Den här dagen började med första PT-kunden 06.45 och sen hade jag ytterligare tre kunder innan jag gick till kontoret. Efter avslutad kontorsdag gick jag tillbaka till gymmet och träffade en kund till. Dagen var planerad så att jag skulle kunna hinna hem, äta mellanmål och springa med B.A.B.Y.-tjejerna i kväll. Men den slutade i soffan.
Inte för att något dramatiskt har hänt, tvärtom. Men för att jag ifrågasatte om jag verkligen behövde ta mig iväg när jag nu hade en ledig vardagskväll för första gången på ganska länge. Diskuterade med mig själv att om jag springer i kväll behöver jag inte morgonjogga i morgon - men vänta, vem har nu sagt att jag måste det? Jag har tydligen inte fattat att jag har varit totalt överarbetad i 2-3 veckor och behöver tagga ner lite och ladda om batterierna. Det är inte livsviktigt att jag springer - visst, det är jättebra om jag lyckas få in två pass i veckan men det är inte liv och död. Det löser sig, det är faktiskt bara tisdag och ganska många dagar kvar i veckan.
Jag behövde den här kvällen. Behövde bara vara hemma, läsa bok, slötitta på tv och klappa katter. Ringa mamma och kolla läget lite. Dricka te, läsa ikapp bloggar, göra inget särskilt. Det är okej.
I morgon har jag inga morgonkunder på gymmet men en annan bokning klockan åtta. Vilket innebär att jag inte behöver åka hemifrån förrän halv åtta - det i sin tur innebär sovmorgon med mina mått mätt för jag kan sova ända till halv sju! Evigheter :-) Så jag tänker ta den chansen till extra återhämtning när den finns, jag tror nämligen det är viktigt för min fortsatta hälsa att jag lär mig ta såna chanser när de dyker upp och inte tvingar på mig träning som nåt slags "måste" på ren rutin.
1 kommentar:
Bra beslut!
Skicka en kommentar