torsdag 20 april 2017

Steg för steg, dag för dag.

Det är ett himla tempo den här veckan alltså. Det känns som om jag ska klämma in precis allting. Fast det är inte så konstigt eftersom jag ska vara LEDIG nästa vecka - egentligen kan jag inte vara ledig sista veckan i månaden nånsin men den här gången har jag gett mig tusan på att det SKA gå. Jag har fixat och trixat med logistik, bett om hjälp till höger och vänster och förberett enligt alla konstens regler. Jag tror på projektet och alla har verkligen ställt upp när jag har bett om det - TACK!

I går hade jag en fullsmockad arbetsdag, var hemma och vände och sen nere på Bulltofta där jag hoppade in som instruktör för Nordic Military Training. Var egentligen inte schemalagd men ställde upp när det var kris eftersom jag har fått tacka nej till två pass denna månaden, ett pga min operation (instruera samma kväll kändes lite overkill) och ett nästa vecka.

I dag var det ungefär samma sak - tidigt på kontoret, mosa mig igenom att-göra-listan, hem och vända och byta om och ner till Bulltofta för att köra två pass löpcoaching. Det var lite rått och blåsigt ute så jag fick själv hålla igång ganska bra för att hålla värmen men det gjorde inte så mycket.

Precis som på jobbet kör jag en att-göra-lista hemma för att säkerställa att allt är i rätt ordning innan min ledighet. Så efter att ha sprungit klart åkte jag till zooaffären för att handla kattmat och kattsand så att Joakim slipper hålla ordning på den biten i min frånvaro. Sedan hem för att laga middag, plocka ihop det som ska packas och hämta ner en väska från vinden.

För övrigt har jag kommit på det enklaste sättet att packa för träningsresor. Jag plockar helt enkelt ihop det jag spontant känner att "det här vill jag absolut ha med mig" från garderoberna och lägger fram på sängen. Sen sorterar jag upp i högar och i dag konstaterade jag att jag kanske inte behövde fullt så många sport-bh'ar men behövde komplettera med lite T-shirts och lite "civila" kläder. Plus ett par grejer som fortfarande hänger på tork men de hinner jag plocka ner i morgon.

Jag hade absolut kunnat fixa alla möjliga grejer i morgon kväll. Men eftersom Joakim och jag får lite kort helg tillsammans då jag sticker redan lördag så kändes det viktigt att få undan så mycket som möjligt för att få en hyfsat lugn fredag kväll och lördag morgon. Sen är jag ju expert på att resestressa så alla sätt är bra för att försöka tygla den stressen lite!

Nu är det bara en fredag kvar med checklistor och överlämningar att bocka av, sen ska jag hem och packa ihop det sista i lugn och ro och lördag bär det av mot Portugal och en ensamvecka i solen - fast ensam är en aldrig på en träningsresa ändå, det är så lätt att träffa andra med samma intressen. Det var ett spontant beslut att boka en sista-minuten-plats men jag ser verkligen fram emot en veckas träning, sol (med lite tur) och tid för återhämtning! 

tisdag 18 april 2017

Skog. Glittrande ögon. Flåsiga leenden. Löparglädje i kubik.

Helt ärligt så var kvällens pass nog något av det roligaste jag har coachat och jag är fantastisk nöjd med kvällen. Där gårdagen präglades av brist på energi och ett långpass som blev en promenad så var det en helt annan känsla i kväll.

Under dagen har jag varit på återbesök hos kirurgen och är besiktigad och godkänd utan anmärkning vilket säkert också bidrog till en viss mental lättnad. Allt är helt och bra, läkningen går som den ska och jag har inga restriktioner utan kan göra vad jag vill nu.

Kvällens pass var ett trail-intervallpass. Camilla och jag åkte ut till Bokskogen lite tidigare och snitslade och planerade. Fyra slingor la vi upp från en central mötesplats. Två enkla och två trixiga - de enkla följde befintliga stigar, de trixiga var av karaktären "rätt ut i spenaten" och ganska mycket off-road. Vi sprang 30 sek ut på en slinga, vilade 15 sek, sprang 30 sek tillbaka och hade sen 30 sek på oss att byta till nästa slinga.

Det var så himla kul! Varannan slinga var enkel och det var bara att mosa på, varannan lite stökigare och ställde krav på hjärnan och på att sätta fötterna rätt. Mellan intervallerna möttes vi alla i mitten - med leenden, flås, rosor växte fram på kinderna och ögonen glittrade av löparglädje. Ett varv runt alla slingor, 3 minuter vila, ett varv till, 3 minuter vila - och så ett varv till för medel och tuff och de av basgänget som ville. Det ville de. Fantastiskt!

Det var bara glada leenden när vi avslutade passet med pepp, nerjogg och stretch och både deltagare och vi instruktörer kunde vara nöjda med vår insats. Det är ju det här som är grejen - att springa tillsammans, att peppa varandra och göra nåt man inte trodde att man kunde!

söndag 16 april 2017

When all else fails - go run anyway.

Jag sov som en klubbad säl i natt och kände mig helt virrig när jag vaknade. Som om jag aldrig vaknade riktigt, superkonstigt - för jag hade ju sovit tillräckligt länge, det visste jag.

Lite frukost och te brukar göra susen men jag fortsatte känna mig slö och Joakim var tydligen lika seg. Det är olyckligtvis så (som Joakim sa) att kroppen inte är en maskin. Om maskinen får bränsle och blir rengjord och servad och får vila så fungerar den prickfritt men kroppen responderar inte riktigt på samma sätt alltid!

Hursomhelst skrotade vi runt lite på förmiddagen och slökollade på tv och sånt och sen tyckte Joakim att han ville laga lunch (urgoda varma mackor med svamp och kyckling) och sen mådde vi mycket bättre båda två. Vi behövde tydligen energi - och mer än det vi hade fått i oss till frukost. Tur att en av oss är så smart att han fattar det :-)

Sen kändes det givetvis bättre och vi byltade på oss och stack ner till Ribban och gick en långrunda, väl hemma bytte vi om till löparkläder och dividerade lite om vad vi skulle hitta på men bestämde oss för backintervaller.

Uppvärmning i Joakims "bekvämtempo" som är något tuffare än mitt men jag tänkte att det var väl bra för mig. Sen körde vi 5 x 40 sek, 5 x 30 sek, 5 x 20 sek backe med endast joggen ner som vila. Det var inte jättebehagligt om man säger så, mjölksyran slog till rätt bra mitt i nånstans och de sista korta intervallerna gick på pannben. Men det gick. Joggen hem var däremot rätt pissig, avståndet till Joakim blev längre och längre och jag mosade på för allt vad jag var värd men utan större framgång. Som Katarina har lärt mig tänkte jag på prinsesstårta för att mota bort negativa tankar och fokuserade på att bara fortsätta springa, inte gå. Det gick, det med.

Jag inledde middagsprepp och cyklade bort till Maxi för att ströhandla lite - och kunde inte motstå prinsessbakelserna :-) För övrigt serverades det högrevsburgare i briochebröd med sallad och tomater, hemgjorda sötpotatispommes (icke-friterade sådana) och tryffelbea till middag. Bakelse och jordgubbar blev fint som efterrätt till Mästarnas Mästare! Och i morgon är vi lediga IGEN. Vilken lyx!

lördag 15 april 2017

Påskfys och påskmys och påskspring!

Långledigt = träningsmöjligheter. Särskilt nu som jag har tvingats vila ett tag!

I går blev det lugn löpning i 6 km tillsammans med Joakim och så fortsatte jag med en kvarts jobb med gummiband och bålstabilitet följt av yogafavoriten "happy hips" som stretch och avslut. Otroligt skönt! En dusch senare blev det snabb utelunch och ett varv på affären innan vi styrde mot svågers hem för påskmiddag och familjesamvaro.

Trött i går kväll men desto piggare i morse och vi drog till gymmet. Jag tänkte mig ett pass "gott och blandat" och så blev det. Uppvärmning med rörlighet, sedan fick ryggen kärlek i form av latsdrag och kabelrodd. Benen fick sitt sen, utfallskombinationen "butt of course" och baksidans favorit "finsk pinne". Efter det landade jag på mattan och jobbade med boll och bosu. Smala armhävningar på bosu, diagonallyft på boll, benlyft på boll, knä till armbåge på bosu. Jag avslutade med några omgångar långsamma och fokuserade sitbacks. Skönt!

Vi lyxade till det med smørrebrød till lunch (det finns en bra takeaway på centralen!) och jag laddade om för eftermiddagspasset. Ett lättare löpteknikpass som jag snodde ur Runner's World's upplägg för träningsläger under påsken. (Jag skippade tröskelpasset, det kändes inte alls intressant!) 3 km lugn löpning som uppvärmning. Därefter 2 x 20 m tripping, högt knä på vart tredje steg, hälkick på vart tredje steg, kombination av högt knä och hälkick samt Ravellisteg med fokus på aktivering av baksidan. Efter det blev det 5 x 80 m koordinationslopp i lite högre fart med gåvila emellan och så 1 km lugn jogg hem. 6 km in på kontot. Ett väldigt skönt pass som passade bra i dag.

Nånstans har jag bestämt att springa varje dag under helgen eftersom det går så relativt bra. I morgon tänkte jag dra med mig Joakim på nåt lite tuffare intervallbaserat och så springa en längre lugn runda på annandag påsk. Känns lagom. Nästa vecka kan eventuellt bli lite kaotisk på egenträningsfronten så jag ser till att fylla på i "träningsbanken" nu när jag är ledig! 

torsdag 13 april 2017

Hurra! Påskledigt!

Efter en strulig arbetsdag (vad är syftet med att maila ut att ni har öppnat ett system för dataleverans och sen sticka på påsklov innan vi har hunnit återkoppla att det inte alls går att lägga in data?) cyklade jag hem, chillade i soffan en timme och vände sen cykeln retur mot Bulltofta.

Två pass PT-löpning väntade - en duo och en singel. Duon fick jobba med lite teknikdelar och en fantastisk intervallstege, fick tips om de sista veckornas träning fram mot halvmaran och möjlighet att ställa alla frågor de kom på om vad de ska tänka på i sin teknik och sin planering. Singeln fick instruktion i grundläggande löpteknik, springa sig lite trött för att hjälpa mig hitta teknikfel, träna på tempoväxlingar och stegringslopp. Jag hann med att tillryggalägga nio kilometer under passen - uppjogg, nerjogg, lite intervaller och grejer. Det kändes riktigt bra! Kroppen kommer ihåg att det är sånt vi brukar göra, magmusklerna samarbetar och ja - det var allmänt gött faktiskt.

Nu är det påsklov. Fyra långa lediga dagar som jag har firat in med bakad potatis med skagenröra och en kall öl. Varmt te och lite godis från påskägget jag fick av min snälla chef. Benen upp och vila. Ingen väckarklocka i morgon men stora planer för fyra dagars ledighet. Hurra!

tisdag 11 april 2017

Tillbaka till löpspåret

Sista passet innan operation var med Runacademy och även det första passet efter operation blev med det goa gänget ute på Bulltofta. Förra veckan hade jag bett om att få springa så lite som möjligt, i dag hade jag haffat åt mig en uppgift som innebar att jag inte behövde springa mycket och slapp förevisa övningar som jag inte kände mig helt hundra på att vara okej med. Jag joggade med på uppvärmningen, gjorde rörlighetsövningarna lite försiktigt, fuskade med löpskolningen och hetsade gänget i backintervaller.

Det var skönt att få springa igen men det märks att magmusklerna har fått lite stryk av operationen. De blir supertrötta på nolltid så där har jag nog lite rehab-jobb att göra.

För övrigt har jag varit på jobbet i går och sen gjort i princip ingenting hela kvällen, i dag hade jag även en PT-kund efter jobbet så det börjar likna vanlig vardag igen. Längtar mest tills jag får plocka bort det hiskeliga plåstret på magen som ska sitta kvar några dagar till, i övrigt känner jag mig rätt funktionell och kan göra det mesta. Fast jag försöker att inte lyfta tunga saker och att ta det lugnt med "hopp och skutt" tills jag känner att jag börjar få kontakt med magen!

söndag 9 april 2017

Hej, kroppen! Kan vi prata om saken lite?

Holy sh*t alltså vad jag har känt mig mosig - men nu börjar det vända.

Torsdagen var riktigt jobbig. Både sköterska och läkare hade lovat att det skulle kännas mycket bättre men det var inte som jag hade tänkt mig i alla fall. Magen jättesvullen, oändligt trött men utan att kunna sova ordentligt, öm överallt. Dagens projekt var en promenad till postlådan och en dusch och sen var jag nöjd med att ligga i soffan resten av dagen!

Fredag gick det ändå nåt lite bättre och jag klarade av 2 x 10 minuter på cykel med en halvtimme i frisörstolen däremellan. Jag började bli rastlös och tyckte att det var en lagom aktivitet. Joakim kom hem på eftermiddagen och vi höll koll på nyheterna från Stockholm och så kom mina föräldrar förbi på kvällen och tog med oss ut för en bit mat. Nattsömnen sådär, hade ganska ont och blir liksom inte heller ordentligt trött av att inte röra på mig!

Gårdagen var ytterligare en tuff dag då jag tyckte att nu borde det väl ändå börja ge med sig men jag blev helt utmattad av en kort promenad på stan och en fika. Suck. Lyckades ändå ta mig ur soffan och hänga med ut och handla och hjälpa till lite med maten. Åtminstone var jag ordentligt trött på kvällen, somnade bums och sov som en liten gris till klockan kvart i sju.

I dag var det däremot skillnad och det kände jag redan i morse. Mindre ont, mindre svullen, mer energi - däremot absolut NOLL matlust men det går att jobba med om övriga bitar funkar. Började känna mig ordentligt stel i bröstrygg, nacke och axlar vilket givetvis inte är så konstigt. Joakim drog till gymmet efter frukost, jag gick ut och promenerade en halvtimme i vårsolen och rundade av med tio minuters snälla övningar med gummiband för att ge axlarna förutsättningar att hamna på plats och så blev det tio minuter på yogamattan med lite aktivering av magmuskler och lite rörlighet och avspänning. Skönt! Fast jag var totalt utmattad efteråt :-D

Nu är det dags att börja konversera lite med kroppen. Vad orkar vi, vad behöver vi och hur mycket är lämpligt? Tänker ändå börja försiktigt men transportcykling och rörlighet plus att jaga runt andra har första prioritet. Jag var nära att börja jogga under dagens promenad men bromsade mig själv. Det kanske hade gått bra men jag chansar inte, vilar hellre nån dag extra i detta läge.

Det är självklart att jag också påverkas av fredagens hemska händelse i Stockholm. Mitt älskade, vackra Stockholm. Jag är oerhört imponerad över alla som slutit upp och hjälpt till, över folkets insatser för att stötta blåljuspersonalen och över den tolerans och kärlek som syns tydligt. I fredags var det nån reporter från Malmö som kommenterade "människor här är oerhört rädda och oroliga och påverkade av både terrordådet och alla skjutningar som skett i stan". Jag håller inte med. Vi ska inte vara oerhört rädda och oroliga. Vi ska bete oss klokt, men vi ska också hålla fast vid tolerans, öppenhet och kärlek till våra medmänniskor. Och vi ska fortsätta dra vårt strå till stacken - göra det lilla vi kan för en bättre värld, på det sätt vi väljer. Så tänker jag.

onsdag 5 april 2017

Sista rycket och en operation i dagkirurgi.

I går, tisdag, var det "sista rycket". Jag började dagen med en snabbvisit hos tandhygienisten - det tog typ 30% av den tiden jag hade räknat med så jag var nöjd och glad när jag ankom till kontoret. Sen kastade jag mig över min lista med grejer som behövde göras innan min frånvaro i några dagar och jag släckte lite akuta bränder också. Så fort vi var klara med team-mötet skyndade jag mig hem, bytte kläder och stack till Bulltofta.

Två PT-kunder - en inne, en ute. Sen hann jag hem om för att flytta tvätten från tvättmaskin till torktumlare och byta jacka innan jag snabbade mig tillbaka till Bulltofta för en kväll med Runacademy. Vi var samtliga sju instruktörer på plats och jag hade bett om en uppgift som gav mig möjlighet att springa intervaller - det blev backintervaller med medel/tuff. Jag höll i dynamisk rörlighet samt löpskolning och sen lämnade jag över till Lara som gick igenom backteknik och höll ordning på intervallerna.

Jag sprang. Sprang för att få svettas och bli trött och flåsig, för att lugna tankarna i hjärnan, och för att det var roligt att springa i grupp. 5 x 45 sek och 10 x 20 sek betade vi av i rask takt utan mer vila än jogg ner. Mycket roligt! Vi joggade sen långsamt hemåt och stretchade i lugn och ro innan vi sa tack och hej.

Sen var det hem och bita ihop. Äta mat, mata katter, tömma lådor. Dricka - vatten,saft, vätskeersättning. Säkerställa rena handdukar och lakan på rätt plats och så den första av två duschar med Descutan för att få bort bakterier på huden som kan utgöra en risk vid operation. Rena kläder på och sen satt jag och slökollade på TV tills jag kände mig så trött att jag var säker på att somna.

Jag sov faktiskt oväntat gott med tanke på min oro inför operation av ljumskbråcket. Egentligen hade jag tid 10:15 men tisdag eftermiddag ringde operationskoordinatorn och undrade om jag kunde komma redan 08:30 och det tyckte jag givetvis var en bra idé. Det innebar dock väckarklocka redan strax efter halv sex eftersom jag inte fick dricka en droppe efter 06:30 men helst skulle försöka få i mig 400 ml innan dess. Jag hade 400 ml uppmätt sportdryck (socker, elektrolyter, BCAA) redo i kylen och var rätt törstig när jag vaknade så det var ganska gott. Fast jag hade hellre ätit frukost....

Dags att duscha då, en andra dusch med Descutan. Ren handduk, rena kläder på en gång till och precis som i går kväll inga krämer, deo eller parfym. Skapligt torr i hela skinnet vid det här laget alltså.... Min beställda taxi kom på utsatt tid och jag levererades i tid till kliniken i Lund.

Efter incheckning fick jag träffa narkosläkaren, fick en trendig sjukhusskjorta på mig, en nål i ena armvecket och en näve tabletter plus ett glas med nåt som jag trodde var vatten men visade sig vara en kortisonmedicin som gör att man mår mindre illa. Bra för den som har kräkfobi :-D Sen fick jag vänta en kort stund innan kirurgen kom och ritade på min mage och frågade hur jag mådde och efter ytterligare kanske tio minuter bar det av in till operationssalen. Där gick det fort. De skulle "bara förbereda lite" och kopplade upp mig på lite grejer och bäddade ner mig. Strax kom det en syrgasmask som jag skulle andas i och ungefär i samma veva tror jag att de sövde mig för jag hann bara med ungefär 8 andetag innan jag var tvärborta och det nästa jag minns är att jag vaknade i en skön säng till en pigg röst som sa "Hej, operationen är över och allt har gått bra".

Jag var skapligt virrig, hade ont och tänkte "hur i hela fridens namn ska jag klara av att åka hem i dag?". Men det tog sig. Jag fick lite smärtstillande som jag kände mig mer yr av och halvsov en stund. Sen fick jag vatten och började piggna till och konstaterade att jag fortfarande hatar mina glasögon som jag tvingades ha eftersom kontaktlinser och narkos är en dålig kombo. Sköterskan hämtade mina grejer så jag kunde meddela anhöriga att jag överlevt. Sen fick jag en kopp te som kan ha varit den godaste nånsin, och en macka. Sköterskorna var upptagna med en rätt dålig nyopererad patient i sängen bredvid och jag började känna mig rastlös. Fick mera dricka, var fortfarande inte hungrig men mådde definitivt inte illa.

En dryg timme efter att jag började vakna till mådde jag helt okej, blev utskickad på toaletten för att kolla så jag kunde kissa och sköterskan beställde min hemtransport en halvtimme längre fram. Jag blev av med nålen i armen (skönt, för den var i vägen!), fick på mig mina kläder och smorde in ansiktet med fuktkräm, enormt efterlängtat! Sjuktaxin hämtade mig och strax före två var jag hemma igen. Klar i knoppen men kroppen kändes (och känns fortfarande) rätt överkörd. Katterna hårdbevakar mig rätt konstant och jag har lyckats få i mig lite mat och dryck. Läkaren har lovat att det kommer kännas mycket bättre i morgon och det ser jag fram emot.
Före-efterbild. Sammanbiten i sjukhusskjorta. Infart i armen före op. Plåster på magen.
Det är så skönt att ha det avklarat så ni anar inte. Nu är det återhämtning och vila som gäller och inga tunga lyft på 2-3 veckor. Men snart, snart kan jag springa igen!

måndag 3 april 2017

The power of lists

Med min erfarenhet av att ha varit utbränd och stressad har jag lärt mig att LISTOR besitter oerhörda krafter. Det här är listans superpowers:
  • Listan ger dig möjlighet att tömma huvudet
  • Det som står på listan slipper du komma ihåg = hjärnan får vila
  • När du ser vad du ska göra blir det enklare att få det gjort
  • Alla uppgifter på en lista ger dig möjlighet att prioritera
  • När du ser uppgifterna framför dig kan du också stryka det som inte är prio
  • Listan ger en överblick över hur lång tid du behöver eller kan lägga på uppgifterna
  • När du stryker uppgifter på listan ser du också dina framsteg
  • En lista med alla uppgifter avbockade ger dig ett bevis på vad du har gjort

Och så ett tips: Lägg in en eller ett par roliga grejer på listan också - t ex en fikapaus eller en löprunda! Så får du en belöning på vägen.

I går listade jag mina träningspass att hinna med innan operationen och jag har betat av ett bra pass på gymmet i dag. Axelprehab, rodd, latsdrag, enarmsrodd med rotation, diagonallyft, bollindrag på två håll, skalbaggen, russian twist. Bra arbete för hela bålen och alla de bitar som brukar ta lite stryk hos mig.

I lördags skrev jag en lista över vilka uppgifter som behövde göras vilka dagar för att vara väl förberedd för operation. Som t ex att handla mat och dryck som jag vill ha hemma, laga matlådor, tvätta kläder. I dag har jag förutom en liten kompletteringsrunda på Ica betat av städning härhemma, färgat håret och paketerat rena kläder i påsar till kvällen före operationen och själva operationsdagen då jag efter dusch med specialtvål måste klä mig rent.

Listor är bra förberedelse för mig - jag kan komma hem från jobbet, läsa igenom listan och börja göra och bocka av utan att behöva tänka och planera, för jag har ju redan gjort det en gång när jag skrev listan. Det är tillräckligt mycket i huvudet ändå just nu och på jobbet ligger en motsvarande lista som fungerar på samma sätt. Kliv in genom dörren, plocka fram listan, gör. En bra planering spar tid och säkerställer att man inte missar något som är viktigt!

söndag 2 april 2017

21 km. Också ett sätt att utnyttja en söndag förmiddag.

Det var några veckor sen vi sprang ett tvåmilapass och ni kanske minns att jag räknade stolparna i milspåret i Torup på det passet för att sysselsätta hjärnan. I dag var det andra bullar. Löpningen har känts fjäderlätt i veckan och jag ville verkligen få in ett sista långpass innan operationen. Vi fnulade lite på var vi skulle springa och Joakim föreslog en annan långrunda - ner till Västra Hamnen och retur. Tja, varför inte? Jag cyklar visserligen delar av den vägen ungefär varje vardag men det är klart den går att springa.

Ungefär kvart i tio var vi redo att dra och joggade ner genom Trollängen till stigen längs bäcken och vidare mot Värnhem. Det gick oväntat snabbt att ta sig dit tyckte jag och vi fortsatte längs Kungsgatan, trasslade oss genom Slottsparken ner till hundrastplatsen, rundade Bo01 och sprang hemåt.

Där vid Värnhem på hemvägen började jag känna mig lite trött och jag hade även ont i båda stortår, en blåsa hade jag känt av sen sjunde kilometern ungefär men jag märkte att den andra stortån också började ömma. Fast då hade vi ju bara 6 km kvar så det var liksom inget att gnälla om. När vi passerade Bulltofta var vi nog rejält slitna båda två men 2 km klarar man alltid så det flöt på fint. Hela rundan präglades av att jag inte räknade kilometer eller stressade över något, jag visste att springer vi ner till Västra Hamnen och retur så blir det två mil ungefär och sen är det bra med det. (Att jag sen tassade fram och tillbaka på trottoaren framför kiosken där jag hämtade ut ett paket när vi var nästan hemma för att jag inte kunde sluta på 20,77 km talar vi tyst om....)

Trots pakethämtning klev jag in hemma strax efter tolv, vi hjälptes åt att organisera lunch medan vi turades om i duschen.  Jag tog av mig strumporna och möttes av två rejäla blodblåsor på stortårna som jag var tvungen att ta hål på och tömma. Lite mat i magen gjorde ändå rätt gott efter dryga två mil.

Eftermiddagen har spenderats med diverse projekt. Byta ut en trasig taklampa, rensa ett avlopp, koka ris till matlådor, laga middag, tvätta sunkiga springkläder, packa väskor, organisera livet. Sånt man måste göra. Sortera skräp och kasta också, undanplockat är skönt! Vi är ett bra team, Joakim och jag, vi hjälper varandra och ställer upp i stället för att sura över att vissa jobb är besvärliga och tröttsamma. Tack vare det kunde vi plana ut i soffan vid sju och titta på Hela England bakar och Mästarnas Mästare. Det har också varit en så pass späckad dag att jag inte har hunnit tänka på och oroa mig inför operation, vilket jag tror var bra för mig. Nackdelen var såklart att dagen gick fort och det blev inte så mycket tid för återhämtning men jag får väl ta in det senare i veckan.

lördag 1 april 2017

NMT. Det sköna i att inte tänka, bara göra!

Joakim chefade för dagens NMT-pass och jag hade lovat att hänga på. Som så ofta förr är NMT nån sorts räddningsplanka, en möjlighet att stänga av hjärnan och bara göra. I dag med en subtil twist - när jag började bli flåsig under uppvärmningen glömde jag bort att instruktören var min sambo också och följde instruktionerna utan att fundera på om han var ute efter mig personligen eftersom han vet mina svaga sidor ;-)

Vi började med lätt uppvärmning i kolonner och i armkrok. Sen bildade vi två led på gräsplan där vi stod växelvis framåt och bakåt i armkrok och sprang över planen fram och tillbaka, indianhopp fram och tillbaka. Efter det tror jag att vi sprang vidare till chinsräcket och där blev det cirkelfys. Löpning, chins, hopp över stock - två varv på den. Andra cirkeln löpning, enbens höftlyft, knä till armbåge.

Vi fortsatte upp till grytan sen om jag minns rätt (här hade jag definitivt kopplat bort all tankeverksamhet och gjorde bara som jag blev tillsagd) och jobbade i två grupper med var sin "skadad" som behövde bäras. Uppåt och neråt, byta konstellation, byta plats, däremellan långt led med armkrok, sitt ner, stå upp, situps. Mera bärande, armhävningar på led. Mera bärande. Ner i botten av grytan, alla i jägarvila, springa var sitt varv runt (inte det lättaste efter några minuter i jägarvila...)

Mera transport ner till gräsplan, två varianter på över/under. Lerigt och blött efter morgonens regn men soligt nu. Inte tänka, bara göra. Hoppa, krypa, hoppa, krypa, stå still i position, vänta, hoppa, krypa, hoppa, krypa..... Jägarmarsch tillbaka, 40 upphopp, stretch och nedvarvning och tack för i dag. Puh. Jag var blöt och lerig och fick täcka bilsätet med en av de plastsäckar som alltid finns i bakluckan av samma anledning!

Hem till dusch och torra rena kläder och lunch som kändes välförtjänt. Skriva inköpslista, handla, sen hann vi med en vända ner till Ribban för att titta på solen, havet och en massa glada hundar innan vi kom hem och lagade mat i dubbla omgångar - en gryta till matlådor och så en god laxpasta till middag i kväll.  En bra lördag som fyllde på energi. Ett långpass, ett gympass, ett Runacademy-pass kvar att bocka av innan jag tar lite tvungen vila. Kroppen orkar, jag ska bara ha med mig huvudet också!