söndag 16 december 2012

Jäkligt jobbig söndag...

I dag har varit en jobbig dag. Tänker inte gå in på så mycket detaljer men kan konstatera att det här med skilsmässa och bodelning inte är en enkel match alla gånger...

Då är det guld värt att få komma hem till en varm famn och breda axlar att gråta ut mot tills livet känns hanterbart igen. Och det är guld värt att det finns någon som förbereder middag och sen hänger med ut och springer.

Dagens löprunda var helt hemsk. Blötsnö, snömodd, is, mörker och halka. Vi tragglade oss igenom 5 km-slingan på Bulltofta med ett genomsnittstempo på över 7 och det var vansinnigt jobbigt. Jag hade annars tänkt att vi kunde ta ett bonusvarv på elljusslingan men det var ingen av oss som var sugen sen.

Middagen var i princip klar, vi skulle bara koka potatis, så efter en varm dusch var maten nästan klar. Det satt fint med oxrullader, sås och potatis, hemgjort pressgurka och svart vinbärsgelé. Tack älskling för att du tar hand om mig när det behövs <3

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kan en kram från en icke-så-bredaxlad också vara uppskattad? :)

Pernille sa...

Kramar är ALLTID uppskattade!