Ny målsättning. För det var viktigt!

Jag har varit utan någon stor målsättning sedan Tjejmarathon, eftersom jag inte riktigt klarade av att ha flera stora mål i huvudet. Av samma anledning har vårens övriga lopp blivit lite halvdana - de var inte i fokus. Nästa mål är Tough Viking, men det loppet är mer på skoj och en grej jag gör för att det är coolt. Banan är inte samma som i fjor så det blir svårt att ha en målsättning för tiden, och specifik träning inför loppet blir onekligen mest löpning, funktionell styrka och monkeybars. Så jag kände att jag behövde planera in något annat.

Så jag funderade på det där med milen. Känns det viktigt att sätta en bra miltid i år? När jag kände efter så var svaret JA. Att jag inte riktigt kunde vara nöjd med att ha en halvtaskig tid och att jag känner mig sugen på att satsa ordentligt. Jag rekade träningsprogram på nätet och började så smått planera. Sedan föddes tanken att kanske ta hjälp. Visserligen är jag bra på att motivera mig själv och få jobbet gjort, men det är ändå skillnad när man har nån annan som bryr sig och nån man kan diskutera med om det skulle köra ihop sig emellanåt. Och Joakim är bra på det men en utomstående är bättre.

Sagt och gjort - jag slängde iväg ett mail till Katarina med lite funderingar. Väl medveten om att hon har semester och att det nog skulle ta ett tag innan jag fick svar. Men hon är inte världens bästa Katarina för ingenting - för mitt under pågående semester fick jag projektförslag, prisförslag och lite frågor att fundera över och besvara. Gött. Då var det liksom planerat och klart. Bara att vänta på vad drakmorsan serverar.... Det kommer säkerligen bli ganska äckligt mellan varven!

Målsättningen är helt kaxigt mílen på 45 minuter. Det är målbilden.

Träning nu då? Jag är helt totalt omotiverad i dag, precis som i går. Det känns som om jag behöver vila och ladda om så då gör jag det. Det är ingen skada till med några extra vilodagar, sedan ska jag börja jogga igång mig själv och hitta flytet och kärleken till löpningen. Jobba lite rörlighet och fundera över lämpligt styrketräningsupplägg. För PT-Martin har inget autosvar på sin mail, bara långa svartider som vanligt, så jag får ta eget ansvar för styrketräningen så länge - med riktlinjer från Katarina såklart. För från och med projektstarten bestämmer Katarina ALLT. Hon är experten - hon bestämmer :-) Det blir kul, spännande, pirrigt.

Vad jag annars har sysslat med när jag nu INTE tränar för en gångs skull? Tvätta träningskläder, tvätta handdukar. Handla. Klippa mig och måla tånaglar så att blånaglarna inte syns. Jag har också beställt hem lite inspiration i bokform - Petra Månström och Maria Akraka ska få ge mig en mental boost. 

Jag tror på mitt projekt #milenpå45. Jag vet vart jag ska och jag vet att jag har tryggt stöd på hemmaplan - och att Katarina är den allra bästa och klokaste coachen för mig just här och just nu. Hon kan det här - och hon har förmågan att coacha mig på exakt rätt sätt. I can¨t wait :-)