lördag 24 mars 2018

Lyxig vegetarisk lasagne med svamp, rotsaker och tryffel

Tänkte jag skulle dela med mig av maten jag har lagat i dag. I går var det matlådans dag som jag firade med att missa lunchen och äta biff o bea till middag, så i dag tog jag igen det och lagade en rejäl omgång lasagne. Originalreceptet är från Allt om Mat men jag var inte riktigt nöjd så jag har gjort om det en hel del ;-)

Det här är en s k "vit" lasagne, alltså utan tomatsås. Jag älskar svamp, tryffel och ost så den är helt i min smak. Receptet är lakto-ovo-vegetariskt och jag kommer lägga till tips om hur du gör den vegansk om du vill. Nu kör vi!

Du behöver:
500-700 g rotsaker (selleri, palsternacka, persiljerot funkar bäst, eventuellt en morot)
persilja - färsk eller fryst

500 g svamp
vitlöksklyftor
1 purjolök

50 g smör (eller vegetabiliskt alternativ)
1 l mjölk (eller valfri vegetabilisk, jag körde hälften komjölk och hälften havremjölk i dag)
1 dl vetemjöl
grönsaksfond eller lantbuljong eller liknande
Tryffelolja eller Zeta svampcrème med tryffel

2 pkt mozzarella (eller veganskt alternativ eller skippa det helt)
1 paket färska lasagneplattor, 200-300 g (vill du laga veganskt och det inte finns färska lasagneplattor utan ägg så ta torkade och ge dem ett snabbt uppkok så de blir hanterbara)

smör/olja, salt, svartpeppar, vitpeppar 


Skala och ansa alla grönsakerna. Skär rotisarna i små kuber eller bitar och rosta dem i stekpannan i en klick matfett. När de börjar bli lite trevliga och brynta vänder du ner valfri mängd persilja. Salta och peppra.

Strimla purjolöken, skiva svampen, krossa eller hacka vitlöken och stek allt det tillsammans i en klick matfett. Salta och peppra under tiden.

Dra igång ugnen på 200 grader.

Gör tryffelbechamelsås. Smält matfettet, tillsätt vetemjölet, veva ihop tills det är klumpfritt, tillsätt mjölken lite i taget och vispa ordentligt mellan varven. Koka upp under vispning så det inte bränner fast (lättare sagt än gjort!). Jag brukar piffa min bechamelsås med 1 msk grönsaksfond (men det funkar lika bra med buljongpulver eller buljongtärning) och lite vitpeppar, däremot passar inte muskot i detta receptet så skippa det. När såsen kokat klart (2-3 minuter) är det dags att smaksätta med tryffelolja eller svamp/tryffelkräm, jag hade ungefär halva burken svamp/tryffelkräm i min så smaka av under tiden. Det ska smaka tryffel men inte "tvåligt"! Salta till sist (om du saltar medan eller innan såsen kokar så bränns den vid lättare).

Nu bygger du ihop lasagnen. Lägg gärna lite sås i botten och varva sedan lasagneplattor, rotisar, svamp och sås - avsluta med sås och lägg på mozzarellan överst. Originalreceptet säger att man ska riva mozzarellan men jag brukar faktiskt bara skiva den tunt och jag brukar också ta ungefär 1/3 av osten och lägga i nåt av de mittersta lagren av lasagnen för att det blir smaskigare så.

Lasagnen får sen stå i ugnen i 20-25 minuter tills det bubblar i kanterna och den får en fin gyllene yta. Under tiden hinner du diska (ja, jag vet att lasagne är pyssligt och producerar mycket disk men det här är väldigt gott och väldigt matlådevänligt så gilla läget ;-)). Det är väldigt gott med en sallad till om du ska äta den direkt. Jag får ut ungefär 6 portioner av detta receptet så det blir middag plus 5 matlådor - perfekt!

torsdag 22 mars 2018

Jamen jadå. Det tar sig.

Utvecklande vecka det här. Seriös träning på att prioritera, organisera och planera!

Efter de senaste veckornas stress och press insåg jag mitt eget behov av att "styra upp verksamheten". Det närmar sig månadsavslut och jag har en massa fasta uppgifter att lösa på jobbet. Så jag har bokat upp tid i jobbkalendern för att få undan dem i tid. Resultatet av det blir helt knäppt att det finns MERA tid, inte mindre. För när det plingar till i datorn med hint om en uppgift att lösa så gör jag den - där och då. Bockar av den på listan och går vidare. Jätteskönt!

Produkten av det är att jag jobbar mig ikapp, får undan mer och mer "gammalt" och känner mig lugnare. Då blir jag både gladare och trevligare och känner att det finns utrymme i min personliga kalender för att träna - och träning blir jag glad av, det är sen gammalt. Typiskt bra :-)

Så jag inledde helt kaxigt veckan med morgonjogg i måndags. En halvtimme i lugnt tempo, det var svinkallt men fantastiskt vackert i soluppgången! Tisdag var det dags för Runacademy på kvällen så jag tränade inte på morgonen men ångrade bittert att jag inte ställt klockan en halvtimme tidigare. För det hade snöat, sån där lätt, fluffig, Disneyfilmssnö och HUR gärna hade jag inte tassat runt i den i min pyttelilla skog? Jag fick njuta av snölandskapet medan jag cyklade till jobbet i stället och till kvällen hade det töat bort. Så var det med det...

Terminsstart för Runacademy med runt 70 glada löpare som vi delade upp i fem grupper. Jag hade medel/tuff grupp för nya deltagare och serverade klassikern "45 minuter om löpteknik med illustrerande övningar" och hade riktigt roligt, hoppas deltagarna också tyckte att det var härligt och givande!

I går hade jag veckans lyxigaste dag som inleddes med ett lugnt pass för mage/rygg på gymmet. Jag följde upp med frukost vid skrivbordet och en halvtimme hos kontorsmassören, sen hade jag ett kul externt möte och så kom jag på att jag borde äta lunch så det blev en fin tonfiskmacka från min kompis Kaffemannen under eftermiddagen innan jag avslutade arbetsdagen med en telefonkonferens och cyklade hem till ledig kväll, fish&chips och kattmys i soffan. WIN.

Dagen i dag blev inte alls lika trevlig men jag kämpade på ändå. Jag hade tänkt gymma på morgonen, sov ohyggligt dåligt och var svintrött i morse men bestämde mig för att köra på. Möttes av ett knökfullt gym och var nära att vända i dörren för jag ORKADE bara inte. Skivstängerna var tydligen väldigt attraktiva för det fanns inte en chans att haffa en, så jag planerade om benpasset. Tunga benpressar och enbensövningar. Nedkliv, utfallskombinationer, bollindrag, enbens höftlyft, enbensmarklyft med kettlebell. Gott så. Trött blev jag ändå men saknade marklyften, jag får köra ett bonuspass i helgen :-D

Hjärnan har varit något seg men fick bra hjälp av min planering i kalendern och jag kom ganska bra i mål med det jag tänkt mig i dag. Cyklade sen raka vägen från kontoret till Bulltofta för två PT-pass och var hemma kvart över sex. På en timme hann jag packa upp, duscha, byta om, värma och äta middag och precis när jag var klar ringde det på dörren med min varuleverans från Coop. Veckohandlingen uppackad och klar, skönt!

I träningsveckan saknas det ett gympass, ett löppass och ett yogapass. Det lär ju gå att klara av under helgen tänker jag, i morgon blir det vilodag och det känns just nu väldigt välbehövligt. Fast jag anar att det kommer hjälpa bara jag går och lägger mig i tid i kväll ;o)


söndag 18 mars 2018

Träning, stress och prioritering. En handbok.

"Handboken jag önskade fanns" kanske snarare. Eller åtminstone mitt försök på att vägleda lite i detta eviga pusslande - när kommer träningen att hjälpa, och när kommer den stjälpa?

De senaste veckorna har varit galet tuffa och jag har fått pussla och prioritera för att få ihop det. Valet att prioritera träning har ibland inte ens varit ett alternativ, ibland har det varit en nödvändighet.

Först hade jag det extremt tufft på jobbet - och under den perioden handlade det mest om att prioritera återhämtning och bra mat, inte att försöka knö in träning också när hela kroppen redan gick på högvarv. Insikten fanns där att en lugn löprunda eller en promenad kanske skulle kunna hjälpa mig, men energin att ge sig ut fanns inte. Så jag gick runt på min transportcykling och mina utomhustimmar som instruktör och PT och sen fick det vara bra med det.

Sen, när jag hade hunnit komma ikapp och stressa ner var det dags att prioritera in träningen igen. Lugna morgonjoggar med andningspauser och pass på gymmet utan för mycket krav på mig. Bara att gå dit, att jobba på ren rutin med övningar jag känner igen. Efter det kom en ny svacka då en sjuk gammal katt sammanföll med att Joakim var iväg på en 10-dygns övning och inte var nåbar hela tiden. Det var rätt så tufft - ifall det värsta skulle hända. Nu står Herr Katt fortfarande på benen och vi tror inte han är på gravens rand, men det är klart att det påverkar.

Samtidigt har det varit både kallt och snö och lite allmänt stökig vädersituation som har gjort att det har varit lite mindre lockande att springa. För annars är det ju rätt enkelt att man åtminstone knyter skorna och smiter ut och joggar en kortis, nu har den tröskeln varit ganska mycket högre.

Det som hela tiden har varit mitt mantra under dessa månader har varit "det är okej". Vad jag än känner för är okej. Om jag har lust att bara ligga på yogamattan och glo i taket är det fine, om jag lyfter tungt eller springer backintervaller är det också helt okej. För det går liksom inte i det läget att tvinga fram energin eller att göra något jag inte har lust att göra. Däremot lägger jag lite extra energi på att förbereda "ifall att". Som att packa träningsväskan och förbereda frukosten så att jag lätt kan åka och träna om lusten finns där. Sen kan det hända att jag istället vaknar med migrän och inte har minsta lust att träna och då får jag acceptera att det är som det är. Jag har också försökt att planera med lite extra utrymme för att slippa stressa. Att ha en extra kvart att äta frukost i eller lite extra tid för dusch på gymmet är guld värt för en stresspåverkad hjärna.

En annan grej jag har konstaterat är att det går ganska bra att häva jobb-stress med träning, däremot "privatlivs-stress" kan vara svårare att träna bort. Kanske för att träningen är en del av det privata, jobbet är jag betydligt bättre på att koppla bort när jag är ledig.

Om jag ska dela med mig av några råd för den som undrar när man kan avhjälpa stress med träning är det nog dessa:
1) Äta, sova och kramas är prioritet. Hinner du inte äta ordentligt och återhämta dig så kommer inte kroppen heller ta till sig träningen.
2) Acceptera mantrat "det är okej". Klanka inte ner på dig själv om du inte lyckas följa din plan, beröm dig själv när det går bra och acceptera att det ibland inte går.
3) Var lite extra lyhörd för kroppens signaler. För mig är migrän och dålig sömn varningssignaler som berättar för mig att stressnivån är farligt hög och då finns det på sin höjd utrymme för yoga, ingen hårdare träning.

Nu har Joakim varit hemma i helgen och vi har hunnit träna två pass tillsammans förutom att vi har ätit god mat, sovit och kramats. Jag har fyllt på mina lager och känner mig lugn och harmonisk igen, känslan av "evigt spända käkar" har släppt och andningen hittar ner i magen igen. Redo för ny vecka. 

Den här donnan har inga problem med sitt livspussel i alla fall ;-)

onsdag 14 mars 2018

Igång igen!

Terminen med Runacademy har smygstartat! Vi hade provapåpass i går och det var typ 35 glada löpare som hängde med oss ut i leran. Ett kortare enklare pass med uppvärmning, dynamisk rörlighet, löpskolning och 2 x 6 x 30 sekunder intervaller. Tillgängligt för alla.

Superkul att få mjukstarta lite med ett provapåpass innan det är skarpt läge på tisdag. Blir du också sugen? Hela vårens planering hittar du här!



onsdag 7 mars 2018

Livet händer. Jo, så är det!

Två dagar bakom mig som har varit röriga, där inget har gått som planerat och där jag har fått freestyla hej vilt. Den här veckan som skulle vara så planerad och organiserad... Nä, det blev den inte. För livet hände liksom.

Måndag hade jag egentligen tänkt att jag skulle köra ett yogapass men det... blev inte. Tisdagen blev bara helt kaotisk och uppochnervänd. Jag var på jobbet före åtta, sen höll jag och mina kollegor i utbildning från 9-12. Avslutad utbildning gled sömlöst över i teammöte och plötsligt var klockan 13.35, jag hade inte fått nån lunch och hade möte igen kl. 14. Galopperade iväg och hämtade sushi och slängde i mig hälften medan jag röjde i mailboxen en kvart, sprang på möte och åt sen klart min "lunch" vid tre. Satt kvar på jobbet en halvtimme och cyklade sen hem.

Planen var att springa en runda men det hade töat och började sen frysa på när solen gick ner så löpning var en typiskt dålig idé. Däremot promenerade jag ner och hämtade ut alla skor till Runacademy-ledargänget på utlämningsstället, och jag yogade en halvtimme. Sen kom jag på mig själv med att vara småsur och insåg att jag nog behövde äta - och så bortåt kvällen insåg jag att Herr Katt verkligen inte var sig själv och matvägrade. Jaha. Tvångsmatning med vätska och hålla tummarna för att allt är bra...

Var uppe i natt vid tre och kunde inte somna om innan jag hade hämtat upp Herr Katt i sovrummet. Han var fortfarande inte alls pigg så när det var dags att gå upp visste jag att det där med morgonpass på gymmet för att sen åka till kontoret skulle bli ersatt av telefonkö hos veterinären och jobb hemifrån. Messade info till chefen som okejade en hemmaarbetsdag, väntade på att telefonslussen skulle öppna och fick en snabb tid. Jobba lite, 1½ timme hos veterinären med provtagning och undersökningar, hem tre timmar (jobba + äta lunch), retur för ytterligare undersökning, hem och jobba lite till. Extra jobbigt såklart att det händer en sån här vecka när Joakim är ute på övning och knappt går att få tag på ifall det värsta skulle hända...

Rörigt. Och hur blev det med mat till mig? Nja. En frukostmacka, sedan soppa och ostsmörgås till lunch, och en smoothie till mellanmål på eftermiddagen. Något tunt. Men Herr Katt lider i alla fall inte av något obotligt eller dramatiskt (vi har uteslutit allt som är riktigt hemskt) och de sista provsvaren plus ytterligare en koll nästa vecka ska förhoppningsvis leverera ett facit. Så jag kan släppa min oro och försöka ordna upp resten av veckan nu! Kvällen tillbringade jag med NMT på Bulltofta. Det kom blötsnö och det var äckligt på cykelbanorna, men ute i skogen var det magiskt, vitt och vackert! Älsk på det. Helt underbar kväll där atleterna fick jobba hårt och min hjärna hann lugna ner sig lite.

Han här <3 Min bästa fyrbenta vän.
Hur jag ska styra upp veckan återstår att se. I morgon ska jag på frukostseminarium så då hinner jag inte morgonträna (eller jo, om jag åker hemifrån typ FEM men det händer ju inte!) men jag har ett PT-pass bokat på Bulltofta på sen eftermiddag och det kan eventuellt bli löpning dit och hem. Fredag morgon KAN det gå att hinna till gymmet om jag är lite smidig. Helgen har redan massor med träning planerad så det ordnar nog upp sig. Det är inte hela världen - livet händer, och det är okej.

söndag 4 mars 2018

Race Report Stävie Trail 2018 - veckans träningspass

Ja, så blev det - det enda jag hann med i egen träningsväg denna veckan var ett 13 km terränglopp. Så kan det gå. Fast cyklingen till och från jobbet har kostat lite extra pga först blåst och sedan snö, jag har haft lite instruktörspass och mycket på vuxenjobbet så det har varit lite kärvt med planeringen. Siktar på bättring kommande vecka...


Tack vare en snäll NMT'are blev nummerlapparna uthämtade redan i onsdags vilket innebar att vi inte behövde vara aptidigt i Stävie utan kunde ta det lugnt hemma. Jag hade investerat en hundralapp i ett par välgörenhetsstrumpor som gav plats i första startgruppen på långa distansen kl. 11.10 så det var hålltiden - vi var där vid tiosnåret och hann med bajamajakö, socialt umgänge och lämna överdrag i bilen innan det var dags att springa iväg. Det var väldigt lätt att hitta rätt i dag, uppsprungen stig på tunt lager snö, så inga tveksamheter på bansträckningen i alla fall!

Snabbaste startgruppen startade 3 minuter efter mig och de som tänkte vinna loppet kom dundrande i hög hastighet så jag skuttade ur spår och släppte förbi för att få ha det trevligt. Brist på distansträning och glömd astmamedicin innebar att jag ändå inte hade några höga förhoppningar utan mest skulle ta mig runt. Vid 4 km funderade jag seriöst på att bryta, kort därefter kom ett halvtamt rådjur kutandes tvärs över stigen, sen var jag så himla törstig och längtade efter vattnet vid varvning och bestämde mig för att fortsätta. Vid milen ungefär kände jag att nä, NU räcker det baskemig men sen kom jag på att fast skogsplätten är försvinnande liten så har jag inte en chans att hitta till målet om jag inte följer snitslad bana :-D

Sen fick jag lite extra energi av att se ett par randiga strumpor framför mig, kämpade mig ikapp och förbi och peppade min medlöpare, sista biten genom skogen och så den breda vägen där man brukar kunna gasa men som var livsfarligt hal i dag och det blev inte mycket till slutspurt i år alltså. Men i mål kom jag, mådde lite smått illa men fick i mig bulle och chokladdryck och så styrde vi hemåt.

I vanlig ordning frös jag oändligt mycket i blöta kläder så jag slängde mig i duschen rätt omgående innan en sen lunch och lite soffhäng. Plus tvätta svettiga kläder som också kändes prioriterat. Sen var jag vansinnigt glad över att jag lagade lasagne redan i går för det var SÅ skönt att bara värma mat när vi blev hungriga igen!

Sen skjutsade jag Joakim till tåget och vet att 10 övningsdygn väntar i horisonten så vi ses inte förrän mot slutet av nästnästavecka, lite segt. Han tittade dock i frysen och konstaterade att det finns massor med matlådor så jag kommer inte "svälta jätteihjäl"! Nu - Mästarnas Mästare, benen i högläge och en stor mugg te. Välförtjänt.