onsdag 28 juni 2017

Åja. Efter lite vila kan jag absolut göra comeback!

Gårdagens vila gjorde susen, jag sov som en stock i natt och i morse var jag pigg som en mört. Snabb frukost och en skvätt te, sen cyklade jag mot gymmet. Där ägnade jag 50 minuter åt nån sorts prehab-pass av den lite tyngre sorten. Höft- och knästabilisering, axelrotationer, roddvarianter, latsdrag, diagonallyft och lite magövningar med stabilitetsfokus. Ett riktigt bra pass och en bra start på dagen.

Jag susade till jobbet och kollade läget och tog sen med mig en bunt papper för att ha "möte med mig själv" på Wayne's Coffee ett kvarter bort. Jag hade en grej jag behövde fördjupa mig i så jag tog ett frukostmöte med pappershögen och tuggade mig igenom materialet och skrev en rejäl punktlista att ta upp på kommande team-möte. Bra!

Till lunch lyxade jag till det med en "Superbowl" från Orkla. Faktiskt den godaste och bästa salladslunchen jag har ätit på länge! Bra mix i botten med quinoa, bönor och frön, finskurna grönsaker (grönkål, blomkål, broccoli, ruccola...), en fräsch grön ärtröra med lite mynta och så rejält med räkor. Inte blev det sämre av att man fick med sig en liten efterrätt också, chokladmousse med toffeecrisp.

Eftermiddagsjobbet klarade jag av med Tomas Ledin i lurarna och var faktiskt rätt nöjd med det jag åstadkommit under dagen när jag cyklade hem. Hemma landade jag på köksgolvet med katterna och kände inte minsta lilla lust att ge mig ut på den där planerade löprundan jag sköt upp i går men gjorde det ändå. Favorittights, kompressionsstrumpor och en tunn tröja som funkar i "typisk svensk sommar" - för dagen typ 18 grader, lätt molnighet och frisk vind. Dvs ganska varmt i medvind men svalt i motvind!

Första kilometern var fruktansvärt jobbig och jag ville i princip vända men koncentrerade mig på steget, hållningen, armarna och tuffade på. Efter 3 km släppte det och löpningen flöt på fint - jag gick i några brantare backar för att det kändes rätt och så la jag på 2 km på min planerade runda så jag fick in 12 km på springkontot i dag. Med lätta steg och jag hade helt klart orkat mer, men jag tar några kilometer till i morgon bitti i stället.

Av den lurande förkylningen är det i princip inget kvar och kroppen känns pigg så vi ska väl tro att "det var det" fast jag kommer fortsätta köra Coldzyme några dagar till "ifall att". Hursomhelst är jag skapligt nöjd med dagens träningsdos och jag känner mig mycket piggare än jag gjorde i går även om jag har tränat två pass i dag. Bra!

tisdag 27 juni 2017

Fast jag orkar nog lite till. Lite till.

Eller? 


Nä. Det är precis just i det läget som det är dags att dra i handbromsen - i alla fall om du är en sån som jag som har varit och nuddat vid den där berömda väggen, en eller flera gånger. Jag vet precis vilket läge jag är i när de tankarna kommer. När jag tänker att lite till, bara lite till, men sen så..... Ofta så här års, med kort tid kvar till semestern, när det ska klämmas in jobb, jobb och jobb i dubbeltempo på kontoret och egen träning och andras träning och hej och hå.

Precis då, när det blir så, då ska jag tagga ner och ta mig tid. Ta mig en eller två dagar, andas och ta det lugnt och återhämta mig. För handen på hjärtat - det är inte en löprunda eller ett styrkepass mer eller mindre som kommer göra skillnad för ett planerat lopp. Grundjobbet är ju redan gjort, en mil mer eller mindre i benen har ingen större effekt på min prestation, det är bara en mental grej.

Som i går. Jag kände mig under eftermiddagen lite raspig i halsen, lite snorig, ganska trött. Cyklade hem från jobbet, sen ner till Bulltofta för ett planerat PT-pass, hem och vände och bytte om, retur till Bulltofta för att instruera NMT. Min ursprungliga plan var att springa ett pass mellan PT och NMT men det var så himla tydligt att kroppen inte alls tyckte att det var nån bra idé och när jag kom hem på kvällen sen var jag helt färdig, totalslut.

I natt sov jag som en stock, vaknade i morse och kände mig så pass mycket bättre att jag packade simgrejerna och drog mot simhallen. Simmade 1200 m i ganska rask takt (nåja, för att vara jag) eftersom bassängen var nästan tom och tog mig sen till jobbet. Efter det var det egentligen planen att jag skulle springa en sväng men jag struntade i det. För om nån hade frågat mig - en PT-kund t ex - om hen skulle springa i motsvarande läge så hade jag sagt NEJ. Det är inte värt det, ta inte risken. Jag vill kunna springa ett långpass i helgen ju, inte dra på mig en förkylning - så då vilar jag hellre i kväll och ger kroppen alla chanser att krya på sig. Det går helt klart åt rätt håll, jag tror att Coldzyme och immunförsvaret tillsammans reder ut det här på bästa sätt - men bara om jag hjälper till.

Så jag hjälper till. Taggar ner ambitionerna, accepterar att det blir en mil mindre denna vecka, tvättar träningskläder och lagar mat. Yogar lite, andas, återhämtar mig. Då är det större chans att jag kan göra det av morgondagen som jag har tänkt mig.

Och vet ni? Jag har gjort mitt sista instruktörspass för vårterminen i går. Instruktörsrollen får vila i minst 6 veckor nu. Det innebär inga kvällspass på 6 veckor, bara egentid att göra med vad jag vill och behöver. Träna, vila, titta på TV, promenera i kvällsolen, bada, läsa, baka - precis vad som faller mig in. DET känns lyxigt efter den här våren som har bjudit på kvällspass efter kvällspass. Inga tider att passa. Under juli månad kommer även PT-verksamheten att ligga nere så att jag får en hel månad då jag kan samla kraft och inspiration inför hösten. DET blir fint. Jag älskar alla mina jobb men behöver ändå återhämtning - det börjar jag lära mig i alla fall!

torsdag 22 juni 2017

Att göra fast det inte går. Att springa för de som inte kan.

Det har varit två högintensiva dagar och jag försöker andas ut, landa, och tänka lite utanför min egen bubbla.

I går: Tidig väckarklocka, morgonsmoothie, in på gymmet klockan sju. En timmes fokuserat arbete med rygg och mage för att få axlarna på plats, ländryggen att jobba och alla diagonaler att fungera på kors och tvärs. Sedan till kontoret där det var full fart på allting, med löneutbetalning före midsommar och stundande semester fanns det rikliga mängder att ta tag i så det var bara att tugga på.

Direkt från kontoret till Bulltofta, en timmes löpcoaching ute (backintervaller i solsken, ja!), sen hem. Hemma i en timme ungefär och jag hann minsann både dammsuga nedervåningen och äta mellanmål innan det var dags att byta kläder och ta sikte på Bulltofta igen. Ett litet men taggat gäng NMT'are fick jobba omväxlande med löpning och styrka och jag fick själv hoppa in i en övning för att få ihop det på ett bra sätt så jag fick en liten pulshöjare och lite mera bålstyrka på köpet.

Sladda på cykeln in framför affären, ringa Joakim som var på hemväg och kolla om han ville ha nåt särskilt, handla viktiga saker. Bröd, leverpastej, kattmat, frysta hallon, bananer.... sen hem. Kramas, äta, vila i soffan, samla tankarna. Ställa klockan på tio i sex, sova.

I morse - väckarklocka, löparkläder på, ut. Det kändes tungt, jag bestämde att om jag bara klarar 3 km så är det också bra. Men längs vägen påminde jag mig själv om varför jag springer (för att jag kan, för att jag har mål att nå!) och det blev lättare - jag kom hem med 8 km på kontot och var supernöjd! Iskall frukostsmoothie med alla bra grejer i passade perfekt: Frysta bär, banan, kvarg, mandelmjölk, havregryn. Allt i ett och lite svalkande för att få ner eftersvettningen. En halvtimme senare var jag redo för duschen och så cykelturen mot jobbet. SÅ awesome med en elcykel alltså...det gör det mycket enklare att springa på morgonen!

Dagen i dag var helt vansinnig. Alltså vansinnig på riktigt. Konstiga frågor, overload i mailboxen, ett himla hattande mellan "sånt som måste göras" och "det här är superakut hjälp mig"-uppgifter. Halv två behövde jag en andningspaus och stack ut och hämtade en finkaffe och en bulle, tuggade sen på i en timme till innan jag bestämde mig för att ta midsommarledigt. Puh. Kom hem och var rätt färdig men möttes av en Joakim som helt kompetent hade handlat precis allting som behövs för helgen, tack älskling! Han tyckte jag skulle slippa slåss i affärerna och det var ju fantastiskt omtänksamt :-)

Och sen bestämde jag mig för att sätta ett högre mål med sommarens ultrasatsning. Backyard Ultra Sydkusten, snart. Jättesnart, faktiskt! Eftersom jag inte sprang Tjejmarathon men ändå tycker att deras insamling är superviktig så kommer jag donera 10 kr/km till insamlingen så får vi se hur mycket jag får ihop. Och så har jag uppmanat nära och kära att sponsra och peppa mig också, det kan bli några slantar till som går till Panzisjukhuset och Dr Mukwege. Jag gillar att springa för ett högre mål än bara mållinjen, det funkade kalas på Wings for Life så jag tar ännu en omgång med tanken "We run for those who can't" och ser hur långt benen bär!

tisdag 20 juni 2017

Gör det inte så komplicerat!

Jag har skrivit om tidigare att min bästa stresshantering är att sänka mina egna krav på mig själv och att skriva listor. Det funkar fortfarande, ibland behöver jag bara påminna mig om det!

I går t ex. Lite mycket på jobbet, raka vägen till Bulltofta för PT-timme och sen 90 minuters "egentid" innan jag skulle vara på Bulltofta igen och instruera NMT. Min ursprungliga plan var att helt enkelt springa ett pass däremellan men jag fattade att jag faktiskt behövde varva ner lite i stället så jag åkte hem. Åt mellanmål, klappade katter och andades i stället. Det var inte så att jag skulle dö av en vilodag och dessutom innebar vilodagen ändå 2 mil på cykel och två utomhuspass som åtminstone är motion även om de inte är träning för mig!

Samma sak i dag. När jag gick och la mig i går kväll kändes det som en briljant idé att springa en mil före frukost i dag men när väckarklockan ringde kändes det totalt omöjligt. Jamen - gör det inte så komplicerat. Ta på dig grejerna och ge dig ut och spring så länge det känns bra, det MÅSTE inte vara en mil för att vara okej. Så jag snirklade mig runt i närområdet i stället, kunde närsomhelst bryta och springa kortaste vägen hem - men fick ändå in 7½ km på springkontot i lugnt tempo och en härlig start på dagen.

Efter frukost och dusch cyklade jag till jobbet där det var en ganska lugn dag. Jag hade bett om ledigt från Runacademy i kväll för att sänka stressnivån lite men då vet jag också att det är lätt hänt att jag tycker att jag ska hinna med jättemycket på min "lediga" kväll. Därför skrev jag en ganska kort och enkel lista och la in i kalendern innan jag lämnade jobbet. Cykla inom cykelmannen för att justera växlar och spänna kedja (det gick på tre minuter så det var helt klart värt!). Röja på köksbordet. Betala räkningar. Dammsuga ovanvåningen (jo, faktiskt - "bara ovanvåningen" känns lättare och mer överkomligt och då har jag "bara nedervåningen" kvar i morgon och det känns också som en småsak). Städa katternas matplats. Yoga en halvtimme. Chilla i soffan. Klockan sju landade jag i soffan med middag och då hade jag ändå tagit några mikropauser medan jag betade av min lista. DET känns bra!

Jag är glad och nöjd, och jag känner mig ostressad. Jag behöver diska efter min middag, packa väskan till i morgon och preppa en frukost. Det är lätt gjort. Det tar max en kvart totalt - eller så delar jag upp det ;-) För övrigt spenderar jag kvällen med att reka sommarsemestermöjligheter och lämplig resväg. Det är en typiskt bra grej att ägna sig åt!

söndag 18 juni 2017

Lyxhelg - fast hemma. Långlöpning, återhämtning, glass i solen.

Det har varit en riktig lyxhelg som jag har njutit ordentligt av - fast jag är också lite smågrinig för att helgen är över och jag inte har semester än. Det var så mycket semesterkänsla i dag så jag vill liksom inte släppa det!

Fredag blev en riktigt seg dag. Cykla till jobbet, frukost, jobba. Jag gjorde ett riktigt bra jobb och fick undan det mesta av ett projekt som jag har gått och tuggat på ett bra tag så det var skönt att få undan det. Sen när jag skulle hem började det fullkomligt vräka ner ute så jag satt i receptionen i tio minuter och väntade ut det värsta innan jag cyklade hem. Hem, dricka te i soffan och bara vara - Joakim kom hem och fixade med middag vilket jag var oändligt tacksam för efter en tuff vecka. Sen blev det inte mycket mer än Gladiatorerna i soffan innan jag somnade!

Lördag vankades det "episkt långpass" i Genarp. Vi var ett tjugotal löpare som träffades klockan nio och sprang 1½ timme ut på Skåneleden och sedan 1½ timme hem. Fast Joakim och jag la en kvart extra på hemvägen för vi var bra trötta så vi fick varva med lite gåpauser. Ett härligt pass blev det hursomhelst i omväxlande terräng och vi kände oss dessutom ytterst kaxiga när helgens långpass var avklarat innan lördag lunch :-)

Sen blev det språngfika på Coop i Genarp (päron-MER och 88:an-glass, himmelskt!) och vi handlade lite nödvändigheter innan vi med ganska trötta ben begav oss hemåt och åt kycklingburgare och drack kall läsk. Benen i högläge i soffan och en chokladboll till eftermiddagsfikat satt fint! Kvällens middag blev av det lättare slaget - varma mackor, och jordgubbar till efterrätt (med glass, för den som ville....) På nåt vis var det rätt skönt att det var lördagen som blev "långpassdag" i stället för söndag som det brukar vara, det kändes som om vi hade mer helg kvar.

Tidig läggning = vakna tidigt på söndag morgon i vanlig ordning och vi begav oss till gymmet för att "greja" lite. Jag jobbade på lite prehab-övningar för ben och höft och fortsatte sedan med bröst och axlar. Det var svettigt och tufft men ganska kul ändå - och kändes som ett bra avslut på träningsveckan.

Vi fortsatte in till stan för ett ärende på Runner's Store, lunch på Zócalo, promenad i solen och gourmetglass på Köld. Seriöst, gå dit! Mohit-o-dit, Hallibiskus, Chokladboll, Salt Karamell.... 12 smaker, alltid veganglass, kreativa smakkombinationer och man får prova allt innan man bestämmer sig. Awesome.

Eftermiddagen spenderades med återhämtning, tvätt, middag, packning och en kvällspromenad. Jag tror vi har fyllt på batterierna bra båda två denna helgen och orkar de återstående veckorna fram till semestern. Särskilt som nästa vecka är kortvecka :-)

torsdag 15 juni 2017

"När är du som lyckligast?"

Första gången jag fick frågan var i augusti 2012. På en träningshelg hos Spartan Training med bl. a. Magdalena Bibik som ställde frågan. Jag funderade och kom på att jag nog var allra lyckligast när jag fick träna NMT med mina kompisar. "Men då ska du bli instruktör och vara ute!" sa Magdalena. "Jaha. Säger du det", tänkte jag. Det var så himla otippat att det skulle vara just det som var min väg i livet!

Nu är det snart fem år sen och helt ärligt, Magdalena, du hade SÅ himla rätt. Så mycket mera rätt än nån kunde tro. För det roligaste jag vet? Det är att få vara löpcoach!

I kväll var jag iklädd Runacademy-uniformen och höll tillsammans med min sidekick Camilla ett pass för Midnattsloppet. Vi höll till vid Malmöhus slott och i parken runtom och hade väl ett fyrtiotal löpare med oss - blandade åldrar och erfarenheter. Vi bjöd på sedvanlig uppvärmning och rörlighet, sedan serverade jag "löpteknik på fem minuter" innan vi körde lite löpskolningsövningar och så sprang vi intervaller, 2 x 8 x 30 sek. Sedan blev det lite frågestund, nerjogg, stretch och mera frågestund :-)

Jag älskar löpare som är nyfikna. Som vågar fråga, ifrågasätta, be mig visa och förklara varför. Jag älskar att få dela med mig, att förklara och visa på olika sätt, att se aha-upplevelsen i folks ögon och att höra "men det funkar ju när jag gör som du säger!" För det är det som är så härligt med löpcoaching - det är så omedelbart men samtidigt så långsiktigt. Det gör skillnad precis just här och nu men den lilla grejen du förändrar med armarna här och nu påverkar även andra saker och hejsan hoppsan kapade du kanske tio sekunder på din kilometertid. Bara för att vi ändrade på vinkeln i dina armar. Visst är det coolt?

I går roade jag mig med ett pass för baksidan (rygg + baksida lår) och mage på gymmet på morgonen, jobbade hela dagen, cyklade raka vägen till Bulltofta och serverade ett NMT-pass. Gänget fick varva explosiva övningar med löpintervaller och så slängde vi in lite bålstyrka också, alla var trötta och lyckliga efteråt. Tre roliga kvällspass som instruktör, tre omgångar glada deltagare - what's not to like?

Det har varit en vansinnigt tuff vecka med fyra sena kvällar men det har varit värt det och jätteroligt hela vägen. I höst vill jag löpcoacha mera, stay tuned för mera information!

tisdag 13 juni 2017

Trötta ut sig kan en ju alltid göra. Eller nåt.

Det känns som om det blir en sån vecka då jag helt enkelt tröttar ut mig fysiskt varje dag. Inte mig emot egentligen, när det är hektiskt på kontoret är det rätt skönt att bli trött i kroppen för då sover jag bättre ;-)

I dag gjorde jag om gårdagens "trötta ut mig"-prestation. Det var egentligen inte tanken men det råkade bli så. Jag gick upp tidigt i morse och cyklade till simhallen där jag klev in typ tio över sju. Dusch och ner i bassängen, simma på. Det gick lätt i början men sen blev det mer och mer folk i bassängen och sämre flyt pga olika tempon. Jag lessnade på att simma i sicksack så efter 1000 m gick jag upp och tyckte att det räckte så för i dag. Dusch, hämtfrukost, kontoret.

Jag hade egentligen massor med planer på att sticka iväg till affären och handla m.m. under dagen men tiden bara försvann och jag jobbade på. Fick undan en massa men har dåligt med mellis i lådor och kylskåp, behöver lösa det i veckan alltså. Vips hade klockan passerat tre och det var dags för mig att plocka ihop mig och cykla hemåt.

Hänga tvätt, fixa mellanmål, förbereda Runacademy-pass. Skrev en jättefin fusklapp som jag sen lyckades lämna hemma på köksbordet, bra där! På Bulltofta körde jag kort avstämning med min teamie för dagen som är ganska gravid och inte springer i full fart riktigt - så då blev det liksom min uppgift att springa och göra alla övningar medan hon höll koll på tider och intervaller och skötte visselpipan.

Kvällens pass hette "surprising hill" och innehöll förutom sedvanlig uppvärmning och löpskolning en härlig kombination av explosiva styrkeövningar varvat med växelvis backintervaller och plana intervaller. Typ 30 sekunder knäböj med hopp, 30 sekunder backe med joggvila ner följt av 30 sekunder burpees följt av 2 x 15 sekunder plana intervaller med 15 sekunder vila emellan....och så vidare. Fem övningar varvade med intervaller, tre varv. Det var rätt utmanande! Trötta ben och hög puls ganska konstant.

Bra sliten var jag tvungen att ta ett varv genom affären för att köpa nödvändigheter (mjölk, kattmat, brieost - crazy cat lady-inköpslista!) innan jag kom hem och landade i soffan med kallt bubbelvatten och en portion lasagne som kändes väldigt välbehövlig. Påfyllning, benen upp, återhämtning. Det är inte så konstigt att jag är trött i benen och det är precis som det ska vara. Nu gäller det bara att fortsätta framåt, hålla koll på målet, göra rätt saker.

"Rätt saker" just nu är att fortsätta chilla lite till, sedan lägga mig i vettig tid så jag orkar gå upp i morgon. Grötfrukost och en cykeltur, sen väntar ett pass på gymmet innan jag rullar in på jobbet - i morgon är det rygg och mage som ska få sig en genomkörare och det ser jag fram emot. Nöta chins, jobba diagonaler och stabilitet. Det blir fint!

måndag 12 juni 2017

Dynamisk väderlek - fartfylld dag!

Vädret i dag har verkligen varit "dynamiskt" och på nåt vis så matchade det min dag väldigt bra. Det har inte varit mycket pausutrymme men ändå känner jag mig energifylld i stället för trött - och det gillar jag.

Joakim gick upp svintidigt och åkte iväg, jag sov några timmar till innan det var dags för mig att gå upp. Jag kan inte påstå att jag sov supergott i natt men vet inte riktigt varför, så jag kände mig lite seg när det var dags att gå upp. Hursomhelst - upp, dusch, kattfrukost, människofrukost, iväg. Mot kontoret i blåsväder för två timmars jobb i träningskläder. Mysigt!

Det känns alltid som en mjukstart på dagen när jag jobbar i träningskläder och det är helt klart smidigt när jag har en löpcoaching bokad vid nio. Jag kom igång med dagen på ett vettigt sätt, sorterade och planerade lite grejer, åt mellanmål och stack sedan ut och mötte upp min kund. Vädret bidrog till just detta pass med 17 grader, strålande sol och rätt mycket blåst! Men det var skönt ute, riktigt skönt.

Jag smet in i duschen och när jag landade vid mitt skrivbord en kvart senare regnade det ute. Strax före lunch stack jag ut för att hämta sushi (skrivbordslunch pga ett intressant webinarie jag ville lyssna på) och då sken solen och det var varmt och skönt - och kort efter kom det ytterligare en regnskur. Det var nånstans i den vevan som vi döpte vädret till "modernt och dynamiskt" :-D

Cyklade hem i medvind, dumpade lite grejer, tog astmamedicin och funderade på "kläder efter väder" men bestämde mig för att behålla mina långa tights och en långärmad tunn tröja helt enkelt. Jacka är för varmt ändå och den håller inte regnet borta så den fick bli kvar hemma. Trailskor på, iväg. Just då var det både solsken och regn - och blåst :-D

Jag joggade 2 km ner till "kossabacken" och drog igång mina backintervaller. 10 x 60 sek plus 10 x 30 sek var planen. Efter intervall två började det ösregna och det höll i sig i tio minuter eller så. Jag var genomblöt. Men det tog bara några minuter innan solen lyste och med tanke på att blåsten fortfarande höll i sig så torkade alla kläder igen (alltså tack för bra funktionskläder som torkar snabbt!), sen på intervall 15 kom det en skur till men när jag joggade mina 2 km hem lyste solen så jag kom hem med torra kläder. Omväxlande i alla fall! Och så har vi härmed motbevisat tesen "man blir bara blöt en gång" och konstaterat att man visst kan bli blöt flera gånger under samma pass....

Med 10,5 km in på löpkontot var jag nöjd när jag kom hem. Eftersvettades en kvart och drack iskall saft och andades en stund innan jag tog en snabbdusch och satte mig på cykeln tillbaka mot Dockan. Tredje cykelturen på 9 km i dag. Mötte upp Sarah på Monster Steakhouse där vi njöt av Burger Monday, parmesanpommes och tryffelmajo. Det finns sämre sätt att starta veckan på och burgaren kändes extra välförtjänt efter dagens träning och motion. Det hann väl komma tre skurar medan vi satt där och åt men när vi lämnade bygget regnade det visst inte.

Kvällen avslutades med ytterligare 9 km cykling hem, middagsservering till katterna och en mugg te och en chokladpralin till mig. Ahhhh.... lugnet i kroppen. Utomhus, tuff träning, vardagsmotion, god mat, trevligt sällskap, egenomsorg. WIN hela vägen. Nu ska jag försöka hålla i känslan hela veckan!

söndag 11 juni 2017

Ibland får man lyfta sig själv i håret för att ta sig vidare!

Efter min helt hopplösa torsdag vaknade jag fredag morgon med lätt huvudvärk. Dålig tajming alltså... Klev upp, duschade och huvudvärken släppte faktiskt med lite sval dusch och aromaterapi så då var det avklarat. Tuggade i mig en knäckemacka och cyklade till jobbet, bytte kläder, kutade iväg till bageriet för att hämta mina förbeställda frukostfrallor och sen tillbaka för att äta frukost med kollegorna.

Lite lätt stressad såg jag till att föreläsningslokalen var färdig till oss, välkomnade min externa föreläsare och tog en kort avstämning innan vi drog igång förmiddagens föreläsning om stresshantering. Jag gästspelade i en halvtimme ungefär och tyckte väl inte att jag gjorde tidernas bästa jobb men det var good enough just den här dagen. Framför allt fick jag många frågor efteråt och det är nästan det bästa för då vet jag att jag har väckt tankar och får chansen att berätta det som lyssnarna vill veta!

En hastig lunch och sedan tillbaka till skrivbordet för jobb. Jag har hysteriskt mycket att göra nu fram till semestern och planering är verkligen första prioritet för att få flyt på det nu de kommande veckorna. Så jag la energi på att bli av med irriterande småuppgifter och planera veckan som kommer och så åkte jag hem i vettig tid.

Joakim var lika trött som jag så det blev tidig och enkel middag, glass och Gladiatorerna, och läggdags efter ett kort kvällsyogapass.

Lördag då? Lätt att vakna tidigt, frukost framför Nyhetsmorgon, packa i ordning, hitta rätt grejer. Bil till Lund för att leda NMT och Joakim envisades med att hänga med trots förkylning som inte riktigt släppt. Gänget fick sig en rejäl genomkörare med ordentligt med backintervaller och utmanande styrke- och koordinationsövningar innan vi gav oss för dagen.

Lunch hemma och eftersom Joakim inte tänkte träna nåt mer så drog jag fram FMTK-appen och körde ett tuffare pass på 45 minuter som jag kompletterade med 15 minuters yoga för löpare. Jag var genomsvettig efter passet och har bra med träningsvärk i dag så det tog som det skulle! Sedan åkte vi och handlade och åt en fantastisk middag med ryggbiff, ugnsstekta rotsaker och smörstekt sparris med parmesan, och jordgubbar till efterrätt. Perfekt.

I dag åkte vi till gymmet direkt på morgonen, efter frukost, och jag roade mig med ett ordentligt överkroppspass. Axelprehab och latsdrag fick utgöra uppvärmningen innan jag tränade på teknik i militärpress och bänkpress, tröttade ut mig med smalbänk och sidolyft och avslutade med tricepspressar och bicepscurl för rätta "discokänslan". Salladslunch, hem och vila lite innan jag producerade en gigantisk älgfärslasagne medan Joakim packade i ordning alla sina pinaler inför nästa vecka.

Jag har bra koll på min veckoplan - det blir en ganska tuff vecka rent planeringsmässigt men den bör gå att få ihop utan att det blir allt för slitsamt. Bäst av allt är att jag har skapat utrymme för egna träningspass i lagom mängd, det allra viktigaste jag kan göra för att få ut det bästa ur dem är att gå och lägga mig i tid. Som vanligt. Sömn och återhämtning är superviktigt om jag ska orka!

torsdag 8 juni 2017

Vissa dagar alltså...

Den här torsdagen såg egentligen ganska bra ut på pappret men nja. Alltså det var ingen riktig höjdare känns det som. Fast nu har jag kommit till punkten då jag kan skratta åt eländet. 

Jag gick upp enligt planen i morse och cyklade till simhallen och simmade. Hade tydligen en lite taskig inre dialog som jag inte upptäckte förrän efteråt. Jag hade inte riktigt koll på vilken tid jag hade hoppat i bassängen men la en massa energi på att sura över att det gick långsamt och att det blev typ 1000 m på 45 minuter. Jag hade helfel och simmade 1250 m på 40 minuter vilket är jättebra för att vara jag.  Så varför lägger jag energi på att sänka mig själv på det viset? Dumt.

Sen tog jag mig till jobbet och hade en sån arbetsdag där jag hela tiden snubblade på saker. Nån körde över min expertis och tog ett annat beslut som innebar timmars extra arbete och lite annat skit. Nån önskade sig något som i praktiken är omöjligt att åstadkomma och nån ställde frågor som jag inte alls begrep. Sammantaget innebar det att jag var ganska tjurig när jag cyklade hem.

Där vittjade jag brevlådan och hittade en present från en kompis vars katter jag tog hand om förra veckan. Underbart. Precis vad jag behövde och det att nån hade tänkt just precis på mig under sin semesterresa och köpt med sig rätt saker hem lyfte humöret. Men inte tillräckligt, så jag bestämde mig för att springa en sväng. Det fanns fulla soppåsar att byta, en diskmaskin att tömma och en dammsugare att rasta men jag tänkte att en löprunda kanske skulle lyfta humöret.

Jo tjena. 5 km ut och 3 km hemifrån (kortaste vägen) fick jag tidernas magknip. När jag hade gått en kilometer och fått magen under kontroll och joggade lugnt genom skogen blev jag attackerad och biten i hasorna av en oförskämd och ettrig liten hund med ett spånhuvud till matte. Det minsta man kan begära är väl ändå att hunden är kopplad på områden där det är koppeltvång??? Arg som ett bi rusade jag en kilometer i högt tempo och tog det sedan lugnt sista biten hem. Gladare? Inte mycket.

Jag gick ner med sopor. Jag pratade i telefon med Joakim och var fortfarande sur. Sen kom jag på att värma lite mat och när jag hade ätit lyfte humöret en hel del. Att jag inte lär mig...... om alla andra är dumma i huvudet och jag är arg på dem så kan det hjälpa att jag äter. Men det är tydligen jättesvårt och jag glömmer det extra ofta när jag har mycket annat i huvudet.

Diskmaskinen fick vänta ytterligare lite medan jag drog ett snabbvarv med dammsugaren i lägenheten och sedan cyklade iväg för att handla. Mjölk, soppåsar, frysta hallon var det jag behövde. Frysta hallon för att kunna göra smoothie av mogen banan. Fick jag med mig några hallon från affären? Nä. Och dessutom hade jag dåligt med luft i cykelns framdäck. När jag kom hem kunde jag faktiskt bara garva åt eländet. Bananen slapp bli smoothie och fick sällskap av glass och chokladsås i stället och i morgon kan omöjligt bli lika dum som dagen i dag.

Framför allt kan jag välja att vara lite snällare mot mig själv och sålla lite i vad som får påverka min sinnesstämning. Klart man blir arg när en hund biter en i hasorna men vissa saker på jobbet ska faktiskt inte behöva ta så stor plats som de gör ibland. Det är BARA ett jobb. Men med glass och en mugg te i magen så känns morgondagen absolut överkomlig. Och jag orkar nog tömma diskmaskinen innan jag lägger mig också :-D

onsdag 7 juni 2017

Don't wish for it. Work for it.

Lediga dagar innebär utrymme för träning. Och att vara lediga tillsammans. Oftast även att träna tillsammans men med en superförkyld Joakim fick jag ta mig i kragen och träna själv. Även om det inte alls är lika roligt så vet jag ju att jag vill ta mig framåt och framåt kommer jag bara om jag jobbar på det!

Måndag innebar lite lugn distanslöpning som jag avverkade på Bulltofta timmen innan jag ändå skulle instruera NMT. Tidseffektivt och dessutom skönt väder så det funkade kalasbra. Tekniskt sett i alla fall - för såklart skulle magen braka ihop efter 4½ km så jag fick kasta mig in på toa och sen var jag så förbannad så det blev 2½ km tröskel sen i stället för lugn distans. Nåja, det är kilometer in på kontot ändå.

Sen fick NMT'arna sig en genomkörare och sen kunde jag åka hem till färdig middag vilket onekligen var skönt!

Tisdag då - jag var osugen på att åka till gymmet men behövde ett överkroppspass så jag valde ut ett lämpligt ur FMTK-appen och körde 25 minuter i högt tempo med axelpressar, armhävningsvarianter, dips med mera. Sen tog vi en lugn promenad på Bulltofta och lyssnade på grodorna, köpte takeaway-lunch och slappade i soffan.

Tisdag kväll = Runacademy - nationaldag eller inte. Denna kväll hade jag det utsökta nöjet att vara ledare för tuffa gruppen som springer betydligt snabbare än vad jag gör så jag fick bita ihop. Uppvärmning, dynamisk rörlighet, löpskolning, intervallstege. 1-2-3-4-4-3-2-1 minuter med 1 min vila rakt igenom och sedan 2 x 30 sek med 30 sek vila. Sådär lagom mysigt - särskilt när jag satte en fluga i halsen dryga minuten inne i första fyraminutersintervallen och fick hosta upp den, få kontroll på andningen och hålla koll på klockan samtidigt :-D I takt med att löparna blev tröttare fick jag upp farten så de sista intervallerna blev ändå hyfsat bra. Fast det är tufft att få upp den här dieselmaskinen i 3:30 alltså....

Sen kunde jag cykla hem och få maten serverad. Panerad torsk, färskpotatis och romsås. Grymt gott!

Tidig start för Joakim i dag och jag var också uppe tjugo i sex. Konstaterade att det där regnet visst inte hade dragit över, packade ner en extra uppsättning kläder, vinkade av Joakim och bilen och cyklade mot jobbet halv sju. Bytte dyngsura kläder och skor mot torra träningskläder, jobbade två timmar på kontoret, stack ut och löpcoachade en timme i småregn och tog sen en varm och välförtjänt dusch och klädde mig i varma torra kontorskläder.

Efter arbetsdagen kunde jag cykla hem utan att bli regnad på och återhämta mig med en mugg te och ett mellanmål. Det var helt klart en sån dag då det kändes lite tufft att "ladda om" och gå ut och leverera ett träningspass men jag hade inget annat att välja på. NMT-kläder på, "helgardering" i form av extra tröja i väskan, iväg. Vädret var ganska blandat kan man säga och gänget fick två skurar under passet och så fick jag en tredje när jag cyklade hem. För att ingen skulle frysa höll jag fokus på att hålla dem i rörelse mellan styrkeövningarna och jag tror nog de hade ganska roligt faktiskt. Men blöta blev vi!

Jag kom hem med dagens tredje uppsättning blöta kläder, slängde in allting och lite till i tvätten och såg till att bli varm och torr och äta mat. Välförtjänt. Nu ska tvätten bara snurra klart så jag kan hänga den och så behöver jag packa alla grejer till i morgon då det (enligt min plan i alla fall) vankas både morgon- och eftermiddagsträning. Det kommer antagligen regna igen i morgon men jag överlever nog det också. För jag har ett mål att nå och grejer att göra på vägen - ingen annan kommer springa mina kilometer, lyfta mina vikter, simma mina längder. Det är bara jag som kan göra jobbet.

söndag 4 juni 2017

Att göra på en helg

En speciell helg - för Joakim är ledig i morgon och jag har också tagit ledigt så egentligen är det en dubbel-helg i det närmaste :-) Det skulle vi ta tillvara på tänkte vi men planeringen föll litegrann.

I fredags när vi båda kom hem packade vi snabbt en väska med nödvändigheter och styrde mot Häckeberga Slott för en kulinarisk upplevelse. Efter incheckning och en kopp kaffe/te bestämde vi oss för att ta den rekommenderade promenaden runt sjön. När vi var drygt halvvägs flydde vi skogen eftersom den var befolkad med väldigt blodtörstiga myggor och gick vanlig landsväg resterande bit för att slippa bli uppätna. Dusch och klädbyte och sedan infann vi oss i matsalen för middag.


Här serverades vi en liten aptitretare i form av krabbsallad medan hovmästaren presenterade menyn och föreslog ett vinpaket som vi bestämde oss för. Det blev en rätt utmanande upplevelse men väldigt rolig!

Första rätten var nässelsoppa.
Jag gillar nässelsoppa som här serverades med en äggkräm och en örtolja samt gudomligt gott bröd. Till soppan serverades ett vitt österrikiskt vin vid namn Flora och det doftade verkligen blommigt och fräscht! Mycket bra matchning.

Andra rätten var en väldigt pysslig servering av spickeskinka med tunt strimlad sparris, en helt fantastisk ramslökspesto, lagrad ost (Västerbotten?) m.m.
Smakkombinationerna var helt oslagbara. Vinet hette Mr Riggs och var från Australien. Det var väldigt, väldigt speciellt. En stark gul färg och en doft som var gräsig och jordig, med inslag av olja. Smaken var också mycket intensiv och det var definitivt inget vin jag hade fallit för som "terrassvin" men tillsammans med maten fungerade det helt prickfritt och blev otroligt gott.

Kvällens huvudrätt var en fantastiskt fint stekt bit lamm. Mört och smakrikt. Tillbehöret var bl a ett ramslökssmör och en getost. Ej på bild är en polenta som inte var jättespännande (jag är inte så förtjust i polenta) samt en mycket god portvinsreduktion.
Vinet till var rött och franskt om jag minns rätt. Återigen ett vin som doftade mycket speciellt - libbsticka eller buljong var det mest dominerande och smaken var sträv, väldigt tuff. Men tillsammans med kött och tillbehör fungerade det och det märks tydligt att här är de bra på att sätta viner till maten.

Som "fördessert" fick vi en kula hallonsorbet som var väldigt god men möjligen aningen för söt om man nu ska vara petig och tänka att det ska "friska upp" smaklökarna. Sist kom en chokladdessert som var mitt i prick.
Vit chokladpannacotta med jordgubbar (tyvärr hade de gömt frysta jordgubbar under de färska och det märktes!), jordgubbscoulis, jordgubbsgelé och en liten chokladkräm. Till efterrätten serverades ett bubbligt vitt sött vin från Piemonte som passade alldeles utmärkt till en ganska svår smakkombination.

Mätta och nöjda satte vi oss i salongen med en kopp te och idisslade en stund innan vi tassade upp på vårt rum och sov gott - eller, jag sov gott i alla fall, men Joakim plågades av halsont och en nalkande förkylning. Hursomhelst njöt vi av slottsfrukost dagen efter och jag måste ändå säga att det är rätt mysigt med småskalig frukost där man ser att pålägget är handskuret och inte från ett vacuum-paket och äggröran är gjord på riktiga ägg och kryddad med svartpeppar och gräslök. Sen är det inte helt fel med plättar med lönnsirap eller en nybakad croissant heller :-) Ja, jag älskar frukost, frågor på det?

Hem åkte vi via affären och apoteket för att handla nödvändigheter och sen var Joakim mest ynklig och förkyld resten av dagen medan jag njöt av att halvligga i soffan med katter, sambo, bok och temugg.

Således ordentligt återhämtad i morse stack jag ut på en löprunda redan halv åtta och tuggade mig igenom en dryg mil i lugnt tempo med tid för att lyssna på grodorna och titta på kaninerna som åt frukost. Hemma landade jag på yogamattan för första gången på jag vet inte hur länge och stretchade en kvart innan jag fixade en rejäl andrafrukost. Rörlighet är färskvara, konstaterade jag....

Joakims förkylning satte stopp för träning så efter lunch cyklade jag till gymmet och rev av ett mycket skönt pass med fokus på baksidan och magmusklerna, jag tänker att det kommer kännas i morgon. Efter en dusch cyklade jag i regnet bort till Triangeln för en frisörtid så nu är jag nyklippt och sommarfin - om det nu alltså tänker bli sommar nån gång, det känns som ett steg fram och två tillbaka i år! Lyxigt nog hade Joakim fixat middag lagom tills jag kom hem så det var bara att sätta sig vid dukat bord. Nu är det söndag kväll men vi har ju som en hel helg kvar att njuta av :-)

torsdag 1 juni 2017

Status maj

I dag skriver vi 1 juni och jag är TRÖTT. Det har varit en intensiv vecka och i dag är första kvällen som jag är hemma före 19.30. Dessutom efter en arbetsdag som i stora drag har bestått av att göra om saker som jag redan hade gjort. För att någon upptäckt ett fel, för att någon gett mig fel mall eller för att något system har felat. Det känns verkligen inte utvecklande. Så jag är ganska sliten!

Av samma anledning gav jag mig på att summera maj månad - för att titta lite på hur många timmar jag egentligen har jobbat och vad jag har lyckats leverera i träningsväg.

Så här ser det ut:
  • Jag har levererat 9 pass Nordic Military Training
  • Jag har haft 13 PT-pass
  • Jag har varit instruktör på 4 pass för Runacademy
  • Jag har sprungit 126,5 km och cyklat 300 km
  • Jag har sprungit två motionslopp med fullt godkända resultat

Jag har inte simmat ett enda pass och jag har lagt alldeles för lite tid på styrketräning och rörlighet men jag förstår varför jag har haft lite svårt att hinna och orka med det också. Det är okej - det kräver lite bättre planering och lite mer fokus på de där morgonpassen som är lättast att hinna med. Med fem veckor till sommarens stora utmaning så behövs det träning för hållbarhet och några långa långpass löpning. Det är viktigast. Jag behöver simning och lite styrketräning, och jag behöver yoga för både rörlighet och stresshantering. Jag är helt säker på att jag egentligen är väl förberedd men lite mera tid för egenomsorg och lite mindre energi på alla andra kommer vara en vinst för mig i det långa loppet.

Så, välkommen juni. Dig ska vi göra det bästa vi kan av!