Efter att ha skrivit ett långt inlägg om att våga utmana sina rädslor i förra veckan så stod jag där i gymmet. Wahey. Axelpress och frivändningar. Samma gamla vikter? Eller? Kände mig lite halvdan, hade sovit dåligt, var låg på energi. Hm. På väg för att hämta lite småvikter till axelpressen - och sedan bestämde jag mig. Jag VILL öka. Det är typ ett ynka mjölkpaket eller två till jag ska lasta på. Hur svårt kan det vara?
Okej, 22 kg på axelpressen innebär just nu att jag får "hoppa upp" en aning från knäna för att få upp vikten. Men jag klarade 4 x 4 repetitioner. Nästa gång behöver jag inte hoppa. Frivändningarna då? Jamen jag klarade ju 32 kg EN gång när Thomas höll koll på mig. Och jag har tragglat och tragglat på 29,5 kg. Jag har stenkoll på tekniken. Våga vinna? Jadå, jag lassade på två 10-kiloskakor i stället för småvikterna. Och det gick ju! Det var inte lätt, det krävdes lite stånk och stön, men jag fixade 5-4-3-2 reps som jag ska.
Sen var det dags för Jackie. Så lagom kul med rodd efter 100 burpees i går. Bestämde mig för att inte forcera, köra på i ett hanterbart tempo och se hur långt det räckte. Nån jävel snodde min skivstång på andravarvet så jag fick ta en kettlebell i stället, jag HATAR kettlebell thrusters för att man inte kan vila kettlebellen nånstans under knäböjen.... Thomas säger visserligen att det är lättare med hantlar än med skivstång men jag får inte till tekniken för fem öre så då tar jag hellre kettlebellen och svär lite till.
Resultatet då? 22:43. En knapp minut snabbare än förra veckan och då tyckte jag ändå att jag pressade ganska friskt. Plus att jag kände mig mör och ur form i dag. Jaja. Det är ju helt uppenbart att jag inte själv har nån aning om när jag har extrakapacitet så det kan jag ju strunta i att fundera på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar