Atletveckan 2017. Same, same, but different!

Det blev några otroligt intensiva dagar för att få november månad "i mål" och preppa för ledighet men sen så. Kom hem vid sexsnåret på fredagen (1 december) till nästan färdig middag och började sedan tvätta och skriva listor. Lördag hade vi hela packningen utspridd över dubbelsängen men fick ner allting till slut och söndag morgon strax före sex gav vi oss av mot Kastrup. Hett tips är att kolla om de har parkeringskampanj på P7 om man ändå ska betala för parkering, det var absolut värt att slippa gå utomhus mellan terminal och parkeringsplats!

Vi var redan incheckade hemifrån och behövde bara hämta ut boarding-kort och bagagetags och lämna väskorna, sen var vi redo för resan. Vis av erfarenhet intog vi en stabil frukost där vid sjusnåret på Lagkagehuset eftersom planet skulle avgå först 08.30 och det tar minst en timme innan frukosten serveras ombord. Flygresan var totalt ospännande för övrigt men väl framme var det skönt och varmt! Transfer gick utan problem och även incheckningen var smidig men rummet var såklart inte färdigt före kl. 15. Vi parkerade väskorna i bagagerummet och gick och åt lunch på terrassen i stället. Linbanan på hotellet som brukar vara opålitlig var nu helt stängd och vi fick vänta på att bli skjutsade upp till rummet med bil innan vi kunde göra oss hemmastadda. Snabbt klädbyte och sedvanlig promenad till affären för att handla vatten och andra nödvändigheter och så drog Joakim med mig ut på en löprunda som blev runt 5 km. Dusch, vila, kvällsmingel, middag, godnatt.

Atletveckan var upplagd för Stockholmsresenärer som anländer på måndagar, således var vi "utan schema" första dygnet. Vi valde att delta på morgonjogg vid 8 (knappt 5 km men jäkligt många backar!), ett X-cord-pass och ett löpteknikpass med sprintinriktning. Sen hade vi vårt första komigångpass för Atletveckan kl. 17 och träffade vår grupp. Totalt 11 deltagare under ledning av coach Gyula, minus coach Boris denna gången pga sjukdom tyvärr. Blandade åldrar och erfarenhet i vanlig ordning men betydligt fler killar än förra året. 

Sen gick veckan i ett, helt enkelt! Alla dagar inleddes med morgoncardio som var växelvis PW/jogg och simning. Simning utan ångest för min del, jag plaskade på i lugnt tempo och fick lite teknikhjälp av Gyula. PW skippade vi en morgon då vi var supertrötta. Efter stadig frukost hade vi atletpass kl. 10 med fokus på skivstångsteknik, kl. 11 var det ett "mellanpass" som kunde vara X-cord, koordination, snabbhet eller annat matnyttigt. Kl 12 var det utomhusträning på schemat med vattenredskap eller gummiband, ibland lite mera teknikfokus och ibland tuffare. Särskilt minnesvärt var det när jag körde gummibandslöpning med Gyula som väger 30 kg mer än jag och jag knappt orkade hålla emot när han drog på!

Vi hade lunchrast och siesta från 13-16 och hade sen två eftermiddagspass. Det första i gymmet och det andra på TC6 eller utomhus beroende på upplägg och gärna med inslag av någon form av WOD för att avsluta dagen lite mera intensivt. En dag körde vi en team-övning med 4 personer per team. Teamet skulle göra 100 wallballs, 8 drag med släde fram och tillbaka, 800 m rodd, 100 boxjump-burpees, 100 kcal cykling på airbike. Under wallballs, rodd och boxjump-burpees skulle två teammedlemmar hålla en skivstång (70 kg för vår del) uppe hela tiden och under cyklingen skulle två personer göra marklyft med den. Lagen hade lite olika antal på övningarna och även olika vikter beroende på lagets sammansättning, Joakim var t ex i ett rent herrlag som fick hårdare jobb att göra än mitt mixlag och damlaget.

Lördag var "challenge day". Vanligtvis sista dagen i veckan men Gyula hade helt vänligt styrt om schemat och bytt plats på lördag och söndag för att vi skulle kunna vara med. Jag tror jag är tacksam för det även om det var en tuff dag!

Vi inledde med 1000 m simning på tid kl. 7 på morgonen. Sedan snabb frukost, ombyte, packning av dagens grejer och så cykling med start vid nio. 44 km landsväg senare lämnade vi cyklarna, bytte lite kläder och skulle sen ut och springa. Lighthouse Run. 14 km mitt på dagen i ganska tuff värme - först 3 km slakmota, sen lite utför, sen lätt uppför igen och sista 800 m brutal stigning (jag gick...). Upp till fyren och vända, sen ner igen. Brant utför = stumma ben, uppför mitt i var riktigt tufft och så sista biten mestadels utför. Jag tror det tog runt 1½ timme och jag var TRÖTT och varm. Hinkade kallt vatten och en cola innan Joakim och jag kastade oss i Atlanten och följde upp med lunch i strandbaren.

Där kunde man ju tro att dagen var över för den träningsdosen var väl rätt lagom. Men icke. Vi träffades igen kvart i tre för tre timmars "outdoor challenge". Lustigt nog inledde vi inne i gymmet i våra tre lag som vi hade sen innan (med ett byte), alla skulle maxa i bänkpress och sedan skulle alla göra max antal armhävningar. Det tog ungefär 40 minuter, sen traskade vi med varsin "lagpåse" upp i TC6 där varje lag hämtade en pinne och två sandsäckar som skulle med hela vägen. Därefter följde en lång PW/jogg med alla dessa grejer som vi bytte plats på inom laget, vi hade lite pauser då vi fick äta och dricka enligt instruktion (inte äta när det bara är drickapaus, då blir det burpees som straff) och lite styrkestopp där vi körde en himla massa benböj och utfall innan vi gick vidare. Vi avslutade med några sprinter på stranden och en "bära varandra-övning" innan vi skålade i bubbel och traskade upp till spa't där vi hann bada bubbelpool och bastu i typ 40 minuter.

Efter det hann vi ungefär upp till rummet och slänga svettiga kläder på golvet och hänga handdukar på tork, fixa håret lite och ta med det vi behövde för kvällen. Sedvanligt mingel (atletgänget kastade sig över chipsen!), skål och avtackning innan Atleterna vandrade till Las Playitas och åt finmiddag på strandpromenaden. Långbord, helstekt fisk, kanariska skrynkelpotatisar, mojo, aioli och hemlagad efterrätt. Trötta, nöjda med dagen, ivrigt prat om träning och mat och allt möjligt annat. Och Gyula har visst numera bytt namn till Gula som restaurangen hade skrivit på bordsreserveringen :-)

Sen blev det tyvärr söndag och vi var nog lika griniga båda två över detta faktum. Vi åt frukost med gänget och kramade hejdå innan vi gick och packade ihop oss. Checkade ut, lämnade väskorna och tog en promenad runt området i lugn och ro innan vi väntade på bussen till flygplatsen. Alltid lika vemodigt att lämna detta paradis!

Det var en fantastiskt rolig vecka och den här gången kände jag mig trygg och okej med allting. Inte så mycket utanför komfortzonen, mer av "jaha, det här gjorde vi förra året och jag har inte övat tillräckligt men det går nog ändå!" och fokus på bra träning. Hög aktivitetsnivå, mod att ta en tyngre vikt, ett bredare gummiband, prova lite mer varje gång. Gyula konstaterade en bra utveckling - och då har jag ändå inte tränat på en massa jag borde träna på sedan i somras. 








Resten av december ska jag bara ha roligt tänkte jag. Jag har 32 km löpning kvar tills jag har klarat mitt årsmål och det ska jag väl greja på tre veckor utan några större problem, det står lite reflexlöpning på schemat i veckan och traditionsenligt ska det ju springas både på julafton och nyårsafton så det känns helt klart överkomligt. Annars tänkte jag lägga fokus på rörlighet och koordination med hjälp av Yogobe. Lust och glädje får styra, efter att ha betat av mastiga 32 pass på 7 dagar så kommer det behövas lite omsorg om kroppen också. Så får vi se vad jag ska hitta på under 2018 sen!




Nu - åter till vardagen. Människokläder på. Fixa egen frukost och middag. Duka av och diska. Tvätta berget av tvätt som hängde med hem efter resan. Tänka med längtan på rosa soluppgångar över Atlanten när det bara är grått utanför fönstret, acceptera vintertights och jacka i stället för shorts och t-shirt på morgonrundan. Klappa egna katter, dricka riktigt te men kanske smyglängta lite efter café con leche eller en smoothie på poolterrassen ibland. Ha tankat fullt med solenergi och träningsglädje och inspiration till hela vintern. Det är ändå bra grejer!