I morse svämmade mitt facebook-flöde över av uppmaningar att göra den 29 februari till en extra fantastisk dag eftersom vi bara får den här extradagen en gång vart fjärde år. Jag kan ärligt säga att det här har varit en av de mer pissiga måndagarna och jag är inte alls imponerad av den 29 februari.
Såhär:
- akut tandläkarbesök som kommer betyda fler tandläkarbesök (vilket innebär kostnader plus tid som går åt till något som absolut inte är roligt eller ger energi)
- 15 min i bilkö till kontoret för att jag hade glömt bort en vägavspärrning som jag egentligen visste om och om jag hade cyklat i dag hade jag sparat huuuur mycket tid som helst
- ett huvudkontor som verkar ha huvudet fullständigt under armen och som definitivt inte har samma uppfattning av begreppet "systemstöd" som jag har
- min egen träningstid i morgon slukades av att ovan nämnda huvudkontor
ansåg att något annat var viktigare och jag hade ingen talan i frågan
- icke fungerande skrivare på gymmet vilket innebar att vi inte kunde skriva ut material som vi hade behövt ha i kväll
Jag är väl medveten om att det är i-landsproblem allihop egentligen men tillsammans så gjorde de att den här dagen inte alls blev nåt extra fantastiskt! Och det är såna här dagar som det är lite extra tufft att Joakim inte är hemma i veckan för jag hade behövt en kram och nån som sa till mig att jag är bra, att jag gör ett bra jobb och det är de andra som är idioter ;-)
På positivsidan, om jag nu ska anstränga mig:
- Arlas kokos/kolakvarg är betydligt godare än Lindahls kokoskvarg
- många roliga diskussioner med folk på gymmet under PT-kvällen i kväll
- jag har gjort två personer glada i dag
- te och en chokladboll och glada katter som sällskap gör alltid livet bättre
- i morgon vet jag om att jag ska cykla för att slippa trafikkaos och då blir det dessutom smidigt att ta sig hem fast jag slutar vid fyra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar