I går blev en lång, men bra dag med fint flyt och jag prioriterade att ta hand om mig själv och lägga mig i tid för att vara utvilad inför dagens utmaning: Utbildning i olympiska lyft!
Och nu mår jag ungefär som om någon har slagit på mig med en pinne eller ett kvastskaft - hela dagen. Inga hårda slag, inga benbrott och inte ont på riktigt, jag känner mig bara vansinnigt mör....
Vi var 15 st personliga tränare från Skåne som samlats för att utbilda oss i dag. 8-16.30 med en knapp timmes lunchrast och det var intensivt vill jag lova! Christoffer Jonsson var en kunnig och lyhörd lärare som gjorde ett riktigt bra jobb och jag ger kroppen en klapp på axeln för att den ställde upp. Först - teori, i en dryg timme. Om vad lyften heter (ryck och stöt), vad de är bra för och vad de kräver. Sen värmde vi upp och testade rörlighet och jobbade mobilisering. Efter det mera specifik uppvärmning och så var det dags att dra igång teknikträningen. Med en tom bodypump-stång.
Vikter? Ja det fick vi inte förrän efter lunch :-) Vi fick lära oss ryck stegvis. Benade ner rörelsen bit för bit, del för del, tränade på en del i taget, satte ihop, övade, fick in en pusselbit till, övade, coachade varandra, övade mera..... Faktiskt höll vi på med ryck fram till klockan var drygt tre och då tänker man HUR ska vi hinna med stöt också?
När vi kom till stöten var vi redigt slitna allihop. Mina trapezius som massören kallade "spänstiga" i går var definitivt inte spänstiga längre! Men turligt nog är stöt lite lättare - eller, det är nog lättare för att man har lärt sig en hel del av pusselbitarna när man tränar på ryck. För det gick snabbare att bana in rörelsen och hitta rätt. Kruxet med styrkelyftsstöt är det här med att stöta upp i typ ett utfall fast ändå inte, och att inte banka stången i nosen (det gör svinont och jag vet för jag har testat).
Jag vet av erfarenhet att mina frivändningar blir mycket bättre när jag är trött och inte orkar spänna mig, och här var det lite samma sak för alla. Christoffer stod längst fram och hojtade vad vi skulle göra och vi lydde order, för trötta för att tänka själva, och det gick svinbra. Upp med stång, fånga stång, stöt upp, stabilitet, kliv bak, kliv fram....
Trött och sliten är jag och jag misstänker att det kommer kännas i underarmar, axlar och bröstrygg i morgon. Benen har också fått jobba och känns sega, vi får se hur slitna de egentligen är för de har inte jobbat så tungt (i jämförelse alltså). Men det är ju ovana rörelser och många, många repetitioner - jag ångrar nästan att jag inte drog igång pulsklockan för jag tror jag kan logga 4 timmars träning :-D
Nu är det HELG. Vilohelg och myshelg och inga-måsten-helg. Det blir fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar