Och hur äter man en elefant? Som en salami - en liten bit i taget!
Det är jättelätt att stanna upp inför stora projekt. Att bara se det stora målet men att inte kunna se några överskådliga delmålet på vägen, och då blir projektet för stort och känns omöjligt - och så försöker man inte ens, eller man försöker men slutar nånstans längs vägen.
Jag vill slå ett slag för salamimetoden. Bryt ner projektet till mindre bitar så blir det mer överkomligt och mer hanterbart!
I dag behövde jag ett långpass. Två mil eller kanske lite till. Inte så himla kul att springa två mil själv en lördag eftermiddag, två mil är ganska långt och det blir rätt så lång tid som jag måste underhålla mig själv! Så jag började med att mentalt släppa alla tidskrav och bestämde mig för att ha en mysig runda med tid för fotografering och gåpauser vid behov.
Bra lunch i magen, toabesök avklarade, vätskeryggan laddad med vatten och energi samt telefon och hörlurar - då så, bara att starta klockan och tuffa på. Jag hade valt det enklaste sättet att springa långt - milen ut till Torup och hem igen, eventuellt med en extrasväng ute i Bokskogen om det kändes rimligt. Första biten vet jag är ganska tuff, det är lätt uppförsbacke i stort sett hela vägen första 5 km och det blir lätt en brutal start på löprundan så jag brukar släppa prestigen och ta det lugnt den sträckan.
Medan jag tassade på lätta fötter ut mot golfklubben delade jag upp rundan mentalt. 5 km-bitar är lagom. Första 5 km ut till Bara, när det är klart tar jag druvsocker. Nästa 5 km förbi golfbanan och genom skogen till Torup. Känna efter om jag vill springa nåt extra därute - och jodå, efter första milen började det liksom lossna och jag kände mig oväntat pigg. Så jag joggade förbi cafe och parkering och smet in på 3 km-slingan och tassade mjukt runt, gick i de värsta uppförsbackarna och kände att det här går ju bra.
Efter avklarad extraslinga som blev 4 km inkl. vägen från min stig till motionsslingorna så tog jag en längre gåpaus och tryckte i mig medhavd energi och drack vatten i lugn och ro. Rullade sedan på i lätt utförslut förbi golfbanan, stannade och knöt skorna, fortsatte bort till allén. Med 7 km kvar drog jag fram lurarna och tryckte igång musiken, jag gör oftast det just där för då börjar det bli rätt tråkig löpning. Plus att 7 km = ungefär 14 låtar och det går tekniskt sett att hålla reda på det även om det oftast blir fel :-) Men då är hjärnan sysselsatt så länge i alla fall. Sen är det snart dags att passera Bara och när jag har gjort det blir det druvsocker igen för att ha energi för sista biten som är knappt 5 km. Upp med musikvolymen när jag passerar motorvägen, då är det ganska exakt 2 km kvar och de går oftast av sig själv.
Sådär, då lyckades jag ändå beta av 24 km i mitt eget sällskap och fick långpasset avklarat som jag hade tänkt mig - med några bonuskilometer dessutom eftersom planen var två mil. Mycket nöjd med det utfallet. En bit i taget, typ. Innebär också att kvällen kan spenderas med att göra mestadels ingenting förutom att äta :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar