Sista rycket och en operation i dagkirurgi.

I går, tisdag, var det "sista rycket". Jag började dagen med en snabbvisit hos tandhygienisten - det tog typ 30% av den tiden jag hade räknat med så jag var nöjd och glad när jag ankom till kontoret. Sen kastade jag mig över min lista med grejer som behövde göras innan min frånvaro i några dagar och jag släckte lite akuta bränder också. Så fort vi var klara med team-mötet skyndade jag mig hem, bytte kläder och stack till Bulltofta.

Två PT-kunder - en inne, en ute. Sen hann jag hem om för att flytta tvätten från tvättmaskin till torktumlare och byta jacka innan jag snabbade mig tillbaka till Bulltofta för en kväll med Runacademy. Vi var samtliga sju instruktörer på plats och jag hade bett om en uppgift som gav mig möjlighet att springa intervaller - det blev backintervaller med medel/tuff. Jag höll i dynamisk rörlighet samt löpskolning och sen lämnade jag över till Lara som gick igenom backteknik och höll ordning på intervallerna.

Jag sprang. Sprang för att få svettas och bli trött och flåsig, för att lugna tankarna i hjärnan, och för att det var roligt att springa i grupp. 5 x 45 sek och 10 x 20 sek betade vi av i rask takt utan mer vila än jogg ner. Mycket roligt! Vi joggade sen långsamt hemåt och stretchade i lugn och ro innan vi sa tack och hej.

Sen var det hem och bita ihop. Äta mat, mata katter, tömma lådor. Dricka - vatten,saft, vätskeersättning. Säkerställa rena handdukar och lakan på rätt plats och så den första av två duschar med Descutan för att få bort bakterier på huden som kan utgöra en risk vid operation. Rena kläder på och sen satt jag och slökollade på TV tills jag kände mig så trött att jag var säker på att somna.

Jag sov faktiskt oväntat gott med tanke på min oro inför operation av ljumskbråcket. Egentligen hade jag tid 10:15 men tisdag eftermiddag ringde operationskoordinatorn och undrade om jag kunde komma redan 08:30 och det tyckte jag givetvis var en bra idé. Det innebar dock väckarklocka redan strax efter halv sex eftersom jag inte fick dricka en droppe efter 06:30 men helst skulle försöka få i mig 400 ml innan dess. Jag hade 400 ml uppmätt sportdryck (socker, elektrolyter, BCAA) redo i kylen och var rätt törstig när jag vaknade så det var ganska gott. Fast jag hade hellre ätit frukost....

Dags att duscha då, en andra dusch med Descutan. Ren handduk, rena kläder på en gång till och precis som i går kväll inga krämer, deo eller parfym. Skapligt torr i hela skinnet vid det här laget alltså.... Min beställda taxi kom på utsatt tid och jag levererades i tid till kliniken i Lund.

Efter incheckning fick jag träffa narkosläkaren, fick en trendig sjukhusskjorta på mig, en nål i ena armvecket och en näve tabletter plus ett glas med nåt som jag trodde var vatten men visade sig vara en kortisonmedicin som gör att man mår mindre illa. Bra för den som har kräkfobi :-D Sen fick jag vänta en kort stund innan kirurgen kom och ritade på min mage och frågade hur jag mådde och efter ytterligare kanske tio minuter bar det av in till operationssalen. Där gick det fort. De skulle "bara förbereda lite" och kopplade upp mig på lite grejer och bäddade ner mig. Strax kom det en syrgasmask som jag skulle andas i och ungefär i samma veva tror jag att de sövde mig för jag hann bara med ungefär 8 andetag innan jag var tvärborta och det nästa jag minns är att jag vaknade i en skön säng till en pigg röst som sa "Hej, operationen är över och allt har gått bra".

Jag var skapligt virrig, hade ont och tänkte "hur i hela fridens namn ska jag klara av att åka hem i dag?". Men det tog sig. Jag fick lite smärtstillande som jag kände mig mer yr av och halvsov en stund. Sen fick jag vatten och började piggna till och konstaterade att jag fortfarande hatar mina glasögon som jag tvingades ha eftersom kontaktlinser och narkos är en dålig kombo. Sköterskan hämtade mina grejer så jag kunde meddela anhöriga att jag överlevt. Sen fick jag en kopp te som kan ha varit den godaste nånsin, och en macka. Sköterskorna var upptagna med en rätt dålig nyopererad patient i sängen bredvid och jag började känna mig rastlös. Fick mera dricka, var fortfarande inte hungrig men mådde definitivt inte illa.

En dryg timme efter att jag började vakna till mådde jag helt okej, blev utskickad på toaletten för att kolla så jag kunde kissa och sköterskan beställde min hemtransport en halvtimme längre fram. Jag blev av med nålen i armen (skönt, för den var i vägen!), fick på mig mina kläder och smorde in ansiktet med fuktkräm, enormt efterlängtat! Sjuktaxin hämtade mig och strax före två var jag hemma igen. Klar i knoppen men kroppen kändes (och känns fortfarande) rätt överkörd. Katterna hårdbevakar mig rätt konstant och jag har lyckats få i mig lite mat och dryck. Läkaren har lovat att det kommer kännas mycket bättre i morgon och det ser jag fram emot.

Före-efterbild. Sammanbiten i sjukhusskjorta. Infart i armen före op. Plåster på magen.

Det är så skönt att ha det avklarat så ni anar inte. Nu är det återhämtning och vila som gäller och inga tunga lyft på 2-3 veckor. Men snart, snart kan jag springa igen!