måndag 23 april 2012

Tågstrul, NMT-pass och R.I.P Ragnar...

Började dagen med att städa ur gästlägenheten vi bott i och frukost i lugn och ro. Buss in till Centralen för att ta tåget hem, handla vettig lunch nånstans på vägen (riktigt goda wraps blev det och citrussallad till), hitta rätt perrong. Avgångstid 11.14 blev 11.25 som blev 11.40 som blev 12.00 och jag hoppade av ilska, svor över SJ och sa att jag fixar en timmes försening men mer klarar inte tidsschemat!

Det slutade med att vi blev ganska exakt en timme sena från Stockholm, hämtade in ungefär tio minuter fram till Lund och tappade bort dem igen mellan Lund och Malmö. Landade således i M-ö 16.45 i stället för 15.45 som jag hade planerat. Men okej, vi skulle hinna hem om - hade vi blivit mycket mer försenade hade jag fått byta om till (skitiga) träningskläder och dra direkt till Bulltofta och NMT och stackars J hade fått släpa hem all packning på bussen själv. Nu var vi hemma ungefär 17.25 vilket innebar att jag hade 20-25 minuter på mig att hitta och ta på mig kläderna och stoppa i mig en macka. För visserligen behöver jag en vilodag men jag behövde NMT-passet mer, så vilodagen tar jag i morgon, jag lovar på heder och samvete!

På Bulltofta väntade Daniel och han hade planerat ett härligt pass som innebär att släpa tre stockar och göra övningar med dem på olika sätt. Efter första transportsträckan döpte han stockarna till Ragnar och förklarade att det var en stridskompis som var skadad och som vi därför skulle släpa med oss. Det blev situps med stock, armhävningar på stock, benböj med stock, planka på stock och mycket annat roligt. Sen körde vi stafett där vi enskilt skulle springa med stocken uppför en backe till rundningsmärket och ner igen medan resten av laget körde situps, armhävningar m.m. Stocken var så tung att jag inte kunde lyfta upp den och springa med den utan tvingades släpa den. Vidare med stockarna, upp över backen och ner på andra sidan. Här dags för ytterligare en stafett - spurt upp i backen, ålning neråt (hej, blåmärken, välkomna tillbaka!). Schysst att åla i brant utförsbacke, det blir mycket lättare. Tillbaka uppför backen med stocken, sedan ner i skogen, Här förklarade Daniel att nu hade vi burit vår kompis Ragnar i tre delar till sjukstugan där han hade blivit ihopsatt och nu var en lång stock som vi alla bar på. Jättekul, det krävdes rätt mycket samarbete för att ta sig över och under hinder och det var klart enklast att springa i takt.

Efter Daniels avslutande övning där alla ålar under alla andra i plankan förklarade han att tyvärr dog Ragnar ändå så vi fick bära honom i sakta mak till "begravningsplatsen" vilket blev kvällens tragiska avslut. R.I.P. Ragnar :-)

Kom hem, slängde in alla leriga grejer i tvätten, duschade, stoppade i mig mat, ska nu försöka packa upp det viktigaste och förbereda morgondagen. Cykla eller ta bilen? Cykla om det blir civiliserat väder, tror jag. Annars går det ju åt pipsvängen i stegräknartävlingen...

Inga kommentarer: