mår och om jag kanske vill förändra något.
Det här ska bli en otroligt spännande resa. Jag är ganska övertygad om att min kvällsdrink på spirulina och ingefära höll mig frisk och förskonad från förkylningar hela vintern och när jag nu lägger till lite fler produkter av samma typ borde det ge en ytterligare boost. Det där med detox och dieter och fasta ger jag inte mycket för men en shake om dagen i tillägg till min vanliga kost klarar jag absolut av. Vi som är testpiloter får en egen facebookgrupp att diskutera i och så ska vi såklart blogga och videoblogga om upplevelsen. Det här ska bli ett fantastiskt kul projekt helt enkelt!
torsdag 8 maj 2014
4goodkväll - Pay It Forward
Temat för 4good-kvällen var Pay It Forward - att göra gott. Jag var inbjuden som gäst av 4good och fick ta med mig en gäst så jag langade ut en förfrågan på facebook och Sara nappade. Jag hade dessutom redan köpt biljett själv men den valde jag att ge bort i enlighet med kvällens tema så Nellie hängde också på. Och Tina och ett gäng av hennes kompisar hängde också med.
Först ut på scen var Martha Ehlin. Martha, som har skapat MOD och jobbar med att ge oss alla mer kunskap om organdonation som räddar liv. Hon berättade sin historia - om att få en cancerdiagnos, att behöva få 5 organ donerade, och det där samtalet som betydde en frisk framtid. Inte okomplicerat, nä, 4 månader på intensiven och 1½ års sjukhusvistelse. För att sedan delta i World Transplant Games och komma hem med 5 medaljer på 5 grenar. Starkt kämpat, säger jag! Och en väldigt gripande historia. Jag har tagit ställning till organdonation. Har du?
Näste talare var Daniel Mendoza. Han berättade om en barndom och ungdom kantad av våld och misshandel, om att som 22-årig möta en vuxen människa som var den första som frågade om han kunde hjälpa med något - och att sedan skapa Good News Magazine, tidningen med bara goda nyheter. Det var också en tung historia att lyssna på, fast med ett positivt slut. Och vilken stark människa Daniel är som har tagit sig igenom all skit och kommit ut med värdigheten i behåll. Dessutom med en vilja att bidra till en bättre värld. Starkt!
Efter pausen som precis som alltid var ganska högljudd (400 tjejer på Palladium...) var det dags för Aron Andersson. Killen som har cyklat till Paris på handcykel och tagit sig till Kebnekaises topp med kryckor och rullstol. Så jäkla imponerande. Arons föreläsning handlade mycket om att se förbi hinder och att sätta mål. Aldrig sluta kämpa, flytta sina gränser och inte låta någon annan bestämma vad som är möjligt och omöjligt för just DIG. Jag gillade hans input. Det var en föreläsning som förstärkte mycket av det jag själv tror på - och helt ärligt, om han kan klättra i berg med kryckor så kan väl jag springa ett ultramarathon? Arons ord kommer att eka i mitt huvud många gånger om denna vår och sommar. Det var precis vad jag behövde.
Sista kvinna på scen denna kväll var Malin Sävstam. Henne visste jag i princip ingenting om innan föreläsningen men det var ytterligare en stark kvinna. Att mista nästan hela sin familj i tsunamin 2004 och att orka komma tillbaka och dela med sig av sin resa är starkt. Att lysa och inspirera så mycket som Malin gör är helt fantastiskt - och jag önskar av hela mitt hjärta att Malins avslut blir sant: att hennes ljus får möta mitt ljus så att båda lyser starkare.
Trots att tårarna rann flera gånger om denna kväll så kände jag mig stärkt och inspirerad när kvällen var över och det var dags att gå hem. 4good har återigen lyckats inspirera och beröra mig och det är jag tacksam för. Jag ser fram emot höstens evenemang!
I bästa Pay It Forward-ande gick jag rakt på Faktum-försäljaren efter att ha handlat i dag. Hon hade ingen växel så jag köpte två nummer för att kunna ge bort det ena. En liten gärning som förhoppningsvis betydde mycket för en annan kvinna!
Först ut på scen var Martha Ehlin. Martha, som har skapat MOD och jobbar med att ge oss alla mer kunskap om organdonation som räddar liv. Hon berättade sin historia - om att få en cancerdiagnos, att behöva få 5 organ donerade, och det där samtalet som betydde en frisk framtid. Inte okomplicerat, nä, 4 månader på intensiven och 1½ års sjukhusvistelse. För att sedan delta i World Transplant Games och komma hem med 5 medaljer på 5 grenar. Starkt kämpat, säger jag! Och en väldigt gripande historia. Jag har tagit ställning till organdonation. Har du?
Näste talare var Daniel Mendoza. Han berättade om en barndom och ungdom kantad av våld och misshandel, om att som 22-årig möta en vuxen människa som var den första som frågade om han kunde hjälpa med något - och att sedan skapa Good News Magazine, tidningen med bara goda nyheter. Det var också en tung historia att lyssna på, fast med ett positivt slut. Och vilken stark människa Daniel är som har tagit sig igenom all skit och kommit ut med värdigheten i behåll. Dessutom med en vilja att bidra till en bättre värld. Starkt!
Efter pausen som precis som alltid var ganska högljudd (400 tjejer på Palladium...) var det dags för Aron Andersson. Killen som har cyklat till Paris på handcykel och tagit sig till Kebnekaises topp med kryckor och rullstol. Så jäkla imponerande. Arons föreläsning handlade mycket om att se förbi hinder och att sätta mål. Aldrig sluta kämpa, flytta sina gränser och inte låta någon annan bestämma vad som är möjligt och omöjligt för just DIG. Jag gillade hans input. Det var en föreläsning som förstärkte mycket av det jag själv tror på - och helt ärligt, om han kan klättra i berg med kryckor så kan väl jag springa ett ultramarathon? Arons ord kommer att eka i mitt huvud många gånger om denna vår och sommar. Det var precis vad jag behövde.
Sista kvinna på scen denna kväll var Malin Sävstam. Henne visste jag i princip ingenting om innan föreläsningen men det var ytterligare en stark kvinna. Att mista nästan hela sin familj i tsunamin 2004 och att orka komma tillbaka och dela med sig av sin resa är starkt. Att lysa och inspirera så mycket som Malin gör är helt fantastiskt - och jag önskar av hela mitt hjärta att Malins avslut blir sant: att hennes ljus får möta mitt ljus så att båda lyser starkare.
Trots att tårarna rann flera gånger om denna kväll så kände jag mig stärkt och inspirerad när kvällen var över och det var dags att gå hem. 4good har återigen lyckats inspirera och beröra mig och det är jag tacksam för. Jag ser fram emot höstens evenemang!
I bästa Pay It Forward-ande gick jag rakt på Faktum-försäljaren efter att ha handlat i dag. Hon hade ingen växel så jag köpte två nummer för att kunna ge bort det ena. En liten gärning som förhoppningsvis betydde mycket för en annan kvinna!
Recept på en lyxig onsdag
Massage, styrketräning, gofika och 4good
Ja, det var helt klart receptet på en riktigt bra onsdag! Kontorsmassören var i huset och jag hade påpassligt bokat en förmiddagstid för att få massören att ge min vänsteraxel lite extra kärlek. Man kan säga att det var "tough love" för fy satan vad jag svor men åh så skönt det var efteråt!
Efter avslutad arbetsdag gick jag mot gymmet. Med den lite felaktiga bilden i huvudet att jag hade massor och massor med tid. Fast det har man inte när man kom iväg från jobbet en halvtimme senare än tänkt, då... Anyway, det kom jag inte på förrän efter passet ändå så det spelade ingen större roll för träningen!
Det blev Martins löpstyrkeprogram enligt schemat - men med lite bonus. Jag började med frivändningar och var ganska bestämd på att i dag var det dags för 40 kg. Så jag laddade upp med alla småvikter och drog igång. 35 kg, inga problem. 37½, inga problem. 38½ gick också bra så då slängde jag på två halvkilosvikter till och fixade 39½. Dags att byta halvkilos- och 1,25-kilos mot en 2½-a och ta 40 kg. Nej, inte med stång + 2x10 för det känns fortfarande brutaltungt, men 40 kg gick alltså jättebra. Heja mig! Knäböjen var det inga större konstigheter med, jag höll mig på 75 kg och fokuserade på djup och teknik.
Efter det trodde jag att jag skulle jobba i stora kabelmaskinen men tji fick jag, en tjej snodde den mitt framför nosen på mig. Så då blev det lilla kabelmaskinen i stället (den har lite kortare aktionsradie så Malous latsdrag funkar t ex inte) och fokuserade reverse flyes samt liggande rodd, en gammal favorit. Älsk på känslan av stabilitet och muskelaction mot bänken :-)
Vidare till det lite mer explosiva jobbet. Boxjumps. Det finns väldigt fina boxar på Universitetsholmen som kan vändas på tre håll och bli högre och högre. Yeah! Grymt tryck! Och så utfallshoppen med 2 x 1 kg hantlar. Jag kände att jag behövde lite extra återhämtning mellan seten så jag langade in lite superset för biceps och triceps när jag ändå stod vid kabelmaskinen. Asbra.
Lite stretch och in i duschen där jag fick lite småbråttom för att klockan hade tickat iväg. Nåväl, jag har snabbat mig förr så det gick att bli färdig illa kvickt för att gå iväg mot Satori där vi hade stämt träff. De har afternoon tea-buffé på onsdagar så jag gick loss på surdegsbröd, scones, skorpor och bakverk. Smaskens!
Och sedan var det dags för 4good. Fast det förtjänar ett eget inlägg.
Ja, det var helt klart receptet på en riktigt bra onsdag! Kontorsmassören var i huset och jag hade påpassligt bokat en förmiddagstid för att få massören att ge min vänsteraxel lite extra kärlek. Man kan säga att det var "tough love" för fy satan vad jag svor men åh så skönt det var efteråt!
Efter avslutad arbetsdag gick jag mot gymmet. Med den lite felaktiga bilden i huvudet att jag hade massor och massor med tid. Fast det har man inte när man kom iväg från jobbet en halvtimme senare än tänkt, då... Anyway, det kom jag inte på förrän efter passet ändå så det spelade ingen större roll för träningen!
Det blev Martins löpstyrkeprogram enligt schemat - men med lite bonus. Jag började med frivändningar och var ganska bestämd på att i dag var det dags för 40 kg. Så jag laddade upp med alla småvikter och drog igång. 35 kg, inga problem. 37½, inga problem. 38½ gick också bra så då slängde jag på två halvkilosvikter till och fixade 39½. Dags att byta halvkilos- och 1,25-kilos mot en 2½-a och ta 40 kg. Nej, inte med stång + 2x10 för det känns fortfarande brutaltungt, men 40 kg gick alltså jättebra. Heja mig! Knäböjen var det inga större konstigheter med, jag höll mig på 75 kg och fokuserade på djup och teknik.
Efter det trodde jag att jag skulle jobba i stora kabelmaskinen men tji fick jag, en tjej snodde den mitt framför nosen på mig. Så då blev det lilla kabelmaskinen i stället (den har lite kortare aktionsradie så Malous latsdrag funkar t ex inte) och fokuserade reverse flyes samt liggande rodd, en gammal favorit. Älsk på känslan av stabilitet och muskelaction mot bänken :-)
Vidare till det lite mer explosiva jobbet. Boxjumps. Det finns väldigt fina boxar på Universitetsholmen som kan vändas på tre håll och bli högre och högre. Yeah! Grymt tryck! Och så utfallshoppen med 2 x 1 kg hantlar. Jag kände att jag behövde lite extra återhämtning mellan seten så jag langade in lite superset för biceps och triceps när jag ändå stod vid kabelmaskinen. Asbra.
Lite stretch och in i duschen där jag fick lite småbråttom för att klockan hade tickat iväg. Nåväl, jag har snabbat mig förr så det gick att bli färdig illa kvickt för att gå iväg mot Satori där vi hade stämt träff. De har afternoon tea-buffé på onsdagar så jag gick loss på surdegsbröd, scones, skorpor och bakverk. Smaskens!
Och sedan var det dags för 4good. Fast det förtjänar ett eget inlägg.
onsdag 12 februari 2014
Discogym och 4good-kväll
I går morse gick jag och "discogymmade". Det känns som om jag är klar med maxstyrkeprogrammet nu och jag ska träffa Martin torsdag för att börja jobba på mitt nya upplägg. Så jag tog chansen att göra en massa övningar som jag inte gör i vanliga fall och låta skivstången vila mer eller mindre. Jag discogymmar ju inte som en seriös discogymmare utan tränar ändå igenom hela kroppen och jobbbar även funktionellt - men det känns lite som discogym ändå när man jämför med hur min träning har sett ut de senaste månaderna!
Jag började med att mosa ben. Benpress, benspark och lårcurl. Myyys :-) Sen gick jag på överkroppen med latsdrag i kabelmaskin (Malous variant som ger grym kontakt), axelpress med hantlar, biceps/triceps superset i kabelmaskin och en omgång L-Y-T som mina axlar tydligen tokälskade märker jag i dag. Jag avslutade passet med balans på balansboll - växelvis mage och rygg, 30 sek i taget, 10 varv. Magisk bålstabilitetsövning, bra för min rygg.
Efter jobbet drog jag vidare mot 4good-kväll som jag hade vunnit en biljett till. Louise Hoffsten inledde och pratade om passion, om att göra det man vill. Om att sjunga snapsvisor när man föder barn och att sjunga svenska folkvisor för nunnor i Israel som egentligen hellre vill höra blues. Louise Hoffsten, unplugged, a capella. Fantastiskt!
Nästa på scen var Maria Lindberg och det var nog kvällens höjdpunkt för mig. Boxaren som fick subduralt hematom, blev avstängd på livstid, kämpade i 10 år för att få komma tillbaka och sen blev dubbel världsmästare. Uthållighet, envishet - och hur man når sina mål. Det spelar ingen roll om jag kan realisera mitt hemliga projekt i år eller nästa år - bara jag jobbar på att komma dit!
Pausmingel och sen Sébastian Boudet. Han var underbart rolig när han berättade om att bestämma sig för något som hans mamma tyckte var ett skitjobb och att göra något fantastiskt av det. Passion, glädje, kärlek. Och vissa rätt roliga halvfranska uttryck. Otippat bra framträdande.
Sist på scen var ståuppkomikern Marika Carlsson som bjöd på många skratt - om sånt som händer när man är "en skånsk neger", om när man råkar säga ja till nåt som man kanske inte borde ha sagt ja till men som blev bra ändå, och om varfor hon gör det hon gör. Ytterligare inspiration till att säga JA lite oftare, att våga ta steget lite oftare även om det är läskigt.
Som vanligt efter en 4good-kväll var det helt hopplöst att somna för att det var fullt ös på hjärnkontoret. Jag borde lära mig att lägga mitt schema med sen start dagen efter - dagen kan eventuellt bli lite kämpig. Dags att slänga på lite smink, kamma håret och åka till jobbet, således...
Jag började med att mosa ben. Benpress, benspark och lårcurl. Myyys :-) Sen gick jag på överkroppen med latsdrag i kabelmaskin (Malous variant som ger grym kontakt), axelpress med hantlar, biceps/triceps superset i kabelmaskin och en omgång L-Y-T som mina axlar tydligen tokälskade märker jag i dag. Jag avslutade passet med balans på balansboll - växelvis mage och rygg, 30 sek i taget, 10 varv. Magisk bålstabilitetsövning, bra för min rygg.
Efter jobbet drog jag vidare mot 4good-kväll som jag hade vunnit en biljett till. Louise Hoffsten inledde och pratade om passion, om att göra det man vill. Om att sjunga snapsvisor när man föder barn och att sjunga svenska folkvisor för nunnor i Israel som egentligen hellre vill höra blues. Louise Hoffsten, unplugged, a capella. Fantastiskt!
Nästa på scen var Maria Lindberg och det var nog kvällens höjdpunkt för mig. Boxaren som fick subduralt hematom, blev avstängd på livstid, kämpade i 10 år för att få komma tillbaka och sen blev dubbel världsmästare. Uthållighet, envishet - och hur man når sina mål. Det spelar ingen roll om jag kan realisera mitt hemliga projekt i år eller nästa år - bara jag jobbar på att komma dit!
Pausmingel och sen Sébastian Boudet. Han var underbart rolig när han berättade om att bestämma sig för något som hans mamma tyckte var ett skitjobb och att göra något fantastiskt av det. Passion, glädje, kärlek. Och vissa rätt roliga halvfranska uttryck. Otippat bra framträdande.
Sist på scen var ståuppkomikern Marika Carlsson som bjöd på många skratt - om sånt som händer när man är "en skånsk neger", om när man råkar säga ja till nåt som man kanske inte borde ha sagt ja till men som blev bra ändå, och om varfor hon gör det hon gör. Ytterligare inspiration till att säga JA lite oftare, att våga ta steget lite oftare även om det är läskigt.
Som vanligt efter en 4good-kväll var det helt hopplöst att somna för att det var fullt ös på hjärnkontoret. Jag borde lära mig att lägga mitt schema med sen start dagen efter - dagen kan eventuellt bli lite kämpig. Dags att slänga på lite smink, kamma håret och åka till jobbet, således...
tisdag 31 december 2013
Årskrönika 2013
Jag vet knappt var jag ska börja och sluta. 2013 var ett år då allting hände i nån typ av överljudshastighet och HJÄLP så mycket jag har hunnit med.
Jag kollade in träningsstatistiken. Jag har tränat i 535 timmar under 2013 - dvs jag snittar runt 10 timmar i veckan. Det inkluderar ju cykelpendlingen och instruktörandet - men jag rör ju på mig då också även om det inte är lika intensivt. Men det syns i statistiken. 179 timmar på cykeln och 131 timmar NMT eller motsvarande cirkelträning. 110 timmars löpning - jag vill springa fler kvalitativa pass 2014 och färre "mellanmjölkspass". Dryga 96 timmar på gymmet, dvs nästan två timmar i veckan i snitt. De ska bli fler under i alla fall första halvan av 2014!
I januari stukade jag foten, jag var på Blogger Ski Camp i fina Ramundberget och provade på skidskytte för första gången. Jag var väl ingen stortalang direkt. Men det gick kalasbra att åka längdskidor! Jag hade en liten återträff med utbrändhet och stress. Och det snöade en hel del i alla fall enligt bloggen!
I februari blev det mycket NMT i snön och många glada skratt. PT-Malou serverade nya träningspass som bland annat innehöll WOD'en Cindy. Sen gick hon tyvärr in i väggen och blev sjukskriven och jag saknar henne fortfarande.
Det blev mars och jag sprang och NMT'ade och gymmade. Testade produkter för Svensk Hälsokost och åkte till Stockholm en långhelg. Inspirationskväll med B.A.B.Y. som har fått ta allt mer plats under året och så en fantastisk dag med Blogger Boot Camp följt av "Två Sjöar Runt" som definitivt inte är mitt vackraste lopp nånsin! Vilken träningsvärk man hade.... Och så testade jag LCHF, men det var ingen höjdare.
April och vårens intåg. Jag bollades mellan olika PT'ar som inte verkade ha tid med mig och var lite småirriterad. Jag hade ryggskott och var på funktionärsrekrytering på F&S. Jag testade GRIT Strength och ett antal nya kompisar testade NMT på våra provapådagar. Vi åkte till Tylösand och hade en helt underbar löparhelg med fantastiskt vårväder och lyxig mat. Jag fyllde år och fick lov att testa vingarna som löpcoach på ett träningspass med B.A.B.Y. Runners Team. Friskis feedback till mig var att jag inte var "tillräckligt mycket Friskis" och jag började söka efter andra möjligheter att bli instruktör.
Maj inleddes med en härlig familjefest där vi firade 200-årskalas. Jag tog mig an "Cindy" för sista gången innan jag skulle träffa PT-Magnus och satte mina 20 varv under 20 minuter. Vi hade testdag på NMT och jag var väl sådär nöjd med prestationerna. Jag var på 4good-kväll och njöt som vanligt, och fick två nya träningspass av Magnus. Mello-fest hos Tina satte guldkant på en lördag och sen sprang jag St Hans Extreme. Kräkjobbigt och väldigt roligt! Sista dagen i maj laddade jag för min första ultraupplevelse..
...och inledde juni med att springa 12 timmars ultrastafett på 12RUN i Köpenhamn. Åh så kul det var! Hack i häl på 12RUN följde 12 km terräng i Kristianstad och en Malmömil som inte alls funkade som tänkt, men det var fjärde loppet på tre veckor så det må vara hänt. Dagen efter Malmömilen fick jag löpcoacha igen minsann. Jag blev NMT-ankare. Joakim och jag sprang midsommarlångpass från Sandhammaren till Ystad, 33 km. Sofia var i Malmö och vi åt vietnamesisk mat och pratade om allt mellan himmel och jord, och jag undersökte ytterligare möjligheter att få instruera.
Juli och sommar. Jag badade, tränade NMT med färskpotatisar i BH'n och stukade foten. En rejäl stukning, inte en sån där som går över på nån vecka som vanligt. Och träningen i juli blev ganska decimerad. Mycket gym, en del indoor walking, ingen löpning. Anmälde mig till Österlenmaran som tröst och provtränade i Friskis "multihall" som jag omedelbart blev förälskad i.
Augusti, semester! Jag alternativtränade fortfarande. NMT'ade nån enstaka gång. Var hejaklack på Malmö Halvmarathon eftersom jag definitivt inte kunde springa och grät lite tårar över att sakna bekräftelse. Åkte till Idre i en vecka och bara njöt av lugnet och blåbären. Och sprang. Var hemma och vände innan vi susade till Stockholm för en långhelg och en NMT-instruktörskurs. Gjorde audition som löpinstruktör hos Nordic Wellness och blev godkänd. Tillbaka till jobbet några dagar innan vi åkte till Stockholm igen för Tough Viking!
September, vilken månad. Instruerade NMT, sprang Midnattsloppet, gick löpkurs hos världens bästa Katarina, sprang I Form-loppet på en halvkass men ändå okej tid, satte tre personbästa i gymmet och belönade mig själv med mitt favorithalsband, och jag dödade mina hjärnspöken på löpfronten.
Sen blev det oktober och Stockholm igen - Tjurruset. Jag sprang sen tre mil i ösregn som förberedelse för Österlenmaran, vi tränade NMT på Revinge och blev extremt leriga, och jag körde mina sista instruktörspass på NW innan "vintervilan" för utomhuspassen.
November började med Österlenmaran som var en fantastisk upplevelse. Jag vilade lite och sen åkte jag till Stockholm och var på Be Your Best och Allt För Hälsan-mässan. Kom hem och gick på 4good-kväll som fyllde mig med inspiration för att dagen efter bryta ihop och jobba på att komma igen. Jag bestämde mig för att äntligen hitta en ny PT efter att ha varit "sökande" i några månader och landade hos PT-Martin med nytt fokus: maxstyrka. Vi gjorde maxstyrketester och la upp program.
Sen blev det december och efter några blåsiga dagar satte vi oss på planet mot Fuerteventura och njöt av en helt underbar vecka på Playitas. God mat, härlig träning, gott sällskap, allt som är bra. Kom hem till fullt ös på jobbet och förberedelse för årsbokslut och NMT-pass. Instruerade årets "tomtepass", gick på TMI på Friskis, firade jul med min familj och deltog på årets sista NMT-pass och årets sista lopp, Sylvesterloppet.
Och nu då? En lugn nyårskväll känns passande efter det här året. Morbergs oxrulader och Baked Alaska står på menyn. Ett glas bubbel kanske. Fnula på målsättningar för 2014. Klappa katter och krama Joakim och se fram emot ett nytt år tillsammans.
För dig som läser önskar jag ett gott slut på 2013 och ett gott nytt år 2014. Jag hoppas att du får något du önskar dig under 2014 och att du väljer att forma ditt liv till det liv du vill ha. Jag hoppas på många härliga träningspass och att vi kanske ses, du och jag, på ett lopp eller ett träningsevent eller ett träningspass eller så. En stor nyårskram till DIG!
Jag kollade in träningsstatistiken. Jag har tränat i 535 timmar under 2013 - dvs jag snittar runt 10 timmar i veckan. Det inkluderar ju cykelpendlingen och instruktörandet - men jag rör ju på mig då också även om det inte är lika intensivt. Men det syns i statistiken. 179 timmar på cykeln och 131 timmar NMT eller motsvarande cirkelträning. 110 timmars löpning - jag vill springa fler kvalitativa pass 2014 och färre "mellanmjölkspass". Dryga 96 timmar på gymmet, dvs nästan två timmar i veckan i snitt. De ska bli fler under i alla fall första halvan av 2014!
I januari stukade jag foten, jag var på Blogger Ski Camp i fina Ramundberget och provade på skidskytte för första gången. Jag var väl ingen stortalang direkt. Men det gick kalasbra att åka längdskidor! Jag hade en liten återträff med utbrändhet och stress. Och det snöade en hel del i alla fall enligt bloggen!
I februari blev det mycket NMT i snön och många glada skratt. PT-Malou serverade nya träningspass som bland annat innehöll WOD'en Cindy. Sen gick hon tyvärr in i väggen och blev sjukskriven och jag saknar henne fortfarande.
Det blev mars och jag sprang och NMT'ade och gymmade. Testade produkter för Svensk Hälsokost och åkte till Stockholm en långhelg. Inspirationskväll med B.A.B.Y. som har fått ta allt mer plats under året och så en fantastisk dag med Blogger Boot Camp följt av "Två Sjöar Runt" som definitivt inte är mitt vackraste lopp nånsin! Vilken träningsvärk man hade.... Och så testade jag LCHF, men det var ingen höjdare.
April och vårens intåg. Jag bollades mellan olika PT'ar som inte verkade ha tid med mig och var lite småirriterad. Jag hade ryggskott och var på funktionärsrekrytering på F&S. Jag testade GRIT Strength och ett antal nya kompisar testade NMT på våra provapådagar. Vi åkte till Tylösand och hade en helt underbar löparhelg med fantastiskt vårväder och lyxig mat. Jag fyllde år och fick lov att testa vingarna som löpcoach på ett träningspass med B.A.B.Y. Runners Team. Friskis feedback till mig var att jag inte var "tillräckligt mycket Friskis" och jag började söka efter andra möjligheter att bli instruktör.
Maj inleddes med en härlig familjefest där vi firade 200-årskalas. Jag tog mig an "Cindy" för sista gången innan jag skulle träffa PT-Magnus och satte mina 20 varv under 20 minuter. Vi hade testdag på NMT och jag var väl sådär nöjd med prestationerna. Jag var på 4good-kväll och njöt som vanligt, och fick två nya träningspass av Magnus. Mello-fest hos Tina satte guldkant på en lördag och sen sprang jag St Hans Extreme. Kräkjobbigt och väldigt roligt! Sista dagen i maj laddade jag för min första ultraupplevelse..
...och inledde juni med att springa 12 timmars ultrastafett på 12RUN i Köpenhamn. Åh så kul det var! Hack i häl på 12RUN följde 12 km terräng i Kristianstad och en Malmömil som inte alls funkade som tänkt, men det var fjärde loppet på tre veckor så det må vara hänt. Dagen efter Malmömilen fick jag löpcoacha igen minsann. Jag blev NMT-ankare. Joakim och jag sprang midsommarlångpass från Sandhammaren till Ystad, 33 km. Sofia var i Malmö och vi åt vietnamesisk mat och pratade om allt mellan himmel och jord, och jag undersökte ytterligare möjligheter att få instruera.
Juli och sommar. Jag badade, tränade NMT med färskpotatisar i BH'n och stukade foten. En rejäl stukning, inte en sån där som går över på nån vecka som vanligt. Och träningen i juli blev ganska decimerad. Mycket gym, en del indoor walking, ingen löpning. Anmälde mig till Österlenmaran som tröst och provtränade i Friskis "multihall" som jag omedelbart blev förälskad i.
Augusti, semester! Jag alternativtränade fortfarande. NMT'ade nån enstaka gång. Var hejaklack på Malmö Halvmarathon eftersom jag definitivt inte kunde springa och grät lite tårar över att sakna bekräftelse. Åkte till Idre i en vecka och bara njöt av lugnet och blåbären. Och sprang. Var hemma och vände innan vi susade till Stockholm för en långhelg och en NMT-instruktörskurs. Gjorde audition som löpinstruktör hos Nordic Wellness och blev godkänd. Tillbaka till jobbet några dagar innan vi åkte till Stockholm igen för Tough Viking!
September, vilken månad. Instruerade NMT, sprang Midnattsloppet, gick löpkurs hos världens bästa Katarina, sprang I Form-loppet på en halvkass men ändå okej tid, satte tre personbästa i gymmet och belönade mig själv med mitt favorithalsband, och jag dödade mina hjärnspöken på löpfronten.
Sen blev det oktober och Stockholm igen - Tjurruset. Jag sprang sen tre mil i ösregn som förberedelse för Österlenmaran, vi tränade NMT på Revinge och blev extremt leriga, och jag körde mina sista instruktörspass på NW innan "vintervilan" för utomhuspassen.
November började med Österlenmaran som var en fantastisk upplevelse. Jag vilade lite och sen åkte jag till Stockholm och var på Be Your Best och Allt För Hälsan-mässan. Kom hem och gick på 4good-kväll som fyllde mig med inspiration för att dagen efter bryta ihop och jobba på att komma igen. Jag bestämde mig för att äntligen hitta en ny PT efter att ha varit "sökande" i några månader och landade hos PT-Martin med nytt fokus: maxstyrka. Vi gjorde maxstyrketester och la upp program.
Sen blev det december och efter några blåsiga dagar satte vi oss på planet mot Fuerteventura och njöt av en helt underbar vecka på Playitas. God mat, härlig träning, gott sällskap, allt som är bra. Kom hem till fullt ös på jobbet och förberedelse för årsbokslut och NMT-pass. Instruerade årets "tomtepass", gick på TMI på Friskis, firade jul med min familj och deltog på årets sista NMT-pass och årets sista lopp, Sylvesterloppet.
Och nu då? En lugn nyårskväll känns passande efter det här året. Morbergs oxrulader och Baked Alaska står på menyn. Ett glas bubbel kanske. Fnula på målsättningar för 2014. Klappa katter och krama Joakim och se fram emot ett nytt år tillsammans.
För dig som läser önskar jag ett gott slut på 2013 och ett gott nytt år 2014. Jag hoppas att du får något du önskar dig under 2014 och att du väljer att forma ditt liv till det liv du vill ha. Jag hoppas på många härliga träningspass och att vi kanske ses, du och jag, på ett lopp eller ett träningsevent eller ett träningspass eller så. En stor nyårskram till DIG!
onsdag 20 november 2013
Testpanelen: Apolosophy
På förra veckans event med 4good fick vi med oss produkter från Apolosophy, som är Apotek Hjärtats nya serie med bl a makeup. Tanken med Apolosophy är att det ska vara bra grejer till bra priser - alltså utan onödiga och suspekta tillsatser. Vilket jag absolut kan stödja.
Ofta får man typ en kräm eller duschtvål när man ska testa ett nytt märke, men Apolosophy var modiga och delade ut en ögonskuggepalett och ett läppglans fint inslagna i ett litet paket. Spännande, tyckte jag!
Jag är ingen stor sminkkonsument i vardagslag. Jag har en sminkväska hemma och en "ute" - alltså den som vandrar runt mellan gymväskan, cykelryggan och resväskan. Det är ungefär likvärdiga produkter i, om något så är ute-sminkväskan lite mer välutrustad eftersom den faktiskt används oftare! Innehållet är en BB-cream eller en färgad dagcreme, ett mineralpuder + en bra kabuki, lösa mineralpuderskuggor hemma och en ögonskuggepalett ute, bra penslar och mascara. Läppglans och/eller läppstift, jag brukar möblera om dem lite beroende på vad jag känner för. Rouge eller solpuder. Och så lite bra penslar eftersom jag inte gillar de där småprylarna som följer med i askarna!
I en vecka har Apolosophys ögonskuggepalett och läppglans fått följa med i ute-sminkväskan för att bli testade.
Ögonskuggepalett "Romantic Pink" med tre rosabruna färger och ett läppglans i färgen "Mulberry Grape". Spontant första intryck var att det var fina ögonskuggor men att läppglanset kanske var en aning för mörkt. Förpackningarna känns fina och lyxiga och ögonskuggepaletten öppnas inte och spiller ut färg över hela sminkväskan, absolut ett plus (kan vara anledningen till att jag inte längre har lösa mineralskuggor i ute-sminkväskan....)
Vanligtvis när jag sminkar ögon brukar jag bara dra ett par varv med en ljus skugga över ögonlocket och sen är det klart men när jag nu stod där med tre fina färger så har jag faktiskt använt alla tre varje gång. Ljus bas och lite mörkare effekter. Skuggorna är inte så färgmättade som mineralprodukter, de är lättarbetade och smular inte under ögat. De sitter kvar där man har satt dem även under en lång dag och färgerna blev jättefina. Jag har inte använt penseln som följde med utan en rejälare variant. Läppglanset är extremt drygt och ger fin färg med sparsam användning. Sitter kvar länge kan man inte påstå att det gör men det är ju läppglans och inte läppstift. Ett plus är att det inte ger torra läppar och det känns inte heller smetigt. Lagom, helt enkelt. Jag gillar.
Jag kan absolut tänka mig att köpa Apolosophys produkter nästa gång jag behöver fylla på sminkväskorna! Iofs fick vi med en rabattkupong i goodiebagen så den kanske kan komma till användning... Och så borde de komma med ett mineralpuder också så har vi täckt in allt jag behöver.
Bra jobbat med produkterna och cred till dem som vågar dela ut smink i stället för att bara ge en rabattkupong. Lite mera risky men större chans att folk testar grejerna. För övrigt fick vi ett gratis nagellack under minglet också men det har jag inte testat än. Eventuellt återkommer jag med recension om det känns aktuellt!
Ofta får man typ en kräm eller duschtvål när man ska testa ett nytt märke, men Apolosophy var modiga och delade ut en ögonskuggepalett och ett läppglans fint inslagna i ett litet paket. Spännande, tyckte jag!
Jag är ingen stor sminkkonsument i vardagslag. Jag har en sminkväska hemma och en "ute" - alltså den som vandrar runt mellan gymväskan, cykelryggan och resväskan. Det är ungefär likvärdiga produkter i, om något så är ute-sminkväskan lite mer välutrustad eftersom den faktiskt används oftare! Innehållet är en BB-cream eller en färgad dagcreme, ett mineralpuder + en bra kabuki, lösa mineralpuderskuggor hemma och en ögonskuggepalett ute, bra penslar och mascara. Läppglans och/eller läppstift, jag brukar möblera om dem lite beroende på vad jag känner för. Rouge eller solpuder. Och så lite bra penslar eftersom jag inte gillar de där småprylarna som följer med i askarna!
I en vecka har Apolosophys ögonskuggepalett och läppglans fått följa med i ute-sminkväskan för att bli testade.
Vanligtvis när jag sminkar ögon brukar jag bara dra ett par varv med en ljus skugga över ögonlocket och sen är det klart men när jag nu stod där med tre fina färger så har jag faktiskt använt alla tre varje gång. Ljus bas och lite mörkare effekter. Skuggorna är inte så färgmättade som mineralprodukter, de är lättarbetade och smular inte under ögat. De sitter kvar där man har satt dem även under en lång dag och färgerna blev jättefina. Jag har inte använt penseln som följde med utan en rejälare variant. Läppglanset är extremt drygt och ger fin färg med sparsam användning. Sitter kvar länge kan man inte påstå att det gör men det är ju läppglans och inte läppstift. Ett plus är att det inte ger torra läppar och det känns inte heller smetigt. Lagom, helt enkelt. Jag gillar.
Jag kan absolut tänka mig att köpa Apolosophys produkter nästa gång jag behöver fylla på sminkväskorna! Iofs fick vi med en rabattkupong i goodiebagen så den kanske kan komma till användning... Och så borde de komma med ett mineralpuder också så har vi täckt in allt jag behöver.
Bra jobbat med produkterna och cred till dem som vågar dela ut smink i stället för att bara ge en rabattkupong. Lite mera risky men större chans att folk testar grejerna. För övrigt fick vi ett gratis nagellack under minglet också men det har jag inte testat än. Eventuellt återkommer jag med recension om det känns aktuellt!
torsdag 14 november 2013
4good-event: Express Yourself 2013
4good-event i går och jag tror jag måste "blogga av mig" innan jag sticker iväg i dag. Som vanligt var det givande, inspirerande - och överraskande. Jag blir alltid överraskad på dessa events. Ibland för att nån föreläsare jag aldrig hade hört om visar sig vara helt fantastisk - och ibland för att någon som står däruppe visar sig ha ett otroligt djup eller ett budskap som jag aldrig hade förväntat mig. Så var det också i går.
Redan när vi satte oss i salen höll Kayo igång på scen. Bytte musik, dansade, sjöng och värmde upp publiken. Efter den inledande utlottningen av diverse bra grejer (inga vinster till mig i dag tyvärr) var det också Kayo som började kvällen. Med en föreläsning som handlade om att känna sig hemma - eller att känna sig annorlunda. Om att hitta förebilder och våga göra sin grej - och om att skaffa sig en ny karriär som 44-åring. Tänkvärt och bra. Hon avslutade med att få hela salen att dansa disco, härligt!
Efter pausen (bubbel och choklad men svårt att mingla, som alltid) var det Sarah Dawn Finers tur. Jag visste inte så mycket om Sarah förutom att hon har en fantastisk röst och kan vara vansinnigt rolig (Lynda Woodruff, EBU, någon??) men vilken historia. Sarah berättade om att inte våga stå upp för sig själv, att vara en kameleont och försöka passa in överallt. Om att förstå att det inte funkar men inte kunna ta steget fullt ut. Om den första succén i Melodifestivalen som fortfarande inte gjorde henne lycklig. Och en bok med en glad, blond, svensk tjej på omslaget som formligen skrek "läs mig!" och gjorde Sarah arg - vilket, som hon sa, ju är ett tecken på att nåt är fel. För man kan ju inte bli arg på en bok. Tills någon dag när hon hade sjungit och klev ner på scen och träffade just den tjejen - Mia Törnblom. Och började träna på att tycka om sig själv på riktigt - en vändpunkt givetvis. Fantastiskt. Sarah avslutade med en rörande, gripande version av "Moving On" och tårarna rann. För jag har lyssnat på den låten så mycket. Jag har haft den i iPoden och sjungit med, jag har gråtit och bestämt mig för att fortsätta framåt just då när jag mådde som allra sämst. Och jag har lyckats - steg för steg, även om det ibland har varit tungt och fortfarande är det ibland.
Men jag var inte den enda som blev tårögd märkte jag - för när Marie skulle presentera nästa talare så var hon också ganska snyftig!
Mia Törnblom avslutade med att prata om att bygga sitt varumärke, skaffa sig ett gott rykte och sälja in sig själv. Förutom att hon är alldeles hysteriskt rolig och har en egen personlig stil så var det otroligt bra innehåll i föreläsningen. Hon skapar kontakt till publiken och får alla att skratta, lyssna och tänka efter. Och så sa hon något jag kommer ta med mig - det är bättre att ta beslut och våga göra fel än att inte våga. Så rätt. Jag har dessutom med mig en massa tankar som det nog kan bli något av. Det poppar som popcorn med ideer i hjärnan, jag ska strukturera upp lite och se om jag kan lägga upp lite fokusområden för 2014. För att kunna gå precis dit jag vill och göra det jag brinner för. Det blir spännande!
I går blev jag också bekräftad i att jag gör rätt och ska våga fortsätta. Det är inte så läskigt att följa sina drömmar. Det går ju!
Med hem i goodiebagen följde utöver choklad och en tidning också smink från serien Apolosophy som ska recenseras. Det är superfina färger och jag ser fram emot att testa redan i dag. Men först ska jag sticka till gymmet! Typ nu :-)
Redan när vi satte oss i salen höll Kayo igång på scen. Bytte musik, dansade, sjöng och värmde upp publiken. Efter den inledande utlottningen av diverse bra grejer (inga vinster till mig i dag tyvärr) var det också Kayo som började kvällen. Med en föreläsning som handlade om att känna sig hemma - eller att känna sig annorlunda. Om att hitta förebilder och våga göra sin grej - och om att skaffa sig en ny karriär som 44-åring. Tänkvärt och bra. Hon avslutade med att få hela salen att dansa disco, härligt!
Efter pausen (bubbel och choklad men svårt att mingla, som alltid) var det Sarah Dawn Finers tur. Jag visste inte så mycket om Sarah förutom att hon har en fantastisk röst och kan vara vansinnigt rolig (Lynda Woodruff, EBU, någon??) men vilken historia. Sarah berättade om att inte våga stå upp för sig själv, att vara en kameleont och försöka passa in överallt. Om att förstå att det inte funkar men inte kunna ta steget fullt ut. Om den första succén i Melodifestivalen som fortfarande inte gjorde henne lycklig. Och en bok med en glad, blond, svensk tjej på omslaget som formligen skrek "läs mig!" och gjorde Sarah arg - vilket, som hon sa, ju är ett tecken på att nåt är fel. För man kan ju inte bli arg på en bok. Tills någon dag när hon hade sjungit och klev ner på scen och träffade just den tjejen - Mia Törnblom. Och började träna på att tycka om sig själv på riktigt - en vändpunkt givetvis. Fantastiskt. Sarah avslutade med en rörande, gripande version av "Moving On" och tårarna rann. För jag har lyssnat på den låten så mycket. Jag har haft den i iPoden och sjungit med, jag har gråtit och bestämt mig för att fortsätta framåt just då när jag mådde som allra sämst. Och jag har lyckats - steg för steg, även om det ibland har varit tungt och fortfarande är det ibland.
Men jag var inte den enda som blev tårögd märkte jag - för när Marie skulle presentera nästa talare så var hon också ganska snyftig!
Mia Törnblom avslutade med att prata om att bygga sitt varumärke, skaffa sig ett gott rykte och sälja in sig själv. Förutom att hon är alldeles hysteriskt rolig och har en egen personlig stil så var det otroligt bra innehåll i föreläsningen. Hon skapar kontakt till publiken och får alla att skratta, lyssna och tänka efter. Och så sa hon något jag kommer ta med mig - det är bättre att ta beslut och våga göra fel än att inte våga. Så rätt. Jag har dessutom med mig en massa tankar som det nog kan bli något av. Det poppar som popcorn med ideer i hjärnan, jag ska strukturera upp lite och se om jag kan lägga upp lite fokusområden för 2014. För att kunna gå precis dit jag vill och göra det jag brinner för. Det blir spännande!
I går blev jag också bekräftad i att jag gör rätt och ska våga fortsätta. Det är inte så läskigt att följa sina drömmar. Det går ju!
Med hem i goodiebagen följde utöver choklad och en tidning också smink från serien Apolosophy som ska recenseras. Det är superfina färger och jag ser fram emot att testa redan i dag. Men först ska jag sticka till gymmet! Typ nu :-)
torsdag 19 september 2013
4good: Eat, Love, Live 2013
Gårdagens 4good-kväll, ja. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Förutom att jag var så fascinerad och imponerad av alla fyra föreläsare att jag aldrig kom mig för med att fotografera. Och att när Carina introducerade 4good som "Lägerelden 2.0" där vi berättar de bra historierna - så hade hon rätt. Det är precis det som händer! Någon berättar sin historia och vi andra lyssnar, fascineras, inspireras. Fantastiskt!
Kristin Kaspersen inledde kvällen. Förutom att jag vill ha hennes överarmar (de är alldeles perfekt muskulösa utan att vara för biffiga) så berättade hon väldigt personligt om sin egen resa i livet. Om att hitta rätt väg genom träningen, om att älska att springa och om att vila sig i form. Jag var tvungen att köpa hennes bok. Jag vill veta mer! Kristin tar 100 kg i marklyft. Vi är ungefär lika stora och hon är lite äldre än jag. Jag ska också ta 100 kg i marklyft! JAG SKA DIT.
Lisa Lemke var nästa snygging på scen och jag blev alldeles lycklig av att höra henne berätta om hur man gör för att jobba med sin hobby på heltid. Jag är inte hon och jag vill inte göra samma saker, men jag imponeras av drivet och av hennes blick för möjligheter. Så här långt har jag ju bara nosat på det där med att följa hjärtat även om jag har tagit enorma kliv jämfört med för några år sedan. Det är absolut rätt väg. Kan Lisa, kan jag!
Sedan var det paus, mingel, bokköp, vin, choklad - och som vanligt alldeles för mycket folk på för lite plats men så är det ju på Palladium. Inte mycket att göra åt. Men oftast lyckas jag hinna med det jag vill hinna med och så även i går. En signerad bok rikare gick jag tillbaka in i salen för del två.
Jennie Widegren var först ut efter pausen. Jag gillar dans och jag gillar Bounce men det var coolt att höra hela storyn bakom och se några väl valda klipp. Jennie har en härlig energi och man märker att hon älskar det hon gör!
Annelie Pompe fick avsluta. En liten, späd tjej som kan fridyka ner till 126 m. Och som utstrålade lycka, glädje och harmoni för hela slanten. Hon har verkligen hittat sin grej! Inte för att jag är sugen på att dyka till 126 m för fem öre men att se filmen om hennes rekorddyk med hennes personliga kommentarer gav mig rysningar. SÅ fantastiskt. Obeskrivligt. Och också en story om att bestämma sig, om att följa sina drömmar och nå sina mål.
Som vanligt efter en 4good-kväll går jag hemåt med lätta steg och känslan av att kunna allt, att vara helt oslagbar. Och med massor av nya roliga ideer i skallen. De ska få landa lite, jag ska skriva ner lite väl valda tankar på bra ställen och så får vi se vad det blir av det. De första målen är redan spikade - 100 kg i marklyft. Ett maraton på 4:30. Positiva resultat av friskvårdsprojektet jag precis sparkade igång på jobbet. Det kommer nog mer så småningom!
Kristin Kaspersen inledde kvällen. Förutom att jag vill ha hennes överarmar (de är alldeles perfekt muskulösa utan att vara för biffiga) så berättade hon väldigt personligt om sin egen resa i livet. Om att hitta rätt väg genom träningen, om att älska att springa och om att vila sig i form. Jag var tvungen att köpa hennes bok. Jag vill veta mer! Kristin tar 100 kg i marklyft. Vi är ungefär lika stora och hon är lite äldre än jag. Jag ska också ta 100 kg i marklyft! JAG SKA DIT.
Lisa Lemke var nästa snygging på scen och jag blev alldeles lycklig av att höra henne berätta om hur man gör för att jobba med sin hobby på heltid. Jag är inte hon och jag vill inte göra samma saker, men jag imponeras av drivet och av hennes blick för möjligheter. Så här långt har jag ju bara nosat på det där med att följa hjärtat även om jag har tagit enorma kliv jämfört med för några år sedan. Det är absolut rätt väg. Kan Lisa, kan jag!
Sedan var det paus, mingel, bokköp, vin, choklad - och som vanligt alldeles för mycket folk på för lite plats men så är det ju på Palladium. Inte mycket att göra åt. Men oftast lyckas jag hinna med det jag vill hinna med och så även i går. En signerad bok rikare gick jag tillbaka in i salen för del två.
Jennie Widegren var först ut efter pausen. Jag gillar dans och jag gillar Bounce men det var coolt att höra hela storyn bakom och se några väl valda klipp. Jennie har en härlig energi och man märker att hon älskar det hon gör!
Annelie Pompe fick avsluta. En liten, späd tjej som kan fridyka ner till 126 m. Och som utstrålade lycka, glädje och harmoni för hela slanten. Hon har verkligen hittat sin grej! Inte för att jag är sugen på att dyka till 126 m för fem öre men att se filmen om hennes rekorddyk med hennes personliga kommentarer gav mig rysningar. SÅ fantastiskt. Obeskrivligt. Och också en story om att bestämma sig, om att följa sina drömmar och nå sina mål.
Som vanligt efter en 4good-kväll går jag hemåt med lätta steg och känslan av att kunna allt, att vara helt oslagbar. Och med massor av nya roliga ideer i skallen. De ska få landa lite, jag ska skriva ner lite väl valda tankar på bra ställen och så får vi se vad det blir av det. De första målen är redan spikade - 100 kg i marklyft. Ett maraton på 4:30. Positiva resultat av friskvårdsprojektet jag precis sparkade igång på jobbet. Det kommer nog mer så småningom!
onsdag 18 september 2013
Småsaker att bli lycklig av
Försiktig och smärtfri morgonjogg i Fivefingers, på mjuka stigar i naturområdet. Bra start på dagen!
Torra varma kläder efter cykeltur i ösregn. Katarina som kallar mig "Queen of BWR". En kopp te, Highland Teacakes och en katt i knät mitt på eftermiddagen. Nya Fitness Magazine och nya Runner's World. 4good-kväll i kväll med trevligt sällskap. Utlovad skjuts hem så jag slipper cykla mer i ösregn i dag. Jag fokuserar på dagens positiva!
torsdag 16 maj 2013
4good - Power of Passion 2013
Jag har vilat i dag så då passar det väl bra att skriva lite om 4good-kvällen i tisdags när jag inte har nån träning att skryta om! Eller ja, vilat och vilat - jag har cyklat in till stan och suttit på kurs hela dagen vilket ärligt talat inte var så vilsamt men det var å andra sidan mest huvudet som fick slita.
Först ut på scen i tisdags var Natasha Illum Berg. Jag är vansinnigt imponerad av den tjejen. Dansk/svensk precis som jag - och professionell jägare med inriktning på buffel. Seriously. Hur kommer man på att man vill bli buffeljägare när man blir stor? Det vore synd att säga att Natasha är en gudabenådad föreläsare men hon fångar uppmärksamheten ändå. För att hon har en fantastisk röst och för det hon berättar. Om en passion så stark att man bara måste göra just det. Om att följa sina drömmer. Och om att som femåring höra opera på radio och fråga sin mamma "Mamma, brunstar han?" Jag köpte hennes självbiografi i pausen och ser fram emot att läsa den.
Nästa var Denise Rudberg - också en som valde att följa sin passion och bli författare, mot alla odds. Jag har köpt väldigt många av hennes böcker och läser om dem med glädje. Denise berättade om att vara ett barn med trassliga hemmaförhållanden som hittade trygghet i böckerna på antikvariatet. Och om att bestämma sig för att börja skriva och hitta sin passion i skrivandet även om hela världen tycker att det är galet.
Efter pausen (spanskt rödvin och mörk choklad, och bokshopping) var det dags för Henrik Fexéus som pratade om mentala superkrafter. Det var helt vansinnigt roligt och väldigt givande. Mentala superkrafter skaffar man sig genom att släppa loss kreativiteten, tänka positivt och träna minnet! Och så skadar det inte att flörta lite också. I synnerhet det där med att träna minnet var klockrent (och Henrik bjöd verkligen på sig själv). Det handlade helt kort om att koppla siffror och ord till bilder och fysiska upplevelser. Ex kopplar vi siffran två till ordet TÅ och tanken om att slå tån hårt i en tröskel. Aj! När vi sen ska komma ihåg att bröd är vara nr 2 på inköpslistan tänker vi att vi slår tån hårt i en hög med bröd. Kaffe på plats åtta på listan blir då åtta-råtta = Godzilla-råtta som brakar genom stan för att den är hög på espresso.... Man skulle nog ha varit på plats för att begripa det roliga men det var väldigt roligt!
Jag gillar som alltid att få den där lilla "sparken i baken" som 4good bjuder på. Jag gillar positiva input, nytänkande och goodiebag. Och så vann jag förresten ett presentkort på Indiska också så att jag kan piffa upp vår lilla huslighet lite!
Och NU mina vänner önskar jag mig två kompisar som vill hänga med på nästa 4good-kväll den 18 september. För om vi anmäler oss innan den 25 maj får vi gå 3 och betala för 2. Vem ska haka på?
Först ut på scen i tisdags var Natasha Illum Berg. Jag är vansinnigt imponerad av den tjejen. Dansk/svensk precis som jag - och professionell jägare med inriktning på buffel. Seriously. Hur kommer man på att man vill bli buffeljägare när man blir stor? Det vore synd att säga att Natasha är en gudabenådad föreläsare men hon fångar uppmärksamheten ändå. För att hon har en fantastisk röst och för det hon berättar. Om en passion så stark att man bara måste göra just det. Om att följa sina drömmer. Och om att som femåring höra opera på radio och fråga sin mamma "Mamma, brunstar han?" Jag köpte hennes självbiografi i pausen och ser fram emot att läsa den.
Nästa var Denise Rudberg - också en som valde att följa sin passion och bli författare, mot alla odds. Jag har köpt väldigt många av hennes böcker och läser om dem med glädje. Denise berättade om att vara ett barn med trassliga hemmaförhållanden som hittade trygghet i böckerna på antikvariatet. Och om att bestämma sig för att börja skriva och hitta sin passion i skrivandet även om hela världen tycker att det är galet.
Efter pausen (spanskt rödvin och mörk choklad, och bokshopping) var det dags för Henrik Fexéus som pratade om mentala superkrafter. Det var helt vansinnigt roligt och väldigt givande. Mentala superkrafter skaffar man sig genom att släppa loss kreativiteten, tänka positivt och träna minnet! Och så skadar det inte att flörta lite också. I synnerhet det där med att träna minnet var klockrent (och Henrik bjöd verkligen på sig själv). Det handlade helt kort om att koppla siffror och ord till bilder och fysiska upplevelser. Ex kopplar vi siffran två till ordet TÅ och tanken om att slå tån hårt i en tröskel. Aj! När vi sen ska komma ihåg att bröd är vara nr 2 på inköpslistan tänker vi att vi slår tån hårt i en hög med bröd. Kaffe på plats åtta på listan blir då åtta-råtta = Godzilla-råtta som brakar genom stan för att den är hög på espresso.... Man skulle nog ha varit på plats för att begripa det roliga men det var väldigt roligt!
Jag gillar som alltid att få den där lilla "sparken i baken" som 4good bjuder på. Jag gillar positiva input, nytänkande och goodiebag. Och så vann jag förresten ett presentkort på Indiska också så att jag kan piffa upp vår lilla huslighet lite!
Och NU mina vänner önskar jag mig två kompisar som vill hänga med på nästa 4good-kväll den 18 september. För om vi anmäler oss innan den 25 maj får vi gå 3 och betala för 2. Vem ska haka på?
tisdag 14 maj 2013
Dags för 4good-kväll igen
400 kvinnor på Palladium. Denise Rudberg, Henrik Fexéus, Natasha Illum Berg på programmet. Plus det vanliga: vin, choklad, feelgood-stämning. Nu kör vi! Rapporterar i kväll eller i morgon.
tisdag 22 januari 2013
Vinn biljetter till 4good-kväll!
Den 12 februari är det dags för kvällsevent med 4good igen. Kvällens tema är A Brand New You och det passar ju bra så här precis efter nyår!
Kvällens föreläsare är Tina Thörner som jag älskade förra gången jag hörde henne, Annika Sjöö, Trine Grönlund och Ulrika Davidsson. Annika har precis som jag också varit en "duktig flicka" och jag ser särskilt mycket fram emot att få höra hennes Sunshine Story!
Suzan lottar ut biljetter så jag håller tummarna för att jag har tur - annars köper jag biljetten själv för jag ska minsann dit! Nån som vill hänga med och kanske ta en tidig middag på stan innan eventet så hojta till :-)
Kvällens föreläsare är Tina Thörner som jag älskade förra gången jag hörde henne, Annika Sjöö, Trine Grönlund och Ulrika Davidsson. Annika har precis som jag också varit en "duktig flicka" och jag ser särskilt mycket fram emot att få höra hennes Sunshine Story!
Suzan lottar ut biljetter så jag håller tummarna för att jag har tur - annars köper jag biljetten själv för jag ska minsann dit! Nån som vill hänga med och kanske ta en tidig middag på stan innan eventet så hojta till :-)
onsdag 12 september 2012
4good-kväll - Eat, Love, Live!
Det här var en annorlunda inspirationskväll. Det brukar vara mycket "halleluja" när jag går därifrån men i dag blev det lite mer eftertänksamhet i stället. Det är inte fel det heller, det tar bara lite längre tid innan det landar i skallen :-)
Men vi tar det från början. 400 fruntimmer på Palladium (jag gillar verkligen salen men foajén är inget att hurra för, den är lite för trång!). Goodiebags och presentutlottningar där jag inte vann nåt den här gången heller. Fast nån gång blir det väl min tur! Sen var det Martina Haag som fick inleda och hon var fantastiskt rolig när hon pratade om att börja springa. Sådär när man börjar med att springa 12 minuter i taget, sen 13 minuter dagen efter - och i slitna Converse, en ful reklamtröja och ett par gamla träningsbyxor! Att man upptäcker att det faktiskt går att springa, man anmäler sig till sitt första Vårrus, sen går man från 5 km till en mil, till halvmaraton, till ett helt maraton.... Mycket igenkännande och många skratt! Jag tyckte det var speciellt roligt att Martina var inne på det här med att man har en lite pinsammare musiksmak när man springer för det kan jag helt klart hålla med om ;-)
Efter Martina var det dags för "Husmorsorna" Emma Hamberg och Anette Rosvall. Jag har köpt och gillar deras första kokbok, sen har jag inte riktigt hängt med i svängarna. De pratade dels om att skaffa sig vänner i vuxen ålder och dels om att våga vara lite opretentiösa i matlagningen. Det var också en väldigt underhållande presentation med lite härligt kaos och en fantastisk mimad och poetisk variant på "Flygande Jakob". Våga älska frukt i mat :-)
Paus, mingel, bubbel....
Kvällens Sunshine Story stod Susanne Dalsätt för - soffpotatisen som blev kostrådgivare som blev müslidirektör. Härligt peppande och jag tror på konceptet att våga göra sina drömmar till verklighet! Sist på programmet stod Per Holknekt och jag var lite osäker på vad han skulle kunna bidra med. Tanken när han bokades var väl att han skulle prata om succéhistorier men efter sommarens diverse händelser (lite relations- och alkoholproblematik för den som inte har hängt med i skvallerpressen) var det kanske inte helt enkelt att göra så! Vi bjöds i stället på en väldigt ärlig, väldigt avskalad och otroligt stark presentation. Det är starkt att stå upp som 52-åring och berätta att man ångrar sig. Att man för första gången i sitt liv har vågat söka hjälp. Att ens framgångar i huvudsak beror på att ha haft så dålig självkänsla att man har känt sig tvungen att överprestera för att känna sig "tillräckligt bra". Det har nog inte varit så lätt!
Det största jag tar med mig är Pers mammas ord. De handlade om att vi alla är olika och alla behövs i världen. Den viktigaste delen av mig, den som behövs mest, det är den som INTE är som alla andra. För det som är som alla andra finns ju redan! Och så tar jag med mig att det är okej att göra fel - men att man också ska våga erkänna det och våga be om hjälp för att lösa problemet.
En riktigt bra kväll. Och jag ser fram emot att rota i goodiebagen som jag inte har hunnit kolla upp helt!
Men vi tar det från början. 400 fruntimmer på Palladium (jag gillar verkligen salen men foajén är inget att hurra för, den är lite för trång!). Goodiebags och presentutlottningar där jag inte vann nåt den här gången heller. Fast nån gång blir det väl min tur! Sen var det Martina Haag som fick inleda och hon var fantastiskt rolig när hon pratade om att börja springa. Sådär när man börjar med att springa 12 minuter i taget, sen 13 minuter dagen efter - och i slitna Converse, en ful reklamtröja och ett par gamla träningsbyxor! Att man upptäcker att det faktiskt går att springa, man anmäler sig till sitt första Vårrus, sen går man från 5 km till en mil, till halvmaraton, till ett helt maraton.... Mycket igenkännande och många skratt! Jag tyckte det var speciellt roligt att Martina var inne på det här med att man har en lite pinsammare musiksmak när man springer för det kan jag helt klart hålla med om ;-)
Efter Martina var det dags för "Husmorsorna" Emma Hamberg och Anette Rosvall. Jag har köpt och gillar deras första kokbok, sen har jag inte riktigt hängt med i svängarna. De pratade dels om att skaffa sig vänner i vuxen ålder och dels om att våga vara lite opretentiösa i matlagningen. Det var också en väldigt underhållande presentation med lite härligt kaos och en fantastisk mimad och poetisk variant på "Flygande Jakob". Våga älska frukt i mat :-)
Paus, mingel, bubbel....
Kvällens Sunshine Story stod Susanne Dalsätt för - soffpotatisen som blev kostrådgivare som blev müslidirektör. Härligt peppande och jag tror på konceptet att våga göra sina drömmar till verklighet! Sist på programmet stod Per Holknekt och jag var lite osäker på vad han skulle kunna bidra med. Tanken när han bokades var väl att han skulle prata om succéhistorier men efter sommarens diverse händelser (lite relations- och alkoholproblematik för den som inte har hängt med i skvallerpressen) var det kanske inte helt enkelt att göra så! Vi bjöds i stället på en väldigt ärlig, väldigt avskalad och otroligt stark presentation. Det är starkt att stå upp som 52-åring och berätta att man ångrar sig. Att man för första gången i sitt liv har vågat söka hjälp. Att ens framgångar i huvudsak beror på att ha haft så dålig självkänsla att man har känt sig tvungen att överprestera för att känna sig "tillräckligt bra". Det har nog inte varit så lätt!
Det största jag tar med mig är Pers mammas ord. De handlade om att vi alla är olika och alla behövs i världen. Den viktigaste delen av mig, den som behövs mest, det är den som INTE är som alla andra. För det som är som alla andra finns ju redan! Och så tar jag med mig att det är okej att göra fel - men att man också ska våga erkänna det och våga be om hjälp för att lösa problemet.
En riktigt bra kväll. Och jag ser fram emot att rota i goodiebagen som jag inte har hunnit kolla upp helt!
lördag 25 augusti 2012
Dags för 4good-event igen!
Den 12. september är det dags för 4good-kväll i Malmö igen. Temat för kvällen är
Suzan lottar ut biljetter och jag vill självklart gärna vinna en biljett till eventet. Du kan läsa mer om eventet på 4goods eventsida. Det är alltid roliga och peppande kvällar och goodiebagen och alla utlottningar brukar innehålla jättebra grejer. Så vinner jag inte en biljett köper jag den själv ;-)
Eat Love Live
och det låter lockande! Kvällens föreläsare är bl a Husmorsorna (Emma Hamberg och Anette Rosvall) och Martina Haag. Kan bara bli en bra kväll. Suzan lottar ut biljetter och jag vill självklart gärna vinna en biljett till eventet. Du kan läsa mer om eventet på 4goods eventsida. Det är alltid roliga och peppande kvällar och goodiebagen och alla utlottningar brukar innehålla jättebra grejer. Så vinner jag inte en biljett köper jag den själv ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)