Bekvämt. Obekvämt. Både och?

Ja, det är det där med komfortzoner som jag är inne på. Att det kanske fortfarande är nyttigt att utmana komfortzonen ibland, att röra sig utanför - eller i alla fall på gränsen. Jag har utforskat det där lite de senaste dagarna!

Lördag morgon åkte vi mot Bokskogen för att hämta ut nya "månadens bana" för september och prova på lite orientering. Inte i komfortzonen men inte heller så långt utanför, vi gör det tillsammans och vi har fika i ryggsäcken och det är fint väder. Men se det blev det inget av med, för september månads bana var inte uppsatt än och augustibanan var nerplockad så vi kunde inte träna på den ett varv till heller. Nähä. Vi rekade alternativ och styrde bilen mot Skrylle och köpte Naturpasset i stället - lite utan att veta vad vi gav oss in på.

Naturpasset har 30 kontroller och man ska ta minst 25 av dessa för att vara med i tävlingen. Inte så himla viktigt, tyckte vi, men vi gör väl så gott vi kan! Vi beslöt att ta 5 kontroller innan fikadags. Första kontrollen tog ganska lång tid, främst för att vi inte lyckades hitta reda i var spårcentralen egentligen befann sig på kartan och därför tog fel stig så vi fick gå tillbaka och börja om. Men sen gick det ganska raskt och vi belönade oss med fika på ett väldigt bra fikaställe som vi har sprungit förbi otaliga gånger eftersom det ligger precis intill Skåneleden :-)

Sen var klockan väl drygt ett men vi la upp en plan för att ta ett bra antal kontroller på väg tillbaka mot parkeringen igen så vi fick med oss ytterligare 7 stycken innan vi gav upp för dagen. En väldigt sen lunch intogs på Vismarlövs bagarstuga (sådär, ärligt talat, men kakbuffén såg god ut!) innan vi åkte hemåt och vilade trötta ben!

Det var lärorikt att orientera i Skrylle och vi ska absolut göra om det. Stigarna ligger tätare vilket kan vara både bra och dålig, skogen är helt annorlunda än i Bokskogen och också betydligt större. Utanför komfortzonen - fast inte så långt.

Söndag och dags för långpass. Lite längre än förra veckans 15 km är tanken, egentligen Skåneledsrundan plus en extrasväng i Skrylle men jag kommer på att när man är halvvägs står det en skylt mot Genarp och man kan ju springa ut 3 km i den riktningen och retur igen för att fortsätta rundan. Ja, vi provar. Det gick sådär alltså. Först en felspringning in i fel kohage, ut igen och hitta rätt väg. Cykelbana och sen in i en väldigt övervuxen hage, vi spanar efter markeringar och konstaterar att det bara finns en farbar väg så vi tar den och hittar markeringar. Ojämn äng, lite skog, sen blir det allt mer övervuxet och vi ger upp och vänder för det blir ingen löpning av det. Kämpar oss tillbaka till leden där vi vek av och fortsätter mot Skrylle. Vi lärde oss att det alltså finns massor med Skåneled men att de bara är springbara om de används tillräckligt ofta och det gör inte sträckan från Dalby stenbrott till Romelestugan. Så hörni - ut och vandra den etappen :-)

Jag hade det väldigt tungt med löpningen, sega ben, tungt att andas, inte mycket som funkade så jag fick kämpa för vartenda steg och var helt enkelt väldigt nöjd med att ha fått in 19 km på löpkontot. Vår egentliga plan var sedan att ta med en fika ut och ta ytterligare några kontroller på Naturpasset men det var så mycket folk i cafét och kön rörde sig så långsamt så vi åkte hem och lagade lunch i stället och vilade upp oss en stund innan vi åkte och tog en välförtjänt fika på stan.

I dag var det dags för Nordic Military Training. Med varken mig eller Joakim som instruktör utan det var Rasmus som höll i kvällens pass och vi ställde oss i ledet och gjorde som vi blev tillsagda. Mycket skönt. Uppvärmning, lite stockfys av olika slag, härja upp och ner i backe på diverse sätt och cirkelfys och trappintervaller på slutet. Jag var mindre sugen på transportlöpningen hem sen men på nåt vis gick det ändå. Det var definitivt utanför komfortzonen att träna NMT med en okänd instruktör, jag har möjlighet till det alldeles för sällan och var faktiskt orolig för om min fysiska status är på en nivå så att jag klarar att utföra det jag utsätter andra för! Men det gick hyfsat bra, jag har nytta av min goda löpform och accepterar att jag just nu suger på att göra armhävningar för att jag har slarvat med att träna på dem. Det har jag redan börjat åtgärda och det går framåt, bara inte tillräckligt snabbt. Men det kommer bli bra igen!

I morgon är det min tur att hjälpa andra med första steget utanför komfortzonen när vi har provapåpass med Runacademy. Som vanligt välkomnar vi alldeles särskilt alla nybörjare till löpgruppen och jag lovar att även om det känns läskigt första passet så är det väldigt roligt att springa i grupp!