En kärleksförklaring från en favoritbok. Och en sådan som på något vis har dröjt sig kvar i hjärnan som något av det starkaste och vackraste jag har läst. Lycka ska inte behöva vara beroende av någon annan, jag är villig att ta ansvar för min egen lycka - men jag vill gärna dela den med någon annan som också är villig att ta eget ansvar och dela med sig. Även om det också innefattar lite tuffare bitar som t ex att acceptera att Joakim blir mer lycklig av ett försvarsmaktsjobb i Göteborg än av ett vanligt jobb på hemmaplan.
Det är ingen hemlighet att veckor som denna är extra tuffa, när det är övningsdygn och radiotystnad och vi inte har pratat med varandra sen i tisdags. Och nu är det söndag och jag har tagit mig igenom hela ensamhelgen och i morgon börjar livet "som vanligt" igen så då går det kanske lite lättare. Men - eget ansvar för lycka innebär också att inte deppa ihop när jag emellanåt lämnas ensam hemma en helg.
Så jag hade stora planer för dagen. Löprunda, bakning, utefika, kvällspass. Det blev bara löprunda och kvällspass av det för det kändes bäst - och så lite städ och tvätt på det. Baka kanske jag vill göra nästa helg i stället nu när allting finns hemma! Jag vaknade redan vid femtiden i morse men sa till mig själv på skarpen att somna om och sov tre timmar till. Klockan nio stack jag ut på en löprunda som hade blivit 9,3 km men jag fick akut OCD och var tvungen att springa en liten sväng till för att runda milgränsen :-) Typiskt. Totalt 34 km in på löpkontot denna helg, mycket bra! Det gick dessutom rätt bra att springa utan våldsam trötthet eller stumma ben så jag är nöjd med läget där.
Dusch, lunch, lite städning, lite vila och en fika hemma plus en vända till affären för att köpa mjölk för den var slut. Ingen revolutionerande söndag direkt. Fast sen blev det kväll och jag drog på mig träningskläderna och cyklade bort till den lokala taekwondo-klubben. Inte för kampsport, men för ett kombinationspass av HIIT och yoga. Det är min medcoach Jonna från Runacademy som har hand om HIIT-träningen och jag gillar hennes träning, enkelt och tryggt och inga konstigheter. Bara fullt ös i 35 minuter med bra energi, roligt!
Yoga sen. Med en okänd instruktör. Inte min grej, som ni vet, jag yogar helst med instruktörer jag känner. In kommer en nätt tjej som bubblar glatt på en blandning av engelska och svenska med holländsk brytning och leder oss igenom en skön klass. Lite nedvarvning och andningsövningar först för att lugna kroppen efter de tuffa intervallerna. Sedan rotationer, solhälsningsflöden, krigarvarianter, lite mer utmanande positioner för att avsluta med nedvarvning. Hela tiden den där glada rösten som vägledde, stöttade, påminde och bara var BRA att lyssna på. Oväntad bonus.
Hjärnan blir alltid lite lugnare av bra träning och kroppen känns trött, men harmonisk. Jag hoppas att jag får sova gott i natt efter en bra helg och vaknar med energi för ny vecka i morgon. Tanken är att börja lite senare på kontoret och ta mig tid för lite yoga på morgonen innan frukost, dusch och jobb. Mjukstarta veckan. Och nedräkningen till fredag då Joakim kommer hem igen. För hur det än är och hur mycket jag än jobbar på att ha det bra utan honom så är det ändå snäppet bättre när vi är tillsammans!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar