Jag skippade styrkepasset i morse eftersom jag behöver gruppera om min hjärna till nästkommande utmaning. Och för att jag var dödstrött och behövde sova. Jag är förresten enormt bra på att sova :-)
På kvällen var det dags för mig att hålla i veckans pass för B.A.B.Y. Runners Team. Det var som alltid kul, energigivande och inspirerande. Trots att vi har löpare på vitt skilda nivåer så hjälps alla åt, peppar och drar varann och får ett bra träningspass varje tisdag. Det gillar jag! Jag hade bestämt mig för att jag mer eller mindre skulle vila i dag så vi promenerade iväg bort till sjön och gjorde lite parövningar på vägen innan vi parkerade våra grejer vid grillplatsen och jobbade löpskolning.
Det kan tyckas tjatigt att vi nöter löpskolning och löpteknik varje vecka men det är faktiskt viktigt. Och handen på hjärtat - hur många av oss är riktigt bra på att göra det på egen hand? Att skutta iväg där med diverse knasiga steg när man är ensam? Sällan, eller hur - för folk skulle glo. Nä, vi bara springer, det är säkrast så.. Men när man är ett helt gäng är det skillnad. Det går hur lätt som helst att köra låg skip, hög skip, hälkick, diverse kombinationssteg och allt möjligt annat. Och jag vet att övningarna fungerar även om de kan tyckas knasiga i början.
Sedan gav vi oss på ett låååångt intervallupplägg: Moneghetti-intervaller. 4 x 90 sek, 4 x 60 sek, 4 x 45 sek, 4 x 30 sek, 4 x 15 sek - hela tiden med en vila som är lika lång som intervallen. Givetvis ska farten öka efterhand som intervallerna blir kortare och det gjorde den också. Alla kämpade på bra och försökte ta rygg på den framför eller fick lite extra pepp av nån som sprang om. Själv försökte jag hojta, tjoa, peppa, korrigera och hålla koll på tiden och visselpipan :-) Det går, det med.
När intervallerna var avklarade joggade vi bort till en lite skönare gräsplätt och körde lite corestyrka. Crazy Ivans, bensparkar, enbenshöftlyft och "simmaren" för en snabb allroundträning av rygg, mage och framsida. Perfekt! Sedan stretch och så var vi klara för i dag! Det var två nya tjejer med i dag och de verkade inte vettskrämda. Och dagens största seger (för mig) var att I som jag har tjatat på hela våren att hon ska släppa sargen och våga springa äntligen gjorde det. I dag sprang hon som om hon aldrig gjort nåt annat - i stället för att springa med handbromsen i och fega. Heja tjejen, starkt jobbat! Tillsammans blir vi snabbare, starkare och gladare. Det blir många leenden på våra tisdagspass. Det känns bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar