Det var inte så himla roligt att blogga om utebliven träning, spökande förkylning och halsont. Men nu har halsontet släppt, snoret blev det aldrig nåt av och jag har bara min elaka skrälliga hosta kvar. Som visserligen störde nattsömnen några gånger i natt men i dag har jag varit relativt normalfungerande så länge jag håller truten.... Det är dock inte det lättaste när man jobbar med personlig träning fast med hjälp av halstabletter, te och min eviga följeslagare vattenflaskan så har det gått hyfsat bra ändå. Det finns alltså hopp. Men jag struntade i att blogga över helgen för att inte fylla internet med gnäll ;-)
I dag har jag haft en sjukt bra dag och jag är imponerad över mina kunder. Inledde i morse med en rutinerad kund innan jag traskade till kontoret. Där jobbade jag undan att-göra-listan så att det rök om det (jag kan uppenbarligen vara sjukt effektiv när jag måste, ska fortsätta på det viset i morgon!) Strax före klockan 14 var det retur till gymmet för kvällspass fram till 19.30 - dock med en gedigen rast mitt i.
Jag hade tänkt utnyttja 1½ timmes rast för egen träning men det var inte riktigt läge för det ännu. I stället pälsade jag på mig och gick bort till centralen och handlade en ny bok, köpte med mig middag, passerade favoritfiket på tillbakavägen och fick med mig en stor mugg te och efterrätt, och sedan stängde jag in mig på mitt kontor och åt och läste bok och njöt i lugn och ro. Högst njutbart!
Halv åtta checkade jag ut och filosoferade över mina grymma kunder på väg hem. En ung tjej som jobbar med vård och hälsa och kom på att hon kanske borde ta hand om sin egen kropp i tillägg till alla andras. Som för varje pass hittar mer muskelkontakt, får bättre hållning och bredare leende. JA! Tre stycken som har en historik med utbrändhet och depressioner och som krigar var på sin front med det gemensamma målet att bli starkare, friskare, mera hållbara. Som har olika utmaningar och olika förhållningssätt men vill åt samma håll. Ni är så otroligt envisa, alla tre!
En stentuff egenföretagare och småbarnsmamma som har ett ganska komplicerat livspussel men har bestämt sig att bli stark nog att klara av ännu en graviditet. Älsk på den målsättningen - att man vill att kroppen ska orka! En nyopererad bröstcancerpatient i min egen ålder som enligt egen utsago har haft "en liten släng av cancer" och har bestämt sig för att investera i sig själv och sitt välmående. För man vet aldrig när det plötsligt händer något och det är lika bra att man ser till att ha det bra. Skrämmande, men samtidigt livsbekräftande på sitt eget sätt.
De ger mig energi. De kan, vill och vågar. De utmanar mig att skapa nya pass, hitta nya övningar, twista till en bekant övning för att få precis rätt fokus. Och det är därför jag inte blir fullkomligt utpumpad även när jag jobbar långa dagar. Jag varvar långa dagar med kortare - försöker ha minst en, helst två tidiga kvällar varje vecka. Bokar egen träningstid i kalendern för att inte glömma bort mig själv. Yogar lite varje dag - även om det oftast bara blir "insomningsmeditationen" i sängen så gör jag det.
I morgon har jag en förmiddagsrast. En fin lång en. I kalendern står det "löpning, dusch och frulle" men om vädret är med mig så blir det i stället "powerwalk, dusch och frulle" mellan två kunder. Längtar UT mest av allt. Om vädret inte är med mig blir det innemys med lätta funktionella övningar som utmanar hjärnan mer än flåset - och ett yogapass med Yogobe i telefonen. Och så har jag såklart helt fantastiska PT-kunder igen i morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar