Fast det var varken särskilt snabbt eller särskilt vackert och jag fick lägga in en liten gåpaus här och var när jag fick för mycket mjölksyra i låren. Under en gåpaus blev jag omsprungen av en stor snubbe som såg ut att ha det väldigt, väldigt tungt. Han fick några hundra meters försprång och sedan började jag springa. Insåg att han låg i en fart som var typ mitt bekvämtempo, att jag bara kunde ligga bakom honom med samma avstånd. Och vad hände då? Jo, tävlingsskalle hände. Oops. "Han ska f*n inte kunna springa snabbare än jag." Nä. Så jag ökade och låg runt 5 min/km i en dryg kilometer så att jag kom om honom (han försökte ta rygg på mig men den gubben gick inte!) och fick ett rejält avstånd. Gick en kort sväng i en uppförsbacke och sedan kutade jag på igen, öka-öka-öka!
Det är helt klart roligare att springa på det viset men jag blir lite överrumplad över den där tävlingsinstinkten som dyker upp från ingenstans. Var kom den ifrån? Är det Thomas som har plockat fram den? Har jag vant mig vid att bita ihop och göra lite, lite mer än jag tror att jag klarar av? Knäppt. Och härligt, helt klart!
När jag väl kom ut ur motionsspåret igen joggade jag lugnt hemåt och petade i mig mellanmål och slappade ett bra tag. Jag har fortfarande träningsvärk men som vanligt gjorde det stor skillnad att röra lite på sig. Nu är min största bekymring hur jag ska klara av att lyfta sadeln upp på hästens rygg i kväll!
onsdag 29 februari 2012
Fångad...
... och inte av en stormvind utan av träningsvärksinsekten. Mina ben är sega så jag vill gärna ta spjärn med armarna när jag ska resa på mig. Fast jag upptäcker varje gång att det är en väldigt dålig idé för armarna mår ännu sämre! Älskar och hatar på samma gång - älskar känslan av att kroppen verkligen har jobbat, hatar att känna mig stel och orörlig.
Nåväl, "fight fire with fire" har coachen sagt mer än en gång och det vet vi ju att han har alltid rätt. Alltid. Så det är lika bra att jag inviger mina nya "mellansäsongstights" och springer en runda, även om det känns segt nu är det förmodligen bättre efteråt!
Nåväl, "fight fire with fire" har coachen sagt mer än en gång och det vet vi ju att han har alltid rätt. Alltid. Så det är lika bra att jag inviger mina nya "mellansäsongstights" och springer en runda, även om det känns segt nu är det förmodligen bättre efteråt!
tisdag 28 februari 2012
Rustad för utmaningar
Mina träningskläder från i går doftar - trots att de har varit i tvättmaskinen - fortfarande blött gräs. Märk väl, de doftar, de luktar inte!
I dag har jag hämtat ut mina nya vapen för militärträningen: jag har äntligen skaffat terrängskor. ROSA, givetvis - vad annars? Eller så kanske det blev de rosa för att det var de som fanns kvar i min storlek på startfitness' rea då. Could be.
Kolla sulorna. Vilket grepp jag kommer få i leran! Wiiiiiiieeeee!
Jag var förstås tvungen att fota dem med västen. Den magiska västen som proklamerar att jag är på basic-nivå och inte en rookie. För det är viktigt. Och den gröna västen ska jag bära med den äran tills jag är så stark att jag har förtjänat en röd väst! Precis som MarathonMia. Så stark tänker jag bli. Watch this space....
I dag har jag hämtat ut mina nya vapen för militärträningen: jag har äntligen skaffat terrängskor. ROSA, givetvis - vad annars? Eller så kanske det blev de rosa för att det var de som fanns kvar i min storlek på startfitness' rea då. Could be.
Jag var förstås tvungen att fota dem med västen. Den magiska västen som proklamerar att jag är på basic-nivå och inte en rookie. För det är viktigt. Och den gröna västen ska jag bära med den äran tills jag är så stark att jag har förtjänat en röd väst! Precis som MarathonMia. Så stark tänker jag bli. Watch this space....
Som en stor fet insekt....
Tillåter mig i dag att låna PT-Malous beskrivning av hur träningsvärken känns för den är så talande. En stor fet insekt som klamrar sig till mina axlar och överarmar och får varenda rörelse att kännas tung, tung, tyngre. Och man frågar sig: VEM kör 120 thrusters när hon knappt kan lyfta armarna för att byta om till träningskläder? Jo, JAG. Genomförde mitt träningspass till punkt och pricka trots att kroppen är stel och öm av alla ovana rörelser. Tid på Jackie: 26:01. Ja, det är 20 sekunder långsammare än i förra veckan, och JA - 20 sekunder sitter förmodligen mellan öronen och inte mellan skulderbladen. Men det är okej. Okej för att jag gav allt jag hade och fick till ett riktigt bra pass.
Dagens lärdom: Nej, det går inte att fokusera på annat när du ska köra frivändningar med 30 kg på stången. Samma ögonblick jag tappar fokus eller funderar på om jag verkligen KAN så går det inte. Fullt fokus, ingen tvekan, bara dra upp stången nära kroppen och vänd. Inget mer, inget mindre. Explosivt. En hundradels sekunds tvekan = FAIL.
Turligt nog är jag gräsänka i kväll och kan gnälla precis hur mycket jag vill över träningsvärken utan att få "du får skylla dig själv" som svar :-)
Följ min blogg med Bloglovin
Dagens lärdom: Nej, det går inte att fokusera på annat när du ska köra frivändningar med 30 kg på stången. Samma ögonblick jag tappar fokus eller funderar på om jag verkligen KAN så går det inte. Fullt fokus, ingen tvekan, bara dra upp stången nära kroppen och vänd. Inget mer, inget mindre. Explosivt. En hundradels sekunds tvekan = FAIL.
Turligt nog är jag gräsänka i kväll och kan gnälla precis hur mycket jag vill över träningsvärken utan att få "du får skylla dig själv" som svar :-)
Följ min blogg med Bloglovin
måndag 27 februari 2012
Lerig, genomblöt och GRYMT nöjd
Dags för NMT-premiär. Karma jävlas lite med mig känner jag - första passet i 12 minus, andra passet var allting blött och lerigt, och i dag (då solen och blåsten hade torkat upp ängarna något under helgen) slog det till med blötsnö strax efter lunch så det var blött, halt och äckligt helt enkelt.
Men skam den som ger sig, på med kläderna och en kort löprunda ner till Bulltofta för att dra igång. Vi var väl ungefär 20 modiga deltagare, 15 rookies och 5 basic tippar jag, och alla körde gemensamt. Inledde med övningen "olika kroppsdelar i marken" och eftersom jag låg på rygg i en vattenpöl så... ja. Sedan ut på en äng där vi körde olika varianter av gyttjebrottning. Mm. Lera. Träningslera :-) Efter lite löpning (då vattnet rann från tightsen ner i skorna där det tydligen stannade kvar) skulle vi köra ett styrke/uthållighetstest. 10 minuter AMRAP på 5 armhävningar, 10 situps, 15 benböj/airsquats. Jag gasade ordentligt på slutet och hann precis, precis med 10 fulla varv - som den enda i gänget. Gissa om jag kände mig stark? En av killarna sa till mig att han var grymt imponerad, att han inte hade orkat hålla mitt tempo. Nu känner jag verkligen hur mycket nytta jag har haft av alla intervaller, alla coachens rounds och alla Fighter Fitness-pass.
Efter det testet tog vi oss upp på en backe där vi fick nöjet att "ta skydd" upprepade gånger (plask ner i leran), sedan åla en bra bit och stå i plankan tills alla ålat klart. Vi avslutade med en parövning där den ene sprang en kort sträcka, "tog skydd" (bröstkorgen i marken), sprang tillbaka medan partnern körde 25 utfall första varvet, 10 burpees med armhävning andra varvet, 12 "kålmasken" i tredje och 30 tuck jumps i sista varvet. Givetvis turades vi om så att man omväxlande sprang och gjorde övningar. 30 tuck jumps i en vattenpöl... I rest my case. Sen joggade vi "hem" och körde 15 gemensamma upphopp, och efter det drog jag på mig reflexvästen och sprang hem till en varm dusch och MAT. Spolade av leran från kläderna och hivade in dem i tvättmaskinen på snabbprogrammet för ordningens skull. Lera, hundbajs, gräs och förmodligen lite annat smått och gott!
Men jag hade väldigt roligt, jag vill göra om det, och jag känner mig fantastiskt stark och stolt över mitt styrketest! Tyvärr råkade någon slå av pulsklockan under brottningen så jag har inte en susning om hur jobbigt det faktiskt var, lägger väl in nån siffra som motsvarar de två tidigare passen i träningsdagboken.
Men skam den som ger sig, på med kläderna och en kort löprunda ner till Bulltofta för att dra igång. Vi var väl ungefär 20 modiga deltagare, 15 rookies och 5 basic tippar jag, och alla körde gemensamt. Inledde med övningen "olika kroppsdelar i marken" och eftersom jag låg på rygg i en vattenpöl så... ja. Sedan ut på en äng där vi körde olika varianter av gyttjebrottning. Mm. Lera. Träningslera :-) Efter lite löpning (då vattnet rann från tightsen ner i skorna där det tydligen stannade kvar) skulle vi köra ett styrke/uthållighetstest. 10 minuter AMRAP på 5 armhävningar, 10 situps, 15 benböj/airsquats. Jag gasade ordentligt på slutet och hann precis, precis med 10 fulla varv - som den enda i gänget. Gissa om jag kände mig stark? En av killarna sa till mig att han var grymt imponerad, att han inte hade orkat hålla mitt tempo. Nu känner jag verkligen hur mycket nytta jag har haft av alla intervaller, alla coachens rounds och alla Fighter Fitness-pass.
Efter det testet tog vi oss upp på en backe där vi fick nöjet att "ta skydd" upprepade gånger (plask ner i leran), sedan åla en bra bit och stå i plankan tills alla ålat klart. Vi avslutade med en parövning där den ene sprang en kort sträcka, "tog skydd" (bröstkorgen i marken), sprang tillbaka medan partnern körde 25 utfall första varvet, 10 burpees med armhävning andra varvet, 12 "kålmasken" i tredje och 30 tuck jumps i sista varvet. Givetvis turades vi om så att man omväxlande sprang och gjorde övningar. 30 tuck jumps i en vattenpöl... I rest my case. Sen joggade vi "hem" och körde 15 gemensamma upphopp, och efter det drog jag på mig reflexvästen och sprang hem till en varm dusch och MAT. Spolade av leran från kläderna och hivade in dem i tvättmaskinen på snabbprogrammet för ordningens skull. Lera, hundbajs, gräs och förmodligen lite annat smått och gott!
Men jag hade väldigt roligt, jag vill göra om det, och jag känner mig fantastiskt stark och stolt över mitt styrketest! Tyvärr råkade någon slå av pulsklockan under brottningen så jag har inte en susning om hur jobbigt det faktiskt var, lägger väl in nån siffra som motsvarar de två tidigare passen i träningsdagboken.
God morgon världen!
Vaknade på ett strålande, sprudlande humör och tänker ta mig an måndagens utmaningar med ett leende. Sifferexercis och möten väntar på jobbet, jag ska packa ner ett rejält (och gott!) mellanmål i väskan så att jag hinner ladda ordentligt innan kvällens NMT-premiär som får mig att glädjeskutta fram, och veckans matkasse landar i kväll.
Tog mig tid för en lyxfrukost - kokos/vaniljomelett med varm fruktsallad och givetvis rikliga mängder gott svart te. Innan jag fixar i ordning fasaden för arbetsdagen ska jag gräva fram lämpliga kläder för kvällens träning. Kan inte vänta. Kan inte sluta bubbla om att det ska bli så rooooooligt! Wiiiiiiieeeee!
Tog mig tid för en lyxfrukost - kokos/vaniljomelett med varm fruktsallad och givetvis rikliga mängder gott svart te. Innan jag fixar i ordning fasaden för arbetsdagen ska jag gräva fram lämpliga kläder för kvällens träning. Kan inte vänta. Kan inte sluta bubbla om att det ska bli så rooooooligt! Wiiiiiiieeeee!
söndag 26 februari 2012
Söndags-latmasks-pizza
Efter att vi båda hade sprungit en runda i solen och tagit en välbehövlig dusch kände jag mig något opepp på matlagning och än mindre pepp på att värma rester. Dessutom öppnade Vapiano här i stan i vintras och jag har inte varit där än. Så - två bra anledningar att cykla in till stan och peta i sig en pizza :-)
Egentligen föredrar jag att sitta vid ett bord där personalen kommer och serverar mat och dryck. Fast jag gillar Vapianos koncept med öppna restauranger och olika "stationer" för mat och dryck, det är himla smidigt och maten är väldigt god. Plus i kanten för att det finns härligt kreativa pizzor, en aktuell variant var t ex med päron, brieost och bacon, suveränt god! Vi åt varsin pizza och drack varsin öl medan vi pratade om allt och ingenting och diskuterade alla människor som gick förbi :-)
Egentligen hade jag tänkt äta tiramisu till efterrätt men den var slutsåld efter en rekordkväll i går, lönehelg som det var. Däremot fanns det en ny efterrättsvariant med chokladmousse, färska jordgubbar och mascarponecreme. God? OM den var, mums. En caffelatte till det och sedan rullade vi hemåt och noterade i förbifarten att det fryser på ute. Sitter nu och värmer mig med en mugg rooibos innan läggdags medan jag mentalt laddar för morgondagen och en ny spännande vecka. Mycket på gång!
Egentligen föredrar jag att sitta vid ett bord där personalen kommer och serverar mat och dryck. Fast jag gillar Vapianos koncept med öppna restauranger och olika "stationer" för mat och dryck, det är himla smidigt och maten är väldigt god. Plus i kanten för att det finns härligt kreativa pizzor, en aktuell variant var t ex med päron, brieost och bacon, suveränt god! Vi åt varsin pizza och drack varsin öl medan vi pratade om allt och ingenting och diskuterade alla människor som gick förbi :-)
Egentligen hade jag tänkt äta tiramisu till efterrätt men den var slutsåld efter en rekordkväll i går, lönehelg som det var. Däremot fanns det en ny efterrättsvariant med chokladmousse, färska jordgubbar och mascarponecreme. God? OM den var, mums. En caffelatte till det och sedan rullade vi hemåt och noterade i förbifarten att det fryser på ute. Sitter nu och värmer mig med en mugg rooibos innan läggdags medan jag mentalt laddar för morgondagen och en ny spännande vecka. Mycket på gång!
Full fart i vårsolen
En kort löprunda med fullt ös, tyvärr på flera sätt ;-)
Klädd i vanliga tights (ÅH vilken känsla att slippa vintertighsen) och bara en tröja under löparjackan, med solglasögon på näsan gav jag mig ut för en runda. Hade bytt till lite lättare skor också för känslans skull. Och det var fantastiskt, lätta ben, full fart. Nånstans efter 2 km börjar magen gruffa lite (där blev det också full fart tydligen) men tur i oturen var motionsanläggningen öppen så jag smet in och tog ett snabbt pitstop efter att ha gått nästan hela km 3 för att slippa olyckor.
Efter det var det dock lätt att komma igång igen, km 4 och 5 gick på 5:35 resp 5:19 och det kändes inte ens brutaljobbigt. Med tanke på att tävlingsfart på halvmaran bör vara runt 5:30 känns det inte oöverkomligt, jag har trots allt ytterligare två månader på mig att bygga uthållighet och lära mig hitta tävlingstempo. Hela rundan på 5,7 km tog för övrigt dryga 36 minuter och jag vet att den tog ungefär 42 minuter för 1½ år sedan - utan magproblem. Finfint!
Jag har saknat löprundor som känns lätta ett bra tag, så härligt att få till en sån just i dag. I morgon är det NMT-premiär på riktigt och jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Väldigt roligt är det dock att Irina som provtränade i Västerås i går också blev helt fast och har anmält sig så vi kan peppa varandra på distans! Och så gissar jag att jag hittar en massa sköna människor i "mitt" nya NMT-gäng också.
Klädd i vanliga tights (ÅH vilken känsla att slippa vintertighsen) och bara en tröja under löparjackan, med solglasögon på näsan gav jag mig ut för en runda. Hade bytt till lite lättare skor också för känslans skull. Och det var fantastiskt, lätta ben, full fart. Nånstans efter 2 km börjar magen gruffa lite (där blev det också full fart tydligen) men tur i oturen var motionsanläggningen öppen så jag smet in och tog ett snabbt pitstop efter att ha gått nästan hela km 3 för att slippa olyckor.
Efter det var det dock lätt att komma igång igen, km 4 och 5 gick på 5:35 resp 5:19 och det kändes inte ens brutaljobbigt. Med tanke på att tävlingsfart på halvmaran bör vara runt 5:30 känns det inte oöverkomligt, jag har trots allt ytterligare två månader på mig att bygga uthållighet och lära mig hitta tävlingstempo. Hela rundan på 5,7 km tog för övrigt dryga 36 minuter och jag vet att den tog ungefär 42 minuter för 1½ år sedan - utan magproblem. Finfint!
Jag har saknat löprundor som känns lätta ett bra tag, så härligt att få till en sån just i dag. I morgon är det NMT-premiär på riktigt och jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Väldigt roligt är det dock att Irina som provtränade i Västerås i går också blev helt fast och har anmält sig så vi kan peppa varandra på distans! Och så gissar jag att jag hittar en massa sköna människor i "mitt" nya NMT-gäng också.
lördag 25 februari 2012
Träningstrosor, SOC by Stadium
För några veckor sedan brände jag min Stadium-bonus på lite träningsunderkläder och tänkte recensera trosorna jag köpte.
Jag gillar: materialet, färgerna, att de är i hipster-modell och i stort sett sömlösa.
Jag ogillar: one size-approachen och passformen på just mig.
Trosorna känns supersköna och silkiga i materialet, de är fukttransporterande på ett bra sätt och jag tänkte att de här ger inte skav, de kommer att vara jättesköna. Och det tror jag de är på de personer som har rätt kroppsform, det har jag uppenbarligen INTE när det gäller SOC-kläder för jag har samma problem med mina vintertights som inte ens är one size. Trosorna är för smala i benen, för smala över rumpan och för stora i midjan. Det innebär att de rullar och viker sig i benen (skav) och kryper upp bak (mera skav). Obekvämt helt enkelt. Trist tycker jag, jag tokgillar mina trosor från Newline som är en liknande modell men sitter mycket bättre på mig. Så jag kommer inte köpa SOCs trosor igen.
Jag gillar: materialet, färgerna, att de är i hipster-modell och i stort sett sömlösa.
Jag ogillar: one size-approachen och passformen på just mig.
Trosorna känns supersköna och silkiga i materialet, de är fukttransporterande på ett bra sätt och jag tänkte att de här ger inte skav, de kommer att vara jättesköna. Och det tror jag de är på de personer som har rätt kroppsform, det har jag uppenbarligen INTE när det gäller SOC-kläder för jag har samma problem med mina vintertights som inte ens är one size. Trosorna är för smala i benen, för smala över rumpan och för stora i midjan. Det innebär att de rullar och viker sig i benen (skav) och kryper upp bak (mera skav). Obekvämt helt enkelt. Trist tycker jag, jag tokgillar mina trosor från Newline som är en liknande modell men sitter mycket bättre på mig. Så jag kommer inte köpa SOCs trosor igen.
Proteindryck, ostmacka, te...
... nu har jag sprungit av mig det värsta och laddar batterierna igen. Vilken runda. Det blåser SKITmycket och var inte speciellt trevligt ute. Och så var det supertungt att få igång benen som alltid efter ridningen men det är jag van vid. Kom på mig själv med att springa som jag gjorde i början - kuta som en galning, sedan gå tills jag kunde andas igen, kuta som en galning..... Okej, koppla in hjärnan.
Korta steg, lugnt tempo, ANDAS. Varför är det jobbigt? Gå igenom mental checklista. Var är huvudet? Titta framåt, uppåt i backarna, inte ner på fötterna. Axlarna bakåt, neråt, avspända, öppna bröstet så lungorna får möjlighet att jobba optimalt. Armarna - pendlar de framför kroppen? Rätta upp, armpendling rakt framåt-bakåt, avspända armar, avspända händer, skaka loss om nödvändigt. Tummen upp, för det är roligt att springa. Upp med höften, inte sitta i steget, överkroppen framför höften framför fötterna, använd tyngdlagen så går det lättare. Andas. Åh, bra låt, hitta takten i musiken, korta steg, LE.
Efter ungefär 5 km släppte ilskan och känslan av att det gick eländigt och jag kunde glädjas åt allt som numera går helt av sig själv. Uppförsbakce - korta steg, upp med knäna, spring på tå, titta UPP i backen, andas. Nerförsbacke - rulla på, läng steget, låt armarna hålla balansen, det är roligare att utnyttja farten! Behöver inte ens tänka på det utan kroppen reagerar helt automatiskt. Härligt! Så himla mycket jag har lärt mig på ett år, vilken skillnad! I morgon tror jag baskemig jag ska ta ett par lite lättare skor och springa en kortis bara för känslan. Det ryktas om sol. Jag tror knappast det slutar blåsa men det kan man ju inte vänta sig i Skåne heller....
Korta steg, lugnt tempo, ANDAS. Varför är det jobbigt? Gå igenom mental checklista. Var är huvudet? Titta framåt, uppåt i backarna, inte ner på fötterna. Axlarna bakåt, neråt, avspända, öppna bröstet så lungorna får möjlighet att jobba optimalt. Armarna - pendlar de framför kroppen? Rätta upp, armpendling rakt framåt-bakåt, avspända armar, avspända händer, skaka loss om nödvändigt. Tummen upp, för det är roligt att springa. Upp med höften, inte sitta i steget, överkroppen framför höften framför fötterna, använd tyngdlagen så går det lättare. Andas. Åh, bra låt, hitta takten i musiken, korta steg, LE.
Efter ungefär 5 km släppte ilskan och känslan av att det gick eländigt och jag kunde glädjas åt allt som numera går helt av sig själv. Uppförsbakce - korta steg, upp med knäna, spring på tå, titta UPP i backen, andas. Nerförsbacke - rulla på, läng steget, låt armarna hålla balansen, det är roligare att utnyttja farten! Behöver inte ens tänka på det utan kroppen reagerar helt automatiskt. Härligt! Så himla mycket jag har lärt mig på ett år, vilken skillnad! I morgon tror jag baskemig jag ska ta ett par lite lättare skor och springa en kortis bara för känslan. Det ryktas om sol. Jag tror knappast det slutar blåsa men det kan man ju inte vänta sig i Skåne heller....
Nä. Det KAN ju inte vara halleluja varenda gång.
Alla löprundor är inte fantastiska, alla styrketräningspass är inte underbara och alla ridlektioner är inte halleluja moments från start till slut. Fast jag har tydligen blivit bortskämd med många bra timmar på hästryggen på sistone för jag är jävligt irriterad över att det bara inte var bra i dag. En ridkompis uttryckte det världsbäst efter lektionen när han kom ut ur boxen, tog av sig hjälmen och utbrast "Fy fan vilken jävla pisslektion". Exakt så. Bläh. Och gött att slippa vara ensam med den känslan. När lunchen sjunkit undan ska jag ut i stormvädret och springa av mig irritationen. Punkt.
fredag 24 februari 2012
Fredag och sexpack
Japp, magrutor i sexpack it is :-) Väldigt nöjd med mig själv!
Efter en ganska tröttsam jobbdag hade jag egentligen tänkt att det räckte med cykelturen till och från jobb som dagens träning. Men å andra sidan var jag ju uppvärmd när jag kom hem, och inget slår känslan efter ett riktigt bra kettlebellpass, så jag drog fram mattan och kanonkulan (fortfarande bara 8 kg, ska skärpa mig och inhandla den där 12-kilosbjässen ASAP!) och drog igenom passet. Det gick relativt bra - vändning botten upp + press botten upp är något av en utmaning, men nu fixar jag att lägga på pressen på 2 av 8 reps så det tar sig åtminstone.
I morgon blir det unghästridning på morgonen och så tänker jag mig att jag ska springa en sväng. Antingen långt och lugnt eller en "Even Steven" beroende på vad jag är sugen på.
Trevlig helg!
torsdag 23 februari 2012
1, 2, 3, 4, 5, 5? äh vafan, några till, 6, 7, 8...tror jag....
Jag erkänner: Jag tappar räkningen totalt när jag springer tuffa intervaller. Det är hyfsat enkelt när man springer intervaller på tid, då går det att räkna ut hur många repetitioner man har gjort, men de här distansintervallerna på löpband är helt hopplösa. Har föreslagit ett whiteboard på löpbandet så att man kan sätta en markering för varje intervall, för i dag gick det definitivt åt pipsvängen med räknandet och blev 9 intervaller i stället för 8. Vilket i och för sig inte är nån katastrof, för jag kan ungefär räkna ut tiden på 8 st och den ser bra ut - plus att det är positivt att jag orkade 9 i stället för 8.
Innan jag drog igång intervallerna körde jag förstås lite styrkeövningar. 10 kg i militärpress (på 8 och 6 reps, nästa vecka ska jag testa 10 kg på 10 reps också), skivstångsrodd med omvänt grepp som fortfarande är pissjobbig men lite ska jag väl kunna lägga på där också, turkish get-up med 12 kg som börjar sitta riktigt bra, och så en stående rodd-variant som jag HATAR men jag erkänner att den gör sitt jobb. Sedan hej till löpbandet, 8 (okej, 9!) x 250 m på 15,3 km/t med 60 sek ståvila, vilket innebär att jag nu har längre vila än löpintervall :-D Nice job. Finns mer att ge när jag fixar 9 intervaller och bara skulle göra 8 ju.
Riktigt nöjd med dagens pass alltså, mindre nöjd med att NMT-gänget har annonserat att det bara blir träning måndag och onsdag kväll i Malmö (dvs jag missar onsdagar eftersom jag är i stallet) och inte morgonpass på fredagar. Antar att de behöver fler anmälningar för att vi ska få den där fredagsträningen också. Så jag kommer stuva om lite i träningsschemat nu när det bara blir ett NMT-pass i veckan och så ska jag lobba för ett tidigt morgonpass i veckan, det vore ju GULD att få till det. Färdigtränad och klar före kl. 8, härliga tanke - och tänk att få träna ute en sommarmorgon! Funderar på om jag ska dra till Lund på torsdagkvällar ibland men egentligen skulle jag föredra en morgonträning. Ett alternativ är ju att gå upp brutaltidigt själv och köra mitt eget utomhuspass men jag tror också att grupptrycket underlättar nåt enormt när man ska gå upp vid fem på morgonen!
Min hemliga google-stalker har inte gett sig till känna men rivit av ytterligare en rolig googling i dag så vem det än är har hen humor i alla fall. Gotta love that. Fast jag är fortfarande nyfiken....
Innan jag drog igång intervallerna körde jag förstås lite styrkeövningar. 10 kg i militärpress (på 8 och 6 reps, nästa vecka ska jag testa 10 kg på 10 reps också), skivstångsrodd med omvänt grepp som fortfarande är pissjobbig men lite ska jag väl kunna lägga på där också, turkish get-up med 12 kg som börjar sitta riktigt bra, och så en stående rodd-variant som jag HATAR men jag erkänner att den gör sitt jobb. Sedan hej till löpbandet, 8 (okej, 9!) x 250 m på 15,3 km/t med 60 sek ståvila, vilket innebär att jag nu har längre vila än löpintervall :-D Nice job. Finns mer att ge när jag fixar 9 intervaller och bara skulle göra 8 ju.
Riktigt nöjd med dagens pass alltså, mindre nöjd med att NMT-gänget har annonserat att det bara blir träning måndag och onsdag kväll i Malmö (dvs jag missar onsdagar eftersom jag är i stallet) och inte morgonpass på fredagar. Antar att de behöver fler anmälningar för att vi ska få den där fredagsträningen också. Så jag kommer stuva om lite i träningsschemat nu när det bara blir ett NMT-pass i veckan och så ska jag lobba för ett tidigt morgonpass i veckan, det vore ju GULD att få till det. Färdigtränad och klar före kl. 8, härliga tanke - och tänk att få träna ute en sommarmorgon! Funderar på om jag ska dra till Lund på torsdagkvällar ibland men egentligen skulle jag föredra en morgonträning. Ett alternativ är ju att gå upp brutaltidigt själv och köra mitt eget utomhuspass men jag tror också att grupptrycket underlättar nåt enormt när man ska gå upp vid fem på morgonen!
Min hemliga google-stalker har inte gett sig till känna men rivit av ytterligare en rolig googling i dag så vem det än är har hen humor i alla fall. Gotta love that. Fast jag är fortfarande nyfiken....
God morgon torsdag!
Väldigt morgonseg och tung i dag men man kan ju inte låta bli att glädjas över att Sveriges nya tronarvinge blev en tjej. Och dessutom lyser solen genom köksfönstret så jag laddar för en bra dag!
Jävligt skum stalker från i går som googlade Pernille, lera. Går man i gång på bilder av väldigt lerig tjej? Brukar inte läsa bloggen men vill prompt hitta mina leriga bilder? Eller? Det kanske kommer ett svar på frågan så småningom, jag hoppas det för jag är fortfarande sjukt nyfiken.
Dagens plan: Ska strax bege mig till jobbet och ta några ronder med siffrorna. Går in för att vinna som vanligt. Sedan väntar gymmet, tung skivstångsrodd, turkish get-ups och intervallpasset from hell. Urk. Svårt att se fram emot den genomklappningen....
Jävligt skum stalker från i går som googlade Pernille, lera. Går man i gång på bilder av väldigt lerig tjej? Brukar inte läsa bloggen men vill prompt hitta mina leriga bilder? Eller? Det kanske kommer ett svar på frågan så småningom, jag hoppas det för jag är fortfarande sjukt nyfiken.
Dagens plan: Ska strax bege mig till jobbet och ta några ronder med siffrorna. Går in för att vinna som vanligt. Sedan väntar gymmet, tung skivstångsrodd, turkish get-ups och intervallpasset from hell. Urk. Svårt att se fram emot den genomklappningen....
onsdag 22 februari 2012
Okej, erkänn!
Du som googlade "Pernille, lera" för att hitta min blogg - vem är du? Det är de roligaste sökorden jag har sett i loggen :-) Tell me, please?
Åh, lyx....
Mitt liv drar oftast på i 140 knyck så en dag som i dag känns som en gåva. Komma hem redan halv tre, att veta att inte förrän sju måste man lämna huset igen. Paket från en av mina "langare" i posten - gott te och härlig ekochoklad. Tillsammans med nyaste Fitness Magazine ger det mig en timeout på några timmar då jag inte behöver göra ett smack. J ska på kvällsseminarium så jag värmer goda rester till middag, för övrigt behöver jag bara plocka undan lite tvätt och sånt innan jag åker till stallet.
När NMT och därmed mitt nya träningsschema drar igång ska jag ha full fokus på att NJUTA av onsdagarna som vilodagar!
När NMT och därmed mitt nya träningsschema drar igång ska jag ha full fokus på att NJUTA av onsdagarna som vilodagar!
tisdag 21 februari 2012
Brickpass - ja nästan i alla fall
Noterar att kroppen är något stel och ledbruten i dag men jag tänkte att det ger sig väl, det gör det ju alltid. Cyklade till jobbet i världens motvind så jag t o m fick trampa som en röd gris i nerförsbacke för att inte stanna! Efter en lite för lång arbetsdag cyklade jag hem igen och väl hemma bytte jag cykelbyxorna mot löpartights och cykeljackan mot löparjackan för att springa en runda i lugnt återhämtningstempo.
Jag var sådär halvsugen på att springa för jag visste att det skulle bli tungt, både för att musklerna är stela och ömma och för att matintaget under eftermiddagen inte gick som jag hade planerat. Långt möte + semmelfat = svårt att kuta ut ur mötesrummet för att hämta ett bättre mellanmål... plus att jag faktiskt gillar semlor och tycker det är helt okej att äta en eller två om året.
Men jag lyckades i alla fall traska mig runt 5 km i typ 6:30 tempo och det är good enough för i dag helt enkelt, i synnerhet eftersom det var precis efter att ha cyklat vilket alltid verkar göra det jobbigare att hitta rätt löpsteg. 16 km cykling + 5 km löpning tycker jag är en helt acceptabel träningsmängd.
Jag var sådär halvsugen på att springa för jag visste att det skulle bli tungt, både för att musklerna är stela och ömma och för att matintaget under eftermiddagen inte gick som jag hade planerat. Långt möte + semmelfat = svårt att kuta ut ur mötesrummet för att hämta ett bättre mellanmål... plus att jag faktiskt gillar semlor och tycker det är helt okej att äta en eller två om året.
Men jag lyckades i alla fall traska mig runt 5 km i typ 6:30 tempo och det är good enough för i dag helt enkelt, i synnerhet eftersom det var precis efter att ha cyklat vilket alltid verkar göra det jobbigare att hitta rätt löpsteg. 16 km cykling + 5 km löpning tycker jag är en helt acceptabel träningsmängd.
måndag 20 februari 2012
I kicked some serious ass!
Kan inte sluta jubla över dagens pass. Visserligen var jag väldigt taggad, kände mig brutalstark och TUFF efter gårdagens utmaningar och alla mina snygga, snygga blåmärken, och så hade jag ätit SVÄRDfisk till lunch :-) Men ändå. SÅ himla bra.
Kettlebell-uppvärmningen bara flög jag igenom med 12 kg på alla övningar utom triple-X (det är mina triceps som är lite klena men de tar sig!). Lade på ett extrakilo på axelpressen, visst var det tungt, men det GICK. Ökade ett kilo på frivändningarna också, här var det lite mer slitigt rent mentalt för att jag inte riktigt vågade ta i, men när jag bara tar i så flyger stången upp som den ska så styrkemässigt går det bra. Ska bara lära mig att lita på mig själv - jag KAN, jag VILL, jag VÅGAR!
Jackie-dags, således, och ytan med fria vikter relativt välbefolkad så jag "haffade" skivstången genom att lägga min 20 kg-platta och min handduk över :-) Helt oschysst beteende, jag vet, men det var ingen som gnällde och jag är inte borta från den så länge i taget heller. Kollade knappt klockan under varven, bara kämpade och svettades, sedan när jag var nästan klar med sista varvet tog jag en snabbcheck och insåg att jag skulle kunna knipa lite, lite tid. 25:47 blev dagens tid, en halvminut snabbare än förra veckan alltså. SUB25 inom räckhåll - jag vet inte varför jag tycker den gränsen är så magisk men det är den, jag ska dit!
Stolt, nöjd och glad - och ganska mosig. För jag har faktiskt träningsvärk efter i går också, mina axlar är ganska ömma och mina ben och gumpen ska vi inte tala om. Och triceps sedan... utan att jag riktigt har begripit vilken övning det var så har de uppenbarligen jobbat. Bra där. Starkare, snabbare, snyggare!
Kettlebell-uppvärmningen bara flög jag igenom med 12 kg på alla övningar utom triple-X (det är mina triceps som är lite klena men de tar sig!). Lade på ett extrakilo på axelpressen, visst var det tungt, men det GICK. Ökade ett kilo på frivändningarna också, här var det lite mer slitigt rent mentalt för att jag inte riktigt vågade ta i, men när jag bara tar i så flyger stången upp som den ska så styrkemässigt går det bra. Ska bara lära mig att lita på mig själv - jag KAN, jag VILL, jag VÅGAR!
Jackie-dags, således, och ytan med fria vikter relativt välbefolkad så jag "haffade" skivstången genom att lägga min 20 kg-platta och min handduk över :-) Helt oschysst beteende, jag vet, men det var ingen som gnällde och jag är inte borta från den så länge i taget heller. Kollade knappt klockan under varven, bara kämpade och svettades, sedan när jag var nästan klar med sista varvet tog jag en snabbcheck och insåg att jag skulle kunna knipa lite, lite tid. 25:47 blev dagens tid, en halvminut snabbare än förra veckan alltså. SUB25 inom räckhåll - jag vet inte varför jag tycker den gränsen är så magisk men det är den, jag ska dit!
Stolt, nöjd och glad - och ganska mosig. För jag har faktiskt träningsvärk efter i går också, mina axlar är ganska ömma och mina ben och gumpen ska vi inte tala om. Och triceps sedan... utan att jag riktigt har begripit vilken övning det var så har de uppenbarligen jobbat. Bra där. Starkare, snabbare, snyggare!
Jäklar vilket bra pass!
Rapport kommer. Var bara tvungen att åka och handla efteråt eftersom livsnödvändigheter som ägg, brieost och vispgrädde var slut. Måste fylla på reserverna litegrann innan jag orkar formulera mig!
söndag 19 februari 2012
Status blåmärken
Mina armbågar och underarmar är SJUKT snygga efter dagens NMT och torsdagens boxpass. Jag kan inte minnas när jag senast har varit så fläckig i glada färger! Men jag bär mina blåmärken med stolthet och tröstar hela världen med att jag LOVAR på heder och samvete att jag inte blir slagen hemma. Jag fixar mina blåmärken helt själv :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)