Jamen jadå. Det tar sig.

Utvecklande vecka det här. Seriös träning på att prioritera, organisera och planera!

Efter de senaste veckornas stress och press insåg jag mitt eget behov av att "styra upp verksamheten". Det närmar sig månadsavslut och jag har en massa fasta uppgifter att lösa på jobbet. Så jag har bokat upp tid i jobbkalendern för att få undan dem i tid. Resultatet av det blir helt knäppt att det finns MERA tid, inte mindre. För när det plingar till i datorn med hint om en uppgift att lösa så gör jag den - där och då. Bockar av den på listan och går vidare. Jätteskönt!

Produkten av det är att jag jobbar mig ikapp, får undan mer och mer "gammalt" och känner mig lugnare. Då blir jag både gladare och trevligare och känner att det finns utrymme i min personliga kalender för att träna - och träning blir jag glad av, det är sen gammalt. Typiskt bra :-)

Så jag inledde helt kaxigt veckan med morgonjogg i måndags. En halvtimme i lugnt tempo, det var svinkallt men fantastiskt vackert i soluppgången! Tisdag var det dags för Runacademy på kvällen så jag tränade inte på morgonen men ångrade bittert att jag inte ställt klockan en halvtimme tidigare. För det hade snöat, sån där lätt, fluffig, Disneyfilmssnö och HUR gärna hade jag inte tassat runt i den i min pyttelilla skog? Jag fick njuta av snölandskapet medan jag cyklade till jobbet i stället och till kvällen hade det töat bort. Så var det med det...

Terminsstart för Runacademy med runt 70 glada löpare som vi delade upp i fem grupper. Jag hade medel/tuff grupp för nya deltagare och serverade klassikern "45 minuter om löpteknik med illustrerande övningar" och hade riktigt roligt, hoppas deltagarna också tyckte att det var härligt och givande!

I går hade jag veckans lyxigaste dag som inleddes med ett lugnt pass för mage/rygg på gymmet. Jag följde upp med frukost vid skrivbordet och en halvtimme hos kontorsmassören, sen hade jag ett kul externt möte och så kom jag på att jag borde äta lunch så det blev en fin tonfiskmacka från min kompis Kaffemannen under eftermiddagen innan jag avslutade arbetsdagen med en telefonkonferens och cyklade hem till ledig kväll, fish&chips och kattmys i soffan. WIN.

Dagen i dag blev inte alls lika trevlig men jag kämpade på ändå. Jag hade tänkt gymma på morgonen, sov ohyggligt dåligt och var svintrött i morse men bestämde mig för att köra på. Möttes av ett knökfullt gym och var nära att vända i dörren för jag ORKADE bara inte. Skivstängerna var tydligen väldigt attraktiva för det fanns inte en chans att haffa en, så jag planerade om benpasset. Tunga benpressar och enbensövningar. Nedkliv, utfallskombinationer, bollindrag, enbens höftlyft, enbensmarklyft med kettlebell. Gott så. Trött blev jag ändå men saknade marklyften, jag får köra ett bonuspass i helgen :-D

Hjärnan har varit något seg men fick bra hjälp av min planering i kalendern och jag kom ganska bra i mål med det jag tänkt mig i dag. Cyklade sen raka vägen från kontoret till Bulltofta för två PT-pass och var hemma kvart över sex. På en timme hann jag packa upp, duscha, byta om, värma och äta middag och precis när jag var klar ringde det på dörren med min varuleverans från Coop. Veckohandlingen uppackad och klar, skönt!

I träningsveckan saknas det ett gympass, ett löppass och ett yogapass. Det lär ju gå att klara av under helgen tänker jag, i morgon blir det vilodag och det känns just nu väldigt välbehövligt. Fast jag anar att det kommer hjälpa bara jag går och lägger mig i tid i kväll ;o)

Ännu en vecka....

Ja herrejösses. Ännu en vecka med full fart hela vägen, målgång i #RWRunstreak30/30 och ganska jobbigt läge på jobbet!

Måndag - morgonjogg, utan att tänka. Avsluta arbetsdagen, cykla hem, byta om i höghastighet, cykel till Bulltofta, ett PT-pass, ett NMT-pass. Det var den dagen. Mat, förbereda tisdagen, duscha, sova.

Tisdag - morgonjogg, bilen till jobb och frukosten med till skrivbordet. Skrivbordsfrukost, jobba månadsavslutning för nu är det lite sista chansen. Får ihop det ändå, allt är klart och förberett. Lämnar kontoret, tar bilen iväg till köpcentret för frisörbesök. Tar mig tiden att handla lite fika och sitter sen och njuter mellan varven vid vasken - läser bok, fikar och chillar. Skönt - mikropaus! Kommer hem, äter mat, hinner sitta och slökolla på tv och packar sen för onsdag.

Onsdag - benpass på gymmet. Sjukt taggad för det är sista passet i utmaningen. Och det är roligt - känner mig stark och laddad. Så jag bankar på med marklyften, lyfter tyngre, många set, många lyft och bara ler. Bättrar på med lite frontböj och så kompletteringsövningar tills jag inte hinner mer, duschar i snabbfart och skyndar mig till kontoret. Vi har besök från huvudkontoret, det är lite ångestframkallande eftersom det är en variant på internrevision men jag är inte huvudfokus så jag försöker ta det lugnt.

Efter uppstartsmötet får jag gå till mitt lilla rum och göra mitt eget. Fajtas med diverse system som inte riktigt vill hela dagen och när jag åker hem är jag irriterad och frustrerad. Fast jag kommer på att jag har klarat alla 30 träningsdagar och att jag har en ledig kväll plus att det är nystädat så jag bara njuter av mitt rena hem, lagar god mat, städar köket igen och tar det lugnt.

Torsdag - ännu en rörig dag. Börjar med PT-pass i isande kyla, sen in på kontoret. Jobbar, äter skrivbordslunch, träffar ännu en PT-kund och känner stressen smyga sig på. För jag måste hinna till banken, möta upp Joakim, skriva på papper, åka hem, hinna byta om och ta mig in till stan igen för en middag som jag allra helst hade skippat. För Joakim har ju precis kommit hem och jag vill vara med honom! Men jag hinner, hinner till och med hem och sitta i soffan en timme med temugg och sambo och pusta ut och släppa stressen. Middagen blir trevlig och god men blir lite senare än tänkt, tur jag har skjuts hem!

Fredag och frukostmöte med hotellfrukost tillsammans med våra gäster. Sista dagen i dag. Vi kommer till kontoret och surrar nervöst och försöker jobba medan de sammanställer inför avslutningsmötet som är schemalagt klockan 11. Vi tror det har gått bra, att vi har klarat oss men det är ändå spänt och nervöst inför Closing Meeting. Mötet tar bara en halvtimme och vi kan andas ut - några små påpekanden men inget dramatiskt, vi har faktiskt klarat oss riktigt bra och min kollega som var huvudfokus får beröm för bra förberedelser.

Jag vet inte hur de andra mådde sen men jag kände i alla fall att luften gick ur mig lite när det väl var över. Vi klarade det. Heja oss! Chefen drar iväg mig till närmaste fik för en lättare lunch och när vi kommer tillbaka skålar vi i champagne. Dels för att vi klarade revisionen, dels för att jag envisas med att fira att nu är det SJU år sen jag gick in i väggen och jag står fortfarande upp. Det känns stort ändå.

Kommer hem, äter middag med Joakim och bara är. Januari är avklarat, det där besöket från huvudkontoret som jag har bävat inför är över. Jag var SÅ trött och sov nästan tio timmar som jag tydligen behövde! Lördag - en lördag utan väckarklocka och tider att passa. Sovmorgon, långfrukost i mysbyxor, och sen plockade vi ihop oss och promenerade bort för att kika på det nya gymmet som öppnat bara precis runt hörnet.

Det var ett kul ställe! Stort och industriellt - som en hangar med öppet ända upp till plåttaket. Förutom områden med konditions- och styrkemaskiner i vanlig ordning fanns det lite extra kul grejer. Ett stort område med fria vikter och en "bur" med skivstänger, jag tror jag räknade till 7 fria stänger plus en liten, 2 z-stänger och de som fanns i bänkpress och snedbänk. Gött! En riklig uppsättning kettlebells och en massa hantlar kompletterade frivikterna. Sen finns det en hinderbana med monkeybars, nät, ringar, ramp m.m. och inbyggd tidtagning som vi inte vågade oss på. Och så slutligen den "interaktiva" väggen där wallball möter tv-spel. Man kan dra igång ett spel där det gäller att träffa rörliga mål på väggen och när man missat tillräckligt många så "dör" man. Superkul pulshöjare tyckte jag!

Vi spenderade resten av dagen med att handla och laga mat och sen bortåt kvällen ville Joakim ut och marschträna i mörkret. Pannlampa och reflexer på och ut, vi traskade nästan 8 km i raskt tempo (Joakim med packning, jag skippade det!) och tittade på stadens ljus innan vi kom hem och planade ut framför Melodifestivalen.

Ytterligare en natt då jag sov tungt och länge, sedan söndag med frukost framför Nyhetsmorgon och slösnack om vad vi skulle göra. Jag hade siktet inställt på backintervaller så efter ett par timmars såsande bytte vi kläder och gav oss ut. 2 km uppvärmning följt av 10 x 1 min backe - eller rätteligen 9 x 1 min plus 1 x typ 90-100 sekunder för på sista skulle vi ända upp på toppen. Där var det blåsigt så vi tassade ner igen och hittade en plan sträcka där vi körde 10 x 30 sek med 30 sek vila. Och sen joggade vi hem - det gav mig 10 km på klockan. Ändå respektabelt för ett intervallpass!



Efter lunch var det dags för dusch och fix och sen slödiskuterade vi lite badrumsrenovering och kollade på TV, värmde middag som vi lagade i går och sånt. Det blev liksom inga stordåd gjorda efter ett sånt intervallpass!

Allt för snabbt blev klockan alldeles för mycket och Joakim skulle skjutsas till tåget till mitt stora förtret. Verkligen dålig idé tyckte jag. Det borde finnas nån regel om att han är hemma en hel vecka när han är borta nästan två! Men inget att göra åt, det var bara att anpassa sig efter rådande omständigheter och komma hem till bara katterna sen. Skönt åtminstone att det finns mat för hela veckan i kyl och frys och att vi hade städat undan i köket! Nu ska jag bara bestämma mig för om jag ska sova, yoga eller springa i morgon bitti. Lutar åt yoga eftersom det ska bli rätt kallt ute...och det är en skön start på dagen som jag ofta glömmer bort!

Dålig projektledning på det här bygget!

Holy moly vilken vecka. Jag visste när jag påbörjade den att den skulle bli tuff men så här tuff? Hjälp.

Dagar med möten. Inte sådär organiserat heller utan möten lite "strösslade" ut i kalendern så att jag får en halvtimme eller kanske trekvart vid skrivbordet. Tillräckligt med tid för att släcka bränder och bli stressad över inboxens status men inte tillräckligt med tid för att hinna med lite mer tids- och koncentrationskrävande uppgifter. Inte heller tillräckligt med tid för att göra sånt jag egentligen skulle göra denna vecka.

På det en ganska utmanande privat planering med två NMT-pass (plus ett i morgon), fem PT-pass och ett träningspass med Runner's World och #Challenge21K. Som grädde på moset bet jag sönder en tand måndag förmiddag så i pusslet var jag tvungen att få plats för ett akut tandläkarbesök också. Tack för det, typ...

På nåt vis fick jag ihop det ändå. Onsdag morgon ruskade jag på huvudet över min dåliga planering, bet ihop och gick och gjorde allt som skulle göras. Åkte till kontoret, levererade ett PT-pass, bytte om, jobbade nån timme, cyklade till tandläkaren, fixade tanden, cyklade retur via lunchtakeaway, åt lunch vid tangentbordet, jobbade lite till och fick undan det mest brådskande, gick på möte, SPRANG ut från mötet och slängde ihop mina grejer och cyklade hem. 45 minuters "vändtid" hemma - klädbyte, packa om, minimellanmål. Ner i bilen, mot stan för träningspass. Jag var SÅ nära att stanna hemma men jag är så glad att jag åkte iväg för veckans chans att låta nån annan sköta min träning. Att få nöta teknikövningar och springa snabba intervaller med 40 andra tjejer, flåsa och kämpa tillsammans och ge varandra high five efter avslutat träningspass. Yes!

Sen blev det torsdag och veckans enda dag då jag faktiskt hade 4 sammanhängande timmar vid skrivbordet och tid att luncha med mina kollegor. Vilken lyx. Jag pluggade in lurar med bra musik och hittade mitt fokus, mitt flow. Betade av uppgift efter uppgift, noterade på checklistor, svarade på mails. Lunchrast, sen på't igen. Ett kort möte, på't igen. Lämnade kontoret med "inbox zero" och en go' känsla, hann äta riktig mat också innan jag åkte till Lund och höll NMT-pass och handlade på hemvägen.

Fast i dag gick det åt pipsvängen igen! Jag prioriterade tidig morgonjogg för att vara "klar" för dagen när jag kom hem. Funkade lysande och var faktiskt rätt skönt! Sen mot jobbet där jag satt i möten hela dagen och tvingades lämna bygget utan att ha tömt inboxen :-( Levererade ett PT-pass och cyklade sedan hem till helg. Äntligen.

Jag har inte hunnit till gymmet, det har varit stört omöjligt. Men jag har hittat minst en halvtimme per dag för egen träning varje dag. Veckans lågvattenmärke var väl torsdagen då det blev en halvtimmes yoga men annars har jag tuggat på ganska bra tycker jag och är nöjd med min insats.

Projektledaren som har planerat den här veckan får dock inte godkänt. Inte alls faktiskt. Det får inte se ut så här. Det får inte vara så stökigt, så intensivt, det ska finnas tid för återhämtning och middag ska vara mer än en leverpastejmacka vid köksbänken klockan halv nio på kvällen. Gör om, gör rätt. Nästa vecka ser betydligt mindre sinnessjuk ut och jag har redan hittat "mina" utrymmen för egen träning. Det ska kännas bättre än så här.

Men först tar vi helg - ensamhelg, för Joakim är på övning. Jag har bestämt mig för att njuta av tiden och fokusera på roliga grejer och återhämtning. Jag ska bara leverera ytterligare ett NMT-pass i morgon förmiddag, sedan är resten av helgen min egen för det som faller mig in. Ja, och så måste jag ta ikapp lite praktiska grejer som inte har blivit hanterade i veckan - typ tvätt och sånt ;o)

Vardagspusslet - 30 minuter om dagen

Det är inte helt lätt att få flyt på vardagen efter julledigheten, jag har svårt att hitta in i rytmen men jag kämpar på. Och så är det de där 30 minuterna om dagen också som ska petas in och liksom blir en extra utmaning de dagar det är kärvt!

Måndag gjorde jag det "lätt" för mig och betade av 30 minuters morgonjogg. Det var svinkallt och blåsigt och allmänt obehagligt, det tog över 2 km att bara bli lite varm och - nä, det var verkligen inget nöje. Men det var avklarat!

Tisdag valde jag ett morgonpass på gymmet i stället och slapp åtminstone frysa. Rygg och mage fick sig en ordentlig omgång kärlek och det var välbehövligt och skönt. Morgonträning gav utrymme för att köra PT-pass efter jobbet och sen ha en "ledig" kväll (som jag mest tillbringade med att fixa inför städ på onsdagen men det är ju verkligen lyxproblem!).

Onsdag var det planen att åka till gymmet men jag ORKADE inte. Det kändes så himla motigt. Så jag satt kvar framför Nyhetsmorgon med en mugg te och såsade i stället även om jag visste att det skulle bli körigt sen. Cyklade till jobbet och inledde arbetsdagen med cirkelfys för några kollegor innan jag attackerade skrivbordet. Kom hem, hade tänkt panikyoga i en halvtimme men var mest hungrig.... fortfarande kärvt med de där 30 minuterna. Cyklade ner till Bulltofta för att hålla NMT-pass och möttes av EN ynka deltagare. Jahapp, av med ett lager kläder och så hängde jag själv med i mitt planerade par-fys-pass. Roligt men faktiskt rätt jobbigt! En timmes träning avklarad bara så där och jag kunde nöjd cykla hem och äta middag.

I dag var egentligen den tuffaste dagen. Morgonkund 07.30, sedan snabbdusch och kontorsjobb. Möte utanför huset på eftermiddagen (jag cyklade tur och retur), jobbade klart, bytte om, cyklade hem. Hade 12 minuter hemma, flyttade tvätt från tvättmaskin till torktumlare, bytte lite kläder, joggade ner till Bulltofta. En timmes PT-pass med kund, sedan joggade jag en omväg hem så jag fick in 35 minuters löpning denna dag plus all vardagsmotion. Godkänt.

I morgon blir det definitivt gymmet på morgonen för jag VILL känna att jag är "klar" när jag kommer hem från jobbet på eftermiddagen. Och sedan är det helg och då är det mycket enklare logistik!

Backintervaller, burgare och bilköp....

Ja, som det kan gå. Tanken var att vi skulle gå på bio denna vecka (vi har biocheckar som snart går ut) men vi råkade köpa ny bil i stället. Skiljer visserligen bara en bokstav, kan en skylla på dyslexi? :-D

Vi har pratat om ett tag att vi borde se till att byta ut bilen innan den tappar för mycket i värde som inbytesbil. Så i går, efter att vi hade kört NMT (jag instruerade och Joakim deltog), duschat och ätit lunch, åkte vi ut till bilhandlaren för att kolla läget lite. Provkörde två bilar och gick därifrån med ett affärsförslag på en av dem som vi väl tyckte var helt okej. Handlade på vägen hem och planerade resten av veckans måltider på studs. Kom hem, ringde upp banken (tacksam för telefontjänst med personlig service dygnet runt, även när det gäller lån) för att kolla läget och få lite kompletterande siffror från dem.

Efter att ha förberett kvällens middag packade vi träningsväskorna och drog till gymmet. Det var egentligen min tanke att träna tidigare på dagen men nu gick tiden åt till annat så det blev lördagskvällsdejt på gymmet i stället och jag avverkade ett bra överkroppspass med diverse obekväma inslag av militärpress och smala armhävningar... Skönt att bara behöva kasta in middagen i ugnen när vi kom hem!

I morse tog vi "sovmorgon" (ja det heter så när vi sover till åtta.....), Joakim förberedde packning och sånt, fick ett preliminärt besked från banken och drog ut och sprang backintervaller. Obehagligt men nyttigt, ungefär. 6 x 40 sek, 6 x 30 sek, 6 x 20 sek - och som ni ser på bilden överst i inlägget så är det många som härjar i kossabacken nuförtiden! I dag hade dock leran frusit till så det var rätt bra springföre. Sen blev det välförtjänt hamburgarlunch innan vi åkte till bilhallen, meddelade att vi ville köra bilen en runda till och sen gjorde vi affär. Japp. Spontanköp av bil. Otippat alltså.... Återstår såklart allt praktiskt med att skriva på lånepapper och lösa gamla lån och byta in bil och stuff så preliminärt om några veckor har vi nya wheels och känner oss nöjda med det beslutet!

Bio - ja det får det bli nästa helg då!

Kommande vecka ser ungefär lika hektisk ut som den senaste. Det ska levereras 5 PT-pass, ett NMT-pass och så ska jag fortfarande se till att sköta egen träning 30 minuter per dag. Det går, jag vet att det går - planeringen är till och med ganska hållbar och har utrymme för lite oväntade events.

Som en kula i ett flipperspel

Ni vet garanterat precis vad jag menar. Såna där dagar då man studsar mellan arbetsuppgifter och möten, hit och dit, precis i tid eller kanske två minuter för sent. När lunchen intas vid skrivbordet men man hinner bara få i sig halva innan det är dags för möte igen och andra halvan får vänta till sen...

En SÅN dag var det i dag. Jag visste det innan, såg att planeringen var hattig, och försökte täcka upp för det värsta. Startade dagen med 20 minuters morgonyoga för att hinna andas ordentligt i alla fall en stund denna dag, sedan dusch och frukost och cykel till jobbet. Sen går det i ett. Jobba en stund, möte utanför huset, handla lunchsallad på vägen tillbaka och ställa i kylen. 35 minuter vid skrivbordet, byta om, ut i regnet för PT-pass med kund. Dusch och ombyte och äta lunch samtidigt som jag försöker få en överblick över vad som har hänt under förmiddagen och måste hanteras och kolla på att-göra-listan om jag kan lösa något på den.

Påminnelse blinkar på skärmen - jaha, möte strax, undan med lunchsalladen, fokusera om. 45 minuter senare tillbaka igen, återgå till lunchen och vad var det nu jag gjorde innan? Just det, kollegans brådskande uppgift som jag måste försöka lösa i hennes frånvaro eftersom den inte kan vänta. Hur var det nu.... jag letar mig fram genom mallar och vägledningar och lyckas. Yes, bra! 

Tre djupa andetag, en mugg grönt te. Kollar att-göra-listan, gör det jag kan. Avslutar ordinarie arbetstid och då jag ändå sitter vid en dator spenderar jag en kvart med PT-administration. Bokar tider, besvarar mails, skickar fakturor. Så slipper jag det när jag kommer hem.

Sen stänger jag ner datorn, byter kläder, cyklar hem. Kommer innanför dörren, passar på att kasta in en tvätt, byter jacka och skor, drar en buff över öronen och smiter ut igen. Löpning. Inte tänka, bara springa. Låter fötterna trumma rytmiskt i välbekanta spår, förvånas över att det går så lätt, förlänger rundan några kilometer när det ändå känns så bra. Hemma igen 40 minuter senare med axlarna nere på plats, rosiga kinder, lugn hjärna, ett leende på läpparna. Att det är så enkelt ändå? Duschen känns välförtjänt och middagen också! Och så är det premiär för Sveriges Mästerkock i kväll och det gillar jag :-)

I don't do söndagsångest. Gör du?

Jag trodde i många år att söndagsångest var nåt man hade. Alltid. Jag kan inte sätta fingret på när den försvann men den är numera borta. I alla fall de flesta veckor även om nån enstaka alltid kan framkalla lite obehag. Som t ex när Joakim ska vara borta på övning över tio dagar eller så.... fast då hänger ångesten inte ihop med jobbet direkt.

Att jag numera trivs på mitt "vuxenjobb" innebär paradoxalt nog att PT- och instruktörsjobbet blir roligare eftersom det inte är ett sätt att "få göra nåt roligt". Jag får massor med kreativa utmaningar som matchar min kompetens på vuxenjobbet och att vara PT och instruktör är inte längre ett måste utan en kul guldkant på vardagen som jag väljer till när resurser finns.

Och söndagar? De fylls numera av en stor del saker jag VILL göra och lite måsten. I dag har jag t ex varit ute och sprungit på förmiddagen i klart och lugnt väder runt nollan och det var kravlöst och jätteskönt. Sedan åt vi lunch tillsammans och åkte och handlade för att vara lite förberedda inför kommande vecka. Joakim sprang en eftermiddagsrunda medan jag flöt ut i soffan med bok och julmusik. Middag lagad och uppäten, väskan packad och allting förberett för morgondagen.

Kroppen börjar släppa segheten som har dröjt sig kvar efter Atletveckans brutala träningsdos. Jag hade ingen vidare fart i benen på veckans reflexlöpning, det kändes lite lättare i dag. I går var vi iväg till gymmet och försökte träna men konstaterade att det blev det lamaste träningspasset på länge :-D Totalt kraftlöst men ett ärligt försök att åtminstone sköta lite prehab! Sen orkade vi inget mer den dagen så det var tur att Joakim servade mig med fisksoppa på fredagkvällen och att det fanns rester kvar....

Kommande vecka då. Det är GALET mycket som ska produceras. Det kommer krävas effektivitet, checklistor och disciplin för att få ihop det men målet är tydligt: Två veckors ledighet. Det är motivationen och det SKA funka. Förutsatt att det inte dråsar ner en massa oförutsett såhär sista veckan före jul så har jag alla möjligheter i världen att få ihop det. Alltså - mot tandborsten och sängen för att carpa skiten ur måndagen :-D

Löpning. Alltid olika. Alltid bra - efteråt.

Det var en allmänt hattig och spretig dag i dag. Började med 40 minuter på kontoret i träningskläder och betade av brådskande ärenden i mailboxen. Sen ut i duggregnet för att köra uteträning med PT-kund en timme innan jag skyndade mig in i en dusch och därefter raka vägen till ett möte innan jag kunde landa vid skrivbordet igen strax efter tio och hantera övriga brådskande ärenden. Jag förstår inte riktigt hur mailboxen kan explodera så mycket på några få timmars frånvaro men det kunde den tydligen!

Sen var det helt enkelt ett himla hattande mellan skrivbordet och möten och vid nåt tillfälle behövde jag en "reset" så jag kilade bort till Wayne's och hämtade en finkaffe som jag tog med till nästa möte. Det hjälpte, jag var i alla fall klar i huvudet en stund och röjde sen undan en hög mera som behövde göras innan jag bestämde mig för att sticka hem.

Kom hem, träffade Joakim som precis hade landat hemma, funderade kort på om jag skulle hänga med till Lund för NMT men prioriterade en löprunda i skymningen. En sån där utan plan eller mål, bara ut. I dag blev det en sån runda då benen ville mer än huvudet. Fötterna trummade på i högt tempo, jämnt och rytmiskt, som de ska. Flåset hängde inte riktigt med så jag fick ta en kort gåpaus ibland eftersom jag inte orkade springa så snabbt som jag tydligen behövde! Efter 5 km kände jag hur jag började komma tillbaka i balans och efter 7 km var jag hemma igen, glad och rosig.

I morgon har jag rent krasst MASSOR med tid på kontoret eftersom jag behöver stanna kvar ganska sent. Det finns alltså ingen anledning att få panik även om det är en del kvar att fixa på temat månadsavslutning och semesterprepp. Så därför har jag petat ner springkläder och duschgrejer i väskan till i morgon så jag kan smita ut en runda när det behövs. När jag behöver frisk luft och hjärnan behöver en omstart - då är det läge.

Sen, när allt är klart, ska jag ut och ta en fredagsdrink med en tidigare kollega och sen ska jag hem och tvätta och packa. Bra plan, tänker jag!

Våga vägra tomduschar!

En "tomdusch" är alltså en dusch som inte föregås av träning eller annat svettigt. En dusch i onödan, typ. Egentligen är de ingen bra idé för de bara torkar ut huden och förbrukar en massa varmvatten! Så den här helgen har jag skippat tomduscharna och "bara" duschat vid behov.

Fredagkvällen spenderade jag med två timmars PT och löpcoaching på Bulltofta. Första timmen i ösregn och andra timmen i en massa lera. Needless to say - alla kläder i tvätten, alla löpcoacher in i duschen för att bli rena och genomvarma! Lyxigt nog så var Joakim hemma tidigt och fixade en god middag och eftersom vi inte hade nåt vitt vin hemma till fisken så blev det champagne i stället. Tragiskt, eller? ;-)

Lördag morgon, tidig väckning, Joakim iväg på frukost. Jag åt min frukost i tv-soffan och drog sedan fram lämpliga kläder för NMT modell "blött och kallt". Med Joakim som instruktör var vi nio stycken som tog oss an dagens pass i Lund. Det hade regnat bra dagen innan och frusit under natten så det var kallt och lerigt och härligt. Vi sprang och sprang, släpade varandra, härjade upp och ner i hala leriga backar och blev grisiga och svettiga. Needless to say så fick jag sitta på en sopsäck i bilen på väg hem, alla kläder in i tvätten och vi in i duschen.... Lunch och en vända till affären där det pågick fullt krig pga lönehelg och black weekend och jag vet inte allt.

Sen hade vi tänkt gymma men ingen var riktigt sugen på det, så vi lagade middag och drack alkoholfri öl - och efter maten packade vi gymväskorna och åkte iväg och tränade. Eventuellt är vi tragiska och har inget liv som gymmar en lördagkväll, eller så tycker vi bara om att träna tillsammans när vi ses? Hursomhelst körde jag ett rejält överkroppspass med militärpress, snedbänk och en del kompletterande övningar för axlar och armar. Efter en snabb dusch åkte vi hem och åt kvällsmål!

I dag då, söndag. Vaknade tidigt i vanlig ordning, dessutom efter att ha legat vaken en timme mellan halv tre och halv fyra. Why? Oklart, helt ärligt. Frukost och lite såsande hemma innan vi ryckte upp oss, gick ner med soporna, åkte och handlade kattmat och sen in till stan en sväng för finfika. Lunch, ombyte till löparkläder. Vädret var äckligt med småregn och blåst men springas skulle det för att förtjäna en dusch ;o) Jag hade tänkt mig en lugn runda men i vanlig ordning var Joakims uppfattning av "lugnt tempo" inte som min så jag fick mig snarare 7 km tröskelpass.... inte särskilt skönt men helt klart något jag skulle behöva göra mera av.

Kommande vecka blir det fullt ös. Jag inleder den med morgonpass på gymmet för det ser ut att vara min enda chans att styrketräna, sen blir det prio på korta lugna löprundor resten av veckan och lite yoga för att ta hand om kroppen. Och sen, när arbetsveckan är slut, väntar tvätt, packning och Playitas!

...och där gick den veckan!

Det här har nog varit höstens mest intensiva vecka. Jag har haft fullt upp med att hinna hålla ihop alla trådar och vara på rätt plats i rätt tid med rätt grejer så att bloggen har hamnat sist i priolistan är inte jättekonstigt. Det är ändå viktigare att jag hinner äta och sova ;o)

Måndagen tillbringades med heldagsworkshop med en del av mina kollegor. Jag tänkte att vi skulle sluta 16 men det blev 16.30. Hann hem i full fart, var hemma en halvtimme och lämnade av lite grejer, cyklade sen in till stan igen för Runacademy-kväll på löplabbet. Föreläsning om pulsträning och lite shopping. Var hemma vid åtta. Måndag - check.

Tisdagen inleddes på kontoret, var hemma och vände en timmes tid, hade sen ett PT-pass på Bulltofta och så traditionsenlig Runacademy-tisdagsträning direkt efter. Hem, äta, vila, sova.

Onsdagen gick i ungefär samma tempo men med skillnaden att jag såg till att ha hela två timmar hemma vilket medgav att jag la en halvtimme på lite hushållsarbete (dammsuga och gå ner med sopor, ungefär) medan middagen stod i ugnen, sen full fart till Bulltofta och NMT. Ett något nervöst pass då en blottare hade siktats i spåret kort innan passets början, polisen var förbi och jag vill ju sist av allt att någon av mina adepter ska utsättas för obehagligheter när de tränar med mig. För egen del är jag mest förbannad. Hem, äta, duscha, sova.

Torsdag började jag med ett frukostseminarium, sen var jag inne om kontoret en dryg timme och släckte bränder innan jag fortsatte till Malmö Saluhall för lunch med Anna och sedan vidare till Triangeln för en eftermiddagskurs i dataskyddsförordningen även kallad GDPR. Hyfsat torrt ämne men bra utbildning! Hem en kortis, sedan retur till Bulltofta för nästsista passet i Fitnesscoachens Löparskola där jag slog ihop grupperna pga manfall och säkerhetsläget och körde fartlek med hela högen. Superkul och flåsigt pass! Hem, äta, sova.

Med den veckan i bagaget är det kanske inte jättekonstigt att fredagens förstaprio när jag kom hem var att landa på mattan med ett lugnt yinyogapass och varva ner lite. Sen lagade jag mat, Joakim kom hem, det blev fredagsmiddag och ett glas vin och återhämtning i soffan.

I dag då? Jo, först höll jag i ett NMT-pass på Bulltofta i gråväder och körde slut på atleterna med en kombination av flås, spänst och bålstyrka. De visste att de levde. Sen åt Joakim och jag lunch, idisslade en stund och preppade vätskeryggsäckar för att ge oss ut en sväng. 30 km på schemat. De där långa långpassen inför maraton är inte så festliga. Vi började hemma och snurrade runt i närområdet. 6 km ner till Bulltofta, några vändor ut i villaområden runtomkring, en sväng ut på Skåneledssträckan mot Spillepengen och retur, mera Bulltofta och sedan hemåt. Det var inte busenkelt att springa 30 km, lagom tungt sista fem, men det gick. Nu blir det inte många knop i kväll!

Backintervaller och burgare!

Bra måndag liksom. Jag har haft en jättekonstig dag på vuxenjobbet där jag nog inte har gjort särskilt mycket som egentligen står i min arbetsbeskrivning men jag känner helt klart att jag har gjort nytta ändå och det får väl också räknas. Plus att jag hade langat in ett PT-pass ute i sol och blåst på förmiddagen.

Sen cyklade jag hem och drog med mig Joakim ut på ett backintervallpass. 2 km uppvärmning, 5x40 + 5x30 + 5x20 sekunder i kossabacken, 2 km hem plus en vända fram och tillbaka på gatan eftersom klockan landade på 7,90 km när jag passerade brevlådan hemma och det går inte för sig, det fattar ju vemsomhelst. 8 km fick jag ta mig upp til. Ett rätt göttigt intervallpass, bra trött blev jag. Halsade nästan en liter vätska när jag kom hem, eftersvettades, duschade och stack sen ner mot Västra Hamnen till den här utsikten. Vilket ljus!

Där hade jag stämt träff med Sarah och vi åt burgare på Monster och pratade om allt mellan himmel och jord i vanlig ordning - fast vi tyckte nog att både servicen och maten hade blivit lite sämre så vi kanske måste leta upp ett nytt ställe för burgarhäng med ojämna mellanrum!

Spring med ett gäng. Det fixar det mesta!

Efter att ha varit SJUKT grinig hela dagen och kvällen igår, ha sovit dåligt och varit grinig halva dagen i dag så vände det på eftermiddagen. Visserligen med hjälp av ett bra möte med min chef borta på Wayne's Coffee (och en finkaffe såklart!) och en lunchpromenad med kollegorna.

Jag var hemma och vände och stack ner till Bulltofta för kvällens program: Först ett ute-PT-pass och sedan sedvanlig tisdagkväll med Runacademy.

Inga konstigheter på kvällens pass, i alla fall inte för våra nya deltagare. De fick en uppvärmning, lite dynamisk rörlighet, introduktion till löpskolning och sitt första intervallpass med oss. Jag hade hand om medel/tuff grupp tillsammans med Jonna och vi sprang 2 x 6 x 60 sek med 30 sek vila och 3 min vila mellan våra två intervallserier. Intervaller på en minut med bara 30 sek vila är rätt så tufft och om några löpare har tyckt att de kanske hade svårt att bli trötta på passen de första veckorna så tror jag nog att de hann bli det i dag. Några kämpar mer med teknik, andra med flåset, vissa med styrkan att faktiskt hålla ihop kroppen när det går undan, men alla jobbar seriöst för att bli bättre löpare och det är jätteroligt!

Så sen kom jag hem och var faktiskt nöjd och glad med dagen och till på köpet lite fysiskt trött av att ha fått springa intervaller. Dessutom har Joakim hört av sig och är tillbaka i tryggt förvar efter en vecka ute på övning så nu är jag lite lugnare i skallen också och tänker att jag får sova i natt.

Feedback. Veckans tema kanske?

Det känns som om omvärlden vill att jag ska fundera lite på feedback den här veckan. Jag tycker det är viktigt med feedback och en av anledningarna till att jag älskar att jobba som PT är att det ger så mycket "instant feedback". Att små korrigeringar av rörelse, placering, rörelsebana ger en omedelbar effekt hos kunden och orsakar glada leenden eller hiskeliga grimaser beroende på vad korrigeringen åstadkom! Det är svårare på mitt "vuxenjobb" men för närvarande är det stort fokus på feedback och det är roligt, tycker jag.

I går höll jag en del av en föreläsning och det har rasslat in feedback på det både direkt i anslutning till evenemanget men även efter när jag har träffat deltagare eller mailat dem i annan anledning. Kul, jag uppskattar att mina kollegor tar sig tid att återkoppla till mig. Och i dag var jag på en miniutbildning om feedback där föreläsarna bl a tog upp att feedback ska ges med kärlek och att det krävs en viss nivå av inbördes tillit för att man ska kunna ge det som vi kallar för "utvecklande" feedback. Det är lätt att säga "bra jobbat" men svårare att säga "jag tycker du ska förbättra....", eller hur? Självklart var det svårt för föreläsarna att få oss att ge feedback i öppet forum med 70 deltagare, men jag som gillar att prata vågade mig på det för att de ska kunna göra ett bättre jobb nästa gång.

Fast forward till i kväll. Jag hade ett möte inbokat med ett städföretag för att prata om hemstädning som jag önskar mig hjälp till. Men trots två sms-påminnelser så dök ingen upp och ingen hörde av sig. Typiskt dåligt! Jag skrev ett ilsket meddelande till dem via facebook och två minuter senare blev jag uppringd med ursäkt och frågan om jag kunde tänka mig att ge dem en chans till. Det är en bra reaktion på feedback, det var trots allt utanför kontorstid och eftersom jag upplevde förståelse och en vilja att göra det bättre nästa gång så får de en chans till på ett nytt möte (och jag skriver inte heller ut vilka de är förrän jag har gett dem en möjlighet att visa vad de går för). Bra reaktion på feedback - snabb och ärlig, utan bortförklaringar. Pluspoäng för det!

På plussidan landar också att jag förstås dammsög och plockade undan inför besöket (vem försöker jag lura egentligen, när de kommer och städar kommer de ändå se hur här ser ut i vanliga fall men det känns ändå trevligare att ha det fint!). Så nu är det prydligt hemma. Ute blåser det halv storm och ösregnar så jag är nöjd med att få sitta inne med tända ljus och ska ha en lugn hemmakväll helt enkelt.

Terminsstart! Hurra!

Helt vanlig tisdag. Morgonjogg i supertempo (att jag lyckas hålla 5:47 i snitt på morgonen är fasen imponerande!), frukostsmoothie, dusch, till jobbet. Jobba, vara PT, hem och ladda om - för terminsstart med Runacademy.

87 anmälda och jag tippar att vi var kanske 80 eller så i kväll i fyra grupper - två för nya deltagare, två för de som sprungit med oss tidigare. Otroligt roligt, bra energi, men väldigt mycket info att gå igenom såhär på första passet! Tur det blir lindrigare framöver.... Men jag tycker fortfarande att löpcoaching är ungefär världens bästa jobb och jag ser fram emot att träffa glada löpare på tisdagar och torsdagar flera veckor framåt!

Det blir inte alltid som man tänkt sig, kapitel fnörtielfton...

Vilken vecka det här har varit. Jag känner mig ganska omtumlad och överväldigad.

Provapåpass med Runacademy tisdag kväll. Drygt 40 deltagare. Jag hade styrt upp passet helt okej, det funkade med gruppindelning och förflyttningar, alla såg glada ut och sprang sina intervaller och det kom en del frågor efter passet. BRA! Kom hem, åt kvällsmål, lade upp bilder på facebook, avrapporterade till kontoret, ställde lite praktiska frågor angående skor och kläder och sånt.

Och sen kom det där ödesdigra meddelandet. Att den tilltänkta platschefen hade ångrat sig av privata skäl och om jag ändå (fast jag hade sagt nej först pga för mycket att göra redan) kunde tänka mig att ta över rollen som platschef. När jag fick frågan i somras så fick jag också höra att flera ledare hade pekat på mig som en lämplig kandidat så jag visste om att mina kollegor litade på mig och tyckte det var okej att ha mig som platschef. Vilket är en förutsättning för att ledarskapet ska kunna fungera i en sån här grupp. Så nu, en vecka innan terminsstart med noll andra kandidater på g, tackade jag ja. För jag vill att det ska funka och jag vet att jag har rätt så höga krav på en platschef så jag kan lika gärna utsätta mig själv för dem!

Så jag lämnade provapåpasset som vikarierande platschef pga semester och två timmar senare var jag alltså utsedd till platschef. Alla papper är påskrivna och mina kollegor har fått info - och lovebombar mig totalt. Underbart. Vilken supportgrupp!

Med allt det kaoset i huvudet tisdag kväll sov jag katastrofdåligt natten mot onsdag och var dödstrött hela dagen. Släpade mig till jobbet, jobbade, släpade mig hem och kollapsade mer eller mindre i soffan resten av kvällen efter att ha "tömt hjärnan" i ett word-dokument för att få lugn och ro i huvudet. Somnade tidigt, sov gott, vaknade när Joakim gick upp vid fem och somnade aldrig riktigt om igen.

I stället gick jag upp tidigt och kom till jobbet tidigt - cyklandes i regnet, med dubbla och trippla uppsättningar av i princip allt för att reda ut den här dagen. Byte till torra byxor, kontorsjobb. PT-pass ute i regn, dusch, klädbyte. Cykla till Ica på lunchen - i regnet. Färdigjobbad = ombyte till träningskläder, mera ute-PT i regn. Cykla hem i regn. Äta och byta kläder på en halvtimme. Ut i regnet och två timmars löparskola. Dryga fem timmar utomhus i dag alltså och regn precis hela tiden. Tur jag har bra kläder och ett gott humör, jag har inte frusit egentligen men det mesta är bra blött alltså!

Jag accepterar att jag har uppenbara skills, jag är själaglad över att mina kollegor vill ha mig som platschef och skapligt nöjd med att det är fredag och stundande helg i morgon. Inte mycket har blivit som planerat denna vecka men det blev nog ganska bra ändå! 

Öka takten... ja, jag försöker. Inom rimliga gränser!

I takt med att alla kommer tillbaka på jobb ökar jobbtempot och även tempot i mina fritidssysslor. Flera PT-kunder, Runacademy drar igång nästa vecka, Fitnesscoachens löparskola kör på och Nordic Military Training ska också läggas till schemat. Jag försöker hänga med och öka mitt eget tempo motsvarande, göra smarta val, planera, prioritera och skriva listor. Det går.... ibland ganska bra, ibland sådär, ibland inte alls ;o) Sånt är nog livet!

I går t ex. Jag inledde dagen med ett bra bålstyrkepass på gymmet och krigade mig även igenom lite chins med gummiband, tog mig till kontoret och jobbade på. Hade lagt ut förslag på tid till en PT-kund men inte fått svar och var lite osäker på om hen tänkte dyka upp men utgick från att så inte var fallet. Därmed insåg jag också att hen antagligen ville ha sin tid i dag som jag hade föreslagit så därför flyttade jag helt sonika mitt planerade intervallpass för i dag till i går. Alltså skyndade jag mig hem, tog astmamedicin, bytte om och stack ut.

Jag var sugen på något "lagom jobbigt" och det blev 5 x 500 m med 90 sek vila. Jag valde att köra i motionsspåret som har avståndsstolpar varje 500 m så jag slapp tänka - bara fram och tillbaka. Sedan varvade jag ner inne i skogen och joggade hem i lugnt tempo. Ett bra pass, lagom obehagligt men jag mådde lite småilla efteråt alltså och fick fylla på med saft och chips innan jag blev sugen på mat!

Sen var jag skapligt slut och resultatet av det var att jag totalt missade hela min kvällschecklista och bommade både disken, att packa väskan till i dag och att plocka fram kläder så det fick jag vackert sota för i morse... Nu var det ingen jättepanik eftersom jag gick upp i god tid så jag hann med allt, men morgonen flyter på betydligt lättare när jag har fixat till infrastrukturen i förväg! Bot och bättring i dag således....

I dag har jag inte gjort annat än att cykla till kontoret, jobba det jag skulle, leverera 2 PT-pass till kunder efteråt och cykla hem. Var vrålhungrig och snodde ihop en snabb pastarätt på tio minuter ungefär, åt mat, slappade en kvart och la sedan en halvtimme på att dammsuga och plocka undan lite i lägenheten. Skönt när det var gjort men motigt att komma igång, jag fick muta mig själv med glass och jag lovar att den var GOD sen!

Återhämtning och benen upp står på schemat resten av kvällen men jag får nog ta mig i kragen och lägga fem minuter på att plocka i ordning kläder och packning för morgondagen innan jag fastnar i soffan helt....

En vana i taget...

Andra veckan som "gräsänka" är överstökad. Den började sådär och helt ärligt har hela veckan varit ganska så rörig och ganska mycket "hur hinner jag ikapp mig själv" vilket också har inneburit noll fokus på bloggen men lite mer aktivitet på insta så att världen vet att jag lever. Men nu är det väl ändå dags att även bloggen kommer med på höstuppstarten så målet är att hinna med tre blogginlägg kommande vecka!

Även på tisdagen jobbade jag länge, jag var på gymmet en sväng på morgonen och körde mest prehab och bålträning lite sådär för ordningens och vanans skull innan jag åkte till kontoret och så presenterade jag på ledningsgruppsmöte sent på eftermiddagen vilket innebar att jag inte var på hemväg förrän bortåt femsnåret.

Onsdag bjöd på tidig väckning och cykeltur till jobbet och så ett avbokat PT-pass med väldigt kort varsel vilket innebar att jag kunde sätta fart hemåt redan 14.30. Backintervaller hade jag bestämt mig för så jag bytte om och gav mig ut så fort det bara gick. 2 km uppvärmning, 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i backe. Eftersom korna var lite väl nyfikna och närgångna (eller jag sprang precis där de ville beta, så kan man också se det) sprang jag på backens baksida som erbjuder lite andra utmaningar och det kan nog hända att jag springer där igen för det var faktiskt ganska roligt! Jag sprang hem igen, värmde middag, duschade, och cyklade sedan mot Bulltofta för ledarmöte med Runacademy. Tre nya ledare och ny platschef denna hösttermin så vi tog ett snabbvarv och presenterade oss för varandra och pratade lite om höstens upplägg innan vi cyklade hem med våra nya skor :-)

Torsdag och veckans roligaste dag - och vilodag från träningen. Lugn hemmamorgon och veckohandling via nätet (alltså tack för att den möjligheten finns ibland!), sedan mot kontoret. Hem och planera och styra upp kvällens pass som var premiär för Fitnesscoachens löparskola i Malmö! 12 deltagare i nybörjargruppen, 6 i fortsättningsgruppen. Som vanligt gick en timme alldeles för snabbt (men det går bättre nästa gång när jag inte ska köra 10 minuters introduktion och sånt) men alla fick med sig nya insikter och verkade nöjda.

Fredag, äntligen fredag! Gymmet på morgonen, ett överkroppspass där jag bitvis fick kriga lite med ungdomarna för att få behålla bänkpressen. Sedan fullt ös mot frukost med jobbet innan jag tog mig igenom kontorsuppgifterna och packade ihop vid 14.30. Mathem levererade precis när jag svängde in på gatan hemma och när jag hade packat upp varor och bytt om kom Joakim hem för helgledighet. Bra tidsschema alltså! Fredagsmiddag och så satte jag mig med ett glas rött medan Joakim stack och rev av ett träningspass.

Sen blev det lördag. Lördag och NMT under Joakim innebar transportjogg till Bulltofta, 75 minuters skön genomkörare och transportjogg hem igen. Lunch på diverse rester och lite vila, sedan iväg för att införskaffa öl till kvällens fest och en ny necessär till Joakim. Kvällens fest var tioårsjubileum för bostadsrättsföreningen hemma, dvs fest på krypavstånd. Egen dryck med, föreningen bjöd på goda grillade cevapcici med tillbehör och när vi tyckte att det räckte smet vi hem.

Tidig hemgång och begränsat alkoholintag innebar att vi var pigga i morse. Vi åt frukost och plockade ihop grejer för att styra mot Skrylle och långpass. 15 km Skåneled i lugnt tempo, vi inledde i regn men solen kom fram efter hand och det var väldigt njutbart. Många kor i hagarna så vi fick ta det så nätt emellanåt (man behöver inte kuta med full fart in i flocken utan kan ta det lugnt i stället) och hade egentligen ingen större brådska. Det var väldigt skönt! Särskilt skönt med känslan av att kroppen håller, att den är stark och hel. Vi bytte till torra tröjor och lunchade på Skrylleburgare innan vi styrde hemåt för dusch och vila.

Joakim börjar tidigt i morgon så efter middag och kaffe har han packat ihop sig och åkt norrut och jag blir i vanlig ordning kvar här med katterna. En vecka till. Nu förhoppningsvis en lättare vecka, andraveckan är ganska tuff men nu börjar rutinerna ändå sitta och veckans planering har ganska bra med utrymme för återhämtning och sånt där allmänt organiseringsarbete som ändå behöver göras. Hinna plocka undan, hänga en tvätt, köra diskmaskinen, dammsuga.

Med veckan således sammanfattad är det snart dags för mig att packa väskan och förbereda för morgondagen innan jag landar i soffan med kvällste och en portion glass!

Så länge det finns te, finns det hopp!

Helt fantastisk helg, helt värdelös måndag. Jo, på riktigt blev det så. Jobbar intensivt med att vända känslan...

Fredag och intensiv men kul dag med jobb-event. Ringde Joakim när jag satt på bussen hemåt, då var han redan hemma. Pizzakit och rödvin och baravarakväll, ah.... Lördag där jag höll i NMT-pass i Lund och Joakim deltog, sedan avslappning i soffan innan vi tog en sväng till gymmet och åt spaghetti och köttfärssås till middag. La oss i vettig tid och söndag morgon var vi ute i Bokskogen redan kvart över nio, redo att ta oss an de sista 10 kontrollerna på orienteringsklubbens "månadens bana" som vi påbörjade under semestern.

En så himla fin tur det var, underbart väder, skog och fina gläntor, fika i solen och lösa uppgiften tillsammans. Det går inte fort, vi rörde oss en mil på dryga tre timmar, men vi hade det fint!

Söndag kväll, plocka i ordning och förbereda och läggdags i tid. Jag sov oroligt, Joakim gick upp vid fyra för att åka till Göteborg, jag somnade aldrig ordentligt efter det. Gick upp vid sex, sprang en kortis för att om möjligt få igång energin men tappade den igen när jag kom hem och upptäckte en kattrelaterad spyincident i min ny-omklädda fåtölj. Av med klädsel och kuddfodral och in i tvätten, tvätta, äta frukost, duscha, försöka komma iväg till jobbet i hyfsat tid men just då kom tidernas regnskur så jag väntade tio minuter till och kom sen iväg.

Kommer till jobbet med småtjuriga mails i inboxen, dålig energi, inga extraresurser till att hantera sura och besvärliga människor, ledsen och arg om vartannat, irritabel, måste fixa grejer för att rädda upp en kris pga en kollegas semester, orkar inte. Orkar verkligen inte. Klockan blir halv tio och jag har tack och lov ett ute-PT-pass att leverera. En timme i solen på lekplatsen med en PT-kund vänder känslan, jag förstår att jag är viktig, kompetent, gör skillnad, KAN. Går tillbaka till kontoret, duschar, återgår till arbetet och kämpar mig igenom en timmes telefonkonferens innan jag äter lunch med kollegorna och sedan sitter ute med en mugg te i tio minuter.

Okej, vi klarar eftermiddagen också. Det är lika rörigt men jag drar med mig chefen ut, tio minuter, promenad till Waynes för att hämta finfika. Två timmar till. Kort besök på tack-AW för min insats på fredagens event innan jag cyklar hem och bara längtar efter att få landa. Rullar ut yogamattan, öppnar Yogobe, nappar på ett videoförslag som inleds med "om du har haft en rörig dag" och njuter mig igenom 20 minuter med avslappning och andningsövningar. Sen orkar jag bygga på med ytterligare en video med Monika Björn på temat after-run/after-bike och sen - sen känns det faktiskt okej igen.

Medan jag packar i ordning allt jag behöver för morgondagen (som jag aktivt arbetar för att få mindre rörig!) fixar jag en kanna te. Starkt, smakrikt Russian Earl Grey. Perfekt att landa i soffan med sedan, kanske med en rostad macka till. Det är okej. Jag är okej. Jag fixar det här, jag har rätt verktyg för att hantera de utmaningar jag möter. Så länge det finns te, finns det hopp, och om jag bara prioriterar rätt i vardagen kommer jag i mål.

Ordning och reda - och i morgon är det fredag!

Denna vecka har fokus legat på ordning, rutiner och checklistor. Det gäller att "curla" mig själv så att övergången in i vardagen blir så enkel som möjligt. Förbereda, ligga steget före, dubbelkolla, planera och organisera. Det låter eventuellt inte jätteroligt och väldigt inrutat - å andra sidan ger en bra planering otroligt mycket frihet "runtomkring".

I tisdags simmade jag efter jobbet och var helt slut när jag kom hem. Men tack vare att middagen redan var förberedd och bara skulle värmas lyckades jag hitta energi till en sväng till affären och efter att ha packat och organiserat för onsdagen kunde jag känna mig ledig resten av kvällen.

I går föll hela planeringen ihop pga allmänt klant. Jag hade tänkt gymma på morgonen men kom ner och insåg att jag inte hade stoppat in laddsladden till cykelbatteriet ordentligt och att batteriet förmodligen bara skulle räcka halva vägen till gymmet. Hastig omplanering - ladda batteriet, träna ett effektivt pass hemma på 45 minuter, snabbdusch, cykla raka vägen till kontoret och ha med laddaren i väskan för att kunna ladda batteriet fullt. Det funkade också även om det inte blev som tänkt och jag är nöjd med att jag löste situationen lite kreativt.

Onsdagkvällen var nämligen fullspäckad. Jag var hemma nångång strax före fem, plockade undan lite och körde sedan en timmes städmaraton med badrumsfix, dammsugning och moppning. Sen hann jag med en kopp te och lite mellanmål innan det var dags att byta kläder och cykla in till stan för Malmöfestivalmiddag med Sarah. Smash burgers från Casual blev kvällens meny och så spanade vi lite på festivalen innan vi begav oss hem på varsitt håll. Innan jag åkte hemifrån hade jag packat väska, plockat fram kläder, diskat undan etc så jag kunde sätta mig i lugn och ro med en kopp te och sedan lägga mig i tid.

I morse kände jag mig ärligt talat inte jättepigg på att åka till jobbet efter tre arbetsdagar (det kändes som om det räckte med det!) men tog mig givetvis iväg ändå, jobbade en timme i träningskläder och körde ett pass utomhus-PT innan jag duschade och klädde på mig människokläder. Och när jag kom hem i dag var jag osannolikt disciplinerad. Tog astmamedicin, hängde tvätt, drog igång en maskin till, bytte kläder och stack ut på mitt enklaste intervallpass. 1 km uppvärmning, lite löpskolning, 10 x 1 min hårt/1 min gåvila, jogg hem. Jag körde passet runt en av mina vanliga slingor med en liten avstickare och brydde mig inte om backar och svängar utan bara matade på. Det behöver inte vara så komplicerat!

Fredagen väntar runt hörnet och dessutom med lite guldkant, för i morgon har vi ett större event med jobbet så jag behöver inte ens vara på kontoret mer än några minuter på morgonen. Det innebär också mindre förberedelser (mindre packning, inga mellanmål etc) men även att jag kommer hem senare än jag brukar. Ni som har hängt med ett tag vet ju att fredag innebär att Joakim kommer hem och att jag ofta fixar i ordning inför hemkomsten på fredag eftermiddag men det hinner jag inte med i morgon, däremot har jag redan städat och fixat och så fort regnet dämpar sig en aning därute ska jag springa ner med lite sopor, sen är vi nog redo för helg!

Hitta oaserna, håll kvar känslan!

De flesta har det nog lite tufft så här års och håller med om att det är en aning jobbigt att återgå till vardag igen. Fasta tider, väckarklockor, rutiner, ordning och reda. Packa väskor, kolla kalendern, förbereda frukost och matlådor. Inte ett dugg konstigt efter ett antal veckors ledighet!

Även om jag krigar lite med att stoppa in mig själv i vardagens fasta ramar igen försöker jag hålla kvar känslan av semester så länge det går. Behålla upplevelsen av att vara återhämtad, ostressad, lugn och ledig.

Paradoxalt nog (Joakim kommer skratta ihjäl sig när han läser det här) är renoveringen av vardagsrummet och den allmänna städning och undanplockning som följde efter rätt så effektiv just för att få mig att känna mig lugn. Att vardagsrummet är så himla fint gör att jag anstränger mig för att hålla det fint, plocka undan efter mig och så. Och sen vill man inte gå från vardagsrummet in i ett stökigt kök, alltså håller jag ordning i köket också, osv osv :-D När jag tittar runt i mitt hem blir jag lugn och nöjd och påminner mig själv om att vi åstadkom det här tillsammans under semestern och det känns bra. Härligt!

En annan semestergrej är att vara utomhus och jag försöker ta de möjligheter som finns när vädret är fint. Lunchpromenad, fem minuter ute i solen under dagen - eller som i dag, då jag cyklade upp i centrum och lyssnade på lunchkonsert medan jag åt min lunch och lyxade till det med latte och kanelbulle. Heavenly. Jag hade dessutom ett PT-pass ute under morgonen så jag delade upp min arbetsdag med lite "mikropauser" för annan aktivitet så kändes det lättare.

På jobbet har jag dessutom en annan reminder från semestern. Jag köpte nämligen med mig ett teglas med en tovad värmare från Åre med ett ledkors på. Bara att känna ullen mot handflatan och se ledkorset påminner mig om fjäll, fjällsommar och frihet. Magiskt. Jag ska se till att få tag på nån Åre-bild att ha på väggen ovanför datorn också som jag kan titta på när jag behöver det!

När jag kom hem bytte jag i princip omgående om till shorts och linne och gick ut och sprang en mil i lugnt tempo. Stressat och hektiskt till en början men det magiska med löpning är repetitionen, ljudet av skorna mot gruset, steg för steg för steg. När jag kom hem var jag lugn, nöjd, hungrig och accepterade att ja, nu kommer jag hem till en tom lägenhet och så är det.

Morgondagen är förberedd och jag känner att jag har koll på läget. Jag vet vad som står i kalendern, vilka tider jag har att passa och ungefär vad som väntar på jobbet. Det är bara det där med att sova ensam som eventuellt känns lite oroligt men jag brukar oftast sova gott efter ett längre löppass så det reder sig nog.