Radiopratarna diskuterade vad dagen i dag egentligen heter. Valborgsmässoafton heter den ju rätteligen, för Valborg, det är i morgon det ;-)
Det var (trots revbenet) njutbart att cykla till jobbet i morse i morgonsolen och än skönare att cykla hem. I synnerhet för att gårdagens blåsväder hade lagt sig. Det är mentalt jättejobbigt att inte gå på NMT i dag, att inte åka direkt från jobbet till gymmet och att inte springa. Men jag ska njuta av en egen kväll hemma. Värma pizza från i går, soffmysa med katterna, se om "Julie & Julia" efter att jag har läst boken som jag fick i födelsedagspresent, och icke att förglömma ska jag slå in J's presenter eftersom han fyller år i morgon. Och då är det säkrast att vara förberedd :-)
I morgon tänker jag njuta av ledigheten utan att gräma mig allt för mycket över utebliven träning. En promenad i solen kan det bli och så tänkte jag baka ett cashew- och aprikosbröd som kom i senaste bakpaketet men som jag inte har bakat än. Det är ett bikarbonatbröd så ingen knådning och ingen jäsning, enkelt och bra. Om omständigheterna tvingar en att vila är det förmodligen lika bra att försöka göra det bästa av det, annars blir jag en frustrerad och arg liten hög som klättrar på väggarna inom tre dagar!
måndag 30 april 2012
Revbensrehab, dag 2
Okej, nu skapar jag en ny inläggskategori på temat Revbensrehab. Jag ska försöka koncentrera allt gnäll till dessa inlagg så den som inte orkar läsa gnällinlägg kan scrolla förbi.
Dagens insikt: Kroppen fixar det där med att begränsa min aktivitet rätt bra. Hela världen är ute och springer i kortärmat eller linne och 3/4-tights, och jag vill också. Tänk att få springa i det fina vädret. Men nej, jag har bara lyckats klara av att cykla till och från jobbet. Och det var gränsfall. Smärtsamt medveten om varje liten ojämnhet i cykelbanan, svärandes över alla förbaskade stenbeläggningar i city och med fokus på att inte lägga tempot så högt så att jag blir flåsig för det gör ONT. Springa, NMT och gymmet är ju bara att glömma just nu. Undrar om det verkligen stämmer att smärtan kommer att öka kommande dagar för att sedan avta igen - att det ska göra mer ont är jag faktiskt inte särskilt sugen på.
Mest smärtsamt hittills: Att inhalera astmamedicin och att hosta. Medicinen måste jag ju dra i mig varje dag och det är hemskt jobbigt - att en snabb och djup inandning kan göra så ont! Att hosta vill man bara undvika. Pax för att inte sätta något i halsen och att inte dra på mig nån förkylning just nu.
Bra grej: Det är röd dag i morgon och jag är ledig. Jag behöver inte gå nånstans och inte göra något. Det svider ordentligt att jag hade planerat en finfin träningsdag med gym och NMT som bara inte blir av men jag får väl gräva ner mig och titta på film i stället.
Dagens insikt: Kroppen fixar det där med att begränsa min aktivitet rätt bra. Hela världen är ute och springer i kortärmat eller linne och 3/4-tights, och jag vill också. Tänk att få springa i det fina vädret. Men nej, jag har bara lyckats klara av att cykla till och från jobbet. Och det var gränsfall. Smärtsamt medveten om varje liten ojämnhet i cykelbanan, svärandes över alla förbaskade stenbeläggningar i city och med fokus på att inte lägga tempot så högt så att jag blir flåsig för det gör ONT. Springa, NMT och gymmet är ju bara att glömma just nu. Undrar om det verkligen stämmer att smärtan kommer att öka kommande dagar för att sedan avta igen - att det ska göra mer ont är jag faktiskt inte särskilt sugen på.
Mest smärtsamt hittills: Att inhalera astmamedicin och att hosta. Medicinen måste jag ju dra i mig varje dag och det är hemskt jobbigt - att en snabb och djup inandning kan göra så ont! Att hosta vill man bara undvika. Pax för att inte sätta något i halsen och att inte dra på mig nån förkylning just nu.
Bra grej: Det är röd dag i morgon och jag är ledig. Jag behöver inte gå nånstans och inte göra något. Det svider ordentligt att jag hade planerat en finfin träningsdag med gym och NMT som bara inte blir av men jag får väl gräva ner mig och titta på film i stället.
söndag 29 april 2012
Grrrr....
Arg, ledsen, frustrerad, trött... cykla in till stan i medvind gick helt okej, cykla hem i världens motvind var hemsk och jag kastade mig på mina smärtstillande tabletter när jag väl var hemma. Lugn eftermiddag och kväll. Tänkte gå en kvällspromenad, efter 20 minuter kändes det jättebra så jag förlängde rundan, efter 35 minuter hade jag helt jävla helvetes ont och då var det 20 minuter kvar tills jag var hemma. Argh. Det här blir inte kul för nån......
Blandade åsikter
Det rasslar in med åsikter om hur man ska bete sig med en spricka i ett revben. Läkaren sa att jag skulle röra på mig och se till att andas djupt så att jag inte får lunginflammation. Jag är inte stensäker på att "röra på mig" innefattar att springa, NMT'a och rida dock! Fast jag frågade inte.... Mamma (som är läkare) menar att jag bör hålla mig relativt lugn i 2-3 månader för att det kommer att göra svinigt ont. Syrran som är syrra anser att jag ska vila i två veckor för att det ska läka snabbare och att jag får skylla mig själv om jag springer en halvmara för då kommer det att läka långsammare. Svärmor tycker att eftersom jag är i så pass bra form kommer det att gå över snabbt. J är bara glad över att läkaren inte sa att jag skulle vila i flera veckor för då blir jag inte så rolig att leva med.
Vem ska man lyssna på då? Sin kropp förstås! Jag vet att den utan tvekan berättar för mig vad jag klarar av och inte. Just nu är jag hysteriskt rastlös. Inte för att jag har sovit superbra i natt direkt, men solen skiner ute och jag har ärenden att göra på stan. Så jag tankar med ytterligare lite energi och en mugg te innan jag sätter mig på cykeln och ser hur det känns. Har inga planer på att springa nåt långpass i dag men en promenad kan det säkert också bli senare.
Vem ska man lyssna på då? Sin kropp förstås! Jag vet att den utan tvekan berättar för mig vad jag klarar av och inte. Just nu är jag hysteriskt rastlös. Inte för att jag har sovit superbra i natt direkt, men solen skiner ute och jag har ärenden att göra på stan. Så jag tankar med ytterligare lite energi och en mugg te innan jag sätter mig på cykeln och ser hur det känns. Har inga planer på att springa nåt långpass i dag men en promenad kan det säkert också bli senare.
lördag 28 april 2012
Djupdykning!
Lyckades med konsten att ramla av hästen under dagens hoppning. Hästen stannade - jag hoppade hindret själv. Inte så smart. Än mindre smart att göra det från 1,85 meters höjd kan jag meddela! Envis som synden är jag dock så när jag väl kunde andas igen och hade hämtat mig några minuter satt jag upp på hästen och fortsatte hoppa. Märkte sedan när jag kom hem att nja, SÅ himla bra mådde jag inte, fick en ordentlig smäll på vänstersidan och mina revben kändes inte så trevliga. Ringde sjukvårdsupplysningen som tyckte att jag borde åka in till akuten för en koll. Var dock tvungen att vänta in J och bilen och passade på att ta en dusch och äta lunch. Tur var väl det för akutbesöket tog nästan 8 timmar...
När jag väl fick träffa läkaren var hon väldigt noggrann, kollade efter invändiga skador, skickade mig på röntgen för att säkerställa att inga revben hade punkterat nåt de inte borde och gav mig en föreläsning om vikten av att ha säkerhetsväst... (fast den diskussionen kan vi ta en annan gång)
Status blev dock att jag "bara" har en spricka i fjärde revbenet och ska hålla mig aktiv och se till att andas ordentligt och djupt även om det gör ont. Har fått läskiga starka smärtstillande på recept och order om att nöja mig med något mildare i den mån jag kan.
Kungsholmen runt på lördag, då? Vi får se helt enkelt. I dagsläget kan jag inte se nån anledning att låta bli men gör det svinigt ont så kanske jag ska nöja mig med milen. Läkaren hotade med att det kommer att göra mer och mer ont i några dagar för att sedan lätta. Fast stålkvinnan stoppar man ju inte med en spricka i ett revben!
När jag väl fick träffa läkaren var hon väldigt noggrann, kollade efter invändiga skador, skickade mig på röntgen för att säkerställa att inga revben hade punkterat nåt de inte borde och gav mig en föreläsning om vikten av att ha säkerhetsväst... (fast den diskussionen kan vi ta en annan gång)
Status blev dock att jag "bara" har en spricka i fjärde revbenet och ska hålla mig aktiv och se till att andas ordentligt och djupt även om det gör ont. Har fått läskiga starka smärtstillande på recept och order om att nöja mig med något mildare i den mån jag kan.
Kungsholmen runt på lördag, då? Vi får se helt enkelt. I dagsläget kan jag inte se nån anledning att låta bli men gör det svinigt ont så kanske jag ska nöja mig med milen. Läkaren hotade med att det kommer att göra mer och mer ont i några dagar för att sedan lätta. Fast stålkvinnan stoppar man ju inte med en spricka i ett revben!
fredag 27 april 2012
Blogger Boot Camp - och om att jämföra sig själv med andra
En liten sen efter-reflektion på Blogger Boot Camp. Tina skrev ett himla bra inlägg om självbild, om att jämföra sig själv med andra, och om att titta på bilder av sig själv utan att skämmas.
Jag har alltid HATAT att se mig själv på bild. Jag ser alltid helt mysko och konstig ut - i mina egna ögon alltså. Så jag var väl inte överlycklig över de fullspäckade albumen från BBC....
Men här kommer ett par bildexempel och några egna reflektioner. Alla bilder har jag lånat från Jane, Jane(&)Haglund Photography - som tar helt grymma bilder!
En bild från Spartan-passet, jag har lila linne. Kolla löpsteget - kort, effektivt och helt rätt vinkel på kroppen. Och här är det ändå bara en kort jogg upp till starten av agility-banan!
Dragkamp med Tina. Hon väger lite mer än jag gör så jag får verkligen hänga i - men jag har sjukt kul ju!
Plankan-tävling - bara halva jag kom med. Först var jag sjukt grinig över min uppenbarligt dåliga planka, det är ju inte särskilt bra kvalitet på den. Men sen såg jag musklerna runt axeln :-D Nice!
Sträck uuuuut - och jag vågar gå nära, nära golvet. Starkt!
Hejhej, hela BBC-gänget! Hoppas vi ses igen!
Inga modellbilder, inga där jag är huvudmotivet - men bra bilder och mycket träningsglädje. Och jag gillar det jag ser på bilderna. Snabbare, starkare, snyggare!
Jag har alltid HATAT att se mig själv på bild. Jag ser alltid helt mysko och konstig ut - i mina egna ögon alltså. Så jag var väl inte överlycklig över de fullspäckade albumen från BBC....
Men här kommer ett par bildexempel och några egna reflektioner. Alla bilder har jag lånat från Jane, Jane(&)Haglund Photography - som tar helt grymma bilder!
Inga modellbilder, inga där jag är huvudmotivet - men bra bilder och mycket träningsglädje. Och jag gillar det jag ser på bilderna. Snabbare, starkare, snyggare!
Man ångrar bara de pass man inte gjorde!
Och dessutom kan man inte skriva i bloggen att man ska ut och springa och sen skita i det. Det straffar sig garanterat på nåt sätt. Så jag drog upp mig själv ur soffan (Thomas, varför har jag svinigt ont i baksida lår? Och typ i hela resten av mig?) och gav mig ut på korta rundan. 5 km. Det fixar man ju alltid. Fast det var hemskt tungt att komma i gång och kändes lite motigt så var det ändå rätt härligt att vara ute i solen, det blommar här och var på buskar och träd och solen sken emellanåt. Det började kännas behagligt i benen efter ungefär 4 km så jag gissar att jag behövde springa - trots att jag har cyklat en hel del i dag också.
Grov macka med brieost och vitlökssalami och en mugg te har nog aldrig smakat så gott som nu!
Grov macka med brieost och vitlökssalami och en mugg te har nog aldrig smakat så gott som nu!
FredagsFYSdags!
Dags att packa ihop och byta om. Cykla ut till Företagshälsovården för en koll, sedan cykla vidare hem. Byta lite kläder och jogga en runda. Sedan soffan :-)
torsdag 26 april 2012
I min bubbla
Förlåt. Du som försöker prata med mig när jag är på gymmet och kör mina träningspass, du som försöker fråga om jag kan flytta på mig, om jag är klar med skivstången, om du kan använda nån maskin. Förlåt. Jag hör dig inte alltid. Du kanske kan prata med mig när jag värmer upp, och ibland när jag vilar mellan seten om du har tur. Men håller jag på med ett typiskt Thomas-pass som innehåller något som ska göras på tid är jag väldigt mycket inne i min bubbla. Jag har inte iPod och inga hörlurar, men jag är avskärmad ändå. Befinner mig i en liten zon av intensiv koncentration och fokus. Räknar, andas, peppar mig själv, svettas, kämpar.
Där var jag i dag - i min bubbla på gymmet. Bet ihop och följde träningsprogrammet till punkt och pricka.
Uppvärmning. Mage-till-rygg (framstupa ställ, vänd om så du bara har händer och hälar i golvet, tillbaka till framstupa ställ, vänd åt andra hållet, tillbaka...). Pistols till baklänges burpees - sitt ner i enbensböj/pistols med ett ben sträckt framåt, rulla tillbaka på axlarna, ta sats och rulla upp till stående på ett ben. Nä, jag fixar dem inte 100% men jag jobbar på det!
Sen de här varven som Thomas helt sadistiskt har döpt till "Pleasure". Schysst humor där.
18 Sumo Deadlift/high pull, 12 vanliga marklyft, 12 militärpress med 2 kettlebells, 12 goblet squat med kettlebell. FEM varv. På tid. 33:42 förra gången - 29:47 i dag. Har vunnit 4 minuter på attt inte köra en timmes TRX-pass innan :-D Jag tror att Thomas eventuellt försökte prata med mig när han lämnade gymmet men jag var precis inne på sista varvet och har inte en aning om vad han sa. Tacksamt. Man kan skrika precis vadsomhelst till mig i det läget!
Lite core som avslut - rulla in boll, plankan med åttor på boll, benkast till sträck/skulderstående.
"If you're still cute at the end of your workout you didn't work hard enough". Jag jobbade tillräckligt hårt för jag var INTE snygg efteråt, det kan jag garantera. Helt randig i ansiktet, sjöblöt i håret, genomsvettiga kläder. Fresh. Men känslan var på topp - jag är typ skitstark ju!
Där var jag i dag - i min bubbla på gymmet. Bet ihop och följde träningsprogrammet till punkt och pricka.
Uppvärmning. Mage-till-rygg (framstupa ställ, vänd om så du bara har händer och hälar i golvet, tillbaka till framstupa ställ, vänd åt andra hållet, tillbaka...). Pistols till baklänges burpees - sitt ner i enbensböj/pistols med ett ben sträckt framåt, rulla tillbaka på axlarna, ta sats och rulla upp till stående på ett ben. Nä, jag fixar dem inte 100% men jag jobbar på det!
Sen de här varven som Thomas helt sadistiskt har döpt till "Pleasure". Schysst humor där.
18 Sumo Deadlift/high pull, 12 vanliga marklyft, 12 militärpress med 2 kettlebells, 12 goblet squat med kettlebell. FEM varv. På tid. 33:42 förra gången - 29:47 i dag. Har vunnit 4 minuter på attt inte köra en timmes TRX-pass innan :-D Jag tror att Thomas eventuellt försökte prata med mig när han lämnade gymmet men jag var precis inne på sista varvet och har inte en aning om vad han sa. Tacksamt. Man kan skrika precis vadsomhelst till mig i det läget!
Lite core som avslut - rulla in boll, plankan med åttor på boll, benkast till sträck/skulderstående.
"If you're still cute at the end of your workout you didn't work hard enough". Jag jobbade tillräckligt hårt för jag var INTE snygg efteråt, det kan jag garantera. Helt randig i ansiktet, sjöblöt i håret, genomsvettiga kläder. Fresh. Men känslan var på topp - jag är typ skitstark ju!
onsdag 25 april 2012
Presentregnet...
Okej då, på uppmaning... Jag har bara fått J's presenter än så länge, familjens rasslar väl in nån gång när vi ses liksom!
Jag har fått Julia Childs kokbok och boken bakom filmen "Julie & Julia" eftersom jag lyckligt utbrast efter att ha sett filmen "åh, den kokboken måste jag ha"! Bläddrade lite i kokboken i morse och det första jag konfronterades med var en ritning som skulle hjälpa mig ta reda på om jag hade en hummer-hane eller hummer-hona framför mig *svälj* Joråsåatteh..... Sen har jag fått The Hunger Games (boken) och ett par cd-skivor. Tomas Ledins engelska skiva "Restless Mind" från 1971 (remixad på cd givetvis, bitvis bra och bitvis ganska proggigt...), Abalone Dots senaste alster, en Hazelius/Hedin-skiva som jag har önskat mig hur länge som helst och så är även Nordics nya på väg hem i brevlådan. Dessutom har jag fått en skitsnygg termosmugg från Sagaform :-) Helt osportsligt presentregn alltså!
Och nu ska jag sova efter en lång dag och en utmanande ridlektion på giganthästen Cadeau. Hörs!
Jag har fått Julia Childs kokbok och boken bakom filmen "Julie & Julia" eftersom jag lyckligt utbrast efter att ha sett filmen "åh, den kokboken måste jag ha"! Bläddrade lite i kokboken i morse och det första jag konfronterades med var en ritning som skulle hjälpa mig ta reda på om jag hade en hummer-hane eller hummer-hona framför mig *svälj* Joråsåatteh..... Sen har jag fått The Hunger Games (boken) och ett par cd-skivor. Tomas Ledins engelska skiva "Restless Mind" från 1971 (remixad på cd givetvis, bitvis bra och bitvis ganska proggigt...), Abalone Dots senaste alster, en Hazelius/Hedin-skiva som jag har önskat mig hur länge som helst och så är även Nordics nya på väg hem i brevlådan. Dessutom har jag fått en skitsnygg termosmugg från Sagaform :-) Helt osportsligt presentregn alltså!
Och nu ska jag sova efter en lång dag och en utmanande ridlektion på giganthästen Cadeau. Hörs!
Födelsedagsjogg
Det börjar likna en trend - julaftonsjogg, nyårsaftonsjogg, födelsedagsjogg.... man kanske ska fira ALLA bemärkelsedagar med en löprunda? Eller?
Efter en lite körig dag på jobbet där ljuspunkterna ändå var grattiskramar från kollegor, lunch med min gamla kollega H och en chokladask från chefen (som skämdes över att ha glömt min födelsedag så han tyckte det behövdes botgöring) var det störtskönt att springa en runda. Det hade precis slutat regna när jag gav mig ut och det var riktigt behagligt väder! Lite löv på träden, sådär härligt knallgröna som de bara är på våren, inte så mycket folk ute och nån vattenpöl här och var.
Däremot hade jag inte mycket fart och tryck i benen utan det blev mest återhämtningstempo av det hela. Segt och tungt och jag gjorde ingen större grej av det, valde att bara tuffa på i bekvämtempo. I dag handlade det mest om att komma ut en sväng och röra på benen, kvalitetsträning hinner jag säkert med när kroppen är redo för utmaningar igen.
Efter en lite körig dag på jobbet där ljuspunkterna ändå var grattiskramar från kollegor, lunch med min gamla kollega H och en chokladask från chefen (som skämdes över att ha glömt min födelsedag så han tyckte det behövdes botgöring) var det störtskönt att springa en runda. Det hade precis slutat regna när jag gav mig ut och det var riktigt behagligt väder! Lite löv på träden, sådär härligt knallgröna som de bara är på våren, inte så mycket folk ute och nån vattenpöl här och var.
Däremot hade jag inte mycket fart och tryck i benen utan det blev mest återhämtningstempo av det hela. Segt och tungt och jag gjorde ingen större grej av det, valde att bara tuffa på i bekvämtempo. I dag handlade det mest om att komma ut en sväng och röra på benen, kvalitetsträning hinner jag säkert med när kroppen är redo för utmaningar igen.
tisdag 24 april 2012
Det här med återhämtning
Nån av NMT-grabbarna gnällde lite på mig i går. Där stod jag och skuttade som en glad Duracell-kanin och väntade otåligt på att passet skulle dra igång och bubblade om allt roligt jag hade gjort i helgen och så muttrar han "Du vet att det finns nåt som heter återhämtning, eller hur?". Jodå, det vet jag väl, men jag kan ju för bövelen inte ta vilodag på en måndag = NMT-dag. Det begriper väl vemsomhelst!
Men i dag - jo, i dag vilar jag och återhämtar mig. Jag har upptäckt att när jag känner mig trött och energilös är det faktiskt ofta för att jag saknar bränsle. Försöker gärna pigga upp mig med frukt, nötter, en chokladbit, en kopp te - men det går sällan över förrän jag har fått i mig ett eller som i dag hela två mål riktig mat. Även om jag tycker att jag var ganska bra på att äta hela helgen så kanske jag har råkat tömma mina reserver. Kruxet är att jag känner mig mer trött än hungrig och ofta faller i fällan att vila i stället för att äta, och då går det inte över. I dag drog jag till med en rejäl lunch och så blev det tidig middag redan 16.30 för att hinna äta innan mötet där det som vanligt serverades kaffe, vatten och chokladboll. Yes, well... Bättrar på med några grova smörgåsar och en kanna te såhär på kvällskvisten, trevligt!
En annan återhämtningspusselbit är att kolla på dålig TV. Just i dag landade jag på ett program om en vuxen man som hade levt på salt-och-vinägerchips och pizza med ost och tomatsås sedan han var typ 7 år gammal. Hans (franska!) fru var trött på att han inte åt med familjen. Han fick hjälp av både psykolog och dietist men tyckte ändå att grönsaker var läskiga och kött inte alls gick att äta.... Tur att man inte har såna problem, i jämförelse med den där är jag ju världens enklaste middagsgäst :-)
Jag har dessutom bestämt mig för att dra ner på superwoman-ambitionerna och inte ha med mig hembakad tårta till jobbet i morgon. Hälften av mina kollegor är ändå borta av olika anledningar och ska jag lägga en massa tid på bakning så vill jag att det ska finnas folk som uppskattar det också. I värsta fall får jag väl jogga ner till Gateau och köpa kanelbullar ;-) Jag är stolt över att jag lyckades ta det beslutet - en tidigare variant hade bestämt sig för att lägga halva kvällen och natten på att producera den perfekta tårten. Nu tänker jag praktiskt - varför ska jag göra det när ingen annan verkar köra stora födelsedagsfirandet? För min egen skull? Jodå, men jag kan visst baka nåt smarrigt, men behöver det vara just nu, just i dag - eller kan vi kanske göra det en dag när jag helt enkelt är sugen på att baka och inte gör det för att jag tycker att jag måste? Skönt byte av mindset där tycker jag!
Utöver en vanlig arbetsdag tänkte jag faktiskt ta en liten lugn joggingrunda i morgon och så blir det givetvis ridlektion på kvällen. En helt vanlig onsdag i princip. Nästan. För nån liten present kan man kanske ändå våga hoppas på så som J har smusslat i dagarna....
Men i dag - jo, i dag vilar jag och återhämtar mig. Jag har upptäckt att när jag känner mig trött och energilös är det faktiskt ofta för att jag saknar bränsle. Försöker gärna pigga upp mig med frukt, nötter, en chokladbit, en kopp te - men det går sällan över förrän jag har fått i mig ett eller som i dag hela två mål riktig mat. Även om jag tycker att jag var ganska bra på att äta hela helgen så kanske jag har råkat tömma mina reserver. Kruxet är att jag känner mig mer trött än hungrig och ofta faller i fällan att vila i stället för att äta, och då går det inte över. I dag drog jag till med en rejäl lunch och så blev det tidig middag redan 16.30 för att hinna äta innan mötet där det som vanligt serverades kaffe, vatten och chokladboll. Yes, well... Bättrar på med några grova smörgåsar och en kanna te såhär på kvällskvisten, trevligt!
En annan återhämtningspusselbit är att kolla på dålig TV. Just i dag landade jag på ett program om en vuxen man som hade levt på salt-och-vinägerchips och pizza med ost och tomatsås sedan han var typ 7 år gammal. Hans (franska!) fru var trött på att han inte åt med familjen. Han fick hjälp av både psykolog och dietist men tyckte ändå att grönsaker var läskiga och kött inte alls gick att äta.... Tur att man inte har såna problem, i jämförelse med den där är jag ju världens enklaste middagsgäst :-)
Jag har dessutom bestämt mig för att dra ner på superwoman-ambitionerna och inte ha med mig hembakad tårta till jobbet i morgon. Hälften av mina kollegor är ändå borta av olika anledningar och ska jag lägga en massa tid på bakning så vill jag att det ska finnas folk som uppskattar det också. I värsta fall får jag väl jogga ner till Gateau och köpa kanelbullar ;-) Jag är stolt över att jag lyckades ta det beslutet - en tidigare variant hade bestämt sig för att lägga halva kvällen och natten på att producera den perfekta tårten. Nu tänker jag praktiskt - varför ska jag göra det när ingen annan verkar köra stora födelsedagsfirandet? För min egen skull? Jodå, men jag kan visst baka nåt smarrigt, men behöver det vara just nu, just i dag - eller kan vi kanske göra det en dag när jag helt enkelt är sugen på att baka och inte gör det för att jag tycker att jag måste? Skönt byte av mindset där tycker jag!
Utöver en vanlig arbetsdag tänkte jag faktiskt ta en liten lugn joggingrunda i morgon och så blir det givetvis ridlektion på kvällen. En helt vanlig onsdag i princip. Nästan. För nån liten present kan man kanske ändå våga hoppas på så som J har smusslat i dagarna....
Okej, där kom den...
....den där segheten i skallen och tröttheten i kroppen efter intensiva träningsdagar. Undrade just var den gömde sig nånstans - jag gissar att jag höll den på avstånd genom att fortsätta i högvarv och sticka iväg till NMT i går kväll. Men nu känner jag av att jag faktiskt är ganska mör!
Nåväl, inte mycket att göra åt. Har cyklat till och från jobbet för att få sol och frisk luft, varit utomhus en sväng på lunchen också. Nu har jag en halvtimme på mig att vila lite innan jag ska fixa mat och dra iväg på möte. Hoppas det blir ett tidigt slut på mötet så att jag kommer hem och kan lägga mig i tid. Det råkar ju vara födelsedagsdax i morgon!
Nåväl, inte mycket att göra åt. Har cyklat till och från jobbet för att få sol och frisk luft, varit utomhus en sväng på lunchen också. Nu har jag en halvtimme på mig att vila lite innan jag ska fixa mat och dra iväg på möte. Hoppas det blir ett tidigt slut på mötet så att jag kommer hem och kan lägga mig i tid. Det råkar ju vara födelsedagsdax i morgon!
måndag 23 april 2012
Tågstrul, NMT-pass och R.I.P Ragnar...
Började dagen med att städa ur gästlägenheten vi bott i och frukost i lugn och ro. Buss in till Centralen för att ta tåget hem, handla vettig lunch nånstans på vägen (riktigt goda wraps blev det och citrussallad till), hitta rätt perrong. Avgångstid 11.14 blev 11.25 som blev 11.40 som blev 12.00 och jag hoppade av ilska, svor över SJ och sa att jag fixar en timmes försening men mer klarar inte tidsschemat!
Det slutade med att vi blev ganska exakt en timme sena från Stockholm, hämtade in ungefär tio minuter fram till Lund och tappade bort dem igen mellan Lund och Malmö. Landade således i M-ö 16.45 i stället för 15.45 som jag hade planerat. Men okej, vi skulle hinna hem om - hade vi blivit mycket mer försenade hade jag fått byta om till (skitiga) träningskläder och dra direkt till Bulltofta och NMT och stackars J hade fått släpa hem all packning på bussen själv. Nu var vi hemma ungefär 17.25 vilket innebar att jag hade 20-25 minuter på mig att hitta och ta på mig kläderna och stoppa i mig en macka. För visserligen behöver jag en vilodag men jag behövde NMT-passet mer, så vilodagen tar jag i morgon, jag lovar på heder och samvete!
På Bulltofta väntade Daniel och han hade planerat ett härligt pass som innebär att släpa tre stockar och göra övningar med dem på olika sätt. Efter första transportsträckan döpte han stockarna till Ragnar och förklarade att det var en stridskompis som var skadad och som vi därför skulle släpa med oss. Det blev situps med stock, armhävningar på stock, benböj med stock, planka på stock och mycket annat roligt. Sen körde vi stafett där vi enskilt skulle springa med stocken uppför en backe till rundningsmärket och ner igen medan resten av laget körde situps, armhävningar m.m. Stocken var så tung att jag inte kunde lyfta upp den och springa med den utan tvingades släpa den. Vidare med stockarna, upp över backen och ner på andra sidan. Här dags för ytterligare en stafett - spurt upp i backen, ålning neråt (hej, blåmärken, välkomna tillbaka!). Schysst att åla i brant utförsbacke, det blir mycket lättare. Tillbaka uppför backen med stocken, sedan ner i skogen, Här förklarade Daniel att nu hade vi burit vår kompis Ragnar i tre delar till sjukstugan där han hade blivit ihopsatt och nu var en lång stock som vi alla bar på. Jättekul, det krävdes rätt mycket samarbete för att ta sig över och under hinder och det var klart enklast att springa i takt.
Efter Daniels avslutande övning där alla ålar under alla andra i plankan förklarade han att tyvärr dog Ragnar ändå så vi fick bära honom i sakta mak till "begravningsplatsen" vilket blev kvällens tragiska avslut. R.I.P. Ragnar :-)
Kom hem, slängde in alla leriga grejer i tvätten, duschade, stoppade i mig mat, ska nu försöka packa upp det viktigaste och förbereda morgondagen. Cykla eller ta bilen? Cykla om det blir civiliserat väder, tror jag. Annars går det ju åt pipsvängen i stegräknartävlingen...
Det slutade med att vi blev ganska exakt en timme sena från Stockholm, hämtade in ungefär tio minuter fram till Lund och tappade bort dem igen mellan Lund och Malmö. Landade således i M-ö 16.45 i stället för 15.45 som jag hade planerat. Men okej, vi skulle hinna hem om - hade vi blivit mycket mer försenade hade jag fått byta om till (skitiga) träningskläder och dra direkt till Bulltofta och NMT och stackars J hade fått släpa hem all packning på bussen själv. Nu var vi hemma ungefär 17.25 vilket innebar att jag hade 20-25 minuter på mig att hitta och ta på mig kläderna och stoppa i mig en macka. För visserligen behöver jag en vilodag men jag behövde NMT-passet mer, så vilodagen tar jag i morgon, jag lovar på heder och samvete!
På Bulltofta väntade Daniel och han hade planerat ett härligt pass som innebär att släpa tre stockar och göra övningar med dem på olika sätt. Efter första transportsträckan döpte han stockarna till Ragnar och förklarade att det var en stridskompis som var skadad och som vi därför skulle släpa med oss. Det blev situps med stock, armhävningar på stock, benböj med stock, planka på stock och mycket annat roligt. Sen körde vi stafett där vi enskilt skulle springa med stocken uppför en backe till rundningsmärket och ner igen medan resten av laget körde situps, armhävningar m.m. Stocken var så tung att jag inte kunde lyfta upp den och springa med den utan tvingades släpa den. Vidare med stockarna, upp över backen och ner på andra sidan. Här dags för ytterligare en stafett - spurt upp i backen, ålning neråt (hej, blåmärken, välkomna tillbaka!). Schysst att åla i brant utförsbacke, det blir mycket lättare. Tillbaka uppför backen med stocken, sedan ner i skogen, Här förklarade Daniel att nu hade vi burit vår kompis Ragnar i tre delar till sjukstugan där han hade blivit ihopsatt och nu var en lång stock som vi alla bar på. Jättekul, det krävdes rätt mycket samarbete för att ta sig över och under hinder och det var klart enklast att springa i takt.
Efter Daniels avslutande övning där alla ålar under alla andra i plankan förklarade han att tyvärr dog Ragnar ändå så vi fick bära honom i sakta mak till "begravningsplatsen" vilket blev kvällens tragiska avslut. R.I.P. Ragnar :-)
Kom hem, slängde in alla leriga grejer i tvätten, duschade, stoppade i mig mat, ska nu försöka packa upp det viktigaste och förbereda morgondagen. Cykla eller ta bilen? Cykla om det blir civiliserat väder, tror jag. Annars går det ju åt pipsvängen i stegräknartävlingen...
Fullt ös var det här
SJ hade lite strul så vi kom hem en timme senare än planerat. Det innebar att jag precis hann slänga i mig en macka och gräva fram lite halvsunkiga träningskläder ur packningen för att rusa iväg till NMT. Återkommer när jag har hunnit käka....
söndag 22 april 2012
Mera löpning
Morgonen inleddes med ett löpträningspass med Lisa och Jörgen från Running Sweden. Det var helt ärligt riktigt, riktigt skönt att få jogga ut lite av gårdagens slagg ur benen och så var det dessutom ett roligt pass. Vi började med att jogga långsamt ner mot Gärdet som uppvärmning. Väl därute körde Jörgen lite uppvärmningsövningar med oss medan Lisa la ut rundningsmärken för en bana vi skulle springa.
Vi delade upp oss i par och körde en löpteknikövning där vi turades om att hålla kompisens höfter medan hon lutade sig framåt för att hitta rätt "löpvinkel", dessutom i en lätt nerförsbacke. Roligt och nyttigt sätt att hitta den lilla teknikbiten på! Sedan turades vi om att springa Lisas lilla slinga (1-1½minut) medan kompisen gjorde styrke- eller balansövningar med Jörgen och bytte för varje varv. Lisa susade runt och kollade löpteknik, gav feedback, peppade så mycket hon hann - det är sjukt imponerande att hinna haffa 40 löpare, en eloge till henne! Jörgen körde hårt med oss, trots leran fick vi hålla på med plankor och grejer så det var bara att gilla läget.
Vi avslutade med att jogga ner tillbaka till Sportlife där vi körde ytterligare lite teknikträning i trappan innan vi stretchade. Grattis till Tina som vann Running Sweden-årskort!
Efter löpträning och välbehövligt klädbyte körde vi ett MOJO yogapass. Det var rolig och o-flummig yoga men inte ett dugg enkelt, riktigt svåra positioner emellanåt! BBC avslutades med prisutdelning och genom Tinas blogg hade jag minsann också vunnit en hotellövernattning för två. Bra utdelning alltså ;-)
Jag är imponerad över min kropp som höll för den här utmaningen - Spartan + Spring Cross i går och två ganska utmanande pass i dag. Heja mig! Och jag hoppas, hoppas det blir BBC igen nästa år så att jag kan vara med på hela. För det var fantastiskt roligt, tack till alla arrangörer och deltagare!
Vi delade upp oss i par och körde en löpteknikövning där vi turades om att hålla kompisens höfter medan hon lutade sig framåt för att hitta rätt "löpvinkel", dessutom i en lätt nerförsbacke. Roligt och nyttigt sätt att hitta den lilla teknikbiten på! Sedan turades vi om att springa Lisas lilla slinga (1-1½minut) medan kompisen gjorde styrke- eller balansövningar med Jörgen och bytte för varje varv. Lisa susade runt och kollade löpteknik, gav feedback, peppade så mycket hon hann - det är sjukt imponerande att hinna haffa 40 löpare, en eloge till henne! Jörgen körde hårt med oss, trots leran fick vi hålla på med plankor och grejer så det var bara att gilla läget.
Vi avslutade med att jogga ner tillbaka till Sportlife där vi körde ytterligare lite teknikträning i trappan innan vi stretchade. Grattis till Tina som vann Running Sweden-årskort!
Efter löpträning och välbehövligt klädbyte körde vi ett MOJO yogapass. Det var rolig och o-flummig yoga men inte ett dugg enkelt, riktigt svåra positioner emellanåt! BBC avslutades med prisutdelning och genom Tinas blogg hade jag minsann också vunnit en hotellövernattning för två. Bra utdelning alltså ;-)
Jag är imponerad över min kropp som höll för den här utmaningen - Spartan + Spring Cross i går och två ganska utmanande pass i dag. Heja mig! Och jag hoppas, hoppas det blir BBC igen nästa år så att jag kan vara med på hela. För det var fantastiskt roligt, tack till alla arrangörer och deltagare!
Redo för dagens utmaningar?
Piggare än jag trodde i dag :-) Kroppen känns helt okej, jag är lite småseg i benen men det är inte så konstigt. Vaknade självmant 10 min innan väckarklockan ringde och det brukar vara ett bra kvitto på att jag är utvilad i alla fall!
I dag ska jag NJUTA av BBC utan att tänka på att jag ska göra något annat sen, utan att ha annat i skallen. Det är inte så "mindful" att planera en dag som den jag hade i går men det var väldigt, väldigt roligt. Och jag springer gärna Spring Cross igen (fast det är okej om det är mindre lerigt i spåret då...)
I dag ska jag NJUTA av BBC utan att tänka på att jag ska göra något annat sen, utan att ha annat i skallen. Det är inte så "mindful" att planera en dag som den jag hade i går men det var väldigt, väldigt roligt. Och jag springer gärna Spring Cross igen (fast det är okej om det är mindre lerigt i spåret då...)
lördag 21 april 2012
Hur lerigt var det?
Såhär lerigt var det - J filmade under en del av sin runda!
Klafs, klafs, klafs... men å andra sidan sprang man över en genomsur äng med pölar efter typ 300 m så då hade jag blöta strumpor på direkten. Och man blir ju bara blöt en gång!
Klafs, klafs, klafs... men å andra sidan sprang man över en genomsur äng med pölar efter typ 300 m så då hade jag blöta strumpor på direkten. Och man blir ju bara blöt en gång!
Vilken dag!
Alltså hjälp. Vilken dag det här har varit, och inte är den slut än!
Började med tidig uppstigning och Blogger Boot Camp. Ett jätteroligt Spartan-pass som var en ganska bra genomkörare inför löpningen sedan. Jag maskade som sjutton på benövningarna men annars var det svårt att inte ge järnet....
Och vet ni? JAG HAR VUNNIT! Jag ska åka till Spartan i Motala i augusti och träna en hel helg, yippiie!
Sen var det dags för Spring Cross...
1:09:49 och en guldmedalj - på håret. Tappade typ 2 minuter nånstans på 2-3 km där det var rejält lerigt och rätt mycket NMT-stuk av varianten "ta sig fram i oländig terräng" eftersom stigen som vi skulle springa på hade blivit typ... ett träsk. Yes, well - nog för att man efter NMT har blivit ganska van vid lera, men 30 cm djup lera i kategorin "snor dojorna" (jag vet, för den försökte!) är inte trevligt. Vid varvningen låg jag nån halvminut efter tidsplanen och var väldigt irriterad över att ligga efter. Tuggade på så gott det gick, kollade mellantiderna vid km-skyltarna och det var också en del enklare på andra varvet att veta hur man skulle springa där det var lite jobbigt! När det var 3 km kvar hade jag 18 min till guldet vilket jag visste att jag förmodligen skulle fixa, vid 2 km 12:15 och jag lyckades precis hålla 6-fart sista 2 km. Några rejält tuffa backar hade vi här och var och kombinerad med all lera och "trafikstockningar" så är jag nöjd med att ha fixat guldet, nöjd med att jag höll ihop sista kilometern och la i en ordentlig spurt på slutet och orkar inte vara irriterad över att jag inte satte nytt PB. Så.
I morgon blir det mer löpning på BBC, det blir MOJO Yoga och nåt överraskningspass. Nu - VILA och MAT! (åh och förresten Suzan, presenten kom väldigt väl till pass!)
Började med tidig uppstigning och Blogger Boot Camp. Ett jätteroligt Spartan-pass som var en ganska bra genomkörare inför löpningen sedan. Jag maskade som sjutton på benövningarna men annars var det svårt att inte ge järnet....
Och vet ni? JAG HAR VUNNIT! Jag ska åka till Spartan i Motala i augusti och träna en hel helg, yippiie!
Sen var det dags för Spring Cross...
1:09:49 och en guldmedalj - på håret. Tappade typ 2 minuter nånstans på 2-3 km där det var rejält lerigt och rätt mycket NMT-stuk av varianten "ta sig fram i oländig terräng" eftersom stigen som vi skulle springa på hade blivit typ... ett träsk. Yes, well - nog för att man efter NMT har blivit ganska van vid lera, men 30 cm djup lera i kategorin "snor dojorna" (jag vet, för den försökte!) är inte trevligt. Vid varvningen låg jag nån halvminut efter tidsplanen och var väldigt irriterad över att ligga efter. Tuggade på så gott det gick, kollade mellantiderna vid km-skyltarna och det var också en del enklare på andra varvet att veta hur man skulle springa där det var lite jobbigt! När det var 3 km kvar hade jag 18 min till guldet vilket jag visste att jag förmodligen skulle fixa, vid 2 km 12:15 och jag lyckades precis hålla 6-fart sista 2 km. Några rejält tuffa backar hade vi här och var och kombinerad med all lera och "trafikstockningar" så är jag nöjd med att ha fixat guldet, nöjd med att jag höll ihop sista kilometern och la i en ordentlig spurt på slutet och orkar inte vara irriterad över att jag inte satte nytt PB. Så.
I morgon blir det mer löpning på BBC, det blir MOJO Yoga och nåt överraskningspass. Nu - VILA och MAT! (åh och förresten Suzan, presenten kom väldigt väl till pass!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)