I takt med att alla kommer tillbaka på jobb ökar jobbtempot och även tempot i mina fritidssysslor. Flera PT-kunder, Runacademy drar igång nästa vecka, Fitnesscoachens löparskola kör på och Nordic Military Training ska också läggas till schemat. Jag försöker hänga med och öka mitt eget tempo motsvarande, göra smarta val, planera, prioritera och skriva listor. Det går.... ibland ganska bra, ibland sådär, ibland inte alls ;o) Sånt är nog livet!
I går t ex. Jag inledde dagen med ett bra bålstyrkepass på gymmet och krigade mig även igenom lite chins med gummiband, tog mig till kontoret och jobbade på. Hade lagt ut förslag på tid till en PT-kund men inte fått svar och var lite osäker på om hen tänkte dyka upp men utgick från att så inte var fallet. Därmed insåg jag också att hen antagligen ville ha sin tid i dag som jag hade föreslagit så därför flyttade jag helt sonika mitt planerade intervallpass för i dag till i går. Alltså skyndade jag mig hem, tog astmamedicin, bytte om och stack ut.
Jag var sugen på något "lagom jobbigt" och det blev 5 x 500 m med 90 sek vila. Jag valde att köra i motionsspåret som har avståndsstolpar varje 500 m så jag slapp tänka - bara fram och tillbaka. Sedan varvade jag ner inne i skogen och joggade hem i lugnt tempo. Ett bra pass, lagom obehagligt men jag mådde lite småilla efteråt alltså och fick fylla på med saft och chips innan jag blev sugen på mat!
Sen var jag skapligt slut och resultatet av det var att jag totalt missade hela min kvällschecklista och bommade både disken, att packa väskan till i dag och att plocka fram kläder så det fick jag vackert sota för i morse... Nu var det ingen jättepanik eftersom jag gick upp i god tid så jag hann med allt, men morgonen flyter på betydligt lättare när jag har fixat till infrastrukturen i förväg! Bot och bättring i dag således....
I dag har jag inte gjort annat än att cykla till kontoret, jobba det jag skulle, leverera 2 PT-pass till kunder efteråt och cykla hem. Var vrålhungrig och snodde ihop en snabb pastarätt på tio minuter ungefär, åt mat, slappade en kvart och la sedan en halvtimme på att dammsuga och plocka undan lite i lägenheten. Skönt när det var gjort men motigt att komma igång, jag fick muta mig själv med glass och jag lovar att den var GOD sen!
Återhämtning och benen upp står på schemat resten av kvällen men jag får nog ta mig i kragen och lägga fem minuter på att plocka i ordning kläder och packning för morgondagen innan jag fastnar i soffan helt....
onsdag 30 augusti 2017
måndag 28 augusti 2017
Det börjar med dig själv...
Ärligt. Handen på hjärtat. Hur många gånger har du inte hört det sägas? Hört det, sådär lite halvt, tänkt att jaja men ALLA ANDRA måste ju också, ignorerat det, tyckt att du drar minsann ditt strå till stacken och det räcker så....
Jag har i alla fall gjort allt det där. Hört det, stannat kvar i mitt lite självgoda och inte tittat längre än nästippen. Tills nu i veckan. Jag är med i en facebook-grupp för mitt bostadsområde. Den har blivit mer och mer gnällig och kommentarerna i inläggen har allt mer karaktär av "skylla ifrån" eller "jag har minsann alltid/minsann aldrig....". Vilket jag har retat mig lite på men samtidigt velat stanna kvar i gruppen för att inte missa viktig information.
Men nu i veckan var det en som delade en artikel från tidningen med innebörden att vi kanske får 40 km/t-gräns i hela området. Jag har egentligen ingen särskilt stark åsikt i ämnet, men kommentarsfältet svämmade över av "fartgränser gör ändå ingen skillnad", "idioterna kör som de vill i alla fall" och "Malmö är bilfientligt". Sedan var det en granne nånstans i området som delade ett blogginlägg på temat "det börjar med dig själv" med lite reflektioner om hur hon själv kör bil och vad hon själv kan göra för att vara en trevligare trafikant.
Så med inspiration från Helena drog jag igång mitt eget lilla projekt för veckan: Att varje dag denna vecka dela en bild och en kommentar om något positivt som händer eller som jag upplever i området. Det är egentligen inte så svårt. Jag gillar verkligen att bo här, jag utnyttjar många av våra gröna områden och vår lokala service. Men att komma ihåg att fotografera och dokumentera något varje dag kan bli en intressant övning!
I morse började jag med en morgonjogg som jag la förbi den helt fantastiska blomsterängen bara en kort promenad härifrån och la upp några bilder och en glad kommentar. Det har rasslat in likes, hjärtan och några kommentarer på temat "tack för att du delar något positivt". Så jag tänker fortsätta!
Det är mitt lilla strå till stacken. För att vi ska sluta gnälla så mycket om mopeder som kör för fort eller på fel ställen, nånting som smäller nånstans och villainbrott. För att vi ska sluta trissa upp stämningen i kommentarsfältet och börja titta lite mer på hur fantastiskt och härligt vi faktiskt också har det härute!
Förutom den vackra morgonjoggrundan har dagen innehållit en lugn ensamdag på kontoret där jag äntligen (ÄNTLIGEN!!) kom till punkten "inbox zero" och betade ner att-göra-mappen i mailboxen till överkomliga drygt 20 mail i stället för över 50 som det var i morse. Det låg mycket grejer där som bara behövde sparas på rätt ställe och så har jag bockat av en hel del besvärliga småuppgifter som har fått ligga efter semestern medan jag tog tag i det som var liv-och-död-viktigt. Cyklade hem, drack te, rullade ut yogamattan och körde ett lugnt flöde på 20 minuter från Yogobe och fortsatte sedan med några favoritpositioner som kroppen behövde.
Klockan närmar sig åtta och jag har hunnit äta, plocka undan, gå ner med soporna och packa i ordning för morgondagen. I morgon kan bli en rätt bra dag faktiskt, den har stor potential på pappret i alla fall så det är upp till mig att omsätta det till verklighet! För det börjar ju med mig själv ;-)
Jag har i alla fall gjort allt det där. Hört det, stannat kvar i mitt lite självgoda och inte tittat längre än nästippen. Tills nu i veckan. Jag är med i en facebook-grupp för mitt bostadsområde. Den har blivit mer och mer gnällig och kommentarerna i inläggen har allt mer karaktär av "skylla ifrån" eller "jag har minsann alltid/minsann aldrig....". Vilket jag har retat mig lite på men samtidigt velat stanna kvar i gruppen för att inte missa viktig information.
Men nu i veckan var det en som delade en artikel från tidningen med innebörden att vi kanske får 40 km/t-gräns i hela området. Jag har egentligen ingen särskilt stark åsikt i ämnet, men kommentarsfältet svämmade över av "fartgränser gör ändå ingen skillnad", "idioterna kör som de vill i alla fall" och "Malmö är bilfientligt". Sedan var det en granne nånstans i området som delade ett blogginlägg på temat "det börjar med dig själv" med lite reflektioner om hur hon själv kör bil och vad hon själv kan göra för att vara en trevligare trafikant.
Så med inspiration från Helena drog jag igång mitt eget lilla projekt för veckan: Att varje dag denna vecka dela en bild och en kommentar om något positivt som händer eller som jag upplever i området. Det är egentligen inte så svårt. Jag gillar verkligen att bo här, jag utnyttjar många av våra gröna områden och vår lokala service. Men att komma ihåg att fotografera och dokumentera något varje dag kan bli en intressant övning!
I morse började jag med en morgonjogg som jag la förbi den helt fantastiska blomsterängen bara en kort promenad härifrån och la upp några bilder och en glad kommentar. Det har rasslat in likes, hjärtan och några kommentarer på temat "tack för att du delar något positivt". Så jag tänker fortsätta!
 |
| Håll med om att det är otroligt fint? |
Förutom den vackra morgonjoggrundan har dagen innehållit en lugn ensamdag på kontoret där jag äntligen (ÄNTLIGEN!!) kom till punkten "inbox zero" och betade ner att-göra-mappen i mailboxen till överkomliga drygt 20 mail i stället för över 50 som det var i morse. Det låg mycket grejer där som bara behövde sparas på rätt ställe och så har jag bockat av en hel del besvärliga småuppgifter som har fått ligga efter semestern medan jag tog tag i det som var liv-och-död-viktigt. Cyklade hem, drack te, rullade ut yogamattan och körde ett lugnt flöde på 20 minuter från Yogobe och fortsatte sedan med några favoritpositioner som kroppen behövde.
Klockan närmar sig åtta och jag har hunnit äta, plocka undan, gå ner med soporna och packa i ordning för morgondagen. I morgon kan bli en rätt bra dag faktiskt, den har stor potential på pappret i alla fall så det är upp till mig att omsätta det till verklighet! För det börjar ju med mig själv ;-)
söndag 27 augusti 2017
En vana i taget...
Andra veckan som "gräsänka" är överstökad. Den började sådär och helt ärligt har hela veckan varit ganska så rörig och ganska mycket "hur hinner jag ikapp mig själv" vilket också har inneburit noll fokus på bloggen men lite mer aktivitet på insta så att världen vet att jag lever. Men nu är det väl ändå dags att även bloggen kommer med på höstuppstarten så målet är att hinna med tre blogginlägg kommande vecka!
Även på tisdagen jobbade jag länge, jag var på gymmet en sväng på morgonen och körde mest prehab och bålträning lite sådär för ordningens och vanans skull innan jag åkte till kontoret och så presenterade jag på ledningsgruppsmöte sent på eftermiddagen vilket innebar att jag inte var på hemväg förrän bortåt femsnåret.
Onsdag bjöd på tidig väckning och cykeltur till jobbet och så ett avbokat PT-pass med väldigt kort varsel vilket innebar att jag kunde sätta fart hemåt redan 14.30. Backintervaller hade jag bestämt mig för så jag bytte om och gav mig ut så fort det bara gick. 2 km uppvärmning, 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i backe. Eftersom korna var lite väl nyfikna och närgångna (eller jag sprang precis där de ville beta, så kan man också se det) sprang jag på backens baksida som erbjuder lite andra utmaningar och det kan nog hända att jag springer där igen för det var faktiskt ganska roligt! Jag sprang hem igen, värmde middag, duschade, och cyklade sedan mot Bulltofta för ledarmöte med Runacademy. Tre nya ledare och ny platschef denna hösttermin så vi tog ett snabbvarv och presenterade oss för varandra och pratade lite om höstens upplägg innan vi cyklade hem med våra nya skor :-)
Torsdag och veckans roligaste dag - och vilodag från träningen. Lugn hemmamorgon och veckohandling via nätet (alltså tack för att den möjligheten finns ibland!), sedan mot kontoret. Hem och planera och styra upp kvällens pass som var premiär för Fitnesscoachens löparskola i Malmö! 12 deltagare i nybörjargruppen, 6 i fortsättningsgruppen. Som vanligt gick en timme alldeles för snabbt (men det går bättre nästa gång när jag inte ska köra 10 minuters introduktion och sånt) men alla fick med sig nya insikter och verkade nöjda.
Fredag, äntligen fredag! Gymmet på morgonen, ett överkroppspass där jag bitvis fick kriga lite med ungdomarna för att få behålla bänkpressen. Sedan fullt ös mot frukost med jobbet innan jag tog mig igenom kontorsuppgifterna och packade ihop vid 14.30. Mathem levererade precis när jag svängde in på gatan hemma och när jag hade packat upp varor och bytt om kom Joakim hem för helgledighet. Bra tidsschema alltså! Fredagsmiddag och så satte jag mig med ett glas rött medan Joakim stack och rev av ett träningspass.
Sen blev det lördag. Lördag och NMT under Joakim innebar transportjogg till Bulltofta, 75 minuters skön genomkörare och transportjogg hem igen. Lunch på diverse rester och lite vila, sedan iväg för att införskaffa öl till kvällens fest och en ny necessär till Joakim. Kvällens fest var tioårsjubileum för bostadsrättsföreningen hemma, dvs fest på krypavstånd. Egen dryck med, föreningen bjöd på goda grillade cevapcici med tillbehör och när vi tyckte att det räckte smet vi hem.
Tidig hemgång och begränsat alkoholintag innebar att vi var pigga i morse. Vi åt frukost och plockade ihop grejer för att styra mot Skrylle och långpass. 15 km Skåneled i lugnt tempo, vi inledde i regn men solen kom fram efter hand och det var väldigt njutbart. Många kor i hagarna så vi fick ta det så nätt emellanåt (man behöver inte kuta med full fart in i flocken utan kan ta det lugnt i stället) och hade egentligen ingen större brådska. Det var väldigt skönt! Särskilt skönt med känslan av att kroppen håller, att den är stark och hel. Vi bytte till torra tröjor och lunchade på Skrylleburgare innan vi styrde hemåt för dusch och vila.
Joakim börjar tidigt i morgon så efter middag och kaffe har han packat ihop sig och åkt norrut och jag blir i vanlig ordning kvar här med katterna. En vecka till. Nu förhoppningsvis en lättare vecka, andraveckan är ganska tuff men nu börjar rutinerna ändå sitta och veckans planering har ganska bra med utrymme för återhämtning och sånt där allmänt organiseringsarbete som ändå behöver göras. Hinna plocka undan, hänga en tvätt, köra diskmaskinen, dammsuga.
Med veckan således sammanfattad är det snart dags för mig att packa väskan och förbereda för morgondagen innan jag landar i soffan med kvällste och en portion glass!
Även på tisdagen jobbade jag länge, jag var på gymmet en sväng på morgonen och körde mest prehab och bålträning lite sådär för ordningens och vanans skull innan jag åkte till kontoret och så presenterade jag på ledningsgruppsmöte sent på eftermiddagen vilket innebar att jag inte var på hemväg förrän bortåt femsnåret.
Onsdag bjöd på tidig väckning och cykeltur till jobbet och så ett avbokat PT-pass med väldigt kort varsel vilket innebar att jag kunde sätta fart hemåt redan 14.30. Backintervaller hade jag bestämt mig för så jag bytte om och gav mig ut så fort det bara gick. 2 km uppvärmning, 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i backe. Eftersom korna var lite väl nyfikna och närgångna (eller jag sprang precis där de ville beta, så kan man också se det) sprang jag på backens baksida som erbjuder lite andra utmaningar och det kan nog hända att jag springer där igen för det var faktiskt ganska roligt! Jag sprang hem igen, värmde middag, duschade, och cyklade sedan mot Bulltofta för ledarmöte med Runacademy. Tre nya ledare och ny platschef denna hösttermin så vi tog ett snabbvarv och presenterade oss för varandra och pratade lite om höstens upplägg innan vi cyklade hem med våra nya skor :-)
Torsdag och veckans roligaste dag - och vilodag från träningen. Lugn hemmamorgon och veckohandling via nätet (alltså tack för att den möjligheten finns ibland!), sedan mot kontoret. Hem och planera och styra upp kvällens pass som var premiär för Fitnesscoachens löparskola i Malmö! 12 deltagare i nybörjargruppen, 6 i fortsättningsgruppen. Som vanligt gick en timme alldeles för snabbt (men det går bättre nästa gång när jag inte ska köra 10 minuters introduktion och sånt) men alla fick med sig nya insikter och verkade nöjda.
Fredag, äntligen fredag! Gymmet på morgonen, ett överkroppspass där jag bitvis fick kriga lite med ungdomarna för att få behålla bänkpressen. Sedan fullt ös mot frukost med jobbet innan jag tog mig igenom kontorsuppgifterna och packade ihop vid 14.30. Mathem levererade precis när jag svängde in på gatan hemma och när jag hade packat upp varor och bytt om kom Joakim hem för helgledighet. Bra tidsschema alltså! Fredagsmiddag och så satte jag mig med ett glas rött medan Joakim stack och rev av ett träningspass.
Sen blev det lördag. Lördag och NMT under Joakim innebar transportjogg till Bulltofta, 75 minuters skön genomkörare och transportjogg hem igen. Lunch på diverse rester och lite vila, sedan iväg för att införskaffa öl till kvällens fest och en ny necessär till Joakim. Kvällens fest var tioårsjubileum för bostadsrättsföreningen hemma, dvs fest på krypavstånd. Egen dryck med, föreningen bjöd på goda grillade cevapcici med tillbehör och när vi tyckte att det räckte smet vi hem.
Tidig hemgång och begränsat alkoholintag innebar att vi var pigga i morse. Vi åt frukost och plockade ihop grejer för att styra mot Skrylle och långpass. 15 km Skåneled i lugnt tempo, vi inledde i regn men solen kom fram efter hand och det var väldigt njutbart. Många kor i hagarna så vi fick ta det så nätt emellanåt (man behöver inte kuta med full fart in i flocken utan kan ta det lugnt i stället) och hade egentligen ingen större brådska. Det var väldigt skönt! Särskilt skönt med känslan av att kroppen håller, att den är stark och hel. Vi bytte till torra tröjor och lunchade på Skrylleburgare innan vi styrde hemåt för dusch och vila.
Joakim börjar tidigt i morgon så efter middag och kaffe har han packat ihop sig och åkt norrut och jag blir i vanlig ordning kvar här med katterna. En vecka till. Nu förhoppningsvis en lättare vecka, andraveckan är ganska tuff men nu börjar rutinerna ändå sitta och veckans planering har ganska bra med utrymme för återhämtning och sånt där allmänt organiseringsarbete som ändå behöver göras. Hinna plocka undan, hänga en tvätt, köra diskmaskinen, dammsuga.
Med veckan således sammanfattad är det snart dags för mig att packa väskan och förbereda för morgondagen innan jag landar i soffan med kvällste och en portion glass!
måndag 21 augusti 2017
Så länge det finns te, finns det hopp!
Helt fantastisk helg, helt värdelös måndag. Jo, på riktigt blev det så. Jobbar intensivt med att vända känslan...
Fredag och intensiv men kul dag med jobb-event. Ringde Joakim när jag satt på bussen hemåt, då var han redan hemma. Pizzakit och rödvin och baravarakväll, ah.... Lördag där jag höll i NMT-pass i Lund och Joakim deltog, sedan avslappning i soffan innan vi tog en sväng till gymmet och åt spaghetti och köttfärssås till middag. La oss i vettig tid och söndag morgon var vi ute i Bokskogen redan kvart över nio, redo att ta oss an de sista 10 kontrollerna på orienteringsklubbens "månadens bana" som vi påbörjade under semestern.
En så himla fin tur det var, underbart väder, skog och fina gläntor, fika i solen och lösa uppgiften tillsammans. Det går inte fort, vi rörde oss en mil på dryga tre timmar, men vi hade det fint!
Söndag kväll, plocka i ordning och förbereda och läggdags i tid. Jag sov oroligt, Joakim gick upp vid fyra för att åka till Göteborg, jag somnade aldrig ordentligt efter det. Gick upp vid sex, sprang en kortis för att om möjligt få igång energin men tappade den igen när jag kom hem och upptäckte en kattrelaterad spyincident i min ny-omklädda fåtölj. Av med klädsel och kuddfodral och in i tvätten, tvätta, äta frukost, duscha, försöka komma iväg till jobbet i hyfsat tid men just då kom tidernas regnskur så jag väntade tio minuter till och kom sen iväg.
Kommer till jobbet med småtjuriga mails i inboxen, dålig energi, inga extraresurser till att hantera sura och besvärliga människor, ledsen och arg om vartannat, irritabel, måste fixa grejer för att rädda upp en kris pga en kollegas semester, orkar inte. Orkar verkligen inte. Klockan blir halv tio och jag har tack och lov ett ute-PT-pass att leverera. En timme i solen på lekplatsen med en PT-kund vänder känslan, jag förstår att jag är viktig, kompetent, gör skillnad, KAN. Går tillbaka till kontoret, duschar, återgår till arbetet och kämpar mig igenom en timmes telefonkonferens innan jag äter lunch med kollegorna och sedan sitter ute med en mugg te i tio minuter.
Okej, vi klarar eftermiddagen också. Det är lika rörigt men jag drar med mig chefen ut, tio minuter, promenad till Waynes för att hämta finfika. Två timmar till. Kort besök på tack-AW för min insats på fredagens event innan jag cyklar hem och bara längtar efter att få landa. Rullar ut yogamattan, öppnar Yogobe, nappar på ett videoförslag som inleds med "om du har haft en rörig dag" och njuter mig igenom 20 minuter med avslappning och andningsövningar. Sen orkar jag bygga på med ytterligare en video med Monika Björn på temat after-run/after-bike och sen - sen känns det faktiskt okej igen.
Medan jag packar i ordning allt jag behöver för morgondagen (som jag aktivt arbetar för att få mindre rörig!) fixar jag en kanna te. Starkt, smakrikt Russian Earl Grey. Perfekt att landa i soffan med sedan, kanske med en rostad macka till. Det är okej. Jag är okej. Jag fixar det här, jag har rätt verktyg för att hantera de utmaningar jag möter. Så länge det finns te, finns det hopp, och om jag bara prioriterar rätt i vardagen kommer jag i mål.
Fredag och intensiv men kul dag med jobb-event. Ringde Joakim när jag satt på bussen hemåt, då var han redan hemma. Pizzakit och rödvin och baravarakväll, ah.... Lördag där jag höll i NMT-pass i Lund och Joakim deltog, sedan avslappning i soffan innan vi tog en sväng till gymmet och åt spaghetti och köttfärssås till middag. La oss i vettig tid och söndag morgon var vi ute i Bokskogen redan kvart över nio, redo att ta oss an de sista 10 kontrollerna på orienteringsklubbens "månadens bana" som vi påbörjade under semestern.
En så himla fin tur det var, underbart väder, skog och fina gläntor, fika i solen och lösa uppgiften tillsammans. Det går inte fort, vi rörde oss en mil på dryga tre timmar, men vi hade det fint!
Söndag kväll, plocka i ordning och förbereda och läggdags i tid. Jag sov oroligt, Joakim gick upp vid fyra för att åka till Göteborg, jag somnade aldrig ordentligt efter det. Gick upp vid sex, sprang en kortis för att om möjligt få igång energin men tappade den igen när jag kom hem och upptäckte en kattrelaterad spyincident i min ny-omklädda fåtölj. Av med klädsel och kuddfodral och in i tvätten, tvätta, äta frukost, duscha, försöka komma iväg till jobbet i hyfsat tid men just då kom tidernas regnskur så jag väntade tio minuter till och kom sen iväg.
Kommer till jobbet med småtjuriga mails i inboxen, dålig energi, inga extraresurser till att hantera sura och besvärliga människor, ledsen och arg om vartannat, irritabel, måste fixa grejer för att rädda upp en kris pga en kollegas semester, orkar inte. Orkar verkligen inte. Klockan blir halv tio och jag har tack och lov ett ute-PT-pass att leverera. En timme i solen på lekplatsen med en PT-kund vänder känslan, jag förstår att jag är viktig, kompetent, gör skillnad, KAN. Går tillbaka till kontoret, duschar, återgår till arbetet och kämpar mig igenom en timmes telefonkonferens innan jag äter lunch med kollegorna och sedan sitter ute med en mugg te i tio minuter.
Okej, vi klarar eftermiddagen också. Det är lika rörigt men jag drar med mig chefen ut, tio minuter, promenad till Waynes för att hämta finfika. Två timmar till. Kort besök på tack-AW för min insats på fredagens event innan jag cyklar hem och bara längtar efter att få landa. Rullar ut yogamattan, öppnar Yogobe, nappar på ett videoförslag som inleds med "om du har haft en rörig dag" och njuter mig igenom 20 minuter med avslappning och andningsövningar. Sen orkar jag bygga på med ytterligare en video med Monika Björn på temat after-run/after-bike och sen - sen känns det faktiskt okej igen.
Medan jag packar i ordning allt jag behöver för morgondagen (som jag aktivt arbetar för att få mindre rörig!) fixar jag en kanna te. Starkt, smakrikt Russian Earl Grey. Perfekt att landa i soffan med sedan, kanske med en rostad macka till. Det är okej. Jag är okej. Jag fixar det här, jag har rätt verktyg för att hantera de utmaningar jag möter. Så länge det finns te, finns det hopp, och om jag bara prioriterar rätt i vardagen kommer jag i mål.
torsdag 17 augusti 2017
Ordning och reda - och i morgon är det fredag!
Denna vecka har fokus legat på ordning, rutiner och checklistor. Det gäller att "curla" mig själv så att övergången in i vardagen blir så enkel som möjligt. Förbereda, ligga steget före, dubbelkolla, planera och organisera. Det låter eventuellt inte jätteroligt och väldigt inrutat - å andra sidan ger en bra planering otroligt mycket frihet "runtomkring".
I tisdags simmade jag efter jobbet och var helt slut när jag kom hem. Men tack vare att middagen redan var förberedd och bara skulle värmas lyckades jag hitta energi till en sväng till affären och efter att ha packat och organiserat för onsdagen kunde jag känna mig ledig resten av kvällen.
I går föll hela planeringen ihop pga allmänt klant. Jag hade tänkt gymma på morgonen men kom ner och insåg att jag inte hade stoppat in laddsladden till cykelbatteriet ordentligt och att batteriet förmodligen bara skulle räcka halva vägen till gymmet. Hastig omplanering - ladda batteriet, träna ett effektivt pass hemma på 45 minuter, snabbdusch, cykla raka vägen till kontoret och ha med laddaren i väskan för att kunna ladda batteriet fullt. Det funkade också även om det inte blev som tänkt och jag är nöjd med att jag löste situationen lite kreativt.
Onsdagkvällen var nämligen fullspäckad. Jag var hemma nångång strax före fem, plockade undan lite och körde sedan en timmes städmaraton med badrumsfix, dammsugning och moppning. Sen hann jag med en kopp te och lite mellanmål innan det var dags att byta kläder och cykla in till stan för Malmöfestivalmiddag med Sarah. Smash burgers från Casual blev kvällens meny och så spanade vi lite på festivalen innan vi begav oss hem på varsitt håll. Innan jag åkte hemifrån hade jag packat väska, plockat fram kläder, diskat undan etc så jag kunde sätta mig i lugn och ro med en kopp te och sedan lägga mig i tid.
I morse kände jag mig ärligt talat inte jättepigg på att åka till jobbet efter tre arbetsdagar (det kändes som om det räckte med det!) men tog mig givetvis iväg ändå, jobbade en timme i träningskläder och körde ett pass utomhus-PT innan jag duschade och klädde på mig människokläder. Och när jag kom hem i dag var jag osannolikt disciplinerad. Tog astmamedicin, hängde tvätt, drog igång en maskin till, bytte kläder och stack ut på mitt enklaste intervallpass. 1 km uppvärmning, lite löpskolning, 10 x 1 min hårt/1 min gåvila, jogg hem. Jag körde passet runt en av mina vanliga slingor med en liten avstickare och brydde mig inte om backar och svängar utan bara matade på. Det behöver inte vara så komplicerat!
Fredagen väntar runt hörnet och dessutom med lite guldkant, för i morgon har vi ett större event med jobbet så jag behöver inte ens vara på kontoret mer än några minuter på morgonen. Det innebär också mindre förberedelser (mindre packning, inga mellanmål etc) men även att jag kommer hem senare än jag brukar. Ni som har hängt med ett tag vet ju att fredag innebär att Joakim kommer hem och att jag ofta fixar i ordning inför hemkomsten på fredag eftermiddag men det hinner jag inte med i morgon, däremot har jag redan städat och fixat och så fort regnet dämpar sig en aning därute ska jag springa ner med lite sopor, sen är vi nog redo för helg!
I tisdags simmade jag efter jobbet och var helt slut när jag kom hem. Men tack vare att middagen redan var förberedd och bara skulle värmas lyckades jag hitta energi till en sväng till affären och efter att ha packat och organiserat för onsdagen kunde jag känna mig ledig resten av kvällen.
I går föll hela planeringen ihop pga allmänt klant. Jag hade tänkt gymma på morgonen men kom ner och insåg att jag inte hade stoppat in laddsladden till cykelbatteriet ordentligt och att batteriet förmodligen bara skulle räcka halva vägen till gymmet. Hastig omplanering - ladda batteriet, träna ett effektivt pass hemma på 45 minuter, snabbdusch, cykla raka vägen till kontoret och ha med laddaren i väskan för att kunna ladda batteriet fullt. Det funkade också även om det inte blev som tänkt och jag är nöjd med att jag löste situationen lite kreativt.
Onsdagkvällen var nämligen fullspäckad. Jag var hemma nångång strax före fem, plockade undan lite och körde sedan en timmes städmaraton med badrumsfix, dammsugning och moppning. Sen hann jag med en kopp te och lite mellanmål innan det var dags att byta kläder och cykla in till stan för Malmöfestivalmiddag med Sarah. Smash burgers från Casual blev kvällens meny och så spanade vi lite på festivalen innan vi begav oss hem på varsitt håll. Innan jag åkte hemifrån hade jag packat väska, plockat fram kläder, diskat undan etc så jag kunde sätta mig i lugn och ro med en kopp te och sedan lägga mig i tid.
I morse kände jag mig ärligt talat inte jättepigg på att åka till jobbet efter tre arbetsdagar (det kändes som om det räckte med det!) men tog mig givetvis iväg ändå, jobbade en timme i träningskläder och körde ett pass utomhus-PT innan jag duschade och klädde på mig människokläder. Och när jag kom hem i dag var jag osannolikt disciplinerad. Tog astmamedicin, hängde tvätt, drog igång en maskin till, bytte kläder och stack ut på mitt enklaste intervallpass. 1 km uppvärmning, lite löpskolning, 10 x 1 min hårt/1 min gåvila, jogg hem. Jag körde passet runt en av mina vanliga slingor med en liten avstickare och brydde mig inte om backar och svängar utan bara matade på. Det behöver inte vara så komplicerat!
Fredagen väntar runt hörnet och dessutom med lite guldkant, för i morgon har vi ett större event med jobbet så jag behöver inte ens vara på kontoret mer än några minuter på morgonen. Det innebär också mindre förberedelser (mindre packning, inga mellanmål etc) men även att jag kommer hem senare än jag brukar. Ni som har hängt med ett tag vet ju att fredag innebär att Joakim kommer hem och att jag ofta fixar i ordning inför hemkomsten på fredag eftermiddag men det hinner jag inte med i morgon, däremot har jag redan städat och fixat och så fort regnet dämpar sig en aning därute ska jag springa ner med lite sopor, sen är vi nog redo för helg!
måndag 14 augusti 2017
Hitta oaserna, håll kvar känslan!
De flesta har det nog lite tufft så här års och håller med om att det är en aning jobbigt att återgå till vardag igen. Fasta tider, väckarklockor, rutiner, ordning och reda. Packa väskor, kolla kalendern, förbereda frukost och matlådor. Inte ett dugg konstigt efter ett antal veckors ledighet!
Även om jag krigar lite med att stoppa in mig själv i vardagens fasta ramar igen försöker jag hålla kvar känslan av semester så länge det går. Behålla upplevelsen av att vara återhämtad, ostressad, lugn och ledig.
Paradoxalt nog (Joakim kommer skratta ihjäl sig när han läser det här) är renoveringen av vardagsrummet och den allmänna städning och undanplockning som följde efter rätt så effektiv just för att få mig att känna mig lugn. Att vardagsrummet är så himla fint gör att jag anstränger mig för att hålla det fint, plocka undan efter mig och så. Och sen vill man inte gå från vardagsrummet in i ett stökigt kök, alltså håller jag ordning i köket också, osv osv :-D När jag tittar runt i mitt hem blir jag lugn och nöjd och påminner mig själv om att vi åstadkom det här tillsammans under semestern och det känns bra. Härligt!
En annan semestergrej är att vara utomhus och jag försöker ta de möjligheter som finns när vädret är fint. Lunchpromenad, fem minuter ute i solen under dagen - eller som i dag, då jag cyklade upp i centrum och lyssnade på lunchkonsert medan jag åt min lunch och lyxade till det med latte och kanelbulle. Heavenly. Jag hade dessutom ett PT-pass ute under morgonen så jag delade upp min arbetsdag med lite "mikropauser" för annan aktivitet så kändes det lättare.
På jobbet har jag dessutom en annan reminder från semestern. Jag köpte nämligen med mig ett teglas med en tovad värmare från Åre med ett ledkors på. Bara att känna ullen mot handflatan och se ledkorset påminner mig om fjäll, fjällsommar och frihet. Magiskt. Jag ska se till att få tag på nån Åre-bild att ha på väggen ovanför datorn också som jag kan titta på när jag behöver det!
När jag kom hem bytte jag i princip omgående om till shorts och linne och gick ut och sprang en mil i lugnt tempo. Stressat och hektiskt till en början men det magiska med löpning är repetitionen, ljudet av skorna mot gruset, steg för steg för steg. När jag kom hem var jag lugn, nöjd, hungrig och accepterade att ja, nu kommer jag hem till en tom lägenhet och så är det.
Morgondagen är förberedd och jag känner att jag har koll på läget. Jag vet vad som står i kalendern, vilka tider jag har att passa och ungefär vad som väntar på jobbet. Det är bara det där med att sova ensam som eventuellt känns lite oroligt men jag brukar oftast sova gott efter ett längre löppass så det reder sig nog.
Även om jag krigar lite med att stoppa in mig själv i vardagens fasta ramar igen försöker jag hålla kvar känslan av semester så länge det går. Behålla upplevelsen av att vara återhämtad, ostressad, lugn och ledig.
Paradoxalt nog (Joakim kommer skratta ihjäl sig när han läser det här) är renoveringen av vardagsrummet och den allmänna städning och undanplockning som följde efter rätt så effektiv just för att få mig att känna mig lugn. Att vardagsrummet är så himla fint gör att jag anstränger mig för att hålla det fint, plocka undan efter mig och så. Och sen vill man inte gå från vardagsrummet in i ett stökigt kök, alltså håller jag ordning i köket också, osv osv :-D När jag tittar runt i mitt hem blir jag lugn och nöjd och påminner mig själv om att vi åstadkom det här tillsammans under semestern och det känns bra. Härligt!
En annan semestergrej är att vara utomhus och jag försöker ta de möjligheter som finns när vädret är fint. Lunchpromenad, fem minuter ute i solen under dagen - eller som i dag, då jag cyklade upp i centrum och lyssnade på lunchkonsert medan jag åt min lunch och lyxade till det med latte och kanelbulle. Heavenly. Jag hade dessutom ett PT-pass ute under morgonen så jag delade upp min arbetsdag med lite "mikropauser" för annan aktivitet så kändes det lättare.
På jobbet har jag dessutom en annan reminder från semestern. Jag köpte nämligen med mig ett teglas med en tovad värmare från Åre med ett ledkors på. Bara att känna ullen mot handflatan och se ledkorset påminner mig om fjäll, fjällsommar och frihet. Magiskt. Jag ska se till att få tag på nån Åre-bild att ha på väggen ovanför datorn också som jag kan titta på när jag behöver det!
När jag kom hem bytte jag i princip omgående om till shorts och linne och gick ut och sprang en mil i lugnt tempo. Stressat och hektiskt till en början men det magiska med löpning är repetitionen, ljudet av skorna mot gruset, steg för steg för steg. När jag kom hem var jag lugn, nöjd, hungrig och accepterade att ja, nu kommer jag hem till en tom lägenhet och så är det.
Morgondagen är förberedd och jag känner att jag har koll på läget. Jag vet vad som står i kalendern, vilka tider jag har att passa och ungefär vad som väntar på jobbet. Det är bara det där med att sova ensam som eventuellt känns lite oroligt men jag brukar oftast sova gott efter ett längre löppass så det reder sig nog.
söndag 13 augusti 2017
Redo för vardag?
Okej, NU är semestern över på allvar. För Joakim har packat sina väskor och sitter i bilen på E6 mot Göteborg, och i morgon är det måndag. Den där måndagen efter semestern då vardagen möter mig som en hink iskallt vatten rätt i ansiktet - gomorron, välkommen till vardagen då DU roddar och fixar allt och har allt ansvar. Lika brutalt varje gång men jag är åtminstone förberedd!
Gårdagen var en äkta njutardag. Efter frukost smet vi ut i Gyllins trädgård med ett intensivt cirkelfyspass på fusklappen och körde i full fart i en knapp timme. Sen traskade jag hem medan Joakim sprang några extrakilometer som jag inte tyckte att jag behövde pga fredagens backintervallpass. Dusch, lunch, kaffe, sedan cyklade vi in till stan.
Skrotade runt och tittade på folk, åt fantastiska crepes hos M Crêperie, satt på en uteservering och drack en fördrink och gick sedan till Social Eatery för att äta en mycket försenad födelsedagsmiddag för mig. Så mycket gott - vi körde en hel bunt smårätter som vi delade på och smakade en massa olika grejer, laxtacos och tonfiskceviche och mycket annat. När vi hade ätit klart och skulle cykla hem hade det börjat regna, så vi smet upp i skybaren på Malmö Live och drack Espresso Martini och tittade på utsikten. Sen cyklade vi hem i samma regn, kröp i torra kläder och hängde i soffan och kollade på friidrott. En alldeles perfekt dag och ett fint avslut på semestern!
I dag var åtminstone jag lite seg i skallen men inte värre än att det gick att gå upp vid halv åtta, äta frukost, ta en snabbdusch och skriva en inköpslista. Joakim lagade en portion korv stroganoff (middag + matlådor) och sen åkte vi in och åt lunch på festivalen (Fisk & Chips hos Fisky Business, rekommenderas!) innan vi satte oss på Favourite Roast i totalt lugn och drack kaffe och tittade på människomyllret nere på gågatan. Hemma igen var det min tur att ockupera köket och laga vegetarisk bönchili medan Joakim packade ihop sina grejer och så hann vi med en promenad innan det var dags för middag. Sen det där oundvikliga med att Joakim skulle iväg som jag behövde smälta i en halvtimme efter att han åkt innan jag fick fart på mina egna projekt.
Jag vet ju att vardagen flyter lättare när jag har koll. Alltså packade jag i ordning väskan till i morgon och plockade fram kläder innan jag satte mig med min veckoplanering och fick lite koll på kommande vecka. En ganska lätt vecka utan kvällsjobb, utmärkt mjukstart på vardagen alltså och inte nån vidare stress att tala om. Men i vanlig ordning vet jag att det kan vara tillräckligt utmanande att bara få ihop första ensamveckan utan att det blir fullständigt kaos så det känns väldigt bra att det ser lätt ut på pappret (ja, eller skärmen då...).
Mycket passande såg jag Micael Dahlén i Nyhetsmorgon lördag och han pratade om att hitta lusten och motivationen efter semestern. Jag formligen älskade hans förslag på "höstmeny" och hans tänk om hur vi kan må bättre i vardagen och ska ta till mig det han sa i klippet. Se det - det är bra! Lycka till med vardagen!
Gårdagen var en äkta njutardag. Efter frukost smet vi ut i Gyllins trädgård med ett intensivt cirkelfyspass på fusklappen och körde i full fart i en knapp timme. Sen traskade jag hem medan Joakim sprang några extrakilometer som jag inte tyckte att jag behövde pga fredagens backintervallpass. Dusch, lunch, kaffe, sedan cyklade vi in till stan.
Skrotade runt och tittade på folk, åt fantastiska crepes hos M Crêperie, satt på en uteservering och drack en fördrink och gick sedan till Social Eatery för att äta en mycket försenad födelsedagsmiddag för mig. Så mycket gott - vi körde en hel bunt smårätter som vi delade på och smakade en massa olika grejer, laxtacos och tonfiskceviche och mycket annat. När vi hade ätit klart och skulle cykla hem hade det börjat regna, så vi smet upp i skybaren på Malmö Live och drack Espresso Martini och tittade på utsikten. Sen cyklade vi hem i samma regn, kröp i torra kläder och hängde i soffan och kollade på friidrott. En alldeles perfekt dag och ett fint avslut på semestern!
I dag var åtminstone jag lite seg i skallen men inte värre än att det gick att gå upp vid halv åtta, äta frukost, ta en snabbdusch och skriva en inköpslista. Joakim lagade en portion korv stroganoff (middag + matlådor) och sen åkte vi in och åt lunch på festivalen (Fisk & Chips hos Fisky Business, rekommenderas!) innan vi satte oss på Favourite Roast i totalt lugn och drack kaffe och tittade på människomyllret nere på gågatan. Hemma igen var det min tur att ockupera köket och laga vegetarisk bönchili medan Joakim packade ihop sina grejer och så hann vi med en promenad innan det var dags för middag. Sen det där oundvikliga med att Joakim skulle iväg som jag behövde smälta i en halvtimme efter att han åkt innan jag fick fart på mina egna projekt.
Jag vet ju att vardagen flyter lättare när jag har koll. Alltså packade jag i ordning väskan till i morgon och plockade fram kläder innan jag satte mig med min veckoplanering och fick lite koll på kommande vecka. En ganska lätt vecka utan kvällsjobb, utmärkt mjukstart på vardagen alltså och inte nån vidare stress att tala om. Men i vanlig ordning vet jag att det kan vara tillräckligt utmanande att bara få ihop första ensamveckan utan att det blir fullständigt kaos så det känns väldigt bra att det ser lätt ut på pappret (ja, eller skärmen då...).
Mycket passande såg jag Micael Dahlén i Nyhetsmorgon lördag och han pratade om att hitta lusten och motivationen efter semestern. Jag formligen älskade hans förslag på "höstmeny" och hans tänk om hur vi kan må bättre i vardagen och ska ta till mig det han sa i klippet. Se det - det är bra! Lycka till med vardagen!
fredag 11 augusti 2017
Fredagsfeeling = backintervaller!
När jag kom hem efter jobbet i dag hade jag exakt noll lust att träna. Joakim yttrade önskemål om att åka till Ikea och köpa en pryl så vi petade i oss lite mellanmål och bestämde oss för Ikea-middag helt enkelt. Spättafilé med skagensås och potatis och så snabbade vi oss genom Ikea och plockade de grejer vi behövde. Varken doftljus eller servetter följde med hem den här gången, det går alltså att ta sig hem utan!
Vi åkte inom Ica också på väg hem och när vi kom ut till parkeringen började jag fundera på att springa en sväng - väl hemma när påsarna var uppackade var jag faktiskt rätt så löpsugen! Bestämde mig för att springa lite backintervaller, tog astmamedicin, drog upp favorit-tightsen ur tvättkorgen, knöt skorna och joggade bort till kossabacken. 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i nästan ensamhet - två personer promenerade förbi men annars var det bara jag och gräshopporna. Inte ens korna var i närheten, de var väl på andra sidan skogen eller nåt....
Lätt och fin känsla hela passet och ren och skär löparglädje efter intervallerna så jag tassade hemåt i lugn och ro. Lyssnade på fåglarna och bara njöt av känslan medan halva stan var på Malmöfestivalens invigning och andra halvan visst satt hemma och grillade eller åt kräftor. Det var i alla fall väldigt, väldigt lugnt ute! Löparlycka i kubik på nåt vis, så himla glad över att jag tog mig ut i stället för att vara kvar inne :-)
Vi åkte inom Ica också på väg hem och när vi kom ut till parkeringen började jag fundera på att springa en sväng - väl hemma när påsarna var uppackade var jag faktiskt rätt så löpsugen! Bestämde mig för att springa lite backintervaller, tog astmamedicin, drog upp favorit-tightsen ur tvättkorgen, knöt skorna och joggade bort till kossabacken. 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i nästan ensamhet - två personer promenerade förbi men annars var det bara jag och gräshopporna. Inte ens korna var i närheten, de var väl på andra sidan skogen eller nåt....
Lätt och fin känsla hela passet och ren och skär löparglädje efter intervallerna så jag tassade hemåt i lugn och ro. Lyssnade på fåglarna och bara njöt av känslan medan halva stan var på Malmöfestivalens invigning och andra halvan visst satt hemma och grillade eller åt kräftor. Det var i alla fall väldigt, väldigt lugnt ute! Löparlycka i kubik på nåt vis, så himla glad över att jag tog mig ut i stället för att vara kvar inne :-)
torsdag 10 augusti 2017
Tack och hej till semestern!
Hoppsan, då var semestern över för den här gången och jag förväntas hitta in i vanlig vardag igen. Jag har varit ledig i en månad, i stort sett, var inne på kontoret några dagar i månadsskiftet för att fixa med lite "måsten" men sen gick jag tillbaka i semestermode igen och dessa dagar märktes faktiskt knappt. Det gick väldigt snabbt att komma tillbaka i semesterlunken som var varit väldigt skön. Inga tider att passa (de flesta dagar i alla fall) och ofta har jag inte ens haft klocka på mig.
Det betyder givetvis att det kändes lite tufft att börja gå upp på morgonen igen! Jag har kört "inskolning" hela veckan och ställt klockan tidigare och tidigare dag för dag för att vrida tillbaka dygnet de där retliga timmarna som alltid händer när jag är ledig en längre tid. Det har också inneburit morgonjogg både tisdag och onsdag "när jag ändå var uppe" och det är faktiskt inte så dumt att ha loggat 6-7 km redan på morgonen måste jag säga!
Att hitta tillbaka in i vardagsschemat känns som om det kan - och får - ta lite tid, jag är mentalt fortfarande kvar i semesterkänslan och det tycker jag är helt okej ett tag till. Ju längre, desto bättre faktiskt!
Semestern då? Många har gnällt över vädret. Det enda jag har att gnälla över är att det visst var två rätt fina dagar precis den veckan då vi renoverade för fullt. Eventuellt de enda bra bad-dagarna som semestern bjöd på. Förra sommaren var det badpremiär före midsommar men i år har jag inte badat en enda gång och jag känner mig inte särskilt sugen heller då temperaturen knappast har tagit sig över 20 grader.... Annars tycker jag vi har haft lite av varje, det har blivit löpning i regn nån gång och utelunch i solen nån gång och ja - så är det i Skandinavien, det vet vi liksom. Jag har ändå spenderat en del tid ute när möjlighet har funnits så jag är nöjd med den biten.
Lyx- och långfrukostar har vi hunnit med, lagat bra mat, ätit ute, ätit takeaway i en salig blandning. Druckit olika ölsorter också, inte dåligt. Glass blev det sämre med men jag kanske hinner ikapp under augusti ;-) Inga bad som sagt och inga spa-bad heller, det där med spa ska vi väl försöka hinna med under hösten tänker jag. Mycket häng i mysbyxor och baravaratid och det var nog exakt vad vi behövde båda två.
Jag orkar inte riktigt sätta upp högtflygande mål för hösten än utan jag tänker mig att resten av augusti får bli en inskolningsperiod, att försöka hitta tillbaka till vardagen, vänja mig vid Joakims veckopendling och få flyt på min veckoplanering. Sen, i september, försöker jag bestämma vad jag ska hinna med i träningsväg och annat under hösten. Ett steg i taget, inte allt på en gång - lite mer hållbart, tror jag. Det blir fint!
Det betyder givetvis att det kändes lite tufft att börja gå upp på morgonen igen! Jag har kört "inskolning" hela veckan och ställt klockan tidigare och tidigare dag för dag för att vrida tillbaka dygnet de där retliga timmarna som alltid händer när jag är ledig en längre tid. Det har också inneburit morgonjogg både tisdag och onsdag "när jag ändå var uppe" och det är faktiskt inte så dumt att ha loggat 6-7 km redan på morgonen måste jag säga!
Att hitta tillbaka in i vardagsschemat känns som om det kan - och får - ta lite tid, jag är mentalt fortfarande kvar i semesterkänslan och det tycker jag är helt okej ett tag till. Ju längre, desto bättre faktiskt!
Semestern då? Många har gnällt över vädret. Det enda jag har att gnälla över är att det visst var två rätt fina dagar precis den veckan då vi renoverade för fullt. Eventuellt de enda bra bad-dagarna som semestern bjöd på. Förra sommaren var det badpremiär före midsommar men i år har jag inte badat en enda gång och jag känner mig inte särskilt sugen heller då temperaturen knappast har tagit sig över 20 grader.... Annars tycker jag vi har haft lite av varje, det har blivit löpning i regn nån gång och utelunch i solen nån gång och ja - så är det i Skandinavien, det vet vi liksom. Jag har ändå spenderat en del tid ute när möjlighet har funnits så jag är nöjd med den biten.
Lyx- och långfrukostar har vi hunnit med, lagat bra mat, ätit ute, ätit takeaway i en salig blandning. Druckit olika ölsorter också, inte dåligt. Glass blev det sämre med men jag kanske hinner ikapp under augusti ;-) Inga bad som sagt och inga spa-bad heller, det där med spa ska vi väl försöka hinna med under hösten tänker jag. Mycket häng i mysbyxor och baravaratid och det var nog exakt vad vi behövde båda två.
Jag orkar inte riktigt sätta upp högtflygande mål för hösten än utan jag tänker mig att resten av augusti får bli en inskolningsperiod, att försöka hitta tillbaka till vardagen, vänja mig vid Joakims veckopendling och få flyt på min veckoplanering. Sen, i september, försöker jag bestämma vad jag ska hinna med i träningsväg och annat under hösten. Ett steg i taget, inte allt på en gång - lite mer hållbart, tror jag. Det blir fint!
fredag 4 augusti 2017
När man väljer att göra nåt helt annat på semestern
Inga fjäll, ingen träningsresa, ingen solsemester. Nä, senaste veckan har vi spenderat med att renovera vardagsrummet. Från "färgen som var på väggarna när vi flyttade in var väl helt ok" och "vi har de möbler vi har" till en färg vi själva valt, lite nya möbler och ett nytt golv som är likadant som golvet i köket. Ja!
Från det här:
Till det här:
Bra va? Utan TV-snickare och proffshjälp - bara två envisa människor och många timmar. För det blir inga åttatimmarsdagar direkt när man renoverar hemma. Gå upp, ta på arbetskläder, ät frukost, börja med dagens projekt. Från att plocka ner och packa ihop grejer till att flytta möbler, tvätta väggar, tejpa, riva socklar, måla väggar, riva golv, lägga nytt golv, köpa lister, sätta lister, ställa tillbaka möbler, köpa nytt som behövs, klä om fåtölj och soffa, sätta ihop nya möbler, hänga ny lampa, möblera klart, piffa. Hela tiden med projektledning i bakhuvudet för att göra saker i rätt ordning - därav att vi målade först och la golv sen. För att det inte spelade nån roll om vi fläckade ner det gamla golvet och det var skönt att kunna måla utan att täcka över golv och lister. För att det var enklast att vänta med att köpa nya möbler tills det fanns utrymme att sätta ihop dem på.
Och hela tiden med en vetskap om att det jag gör i dag slipper jag göra i morgon. Därav att arbete påbörjades strax efter frukost, att luncher mer än en gång kombinerades med "vi behöver ändå åka till xx och handla yy så då kan vi äta på zz precis bredvid" och att kvällens middagar intogs på matställen utan långa väntetider eftersom vi åkte hem och fortsatte efter middagen tills vi inte orkade mer. En dusch bortåt nio, kollapsa i soffan en stund och så läggdags - ja, de dagar TV'n var nerplockad satt Joakim på sitt kontor och tittade på webb-tv och jag satt i fåtöljen som var inknödd framför spisen och gjorde samma sak....
Några vändor till tippen har det också blivit, vi har kastat och röjt även i andra rum när vi ändå höll på och sammantaget har vi absolut fått till en förbättring av hela lägenheten. Nu måste jag bara sitta på händerna en stund och INTE dra igång nästa projekt som jag annars kan se att det är helt busenkelt och smidigt men vi orkar faktiskt inte just nu. Vi behöver vara helt lediga tillsammans och se till att vi får återhämtning också innan vardagen drar igång. För i vanlig ordning blir det ingen lugn höst... hur skulle det se ut egentligen?
Alltså återgår jag till semesterläge ett tag till och gör roliga saker, hoppas du också har njutit eller njuter av ledighet!
Från det här:
Till det här:
Bra va? Utan TV-snickare och proffshjälp - bara två envisa människor och många timmar. För det blir inga åttatimmarsdagar direkt när man renoverar hemma. Gå upp, ta på arbetskläder, ät frukost, börja med dagens projekt. Från att plocka ner och packa ihop grejer till att flytta möbler, tvätta väggar, tejpa, riva socklar, måla väggar, riva golv, lägga nytt golv, köpa lister, sätta lister, ställa tillbaka möbler, köpa nytt som behövs, klä om fåtölj och soffa, sätta ihop nya möbler, hänga ny lampa, möblera klart, piffa. Hela tiden med projektledning i bakhuvudet för att göra saker i rätt ordning - därav att vi målade först och la golv sen. För att det inte spelade nån roll om vi fläckade ner det gamla golvet och det var skönt att kunna måla utan att täcka över golv och lister. För att det var enklast att vänta med att köpa nya möbler tills det fanns utrymme att sätta ihop dem på.
Och hela tiden med en vetskap om att det jag gör i dag slipper jag göra i morgon. Därav att arbete påbörjades strax efter frukost, att luncher mer än en gång kombinerades med "vi behöver ändå åka till xx och handla yy så då kan vi äta på zz precis bredvid" och att kvällens middagar intogs på matställen utan långa väntetider eftersom vi åkte hem och fortsatte efter middagen tills vi inte orkade mer. En dusch bortåt nio, kollapsa i soffan en stund och så läggdags - ja, de dagar TV'n var nerplockad satt Joakim på sitt kontor och tittade på webb-tv och jag satt i fåtöljen som var inknödd framför spisen och gjorde samma sak....
Några vändor till tippen har det också blivit, vi har kastat och röjt även i andra rum när vi ändå höll på och sammantaget har vi absolut fått till en förbättring av hela lägenheten. Nu måste jag bara sitta på händerna en stund och INTE dra igång nästa projekt som jag annars kan se att det är helt busenkelt och smidigt men vi orkar faktiskt inte just nu. Vi behöver vara helt lediga tillsammans och se till att vi får återhämtning också innan vardagen drar igång. För i vanlig ordning blir det ingen lugn höst... hur skulle det se ut egentligen?
Alltså återgår jag till semesterläge ett tag till och gör roliga saker, hoppas du också har njutit eller njuter av ledighet!
onsdag 26 juli 2017
Some days you gotta dance...
Ibland måste man dansa för att få flyt. Här har ni låten!
Eller kanske inte dansa utan bara medvetet välja det roliga och positiva i stället för att se det negativa. Och att göra det bästa av de möjligheter som finns.
Som i fredags. Torsdag kväll frågade Sarah efter sällskap på backintervaller på fredagen. Det var väl inte riktigt meningen att köra ett backintervall som första komigångpasset efter en ultra - men hey, det utlovades gråväder och intervaller är alltid roligare i grupp. Alltså joggade Joakim och jag ner och mötte upp Sarah vid kossabacken och hängde med på hennes intervaller inför Lidingöloppet. Totalt fick jag ihop en mil på passet och det var jag supernöjd med!
Sedan i fredags har jag hunnit med tre pass på gymmet och en lugn joggingrunda. I går kväll var det löpträning med Sara under "Träna i Parken" och jag tyckte att det var väl lämpligt med lite löpskolning och intervaller. Dagens intervaller visade sig *gulp* att vara tvåtusingar och vi hade båda två grym träningsvärk efter benpass i söndags. Men efter lite uppvärmning och löpskolning släppte träningsvärken. Jag fegade dock på tvåtusingar och nöjde mig med 4 x 1000 m i milfart och 2 x 1000 m i distansfart medan Joakim gick all in på fyra tvåtusingar.
Det blir vad man gör det till - det behöver inte vara en skitsommar bara för att solen inte lyser från blå himmel varje dag. I dag har jag t ex jobbat och gör så även resten av veckan, men vi piggade upp dagen med en sväng till Slottsträdgårdens kafé efter jobbet och cyklade hem tillsammans för att laga mat. Semesterfeeling på en jobb-onsdag. Inte helt fel! Visst hade det varit skönt med kvällsdopp på Ribban och öl på uteservering men det kanske vi hinner med också innan sommaren är slut :-)
Eller kanske inte dansa utan bara medvetet välja det roliga och positiva i stället för att se det negativa. Och att göra det bästa av de möjligheter som finns.
Som i fredags. Torsdag kväll frågade Sarah efter sällskap på backintervaller på fredagen. Det var väl inte riktigt meningen att köra ett backintervall som första komigångpasset efter en ultra - men hey, det utlovades gråväder och intervaller är alltid roligare i grupp. Alltså joggade Joakim och jag ner och mötte upp Sarah vid kossabacken och hängde med på hennes intervaller inför Lidingöloppet. Totalt fick jag ihop en mil på passet och det var jag supernöjd med!
Sedan i fredags har jag hunnit med tre pass på gymmet och en lugn joggingrunda. I går kväll var det löpträning med Sara under "Träna i Parken" och jag tyckte att det var väl lämpligt med lite löpskolning och intervaller. Dagens intervaller visade sig *gulp* att vara tvåtusingar och vi hade båda två grym träningsvärk efter benpass i söndags. Men efter lite uppvärmning och löpskolning släppte träningsvärken. Jag fegade dock på tvåtusingar och nöjde mig med 4 x 1000 m i milfart och 2 x 1000 m i distansfart medan Joakim gick all in på fyra tvåtusingar.
Det blir vad man gör det till - det behöver inte vara en skitsommar bara för att solen inte lyser från blå himmel varje dag. I dag har jag t ex jobbat och gör så även resten av veckan, men vi piggade upp dagen med en sväng till Slottsträdgårdens kafé efter jobbet och cyklade hem tillsammans för att laga mat. Semesterfeeling på en jobb-onsdag. Inte helt fel! Visst hade det varit skönt med kvällsdopp på Ribban och öl på uteservering men det kanske vi hinner med också innan sommaren är slut :-)
lördag 22 juli 2017
Spring eller träna med mig i höst!
Jag vet. Det är sommar och semester och alla "måsten" är parkerade tills semestern är över.
Men kanske, kanske är det dags att fundera lite på vad DU ska göra i höst? Att du behöver någon form av egen tid och inspiration till din träning, och att någon av veckans kvällar kan bokas för DIN träning - mellan partnerns körsång, dotterns hockey och sonens jympa? I stället för att ligga sist i prioriteringslistan kanske du kan flytta upp dig själv några steg denna höst? Eller så har du det inte alls så som jag tror, kanske har du möjlighet att ta dig iväg alla kvällar i veckan utan problem, vad vet jag... ;-)
Hursomhelst - det finns MASSOR med möjligheter att träna med mig i höst, helt enkelt.
Först och främst vill jag slå ett slag för Fitnesscoachens löparskola. Ett grymt koncept som är uppbyggt som en kurs på 10 veckor. Vi tränar tillsammans ett pass i veckan - förhoppningsvis i två mindre grupper, nivå 1 (nybörjare) och nivå 2 (fortsättare). Dessutom får du "hemläxa" varje vecka så att du har ett helt komplett träningsupplägg för dessa tio veckor och du får ett träningshäfte med alla övningar och möjlighet att notera sånt du vill komma ihåg från våra pass. Vi kör på torsdagkvällar i Bulltofta fritidsområde i Malmö och vi börjar vecka 34.
Vill du springa med en ännu större grupp (mera fart och fläkt, flera olika instruktörer) så ta en titt på Runacademy. 15 träningspass under höstterminen, vi brukar vara 70-80 deltagare på passen och delar in efter nivå så du springer med löpare i ungefär samma tempo som du själv. Runacademy tränar på tisdagar, ungefär hälften av passen på Bulltofta men vi kommer även vara i Bokskogen, på Limhamnsfältet och på Malmö Stadion och springa på bana. Vi börjar vecka 36.
För dig som saknar mer allroundträning och inte bara löpning så kan jag rekommendera Nordic Military Training - NMT. Här är vi en bunt instruktörer som turas om att hålla i passen, alla med olika inriktning. Inget pass är det andra likt - men vi lovar att det blir allsidigt. Cirkelträning, backintervaller, brottning, bära stockar, mycket styrka, mycket kondition, tävlingar - allt man kan tänka sig. Utomhus året runt i alla väder och inte alls lika läskigt som det låter. Vi tar emot alla från soffpotatisar till triathleter och lovar att alla kommer få utmaningar som passar! NMT kör måndagar och onsdagar i Malmö (Bulltofta), tisdagar och torsdagar i Lund (Fäladshallen) och lördagar växelvis i Malmö och Lund. Vi har sommaruppehåll men kör igång igen vecka 33.
Och som vanligt - om inget av dessa alternativ passar dig men du vill träna med mig så finns det möjlighet att boka personlig träning så hittar vi en lösning som passar dig. Maila mig i så fall!
Men kanske, kanske är det dags att fundera lite på vad DU ska göra i höst? Att du behöver någon form av egen tid och inspiration till din träning, och att någon av veckans kvällar kan bokas för DIN träning - mellan partnerns körsång, dotterns hockey och sonens jympa? I stället för att ligga sist i prioriteringslistan kanske du kan flytta upp dig själv några steg denna höst? Eller så har du det inte alls så som jag tror, kanske har du möjlighet att ta dig iväg alla kvällar i veckan utan problem, vad vet jag... ;-)
Hursomhelst - det finns MASSOR med möjligheter att träna med mig i höst, helt enkelt.
Först och främst vill jag slå ett slag för Fitnesscoachens löparskola. Ett grymt koncept som är uppbyggt som en kurs på 10 veckor. Vi tränar tillsammans ett pass i veckan - förhoppningsvis i två mindre grupper, nivå 1 (nybörjare) och nivå 2 (fortsättare). Dessutom får du "hemläxa" varje vecka så att du har ett helt komplett träningsupplägg för dessa tio veckor och du får ett träningshäfte med alla övningar och möjlighet att notera sånt du vill komma ihåg från våra pass. Vi kör på torsdagkvällar i Bulltofta fritidsområde i Malmö och vi börjar vecka 34.
Vill du springa med en ännu större grupp (mera fart och fläkt, flera olika instruktörer) så ta en titt på Runacademy. 15 träningspass under höstterminen, vi brukar vara 70-80 deltagare på passen och delar in efter nivå så du springer med löpare i ungefär samma tempo som du själv. Runacademy tränar på tisdagar, ungefär hälften av passen på Bulltofta men vi kommer även vara i Bokskogen, på Limhamnsfältet och på Malmö Stadion och springa på bana. Vi börjar vecka 36.
För dig som saknar mer allroundträning och inte bara löpning så kan jag rekommendera Nordic Military Training - NMT. Här är vi en bunt instruktörer som turas om att hålla i passen, alla med olika inriktning. Inget pass är det andra likt - men vi lovar att det blir allsidigt. Cirkelträning, backintervaller, brottning, bära stockar, mycket styrka, mycket kondition, tävlingar - allt man kan tänka sig. Utomhus året runt i alla väder och inte alls lika läskigt som det låter. Vi tar emot alla från soffpotatisar till triathleter och lovar att alla kommer få utmaningar som passar! NMT kör måndagar och onsdagar i Malmö (Bulltofta), tisdagar och torsdagar i Lund (Fäladshallen) och lördagar växelvis i Malmö och Lund. Vi har sommaruppehåll men kör igång igen vecka 33.
Och som vanligt - om inget av dessa alternativ passar dig men du vill träna med mig så finns det möjlighet att boka personlig träning så hittar vi en lösning som passar dig. Maila mig i så fall!
fredag 21 juli 2017
Fjällsommar 2017 - en vecka i Åre
Vi har landat hemma och det är dags att sammanfatta lite vad vi har pysslat med den senaste veckan.
Malmö-Åre är en lång sträcka och därför valde vi att "fuska" och resa med DFDS Seaways från Köpenhamn till Oslo i onsdags och bara ha en heldag i bilen på väg upp. Jag tycker det är ett trevligt sätt att börja semestern på, man spar en hel del kilometer på vägarna och båtarna håller hög klass så det går bra att hänga där i 17 timmar. Prisnivån bestämmer man själv - beroende på vad man bokar och hur mycket man väljer att köpa ombord.
Jag gillar inte insideshytter så jag hade lagt 300 kr extra på att få en hytt med fönster men förväntade mig en standardhytt med två bäddade underslafar. Döm om min förvåning när hyttens nummer ledde oss till en rad med hytter i "Commodore Class" och vi klev in i något som liknade ett helt vanligt hotellrum med dubbelsäng, fåtöljer och bubbel i kylen :-) Gratis uppgradering, tydligen, det tackar vi för. Helt klart en oväntad bonus! Vi rekade ombord, tog ett glas champagne i champagnebaren, åt vår bokade buffémiddag och satt och lyssnade på trubaduren i pianobaren innan det var läggdags. Frukostbuffé för Commodore Class serveras i en separat restaurang och är lite lyxigare och lite lugnare vilket vi njöt av innan vi tog en runda i taxfreebutiken och sen var det dags att lämna fartyget.
Ungefär 8 timmars bilkörning genom Norge, Dalarna, Härjedalen och Jämtland väntade innan vi kom fram till stugan jag hade hyrt genom AirBnB. En basic stuga med ett stort kök/allrum, ett sovrum och badrum. Lagom för två i en vecka. Vi kollade in vårt boende, drog igång kyl och värme och rullade sen ner till närbutiken för att handla frukostmat innan vi installerade oss och åt middag.
Veckan spenderades med att uppleva allt som vädret tillät. Dagsregn innebar sightseeing i Åre och storhandling, en solig lördag gav möjlighet till topptur upp till Åreskutan och vandring hela vägen ner. En del dagar med "blandad väderlek" utnyttjade vi för att testa på downhillcykling med konceptet "Learn to ride" som innebär 2 timmars kurs samt cykelhyra och liftkort i en dag, och vi åkte även zipline med Camp Åre. Båda grejerna var otroligt roliga och jag kan tänka mig att göra det igen - särskilt skulle jag vilja cykla downhill en mindre blöt dag eftersom jag blev himla osäker när stigarna var såphala. Leriga och fina blev vi också när vi cyklade! Vi har hunnit fika på Åre Bageri och Torget samt Åre Kafferosteris lilla fikastuga (sjukt gott kaffe!), och vi har ätit på Werséns, Creperiet och Broken. Plus lite hemmaluncher och -middagar i stugans lilla kök, det funkar.
Det var helt klart pluspoäng på att ha stuga i stället för att bo på hotell. Dels gav det oss lite mer flexibilitet och dels gav det pengar över till att göra kul grejer och äta ute! Stugan låg i Björnen, några kilometer från Åre by, en annan gång skulle jag nog välja att bo lite närmare för att ha gångavstånd till centrum.
Hem tog vi oss med en övernattning i Örebro och hittade middag på Lilla Örebro som var en oväntad pärla. God och kreativ mat för rimliga priser och riktigt bra service på trevlig uteservering. Efter en heldag i bilen Åre-Örebro var det skönt att bara ha fem timmars bilkörning hem och komma hem mitt på eftermiddagen så vi hade tid att dra igång tvättmaskinen, planera lite mat och handla det som behövdes. Plus såklart hänga med katterna som hade saknat oss!
Nu är det "hemester" som gäller ett tag, jag hoppar in och jobbar några dagar nästa vecka och så har vi ett litet renoveringsprojekt att "roa" oss med också innan ledigheten är över och det är dags att återgå till vardagen. Men det är ju massor med ledighet kvar så jag fokuserar på att vara just LEDIG i stället :-)
Malmö-Åre är en lång sträcka och därför valde vi att "fuska" och resa med DFDS Seaways från Köpenhamn till Oslo i onsdags och bara ha en heldag i bilen på väg upp. Jag tycker det är ett trevligt sätt att börja semestern på, man spar en hel del kilometer på vägarna och båtarna håller hög klass så det går bra att hänga där i 17 timmar. Prisnivån bestämmer man själv - beroende på vad man bokar och hur mycket man väljer att köpa ombord.
Jag gillar inte insideshytter så jag hade lagt 300 kr extra på att få en hytt med fönster men förväntade mig en standardhytt med två bäddade underslafar. Döm om min förvåning när hyttens nummer ledde oss till en rad med hytter i "Commodore Class" och vi klev in i något som liknade ett helt vanligt hotellrum med dubbelsäng, fåtöljer och bubbel i kylen :-) Gratis uppgradering, tydligen, det tackar vi för. Helt klart en oväntad bonus! Vi rekade ombord, tog ett glas champagne i champagnebaren, åt vår bokade buffémiddag och satt och lyssnade på trubaduren i pianobaren innan det var läggdags. Frukostbuffé för Commodore Class serveras i en separat restaurang och är lite lyxigare och lite lugnare vilket vi njöt av innan vi tog en runda i taxfreebutiken och sen var det dags att lämna fartyget.
Ungefär 8 timmars bilkörning genom Norge, Dalarna, Härjedalen och Jämtland väntade innan vi kom fram till stugan jag hade hyrt genom AirBnB. En basic stuga med ett stort kök/allrum, ett sovrum och badrum. Lagom för två i en vecka. Vi kollade in vårt boende, drog igång kyl och värme och rullade sen ner till närbutiken för att handla frukostmat innan vi installerade oss och åt middag.
Veckan spenderades med att uppleva allt som vädret tillät. Dagsregn innebar sightseeing i Åre och storhandling, en solig lördag gav möjlighet till topptur upp till Åreskutan och vandring hela vägen ner. En del dagar med "blandad väderlek" utnyttjade vi för att testa på downhillcykling med konceptet "Learn to ride" som innebär 2 timmars kurs samt cykelhyra och liftkort i en dag, och vi åkte även zipline med Camp Åre. Båda grejerna var otroligt roliga och jag kan tänka mig att göra det igen - särskilt skulle jag vilja cykla downhill en mindre blöt dag eftersom jag blev himla osäker när stigarna var såphala. Leriga och fina blev vi också när vi cyklade! Vi har hunnit fika på Åre Bageri och Torget samt Åre Kafferosteris lilla fikastuga (sjukt gott kaffe!), och vi har ätit på Werséns, Creperiet och Broken. Plus lite hemmaluncher och -middagar i stugans lilla kök, det funkar.
Det var helt klart pluspoäng på att ha stuga i stället för att bo på hotell. Dels gav det oss lite mer flexibilitet och dels gav det pengar över till att göra kul grejer och äta ute! Stugan låg i Björnen, några kilometer från Åre by, en annan gång skulle jag nog välja att bo lite närmare för att ha gångavstånd till centrum.
Hem tog vi oss med en övernattning i Örebro och hittade middag på Lilla Örebro som var en oväntad pärla. God och kreativ mat för rimliga priser och riktigt bra service på trevlig uteservering. Efter en heldag i bilen Åre-Örebro var det skönt att bara ha fem timmars bilkörning hem och komma hem mitt på eftermiddagen så vi hade tid att dra igång tvättmaskinen, planera lite mat och handla det som behövdes. Plus såklart hänga med katterna som hade saknat oss!
Nu är det "hemester" som gäller ett tag, jag hoppar in och jobbar några dagar nästa vecka och så har vi ett litet renoveringsprojekt att "roa" oss med också innan ledigheten är över och det är dags att återgå till vardagen. Men det är ju massor med ledighet kvar så jag fokuserar på att vara just LEDIG i stället :-)
tisdag 11 juli 2017
Semester alltså.
Första semesterdagen i dag. Äntligen. Som jag har längtat! Ledig fram till 10 augusti med tre arbetsdagar nånstans mitt i för att få ordning på ett bokslut. Fast det känns som en enkel match. I går var det sista jag gjorde innan jag checkade ut att hålla ett inlägg på ledningsgruppsmöte som fick bra feedback - sen åkte jag in till stan och träffade Joakim och så inledde vi semestern med komplicerade mojitos, restaurangmiddag och kall öl. För att få fart på semesterkänslan och släppa jobbet.
Kroppen känns okej efter i lördags - mina luftvägar är lite lätt irriterade vilket är helt rimligt, och så har jag ett par tånaglar som antagligen kommer dö och ramla av. Lite lätt stelhet i höftböjarna och allmän matthet men det är också okej. Det tar sig, dag för dag.
Det blir nog bloggtorka eller sporadiska inlägg ett tag, jag tänkte träna på att inte vara online hela tiden. Men först, lite tankar om vad jag tänker att den här sommarledigheten ska innehålla:
Upplevelser. Stora och små. Nya spännande grejer, ta vara på möjligheter!
Fjällsommar. Vi ska åka till Åre!
Kravlösa löprundor
Renovering av vardagsrummet
Stughäng - i mysbyxor och underställströja med fjällutsikt
Bad? Om temperaturen vill. I fors, fjällsjö eller Öresund!
Frukost ute. Åre Bageri kanske - eller hotellfrukost på en vanlig vardag.
Oplanerade dagar utan måsten.
Aktiviteter utanför komfortzonen. Zipline finns på önskelistan, skitläskigt men antagligen roligt!
Naturupplevelser. Tidigt morgondopp på Ribban, solnedgång över fjället, löpning i skogen, ridtur på fjället kanske?
Spa, bubbelpool, bastu. Det kryllar av möjligheter både hemma och i Åre. Badkläder med!
Enkla "hemmamiddagar". Bra halvfabrikat eller snabbfixat från grunden, att njuta av tillsammans.
"Baravaratid". Krypa upp i soffan en regnig dag med bok, katter, sambo och temugg och veta att det finns all tid i världen att njuta av just här och nu.
Det känns som en bra lista. Jag tror vi klarar av det!
Kroppen känns okej efter i lördags - mina luftvägar är lite lätt irriterade vilket är helt rimligt, och så har jag ett par tånaglar som antagligen kommer dö och ramla av. Lite lätt stelhet i höftböjarna och allmän matthet men det är också okej. Det tar sig, dag för dag.
Det blir nog bloggtorka eller sporadiska inlägg ett tag, jag tänkte träna på att inte vara online hela tiden. Men först, lite tankar om vad jag tänker att den här sommarledigheten ska innehålla:
Upplevelser. Stora och små. Nya spännande grejer, ta vara på möjligheter!
Fjällsommar. Vi ska åka till Åre!
Kravlösa löprundor
Renovering av vardagsrummet
Stughäng - i mysbyxor och underställströja med fjällutsikt
Bad? Om temperaturen vill. I fors, fjällsjö eller Öresund!
Frukost ute. Åre Bageri kanske - eller hotellfrukost på en vanlig vardag.
Oplanerade dagar utan måsten.
Aktiviteter utanför komfortzonen. Zipline finns på önskelistan, skitläskigt men antagligen roligt!
Naturupplevelser. Tidigt morgondopp på Ribban, solnedgång över fjället, löpning i skogen, ridtur på fjället kanske?
Spa, bubbelpool, bastu. Det kryllar av möjligheter både hemma och i Åre. Badkläder med!
Enkla "hemmamiddagar". Bra halvfabrikat eller snabbfixat från grunden, att njuta av tillsammans.
"Baravaratid". Krypa upp i soffan en regnig dag med bok, katter, sambo och temugg och veta att det finns all tid i världen att njuta av just här och nu.
Det känns som en bra lista. Jag tror vi klarar av det!
söndag 9 juli 2017
Race Report: Backyard Ultra Sydkusten 2017
Eller: hur långt kan man springa på vilja?
Så var det då äntligen dags. Veckan har tillbringats med förberedelser. Äta ordentligt, röra på sig lagom, sova tillräckligt - och inte så mycket bloggande. Det fanns annat som var viktigare.
Vi packade bilen fredag kväll, hade tidig väckarklocka i går och drog iväg redan kvart över sju. Laddade och nervösa. Packade ur grejerna ur bilen och insåg att en viktig påse med delar till tältet saknades. Tur vi hade god tid - jag fick sitta kvar som "placeholder" i varvningsområdet och hämta ut nummerlappar medan Joakim åkte hem och hämtade lösdelarna och byggbeskrivningen! En halvtimme innan start var vi ändå klara med allting - tältbygge klart, campen förberedd, rätt kläder på, nummerlappar på plats.
Race briefing och uppställning i startfållan innan vi gav oss av på första varvet exakt klockan 10.00. Ungefär 200 löpare. Vi hade inte bråttom och tur var väl det - man svängde nämligen bara precis ut från fotbollsplanen innan det kom en lång backe och som duktiga ultralöpare gick vi allihop :-) Därifrån slingrade sig spåret ner genom en skog, över broar (varav en som gungade duktigt och var SKITläskig!), förbi djurhagar och under stora vägen. 1½ km längs havet i medvind och "doften av Trelleborg", ny viadukt och nu tillbaka genom grönområde (inkl. en sjukt gropig gräsmatta som jag hatade mera för varje varv!) och koloniträdgårdar, en kort asfalts- och kullerstensbit och så sista 500 m i Albäcksparken in till varvning.
Första varvet klockades på exakt 46 minuter trots lugn takt och de två följande gick i ungefär samma tempo, vi hamnade dock lite längre fram i startfållan vilket gjorde det lite lättare att springa på i början efter backen. Jag körde kanelbullar, saft och salta kex vid varvning och började även fylla på med Resorb och Proviva. På sjätte varvet var jag trött och illamående och började få svårt att få i mig energi, var väldigt nära att lämna in redan här men bestämde mig för att i alla fall fixa ultradistans.
Sen fyllde jag på med Resorb och annat salt och tog vätskeryggan med mig för att dricka längs vägen. Det gick inte snabbt men jag tog mig runt sjunde varvet. Slängde av mig ryggsäcken, blandade Resorb, tog med mig det i en flaska med intentionen att i alla fall klara åttan också men sen var jag redo att kasta in handduken och ge mig. Fast äsch. Nu hade jag ju kommit så långt. Och om man bara kör 3 km i 7-fart så kan man gå resten och ändå hinna runt på en timme. Distansrekordet var inom räckhåll i alla fall.
Joakim var också sliten nu. Jag tog vätskeryggsäcken igen, laddade den med en påse godis "in case of soppatorsk", så gav vi oss ut på nionde varvet. Jag mådde fortfarande illa av tanken på mat men jag visste att ett varv till klarar jag utan påfyllning - en mugg cola fick jag dock i mig och lite socker och vätska gör ändå gott. Mjukstart - stelt ut från vallen, lätt jogg i uppförsbacke, gå hela vägen upp, jogg nerför och in i skogen. Lyfta på fötterna vid de två rötterna som sticker upp och varningshojt till Joakim så att han inte skulle lägga sig och fälla mig. Hålla sig springandes till 2 km-märket och sen lite till, ner i viadukten, gå uppför. Sträckan längs havet är rak, platt och med medvind, här orkar man springa. Fram till asfalten, sen gång igen för asfalt är för hårt nu. In på stigarna, lugn jogg. Gå över gräsmattan för det sista vi behöver nu är stukade fötter. Koloniområdet inleds med sval dusch (tack!) och vi tassar oss fram på grusvägen. Kommer till asfalten och nu går jag hela vägen bort till Albäcksparken innan jag samlar de sista krafterna och springer sista biten fram till vallen, publikens jubel och målgång. Meddelar att jag tänker kliva av, går bort till campet och tar av mig skor och strumpor.
Det bästa var att vara nöjd med beslutet om att nu räckte det. Putsat distansrekord till 60 km, inga skador förutom blånaglar och blåsor och lite ömhet. Det näst bästa var att gå barfota i gräset och vara bestämd om att jag aldrig mer tänker ha på mig skor nånsin! Vi var väl en 7-8 deltagare som valde att kliva av här och fick medalj och kramar av tävlingsledarna. Petra och Marcus är seriöst de gladaste och bästa tävlingsledarna jag nånsin har upplevt och jag vill jättegärna springa ett lopp som de arrangerar en annan gång! Energistationen var exemplariskt välskött och innehöll allt (vi började knappt ens gnaga på vårt energiförråd), alla var positiva och glada och hela upplevelsen var bara BRA.
Med medaljerna runt halsen gick vi och drog på oss överdragsplagg, jag hällde i mig en halvliter chokladmjölk och la mig på liggunderlaget med benen upp en stund. Fnissig och övertrött, garvade åt allt. I tältet bredvid låg en annan slagen hjälte och vilade...
Efter att löparna började komma i mål på varv tio började vi plocka ihop oss. Samlade krafterna och bar "första lasset" till bilen. Sen var det dags att plocka ner tältet och när det var klart fick vi samla krafter ytterligare en kvart innan vi klarade av att ta oss till bilen en gång till och köra hem. Nöjda och stela kan man nog påstå att vi var. Hemma nångång efter nio tror jag, vi plockade upp grejer ur kylväskorna men sen fick resten bara vara kvar. Några frysta pajer åkte in i ugnen, en dusch var välbehövlig och så blev det paj och öl eller bubbel som nån sorts "vickning" innan vi gick och la oss.
Det där med sömn är fortfarande problematiskt efter såna här urladdningar och det blev inte riktigt bra nånsin. Jag kände att jag mest halvsov hela natten och vid halv sju gav jag upp och började dricka te och fixa en frukostmacka. Det blir nog tidig läggning i kväll så jag klarar av sista arbetsdagen före semestern i morgon!
Under dagen i går var det flera vänner som anslöt till min insamling till förmån för Panzisjukhuset och totalt kommer jag kunna föra över 5.800 kr för ett syfte som jag tycker är viktigt. De sista tre varven gjorde jag enbart för att det fanns folk som trodde på mig och för att få ihop en extraslant, jag är otroligt tacksam över det stöd jag har fått och jag vet att våra bidrag kommer vara en stor hjälp för Panzi. Tack!
Så var det då äntligen dags. Veckan har tillbringats med förberedelser. Äta ordentligt, röra på sig lagom, sova tillräckligt - och inte så mycket bloggande. Det fanns annat som var viktigare.
Vi packade bilen fredag kväll, hade tidig väckarklocka i går och drog iväg redan kvart över sju. Laddade och nervösa. Packade ur grejerna ur bilen och insåg att en viktig påse med delar till tältet saknades. Tur vi hade god tid - jag fick sitta kvar som "placeholder" i varvningsområdet och hämta ut nummerlappar medan Joakim åkte hem och hämtade lösdelarna och byggbeskrivningen! En halvtimme innan start var vi ändå klara med allting - tältbygge klart, campen förberedd, rätt kläder på, nummerlappar på plats.
Race briefing och uppställning i startfållan innan vi gav oss av på första varvet exakt klockan 10.00. Ungefär 200 löpare. Vi hade inte bråttom och tur var väl det - man svängde nämligen bara precis ut från fotbollsplanen innan det kom en lång backe och som duktiga ultralöpare gick vi allihop :-) Därifrån slingrade sig spåret ner genom en skog, över broar (varav en som gungade duktigt och var SKITläskig!), förbi djurhagar och under stora vägen. 1½ km längs havet i medvind och "doften av Trelleborg", ny viadukt och nu tillbaka genom grönområde (inkl. en sjukt gropig gräsmatta som jag hatade mera för varje varv!) och koloniträdgårdar, en kort asfalts- och kullerstensbit och så sista 500 m i Albäcksparken in till varvning.
Första varvet klockades på exakt 46 minuter trots lugn takt och de två följande gick i ungefär samma tempo, vi hamnade dock lite längre fram i startfållan vilket gjorde det lite lättare att springa på i början efter backen. Jag körde kanelbullar, saft och salta kex vid varvning och började även fylla på med Resorb och Proviva. På sjätte varvet var jag trött och illamående och började få svårt att få i mig energi, var väldigt nära att lämna in redan här men bestämde mig för att i alla fall fixa ultradistans.
Sen fyllde jag på med Resorb och annat salt och tog vätskeryggan med mig för att dricka längs vägen. Det gick inte snabbt men jag tog mig runt sjunde varvet. Slängde av mig ryggsäcken, blandade Resorb, tog med mig det i en flaska med intentionen att i alla fall klara åttan också men sen var jag redo att kasta in handduken och ge mig. Fast äsch. Nu hade jag ju kommit så långt. Och om man bara kör 3 km i 7-fart så kan man gå resten och ändå hinna runt på en timme. Distansrekordet var inom räckhåll i alla fall.
Joakim var också sliten nu. Jag tog vätskeryggsäcken igen, laddade den med en påse godis "in case of soppatorsk", så gav vi oss ut på nionde varvet. Jag mådde fortfarande illa av tanken på mat men jag visste att ett varv till klarar jag utan påfyllning - en mugg cola fick jag dock i mig och lite socker och vätska gör ändå gott. Mjukstart - stelt ut från vallen, lätt jogg i uppförsbacke, gå hela vägen upp, jogg nerför och in i skogen. Lyfta på fötterna vid de två rötterna som sticker upp och varningshojt till Joakim så att han inte skulle lägga sig och fälla mig. Hålla sig springandes till 2 km-märket och sen lite till, ner i viadukten, gå uppför. Sträckan längs havet är rak, platt och med medvind, här orkar man springa. Fram till asfalten, sen gång igen för asfalt är för hårt nu. In på stigarna, lugn jogg. Gå över gräsmattan för det sista vi behöver nu är stukade fötter. Koloniområdet inleds med sval dusch (tack!) och vi tassar oss fram på grusvägen. Kommer till asfalten och nu går jag hela vägen bort till Albäcksparken innan jag samlar de sista krafterna och springer sista biten fram till vallen, publikens jubel och målgång. Meddelar att jag tänker kliva av, går bort till campet och tar av mig skor och strumpor.
Det bästa var att vara nöjd med beslutet om att nu räckte det. Putsat distansrekord till 60 km, inga skador förutom blånaglar och blåsor och lite ömhet. Det näst bästa var att gå barfota i gräset och vara bestämd om att jag aldrig mer tänker ha på mig skor nånsin! Vi var väl en 7-8 deltagare som valde att kliva av här och fick medalj och kramar av tävlingsledarna. Petra och Marcus är seriöst de gladaste och bästa tävlingsledarna jag nånsin har upplevt och jag vill jättegärna springa ett lopp som de arrangerar en annan gång! Energistationen var exemplariskt välskött och innehöll allt (vi började knappt ens gnaga på vårt energiförråd), alla var positiva och glada och hela upplevelsen var bara BRA.
Med medaljerna runt halsen gick vi och drog på oss överdragsplagg, jag hällde i mig en halvliter chokladmjölk och la mig på liggunderlaget med benen upp en stund. Fnissig och övertrött, garvade åt allt. I tältet bredvid låg en annan slagen hjälte och vilade...
Det där med sömn är fortfarande problematiskt efter såna här urladdningar och det blev inte riktigt bra nånsin. Jag kände att jag mest halvsov hela natten och vid halv sju gav jag upp och började dricka te och fixa en frukostmacka. Det blir nog tidig läggning i kväll så jag klarar av sista arbetsdagen före semestern i morgon!
Under dagen i går var det flera vänner som anslöt till min insamling till förmån för Panzisjukhuset och totalt kommer jag kunna föra över 5.800 kr för ett syfte som jag tycker är viktigt. De sista tre varven gjorde jag enbart för att det fanns folk som trodde på mig och för att få ihop en extraslant, jag är otroligt tacksam över det stöd jag har fått och jag vet att våra bidrag kommer vara en stor hjälp för Panzi. Tack!
tisdag 4 juli 2017
And - it's Race Week! Laddning pågår...
När jag anmälde mig till BUS var det evigheters evigheter till juli men nu så - nu är det nära.
Veckan spenderas med laddning. Grundjobbet är ju gjort - jag kan oja mig över att jag gärna hade sprungit ett långpass till, sprungit flera back-to-back-pass men helt ärligt, jag kan inte göra mer nu. Annat än att se till att jag är utvilad, pigg, redo och laddad på bästa sätt.
Söndagen spenderades med ett roligt tramsigt discopass på gymmet, lunch och så lagade vi god middag. I går hade jag ett PT-pass som innebar några kilometers lätt jogg och så körde jag lite yoga på kvällen helt enkelt. I dag har jag planenligt varit i simhallen och simmat 1250 m på 40 minuter vilket är bra, men inte heller nån utveckling. Nu var det inte det som var fokus i dag heller men jag har konstaterat att det inte blir så mycket bättre eller snabbare längre, jag har nått det max jag kan nå på egen hand. Dags alltså att leta upp nån form av coach, kurs, träningsgrupp som kan hjälpa mig framåt. Eller - antagligen inte nu under sommaren, men till hösten kanske? Jag tar gärna emot tips!
I kväll var vi ute och kikade på "parkorientering" men bestämde att det var för mycket stadsmiljö och för lite orientering (och för mycket folk!) så vi drog till Bokskogen i stället, investerade i månadens orienteringskarta och tränade lite med karta och kompass. Tillräckligt för att veta att vi vet hur man ska göra (kan bli vettigt på semestern t ex) och tillräckligt för att jag skulle bli helt uppäten av mördarmygg. Min vänsteraxel är tydligen väldigt god. Hrmf. Joakim ska utnyttja sin ledighet och sticka ut och leka orientering i morgon medan jag sitter på kontoret.
På laddningsfronten har vi börjat med rödbetsshots (två om dagen!), jag ser till att stoppa in extra mellanmål och kvällsmål och så försöker jag styra tankarna i rätt riktning. Det pendlar hej vilt från "shit det är ju jättelångt" till "tänk om det går åt helvete" via "fast jag har aldrig känt mig så stark och hållbar" och "det vore ändå sjukt coolt med en pallplats om det går". Skräckblandad förtjusning, mest av allt. Och en enorm vilja att faktiskt GÖRA det här. Hela vägen. Så långt det bara går.
Veckan spenderas med laddning. Grundjobbet är ju gjort - jag kan oja mig över att jag gärna hade sprungit ett långpass till, sprungit flera back-to-back-pass men helt ärligt, jag kan inte göra mer nu. Annat än att se till att jag är utvilad, pigg, redo och laddad på bästa sätt.
Söndagen spenderades med ett roligt tramsigt discopass på gymmet, lunch och så lagade vi god middag. I går hade jag ett PT-pass som innebar några kilometers lätt jogg och så körde jag lite yoga på kvällen helt enkelt. I dag har jag planenligt varit i simhallen och simmat 1250 m på 40 minuter vilket är bra, men inte heller nån utveckling. Nu var det inte det som var fokus i dag heller men jag har konstaterat att det inte blir så mycket bättre eller snabbare längre, jag har nått det max jag kan nå på egen hand. Dags alltså att leta upp nån form av coach, kurs, träningsgrupp som kan hjälpa mig framåt. Eller - antagligen inte nu under sommaren, men till hösten kanske? Jag tar gärna emot tips!
I kväll var vi ute och kikade på "parkorientering" men bestämde att det var för mycket stadsmiljö och för lite orientering (och för mycket folk!) så vi drog till Bokskogen i stället, investerade i månadens orienteringskarta och tränade lite med karta och kompass. Tillräckligt för att veta att vi vet hur man ska göra (kan bli vettigt på semestern t ex) och tillräckligt för att jag skulle bli helt uppäten av mördarmygg. Min vänsteraxel är tydligen väldigt god. Hrmf. Joakim ska utnyttja sin ledighet och sticka ut och leka orientering i morgon medan jag sitter på kontoret.
På laddningsfronten har vi börjat med rödbetsshots (två om dagen!), jag ser till att stoppa in extra mellanmål och kvällsmål och så försöker jag styra tankarna i rätt riktning. Det pendlar hej vilt från "shit det är ju jättelångt" till "tänk om det går åt helvete" via "fast jag har aldrig känt mig så stark och hållbar" och "det vore ändå sjukt coolt med en pallplats om det går". Skräckblandad förtjusning, mest av allt. Och en enorm vilja att faktiskt GÖRA det här. Hela vägen. Så långt det bara går.
lördag 1 juli 2017
Tack och hej, juni!
Juni månad har liksom bara svischat förbi i hög hastighet. Det har varit fullt ös nästan konstant och jag har verkligen fått tvinga mig själv att ta tillvara på de tillfällen som har funnits för att göra ingenting och återhämta mig.
Senaste veckan är ytterligare ett exempel där jag bl a fick knö in 12 km löpning onsdag kväll och 8 km torsdag morgon för att ha gjort ett rimligt antal kilometer även denna vecka som är sista chansen inför Backyard Ultra Sydkusten. Utöver det har jag hunnit med att vara PT och NMT-instruktör, jag har simmat ett pass och varit på gymmet en vända och så var jag dessutom på after work med jobbet torsdag kväll.
Det är sanslöst mycket action på jobbet dessa veckor och jag hoppas det taggar ner nu kommande vecka så jag får en chans att beta av mina "högar" och få ordning på grejer innan jag stänger ner och tar ledigt också.
Dagen i går innehöll en hel del regn och mitt planerade löppass efter jobbet blev helt enkelt inte av. Orka, liksom. Cykla hem, bli dyngsur, byta till torra kläder och sticka ut och bli dyngsur igen? Näej. Så jag tog revansch i dag med ett hederligt backintervallpass. 2 km jogg till kossabacken, 5 x 40 sek, 5 x 30 sek, 5 x 20 sek backe, och så jogg hem igen. Ett pass som tar nästan en timme och ger knappt 8 km på klockan men tröttar ut ganska ordentligt om man vågar ta i på intervallerna.
Intervallpasset var "sista tuffa passet" innan BUS och kommande vecka ska ägnas åt lätt jogg, prehab och rörlighet. Plus en massa bra käk och en hel del strategisk planering. Kvällsaktiviteter drar jag ner på och Joakim är hemma för sommaren nu så vi är två som kan hjälpas åt med de praktiska bitarna. Plus att vi har matkasse nästa vecka. Upplagt och klart för en bra förberedelsevecka alltså innan årets stora utmaning.
Denna lördagkväll bjuder på ben i högläge i soffan, några avsnitt av SKAM (jag är halvvägs i säsong två, sist på bollen men jag jobbar mig ikapp nu!) och jordgubbar till efterrätt. Jag tror jag kan leva med det upplägget faktiskt. Trevlig helg!
Senaste veckan är ytterligare ett exempel där jag bl a fick knö in 12 km löpning onsdag kväll och 8 km torsdag morgon för att ha gjort ett rimligt antal kilometer även denna vecka som är sista chansen inför Backyard Ultra Sydkusten. Utöver det har jag hunnit med att vara PT och NMT-instruktör, jag har simmat ett pass och varit på gymmet en vända och så var jag dessutom på after work med jobbet torsdag kväll.
Det är sanslöst mycket action på jobbet dessa veckor och jag hoppas det taggar ner nu kommande vecka så jag får en chans att beta av mina "högar" och få ordning på grejer innan jag stänger ner och tar ledigt också.
Dagen i går innehöll en hel del regn och mitt planerade löppass efter jobbet blev helt enkelt inte av. Orka, liksom. Cykla hem, bli dyngsur, byta till torra kläder och sticka ut och bli dyngsur igen? Näej. Så jag tog revansch i dag med ett hederligt backintervallpass. 2 km jogg till kossabacken, 5 x 40 sek, 5 x 30 sek, 5 x 20 sek backe, och så jogg hem igen. Ett pass som tar nästan en timme och ger knappt 8 km på klockan men tröttar ut ganska ordentligt om man vågar ta i på intervallerna.
Intervallpasset var "sista tuffa passet" innan BUS och kommande vecka ska ägnas åt lätt jogg, prehab och rörlighet. Plus en massa bra käk och en hel del strategisk planering. Kvällsaktiviteter drar jag ner på och Joakim är hemma för sommaren nu så vi är två som kan hjälpas åt med de praktiska bitarna. Plus att vi har matkasse nästa vecka. Upplagt och klart för en bra förberedelsevecka alltså innan årets stora utmaning.
Denna lördagkväll bjuder på ben i högläge i soffan, några avsnitt av SKAM (jag är halvvägs i säsong två, sist på bollen men jag jobbar mig ikapp nu!) och jordgubbar till efterrätt. Jag tror jag kan leva med det upplägget faktiskt. Trevlig helg!
onsdag 28 juni 2017
Åja. Efter lite vila kan jag absolut göra comeback!
Gårdagens vila gjorde susen, jag sov som en stock i natt och i morse var jag pigg som en mört. Snabb frukost och en skvätt te, sen cyklade jag mot gymmet. Där ägnade jag 50 minuter åt nån sorts prehab-pass av den lite tyngre sorten. Höft- och knästabilisering, axelrotationer, roddvarianter, latsdrag, diagonallyft och lite magövningar med stabilitetsfokus. Ett riktigt bra pass och en bra start på dagen.
Jag susade till jobbet och kollade läget och tog sen med mig en bunt papper för att ha "möte med mig själv" på Wayne's Coffee ett kvarter bort. Jag hade en grej jag behövde fördjupa mig i så jag tog ett frukostmöte med pappershögen och tuggade mig igenom materialet och skrev en rejäl punktlista att ta upp på kommande team-möte. Bra!
Till lunch lyxade jag till det med en "Superbowl" från Orkla. Faktiskt den godaste och bästa salladslunchen jag har ätit på länge! Bra mix i botten med quinoa, bönor och frön, finskurna grönsaker (grönkål, blomkål, broccoli, ruccola...), en fräsch grön ärtröra med lite mynta och så rejält med räkor. Inte blev det sämre av att man fick med sig en liten efterrätt också, chokladmousse med toffeecrisp.
Eftermiddagsjobbet klarade jag av med Tomas Ledin i lurarna och var faktiskt rätt nöjd med det jag åstadkommit under dagen när jag cyklade hem. Hemma landade jag på köksgolvet med katterna och kände inte minsta lilla lust att ge mig ut på den där planerade löprundan jag sköt upp i går men gjorde det ändå. Favorittights, kompressionsstrumpor och en tunn tröja som funkar i "typisk svensk sommar" - för dagen typ 18 grader, lätt molnighet och frisk vind. Dvs ganska varmt i medvind men svalt i motvind!
Första kilometern var fruktansvärt jobbig och jag ville i princip vända men koncentrerade mig på steget, hållningen, armarna och tuffade på. Efter 3 km släppte det och löpningen flöt på fint - jag gick i några brantare backar för att det kändes rätt och så la jag på 2 km på min planerade runda så jag fick in 12 km på springkontot i dag. Med lätta steg och jag hade helt klart orkat mer, men jag tar några kilometer till i morgon bitti i stället.
Av den lurande förkylningen är det i princip inget kvar och kroppen känns pigg så vi ska väl tro att "det var det" fast jag kommer fortsätta köra Coldzyme några dagar till "ifall att". Hursomhelst är jag skapligt nöjd med dagens träningsdos och jag känner mig mycket piggare än jag gjorde i går även om jag har tränat två pass i dag. Bra!
Jag susade till jobbet och kollade läget och tog sen med mig en bunt papper för att ha "möte med mig själv" på Wayne's Coffee ett kvarter bort. Jag hade en grej jag behövde fördjupa mig i så jag tog ett frukostmöte med pappershögen och tuggade mig igenom materialet och skrev en rejäl punktlista att ta upp på kommande team-möte. Bra!
Till lunch lyxade jag till det med en "Superbowl" från Orkla. Faktiskt den godaste och bästa salladslunchen jag har ätit på länge! Bra mix i botten med quinoa, bönor och frön, finskurna grönsaker (grönkål, blomkål, broccoli, ruccola...), en fräsch grön ärtröra med lite mynta och så rejält med räkor. Inte blev det sämre av att man fick med sig en liten efterrätt också, chokladmousse med toffeecrisp.
Eftermiddagsjobbet klarade jag av med Tomas Ledin i lurarna och var faktiskt rätt nöjd med det jag åstadkommit under dagen när jag cyklade hem. Hemma landade jag på köksgolvet med katterna och kände inte minsta lilla lust att ge mig ut på den där planerade löprundan jag sköt upp i går men gjorde det ändå. Favorittights, kompressionsstrumpor och en tunn tröja som funkar i "typisk svensk sommar" - för dagen typ 18 grader, lätt molnighet och frisk vind. Dvs ganska varmt i medvind men svalt i motvind!
Första kilometern var fruktansvärt jobbig och jag ville i princip vända men koncentrerade mig på steget, hållningen, armarna och tuffade på. Efter 3 km släppte det och löpningen flöt på fint - jag gick i några brantare backar för att det kändes rätt och så la jag på 2 km på min planerade runda så jag fick in 12 km på springkontot i dag. Med lätta steg och jag hade helt klart orkat mer, men jag tar några kilometer till i morgon bitti i stället.
Av den lurande förkylningen är det i princip inget kvar och kroppen känns pigg så vi ska väl tro att "det var det" fast jag kommer fortsätta köra Coldzyme några dagar till "ifall att". Hursomhelst är jag skapligt nöjd med dagens träningsdos och jag känner mig mycket piggare än jag gjorde i går även om jag har tränat två pass i dag. Bra!
tisdag 27 juni 2017
Fast jag orkar nog lite till. Lite till.
Eller?
Nä. Det är precis just i det läget som det är dags att dra i handbromsen - i alla fall om du är en sån som jag som har varit och nuddat vid den där berömda väggen, en eller flera gånger. Jag vet precis vilket läge jag är i när de tankarna kommer. När jag tänker att lite till, bara lite till, men sen så..... Ofta så här års, med kort tid kvar till semestern, när det ska klämmas in jobb, jobb och jobb i dubbeltempo på kontoret och egen träning och andras träning och hej och hå.
Precis då, när det blir så, då ska jag tagga ner och ta mig tid. Ta mig en eller två dagar, andas och ta det lugnt och återhämta mig. För handen på hjärtat - det är inte en löprunda eller ett styrkepass mer eller mindre som kommer göra skillnad för ett planerat lopp. Grundjobbet är ju redan gjort, en mil mer eller mindre i benen har ingen större effekt på min prestation, det är bara en mental grej.
Som i går. Jag kände mig under eftermiddagen lite raspig i halsen, lite snorig, ganska trött. Cyklade hem från jobbet, sen ner till Bulltofta för ett planerat PT-pass, hem och vände och bytte om, retur till Bulltofta för att instruera NMT. Min ursprungliga plan var att springa ett pass mellan PT och NMT men det var så himla tydligt att kroppen inte alls tyckte att det var nån bra idé och när jag kom hem på kvällen sen var jag helt färdig, totalslut.
I natt sov jag som en stock, vaknade i morse och kände mig så pass mycket bättre att jag packade simgrejerna och drog mot simhallen. Simmade 1200 m i ganska rask takt (nåja, för att vara jag) eftersom bassängen var nästan tom och tog mig sen till jobbet. Efter det var det egentligen planen att jag skulle springa en sväng men jag struntade i det. För om nån hade frågat mig - en PT-kund t ex - om hen skulle springa i motsvarande läge så hade jag sagt NEJ. Det är inte värt det, ta inte risken. Jag vill kunna springa ett långpass i helgen ju, inte dra på mig en förkylning - så då vilar jag hellre i kväll och ger kroppen alla chanser att krya på sig. Det går helt klart åt rätt håll, jag tror att Coldzyme och immunförsvaret tillsammans reder ut det här på bästa sätt - men bara om jag hjälper till.
Så jag hjälper till. Taggar ner ambitionerna, accepterar att det blir en mil mindre denna vecka, tvättar träningskläder och lagar mat. Yogar lite, andas, återhämtar mig. Då är det större chans att jag kan göra det av morgondagen som jag har tänkt mig.
Och vet ni? Jag har gjort mitt sista instruktörspass för vårterminen i går. Instruktörsrollen får vila i minst 6 veckor nu. Det innebär inga kvällspass på 6 veckor, bara egentid att göra med vad jag vill och behöver. Träna, vila, titta på TV, promenera i kvällsolen, bada, läsa, baka - precis vad som faller mig in. DET känns lyxigt efter den här våren som har bjudit på kvällspass efter kvällspass. Inga tider att passa. Under juli månad kommer även PT-verksamheten att ligga nere så att jag får en hel månad då jag kan samla kraft och inspiration inför hösten. DET blir fint. Jag älskar alla mina jobb men behöver ändå återhämtning - det börjar jag lära mig i alla fall!
torsdag 22 juni 2017
Att göra fast det inte går. Att springa för de som inte kan.
Det har varit två högintensiva dagar och jag försöker andas ut, landa, och tänka lite utanför min egen bubbla.
I går: Tidig väckarklocka, morgonsmoothie, in på gymmet klockan sju. En timmes fokuserat arbete med rygg och mage för att få axlarna på plats, ländryggen att jobba och alla diagonaler att fungera på kors och tvärs. Sedan till kontoret där det var full fart på allting, med löneutbetalning före midsommar och stundande semester fanns det rikliga mängder att ta tag i så det var bara att tugga på.
Direkt från kontoret till Bulltofta, en timmes löpcoaching ute (backintervaller i solsken, ja!), sen hem. Hemma i en timme ungefär och jag hann minsann både dammsuga nedervåningen och äta mellanmål innan det var dags att byta kläder och ta sikte på Bulltofta igen. Ett litet men taggat gäng NMT'are fick jobba omväxlande med löpning och styrka och jag fick själv hoppa in i en övning för att få ihop det på ett bra sätt så jag fick en liten pulshöjare och lite mera bålstyrka på köpet.
Sladda på cykeln in framför affären, ringa Joakim som var på hemväg och kolla om han ville ha nåt särskilt, handla viktiga saker. Bröd, leverpastej, kattmat, frysta hallon, bananer.... sen hem. Kramas, äta, vila i soffan, samla tankarna. Ställa klockan på tio i sex, sova.
I morse - väckarklocka, löparkläder på, ut. Det kändes tungt, jag bestämde att om jag bara klarar 3 km så är det också bra. Men längs vägen påminde jag mig själv om varför jag springer (för att jag kan, för att jag har mål att nå!) och det blev lättare - jag kom hem med 8 km på kontot och var supernöjd! Iskall frukostsmoothie med alla bra grejer i passade perfekt: Frysta bär, banan, kvarg, mandelmjölk, havregryn. Allt i ett och lite svalkande för att få ner eftersvettningen. En halvtimme senare var jag redo för duschen och så cykelturen mot jobbet. SÅ awesome med en elcykel alltså...det gör det mycket enklare att springa på morgonen!
Dagen i dag var helt vansinnig. Alltså vansinnig på riktigt. Konstiga frågor, overload i mailboxen, ett himla hattande mellan "sånt som måste göras" och "det här är superakut hjälp mig"-uppgifter. Halv två behövde jag en andningspaus och stack ut och hämtade en finkaffe och en bulle, tuggade sen på i en timme till innan jag bestämde mig för att ta midsommarledigt. Puh. Kom hem och var rätt färdig men möttes av en Joakim som helt kompetent hade handlat precis allting som behövs för helgen, tack älskling! Han tyckte jag skulle slippa slåss i affärerna och det var ju fantastiskt omtänksamt :-)
Och sen bestämde jag mig för att sätta ett högre mål med sommarens ultrasatsning. Backyard Ultra Sydkusten, snart. Jättesnart, faktiskt! Eftersom jag inte sprang Tjejmarathon men ändå tycker att deras insamling är superviktig så kommer jag donera 10 kr/km till insamlingen så får vi se hur mycket jag får ihop. Och så har jag uppmanat nära och kära att sponsra och peppa mig också, det kan bli några slantar till som går till Panzisjukhuset och Dr Mukwege. Jag gillar att springa för ett högre mål än bara mållinjen, det funkade kalas på Wings for Life så jag tar ännu en omgång med tanken "We run for those who can't" och ser hur långt benen bär!
I går: Tidig väckarklocka, morgonsmoothie, in på gymmet klockan sju. En timmes fokuserat arbete med rygg och mage för att få axlarna på plats, ländryggen att jobba och alla diagonaler att fungera på kors och tvärs. Sedan till kontoret där det var full fart på allting, med löneutbetalning före midsommar och stundande semester fanns det rikliga mängder att ta tag i så det var bara att tugga på.
Direkt från kontoret till Bulltofta, en timmes löpcoaching ute (backintervaller i solsken, ja!), sen hem. Hemma i en timme ungefär och jag hann minsann både dammsuga nedervåningen och äta mellanmål innan det var dags att byta kläder och ta sikte på Bulltofta igen. Ett litet men taggat gäng NMT'are fick jobba omväxlande med löpning och styrka och jag fick själv hoppa in i en övning för att få ihop det på ett bra sätt så jag fick en liten pulshöjare och lite mera bålstyrka på köpet.
Sladda på cykeln in framför affären, ringa Joakim som var på hemväg och kolla om han ville ha nåt särskilt, handla viktiga saker. Bröd, leverpastej, kattmat, frysta hallon, bananer.... sen hem. Kramas, äta, vila i soffan, samla tankarna. Ställa klockan på tio i sex, sova.
I morse - väckarklocka, löparkläder på, ut. Det kändes tungt, jag bestämde att om jag bara klarar 3 km så är det också bra. Men längs vägen påminde jag mig själv om varför jag springer (för att jag kan, för att jag har mål att nå!) och det blev lättare - jag kom hem med 8 km på kontot och var supernöjd! Iskall frukostsmoothie med alla bra grejer i passade perfekt: Frysta bär, banan, kvarg, mandelmjölk, havregryn. Allt i ett och lite svalkande för att få ner eftersvettningen. En halvtimme senare var jag redo för duschen och så cykelturen mot jobbet. SÅ awesome med en elcykel alltså...det gör det mycket enklare att springa på morgonen!
Dagen i dag var helt vansinnig. Alltså vansinnig på riktigt. Konstiga frågor, overload i mailboxen, ett himla hattande mellan "sånt som måste göras" och "det här är superakut hjälp mig"-uppgifter. Halv två behövde jag en andningspaus och stack ut och hämtade en finkaffe och en bulle, tuggade sen på i en timme till innan jag bestämde mig för att ta midsommarledigt. Puh. Kom hem och var rätt färdig men möttes av en Joakim som helt kompetent hade handlat precis allting som behövs för helgen, tack älskling! Han tyckte jag skulle slippa slåss i affärerna och det var ju fantastiskt omtänksamt :-)
Och sen bestämde jag mig för att sätta ett högre mål med sommarens ultrasatsning. Backyard Ultra Sydkusten, snart. Jättesnart, faktiskt! Eftersom jag inte sprang Tjejmarathon men ändå tycker att deras insamling är superviktig så kommer jag donera 10 kr/km till insamlingen så får vi se hur mycket jag får ihop. Och så har jag uppmanat nära och kära att sponsra och peppa mig också, det kan bli några slantar till som går till Panzisjukhuset och Dr Mukwege. Jag gillar att springa för ett högre mål än bara mållinjen, det funkade kalas på Wings for Life så jag tar ännu en omgång med tanken "We run for those who can't" och ser hur långt benen bär!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)