Ja, Dunderdanne aka Daniel K har gått och blivit orienteringsfrälst. Tidigare var ett Daniel K-pass alltid en garanti för att man inte blev grisig, blöt och lerig men i dag var det raka motsatsen. Jag skyller på orienteringen...
Det regnade under passet. Det har regnat till och från hela dagen så det var väl ingen större överraskning att vi fick oss ett par skurar under passet. Det var däremot torrt när jag joggade ner till Bulltofta för att känna lite på benen inför passet. Kroppen kändes okej - vaderna blev något lite stela av löpning på asfalt märkte jag och lårmusklerna var också lite trötta, men inte värre än att det gick att springa och NMT'a.
Daniel bjöd på ett upplägg som var ett klassiskt Daniel-pass - vi springer en bit, stannar och gör övningar enligt Tabata-protokoll, springer igen, gör övningar, etc. Fast vanligtvis brukar vi hålla oss på fina breda grusstigar. Inte i dag. Vi var i högt gräs, lera, små kostigar, skog, träskmark - och nere i bäcken en sväng och så en sväng till bara för att det var kul. Jag gjorde burpees i blött gräs som fastnade överallt och som grädde på moset upptäckte jag att jag hade landat ovanpå en snigel i varje burpee... urk! Som en av de sista övningarna skulle vi rulla nerför en gräsbacke och springa upp igen. Jag försökte men blev så yr och illamående så jag körde sälrullningar och utfallssteg i stället. Det var vi flera som gjorde...
Som avslut på passet ålade vi i cirkel under varandras plankor och jag kan meddela att man får himla bra glid när man ålar i blött gräs! Dags att jogga hem alltså, i dyngsura kläder med lerfläckar, snigelslem och gräs överallt. Fresh. Och så skvalpade det lite i skorna också :-D Ett klassiskt NMT-pass och det var raka vägen in i duschen när jag kom hem!
I dag blev det nästan 4 km löpning på passet och så 4,4 km transportlöpning vilket jag tycker är godkänt :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar