måndag 30 november 2015

Jag har helt fantastiska PT-kunder

Det var inte så himla roligt att blogga om utebliven träning, spökande förkylning och halsont. Men nu har halsontet släppt, snoret blev det aldrig nåt av och jag har bara min elaka skrälliga hosta kvar. Som visserligen störde nattsömnen några gånger i natt men i dag har jag varit relativt normalfungerande så länge jag håller truten.... Det är dock inte det lättaste när man jobbar med personlig träning fast med hjälp av halstabletter, te och min eviga följeslagare vattenflaskan så har det gått hyfsat bra ändå. Det finns alltså hopp. Men jag struntade i att blogga över helgen för att inte fylla internet med gnäll ;-)

I dag har jag haft en sjukt bra dag och jag är imponerad över mina kunder. Inledde i morse med en rutinerad kund innan jag traskade till kontoret. Där jobbade jag undan att-göra-listan så att det rök om det (jag kan uppenbarligen vara sjukt effektiv när jag måste, ska fortsätta på det viset i morgon!) Strax före klockan 14 var det retur till gymmet för kvällspass fram till 19.30 - dock med en gedigen rast mitt i.

Jag hade tänkt utnyttja 1½ timmes rast för egen träning men det var inte riktigt läge för det ännu. I stället pälsade jag på mig och gick bort till centralen och handlade en ny bok, köpte med mig middag, passerade favoritfiket på tillbakavägen och fick med mig en stor mugg te och efterrätt, och sedan stängde jag in mig på mitt kontor och åt och läste bok och njöt i lugn och ro. Högst njutbart!

Halv åtta checkade jag ut och filosoferade över mina grymma kunder på väg hem. En ung tjej som jobbar med vård och hälsa och kom på att hon kanske borde ta hand om sin egen kropp i tillägg till alla andras. Som för varje pass hittar mer muskelkontakt, får bättre hållning och bredare leende. JA! Tre stycken som har en historik med utbrändhet och depressioner och som krigar var på sin front med det gemensamma målet att bli starkare, friskare, mera hållbara. Som har olika utmaningar och olika förhållningssätt men vill åt samma håll. Ni är så otroligt envisa, alla tre!

En stentuff egenföretagare och småbarnsmamma som har ett ganska komplicerat livspussel men har bestämt sig att bli stark nog att klara av ännu en graviditet. Älsk på den målsättningen - att man vill att kroppen ska orka! En nyopererad bröstcancerpatient i min egen ålder som enligt egen utsago har haft "en liten släng av cancer" och har bestämt sig för att investera i sig själv och sitt välmående. För man vet aldrig när det plötsligt händer något och det är lika bra att man ser till att ha det bra. Skrämmande, men samtidigt livsbekräftande på sitt eget sätt.

De ger mig energi. De kan, vill och vågar. De utmanar mig att skapa nya pass, hitta nya övningar, twista till en bekant övning för att få precis rätt fokus. Och det är därför jag inte blir fullkomligt utpumpad även när jag jobbar långa dagar. Jag varvar långa dagar med kortare - försöker ha minst en, helst två tidiga kvällar varje vecka. Bokar egen träningstid i kalendern för att inte glömma bort mig själv. Yogar lite varje dag - även om det oftast bara blir "insomningsmeditationen" i sängen så gör jag det.

I morgon har jag en förmiddagsrast. En fin lång en. I kalendern står det "löpning, dusch och frulle" men om vädret är med mig så blir det i stället "powerwalk, dusch och frulle" mellan två kunder. Längtar UT mest av allt. Om vädret inte är med mig blir det innemys med lätta funktionella övningar som utmanar hjärnan mer än flåset - och ett yogapass med Yogobe i telefonen. Och så har jag såklart helt fantastiska PT-kunder igen i morgon!

torsdag 26 november 2015

If you fail to plan, you plan to fail...

Jag är väldigt bra på att planera in min egen träning i mitt schema. Och på att planera när jag ska vara på kontoret och på gymmet. Däremot har jag rätt ofta "otur när jag tänker" när jag planerar mitt schema på gymmet - och missa att jag behöver lite matraster emellanåt!

I dag var typiskt en sån dag då jag hade glömt att tänka. Både när jag la mitt schema och när jag planerade mat - för det jag hade hemma i morse när jag skulle iväg var kvarg - och mera kvarg. Lite trista mellanmål. Eftersom min "matrast" under eftermiddagen var en hel kvart så fanns det ingen möjlighet att gå iväg och handla nåt bättre heller. Eller jo, det hinner jag på en kvart, men inte att äta upp det också!

Fast ibland så får man lite hjälp på traven. För en sen avbokning frigjorde en timme och en kvart i stället för en kvart för rast. Så då kunde jag trava iväg till Barista och investera i en bit ekologisk paj och en portion sallad plus en mugg varm te som den där lurande förkylningen mår bra av. Det enda som är kvar av förkylningen är nämligen lite halsont, resten har jag "gjort död" på redan. Nässköljningar, Coldzyme, vila och egenomsorg äger. Och nattsömn!

Hemläxa till nästa vecka blir dock tveklöst att tänka lite mer på mellanmål - dagen innan och inte samma dag. Jag har ju grejer hemma men behöver planera lite också så att de kan packas med! Hade jag tänkt till innan hade jag kunnat ha med mig morotsstavar, kycklingben och till och med en liten portion soppa. Men nu glömde jag tydligen tänka. Oh well, ny chans nästa vecka :-D

onsdag 25 november 2015

Det blidde lite soffläge i stället...

I går kväll kände jag att det kliade lite i halsen så jag gick på med Coldzyme. Situationen var oförändrad i morse så jag har fortsatt bomba med Coldzyme hela dagen plus ätit en hel pomelo till kvällsmål ;-)

Av samma anledning tyckte jag inte att jag skulle morgonjogga i morse så jag sov i stället och jag tyckte inte heller det var rätt dag för ett tungt benpass. Det finns fler dagar. Koncentrerar mig i stället på att sparka eventuella förkylningsrester dit pepparn växer och därför blev det soffläge när jag kom hem vid halv fyra. Har ätit mat, druckit te, tittat på dåliga tv-program och slappat. Störtskönt och kanske precis vad jag behövde? Mysbyxor, raggsockor och fleecetröja är kvällens uniform. Och kattsällskap!

Jag tror att jag ligger i ledning mot viruset just nu. Jag tror inte det har en ärlig chans med vitaminbombning, Coldzyme och nässköljningar. Men jag chansar inte - det ska kännas okej innan det blir ett tufft pass igen.

tisdag 24 november 2015

Novemberruskiga dagar

Den där snön blev inte så långvarig. I går när jag cyklade mot gymmet vid halv sju var det dock grisigt halt på cykelvägarna hela vägen in till stan. Konstaterade att Malmö stad prioriterar de centrala cykelvägarna och inte de som ligger längre ut i alla fall.... Nåja, fram kom jag och tog hand om min morgonkund innan jag tog en lång varm dusch och sedan gav mig av mot kontoret.

På eftermiddagen gällde retur till gymmet och kunder från 14.30-19.30, turligt nog med en rast så jag hann få i mig lite mat. Och så en ganska tuff cykeltur hem för det var kallt och halt. Av samma anledning blev det bara ett lättare kvällsmål och en mugg värmande te innan jag gick och la mig i vettig tid.

Aptidig väckarklocka i dag och hemifrån klockan sex - på cykel. Morgonkund 06.45 vilket innebar att jag hann vakna till ordentligt innan det var dags för mitt eget träningspass. Ett bra pass - inget superpass, men bra helt enkelt. Stark och stabil, inga superkrafter men det kan man inte önska sig på varje pass!

Sen mot kontoret för bokföringsjobb och veckomöte, retur till gymmet i blåst och småregn för att träna ytterligare en kund innan jag cyklade hemåt. Usch. Riktigt novemberruskväder alltså - regn på tvären och det kändes mycket kallare än i går fast det var flera grader över nollan!

Efter att ha ätit köttfärssoppa och druckit te var jag någorlunda genomvarm och fullkomligt o-sugen på att ge mig ut i regnet igen. Men har man lovat att ta hand m B.A.B.Y. Runners Team så har man! Det var dock bara en deltagare som dök upp i dag och där gick gränsen - stå ute och frysa för en deltagare i en timme gick inte hem och hon var inte så himla ledsen heller. Så jag åkte och handlade i stället och sedan hem till te, soffa och katter och en lugn kväll. Känns välbehövligt!

söndag 22 november 2015

Lyxhelg. Bara hemma.

Lyxhelg brukar det annars bli när vi åker iväg på spa eller nåt men den här helgen har faktiskt känts oerhört lyxig trots att vi bara varit hemma. Min lyxhelg innehöll bl.a.:

- Dela dubbelsäng med min sambo
- Evighetslånga hemmafrukostar (fast vi vaknar så tidigt så vi är klara vid nio ändå!)
- Handlingsrunda innan alla andra hade vaknat riktigt, tomt på affären
- Laga god lördagsmiddag tillsammans
- Ligga i soffan tillsammans med te och kaffe och varsin bok och titta på Skånevintern (blötsnö) utanför fönstret
- Äppelkaka och salt karamellglass och en bra film på tv
- En lugn, kravlös löprunda. Snöslask + asfalt = lika halt som grönsåpa men jag gick ut till bortre änden av Gyllins trädgård och joggade på fina grusstigar hela vägen till andra sidan, gick en kort sträcka på cykelväg och tog ett annat varv runt. 4½ km. Good enough.
- After-run yoga när jag ändå var träningsklädd och genomvarm
- Köttfärssoppa som värmer ända ut i tårna
- Te och en bit lyxig mörk choklad när "den stora ensamheten" har slagit till söndag kväll

Och såklart, en massa skratt, trams och kärlek. Som det ska vara. 4 veckor till julledighet. The countdown begins!

fredag 20 november 2015

Nån slags superfredag. Vad hände där?

Den här fredagen kan jag verkligen inte klaga på!

Tidig start på dagen förvisso med en morgonkund i gymmet, sedan rask marsch till kontoret med en latte och en äggmacka i högsta hugg för att ladda för förmiddagen. Företagshälsovården skulle ha föreläsning om stress och förebyggande av stress och en kreativ kollega hade föreslagit att jag kunde bidra med ett inlägg under föreläsningen. Så jag fick "30 minutes of fame" och gjorde (enligt mig själv i alla fall) ett ganska bra jobb. Både företagssköterskan som höll i resten av föreläsningen och flera i publiken berömde mig för öppenhet och ett bra upplägg så det kändes fint. Vi upprepar föreställningen för ny publik nästa vecka :-D

Sen hann jag kolla mailen en snabbis och släcka lite bränder och äta lunch innan jag hade ett konstruktivt möte. Efter det sköt jag helt enkelt ut mig från dagens sista möte eftersom jag inte var liv-och-död-viktig - och gick till gymmet i stället. Ärligt talat funderade jag på att åka hem och bara strunta i det för jag kände mig inte särskilt laddad för träning. Ganska mycket träningsvärk efter crossfit och benpass. Fast det var ju tur att jag inte gjorde det kan man säga...

För det här var ytterligare ett sånt där superpass som dyker upp emellanåt! Det började rätt så oskyldigt med lite hopprep och rörlighetsövningar och axelprehab och det. I lugn och ro. Kände mig ovanligt stark på skivstångsrodden men la inget större värde i det innan jag formligen exploderade med nya högstanoteringar i både axelpress, enarmsarmhävningar, stångcurls och cable crunches. Som om det inte fanns nån gräns.

Axelpressen var roligast. Jag lastade på vikt på smithstången och kollade tillbaka i träningsdagboken "brukar jag ha så mycket egentligen?". Njae, sista setet förra veckan hade jag nåt kilo mindre men äsch, tänkte jag, det går nog bra. Jadå, det gick bra. Väldigt bra. Så jag kastade på 2½ kg till och lyckades klämma tre set på den vikten. Vänsteraxeln känns helt normal och o-öm och den samarbetar som den ska. Och då orkar jag tydligen mycket mer än jag brukar! Tjohoo!

Med det gympasset avklarat drog jag på mig överdragsbyxor och fleece och traskade bort och hämtade min bil och körde hemåt, via djuraffären för att hämta lite "crazy cat lady supplies" till mina pälsklingar. Det firades med en mugg te och en ostmacka i soffan innan jag skärpte mig och dammsög, slängde in alla träningskläder i tvättmaskinen och gick och duschade.

Föreläst som ett proffs, tränat som Hulken och köpt kattsand som en bra kattmatte. Och snart kommer min soldat hem. Typiskt bra fredag alltså!

torsdag 19 november 2015

Träningsvärk. Och lite mera träningsvärk...

När jag gick upp i morse funderade jag allvarligt på det där benpasset. För benen var ganska så sega och trötta. Men sen kom jag på att jag dels inte behövde stressa mig genom passet i dag och att det antagligen skulle bli värre att köra passet i eftermiddag eller i morgon för träningsvärken brukar ju öka ;-) Lika bra att få det gjort alltså.

Det regnade asmycket i morse så jag tog bilen in. Inte sugen på ytterligare en "fostrande" cykeltur i regn och motvind. Jag var på gymmet strax före halv åtta och drog igång benpasset. Uppvärmningen blev vanan trogen en kombination av rörlighetsövningar och undanplock. Hur man kan sprida ut grejer så otroligt mycket är beyond me... Men det är klart, det krävs bara en som inte plockar undan för att näste gymmare också struntar i det och sen är vi igång!

Det var tungt och det satt långt inne i dag. Alla övningar var tunga, allting tog emot helt enkelt, men det blev gjort och det var tillräckligt bra. Även om jag svor över att lyfta 15 kg mindre på marklyften än jag egentligen klarar av så hade jag inte klarat mer i dag. Med ett hyfsat bra benpass registrerat i träningsdagboken gick jag in och duschade sådär 75 min senare. Och sen gick jag till kontoret och jobbade tills det var dags att åka hem.

Eftermiddagens B.A.B.Y.-möte hade decimerats till halva deltagarantalet så vi flyttade det från fiket i stan till mitt köksbord av praktiska skäl. Ett konstruktivt kort möte på en timme ungefär där vi pratade igenom de öppna punkter vi hade var för sig och jag tror att vår nya plan kan bli riktigt bra om våra medcoacher är med på den!

Sen satt jag i soffan en stund och lyssnade på busvädret. Blåst, och regnskurar mellan varven. Inget härligt väder för löpcoaching men sista lektionen för min PT-löpgrupp stod på schemat och det blir liksom ändå inte bättre under november månad så... det var bara att klä sig efter väder och sticka iväg. Turligt nog regnade det inte under passet och ingen frös (utom jag men det ingår i yrket).

Såhär på kvällen har träningsvärken landat ordentligt. Inte bara ben och rumpa utan här och var i överkroppen (jag skyller på burpees och wallballs) och mage. Tur att jag inte ska köra ben i morgon utan bara disco!

Kvällste och kvällsmål och Sarah Dawn Finer's "Vinterland" i högtalarna. Laddar för att gå och ladda för i morgon. Gröten, träningsväskan, mellanmålen, kläderna. Det tar bara tio minuter men kan vara så himla motigt ibland.....

onsdag 18 november 2015

Crossfit-onsdag!

Jag är förstås friskvårdsansvarig på mitt "vuxenjobb" och för ett tag sen blev jag kontaktad av en crossfitbox i närområdet som undrade om vi ville testa ett gratis företagspass. Jatack, sa vi, och i dag var vi 13 st som begav oss bort till Crossfit-Fabriken för att testa på crossfit.

Madde hade helt optimistiskt parkerat ett benpass i mitt träningsschema i morse men jag behövde sova lite extra efter gårdagens sena kväll så jag möblerade om lite. Nu undrar jag om det ens kommer gå att köra benpass i morgon för mina ben känns som överkokt spaghetti efter crossfitpasset :-D Vi får väl se helt enkelt.

Så här såg dagens pass ut:
Uppvärmning med lite enskilda övningar och lite parövningar och sen när vi var genomvarma gick vi på WOD'en som utfördes parvis och där bara en i taget fick jobba. Min teamie och jag delade upp övningarna jämnt, så vi körde 10-10-10-10-5-5 repetitioner utom på burpees där vi körde fem i taget. Fem burpees i taget är liksom optimalt - man orkar hålla högt tempo men blir inte svintrött. Maxtiden i dag var 40 minuter och vi var klara på dryga 26 vilket vi var rätt nöjda med. Som ni ser på tavlan så avslutades WOD'en med 50 airsquats och de sög finfint i benen ovanpå alla wallballs och burpees :-D

Det var ett riktigt kul pass, jag gillar såna där "ta ut sig"-pass ibland och det är roligare när man kör med en teamie. Svettades gjorde jag som en gris men konstaterade också att jag är enormt bra på att återhämta mig, även om jag kunde vara helt slut efter 10 wallballs så hann jag hitta tillbaka igen medan teamien körde sina reps så det var ganska bra tempo hela vägen. Jättekul. Jag ska se om vi kan få till några regelbundna företagspass för det var en hel del som undrade om det!

Sen cyklade jag till gymmet och tog hand om en kund och därefter hem - i medvind. Ni må tro att 9 km på cykel i morse i motvind och ösregn kändes fostrande, hemfärden var desto skönare!

4good: Pay It Forward 2015

I går var det dags för höstens sista 4good-kväll. Jag hade egentligen inte tänkt gå men 4good bjöd in mig som gäst och det kunde jag givetvis inte motstå! Så jag lyckades byta mitt instruktörspass mot en annan veckas och drog in till stan i stället.

Som vanligt var det så att det oväntade är det bästa. Och att det inte alltid blir det man väntar sig. Temat för kvällen var "Pay It Forward" och det innebär att man försöker skicka vidare, göra världen bättre, göra något gott. Det kan ta sig många olika uttryck och i går fick vi en härligt varierad kväll!

Först ut var Tilde de Paula Eby, känd från Nyhetsmorgon och Hela Sverige Bakar. Hon berättade om sin familjs flykt från Chile. Om att bosätta sig i Sverige men aldrig känna sig helt svensk, alltid känna lite utanförskap. Det handlade om tacksamhet men också om kampen för att bli en del av samhället. Mycket tänkvärt i dessa tider då många tvingas fly från sina hemländer.

Näst på tur stod Karin Volo. Nån har kanske hört henne sommarprata - tjejen som var på väg hem från USA men blev stoppad av polisen och satt häktad i nästan 4 år för ett brott som hennes exman begått men i hennes namn? Hursomhelst bestämde hon sig efter dessa 4 år för att förändra sitt liv och arbeta med att sprida glädje i världen. Det sägs att bara 13% av alla människor går till sina jobb med glädje, resten är mer eller mindre desillusionerade och Karin arbetar med företagsutveckling och coaching för att förändra det. Superintressant, tyckte jag.

Efter pausen (mingel, vin och choklad fast ingen choklad till mig) var det dags för det där oväntade. Cecilia Andrén Nyström, grundaren av Futebol dá Forca. En späd liten tjej, men med en enorm inneboende kraft! Som 19-åring reste hon till Moçambique för att sprida sin vision om fotbollsträning för tjejer. Ingen tekniskt avancerad fotbollsträning, men med fokus på att SE tjejerna, bekräfta dem, ge feedback och positiv uppmärksamhet. Något som efter 5 år har utvecklat sig till 400 ideella coacher och 8000 tjejer i fyra länder. Det coolaste av allt är att de i samband med sina fotbollsträningar och -matcher i Moçambique och Zambia kör workshops och undervisar tjejerna i viktiga ämnen - som mänskliga rättigheter, preventivmedel, menscykeln m.m. Som om det inte vore nog så får även publiken på matcherna samma information. Snacka om att utveckla samhället och undervisa viktiga målgrupper - ungdomar! Jag är vansinnigt imponerad och inser samtidigt att det Cecilia jobbar med är samma sak som vi på B.A.B.Y. Runners Team jobbar med - att ge kvinnor möjligheter, att förändra världen en person i taget. Jag har ett embryo till en idé som jag ska vidareutveckla. Tjejer kan!

Sist ut var Tony Irving. Jag förväntade mig en flamboyant show och en dramatisk "så kom jag ut"-historia. Det blev inte så. Inte alls, faktiskt. Utan det här var en ärlig Tony som berättade om sina felsteg i livet, om att bygga upp en fasad som man egentligen inte kan stå för, om skönhetsoperationer för att behålla fasaden medan ekonomin rasade samman. Jag var väldigt berörd av storyn som har vissa likheter med min egen - det där med en snygg fasad och kaos inuti är lite bekant liksom ;-)

Som ni säkert fattar är det Cecilia Andrén Nyström som tog flest poäng hos mig denna kväll och jag är än mer motiverad att försöka göra MIN lilla skillnad. Tack 4good för inbjudan, vi ses igen!

måndag 16 november 2015

En alldeles strålande måndag!

Ja, förutom vädret alltså, som har varit alldeles fenomenalt fantastiskt äckligt....

Men vädret råder man ändå inte över så oftast försöker jag undvika att låta det påverka mig. I dag hade jag dessutom osannolik tur eftersom det inte regnade nån av de gånger jag var ute i längre tid! Valde att cykla i dag eftersom jag kände för att röra på mig och det var rätt kallt i går kväll = risk för halka och vi har inte bytt till vinterdäck på bilen än....

PT-kund 07.15 innebär hemifrån 06.30 och det var inga problem i dag. Trampade lugnt mot Universitetsholmen, hade precis rätt kläder för temperaturen, träffade på lite lätt duggregn längs vägen men inte så att det störde. Kom fram i tid, bytte kläder, tog emot kund, körde ett bra pass. Sen var det dags för "egentid" för min del!

Kände mig stark, precis lagom mätt i magen, vaken, redo. Gick ut och värmde upp med rörlighetsövningar och undanplock efter helgens gymbesökare och sen drog jag igång mitt pass. Uppvärmning med latsdrag, sedan chins. Två repetitioner mer denna vecka jämfört med förra veckan. Totalt alltså, inte i varje set då! Fortsatte med ryggövningar och tokälskar T-bar-rodden, jag bara mosar på och ökar i den och det känns inte brutaltungt. Roligt! Gjorde mina schemalagda magövningar och kunde inte motstå frestelsen att köra situps med en 10 kg stång på raka armar (raka ben, kontrollerad rullning genom samtliga ryggkotor, stången mot taket hela tiden) och vet ni - det GICK! 12 kg nästa :-)

Dusch, fix, inom Barista för frukostklassikern latte + macka med ägg och kaviar innan jag rejsade till kontoret i typ tretti knyck på cykel i ösregn. Urk! Nåja, man är inte gjord av socker och jag blev snabbt varm igen när jag kom in på kontoret.

Sen var jag ju LEDIG klockan tre när jag hade jobbat klart så jag cyklade hem i gråväder men det regnade inte på mig. Skönt. Jag hade tänkt springa en runda oavsett väder så det var en oväntad bonus. Så jag var i princip bara inne och kollade posten, konstaterade att jag hade paket att hämta på kiosken, knödde ner paketavi + leg i fickan på löparjackan, hängde av mig regnjackan, gick på toa, stack ut. 3,3 km på typ 21 minuter i dag, löpningen kändes lekande lätt och jag lyckades faktiskt springa hela 2 km utan gåvila! Kroppen fattar. Kroppen minns att vi har sprungit ganska så långt ett antal gånger, att vi KAN det här. Hurra för det!

Joggade in på kiosken, hämtade mitt paket och promenerade hem. Kastade av mig jackan och strumporna, drog fram yogamattan och spenderade 22 minuter i sällskap med Camilla och Johanna från Yogobe och deras After-run yoga. Skönt! Den här veckan har jag bestämt att jag VILL yoga varje dag. Inte måste, VILL. Viktig skillnad :-D

Värmde matlåda, åt middag, var klar halv sex och hade bara lite skrivarbete att göra under kvällen. Och just det, paketet? Efterlängtat, från Kari Traa. Innehöll världens skönaste mysbyxor (jag har inte haft några på evigheter för jag har inte hittat rätt) och en superlätt, supermjuk fleecetröja i knalligaste orange. Så när jag hade skrivit klart tog jag en dusch och drog på mig mjukisbyxor och yllestrumpor att hänga i. Lovely!

Nu ska jag fortsätta min VAB-vecka - VAB i detta fall betyder Vård Av Blondin, alltså. Lite extra fokus på mig, lite mindre fokus på alla andras träning och hälsa.

söndag 15 november 2015

Perspektiv. Typ.

Jaha. Här sitter jag och är lite grinig och ynklig för att Försvarsmakten bestämde att Joakim inte behövde en ledig vecka hemma innan nästa steg av hans utbildning drar igång. Och lite kränkt för att hela världen inte applåderar mig för att jag faktiskt har lyckats springa två pass den här veckan och den totala distansen blev typ 8 km och jag tycker det är ett stordåd just nu när distansen en mil känns fruktansvärt avlägsen.

Runtomkring i världen sitter det människor vars nära och kära inte kommer hem efter terrorattentat i Paris natten mot i går. I hela Europa är folk på flykt från krig i Syrien och Afghanistan. På Medelhavet drunknar människor på flykt. Och så sitter jag här, med tak över huvudet och en mängd nylagade matlådor i köket och har mage att gnälla? Bara för att jag ska klara mig 5 dagar utan min sambo och tycker det går trögt med rehablöpningen?

Really. Perspektiv. Så fruktansvärt bortskämd jag låter, vilka i-landsproblem jag brottas med. Plocka fram mod och självkänsla, hitta den där inre kraften som finns därinne, sträck på dig. Var stolt över att just din sambo är en av dem som utbildar sig för att kunna försvara Sverige och din frihet. Skicka med all din kärlek så att han orkar, en vecka till, en månad till, ett halvår till. Ta vara på allt det som du ser som självklart - tak över huvudet, mat på bordet, frihet att planera dina egna dagar och göra det du vill med din tid. Det är ett privilegium. Ryck upp dig!

fredag 13 november 2015

Tempotorsdag och finfin fredag!

I går gick det undan så pass att jag knappt hann sitta ner ;-) Gick upp tiiidigt trots att jag sov sådär efter onsdagens aktiviteter. Morgonjogg på schemat - 3 km avklarade på 23 minuter, inget fantomtempo men bättre löpning än förra veckan i alla fall och det kändes helt okej. Frukost medan jag eftersvettades, en snabb dusch och sen tempo mot gymmet. Smink och sånt fixade jag i omklädningsrummet innan min kund dök in och så fort vi var färdiga gick det i raskt tempo mot kontoret för min del. Trodde jag hade ett telefonmöte inbokat nämligen men det visade sig vara inställt. Tur för mig!

Däremot rusade dagen på med möte på möte och telefoner som ringde och allt möjligt annat som skulle in eller iväg eller fixas eller ordnas och snart var klockan 15.00 och jag travade hastigt tillbaka till gymmet igen för att ta mig an ytterligare två kunder innan jag skyndade mig hem. Ingen tid fanns för det där med mat utan jag klämde en macka ståendes vid köksbänken och bytte om ungefär simultant, packade ihop mina grejer och styrde bilen mot Bulltofta för att träffa PT-löpgruppen. Veckans tema var löparstyrka!

Därifrån tog jag en sväng inom affären för att handla nödvändigheter (mjölk och bröd och nåt snabbt till middag) innan jag åkte hem, värmde mat, matade katter och matade mig själv. Sedan packade jag inför dagens aktiviteter och så var tanken att jag skulle sitta och dricka te i lugn och ro och titta på finalen i Hela Sverige Bakar men jag insåg efter en kvart att jag var alldeles för trött så jag gick faktiskt och la mig i stället.

Det var tydligen klokt för i morse när klockan ringde var jag ganska pigg. Cykelkläder på, frukost, packa väskan, iväg. I går kväll funderade jag på att ta sovmorgon i stället men bestämde mig för att det var lika bra att ha veckans träning avbockad. Och tur var väl det för sällan har jag känt mig så monsterstark. Varför är det alltid de passen som man funderar på att ställa in som blir så himla bra? Det var fina axelpressar och enarmsarmhävningar och bicepscurls för hela slanten, avslutade med magövningar och var jättenöjd.

Snabbdusch, cykel till kontoret, frukost med kollegorna, skrivbordsjobb och möte och sen retur till gymmet för PT-jobb och så en cykeltur i medvind hem som kronan på verket. Fredag! Den komplicerades nåt lite av att Joakim hade dränkt sin telefon och sålunda inte kunde meddela när han tänkte vara hemma men han hade fått låna av en medpassagerare och lämnat ett meddelande till mig så jag visste när jag kunde plocka upp honom. Hurra, nu tar vi helg!

onsdag 11 november 2015

Välkommen till en annans verklighet!

I dag har jag och min lilla blåa bil varit ute på äventyr och besökt en annans verklighet. Klockan åtta i morse satte jag mig i bilen och styrde mot Göteborgs Garnison för att besöka deras "anhörigdag" för GMU-kompanierna. Eller - egentligen struntade jag fullkomligt i kompanierna, jag ville bara träffa Joakim... Det behövdes efter 11 dagar då vi inte har träffats och inte ens kunnat prata med varandra eller skicka sms i 9 dagar.

11.30 skulle vi befinna oss på besöksparkeringen och strax innan detta såg vi ett gäng grönklädda komma marscherande mot grindarna. Omöjligt att se vem som är vem! Men en kort ordergivning följde och rekryterna släpptes fria - och då kunde jag direkt på gångarten hitta "min" rekryt. Däremot hade han lite svårt att hitta mig i det allmänna kaoset av glada anhöriga...

När alla hade fått kramas ordentligt skulle rekryterna "leda sina anhöriga" in till kaserngården :-D Hade säkert varit hemskt om någon anhörig kom på villovägar! Efter en kort välkomst skulle vi "utspisa i fält" (det var här vi liksom fick börja prova på den där andra verkligheten!) och ställde oss på led för att serveras ärtsoppa och pannkakor. På en onsdag....FÅR man ens det? Vi fördelade oss i en liten dunge och tränade på att balansera tallrikar, dricka och bestick och så fick jag en liten briefing om slutövningen som kallas Aldrig Ge Upp. Det har varit en tuff vecka, så mycket kan jag säga! Tältförläggning och gruppbivack och ensambivack och matbrist och sömnbrist och alla möjliga andra hemskheter. Jag erkänner gärna att jag är enormt stolt över min sambo som har genomfört hela GMU tillsammans med ett gäng som är typ 20 år yngre än han och ändå har han orkat hela vägen! DET är pannben det.

Efter lunchen fick jag en rundvisning. Logement och skåp och duschrum och sen diverse andra sevärdheter. Utsiktspunkten med blick ner över hamnen, soldathemmet, hinderbanan med mera. Det fanns också olika "stationer" där man kunde titta på maskering, prova att hålla i en AK5 (skjutvapen, för icke militärt intresserade), bära en stridspackning etc för att få lite mera koll på vad våra soldater har sysslat med.

Sen gick rekryterna undan för att förbereda sig och vi andra ställde upp på kaserngården. Det vankades uppställning och visitering och fanvakt innan det var dags för Soldaterinran och sedan nationalsången. Jag var nog inte den enda som knep en liten tår i det läget. Nu är rekryterna soldater och tituleras hädanefter som sådana. Häftigt. Joakim berättade nu i kväll att han hade träffat ett befäl i korridoren som sagt "Rekryt...nej, soldat!" när han skulle ställa en fråga :-)

Efter soldaterinran var det tyvärr slut på det roliga och vi anhöriga fick bege oss hemåt medan soldaterna blev kvar på garnisonen. Riktigt jobbigt att inte få med sig Joakim hem! Och ganska jobbigt att köra hem ensam i kolmörker plus ösregn stora delar av vägen. Nåja, hem kom jag ju och det är inte så långt till fredag kväll när vi ses igen. Dags att börja organisera sig för morgondagen, tror jag. Morgonjogg, dusch, frukost, PT-jobb, kontorsjobb, PT-jobb, hem, äta, PT-löpgrupp, kväll. Typ så ser schemat ut! Fullt ös som vanligt alltså ;-)

tisdag 10 november 2015

Håll i hatten, nu kör vi tisdag!

Det var inte mindre fart på den här tisdagen än det var på måndagen och ärligt talat var jag ganska slut när jag kom hem. Det är okej. JAG har kontrollen. Jag bestämmer över mitt schema. Ska jag klämma alla veckans PT-timmar på fyra dagar så blir det tajt ibland - men i morgon ville jag absolut vara ledig. Varför lär ni få höra senare i veckan!

I dag behövde jag absolut ha min cykel för att lösa logistiken och jag var inte jättelycklig när jag vaknade vid två i natt och det ösregnade... Men jag somnade om tills klockan ringde, gick upp, åt frukost och lagom tills jag skulle sätta mig på cykeln klockan sex duggade det bara lite lätt och förutom motvinden var det faktiskt skönt cykelväder!

Veckans mest morgonpigga kund (PT-pass 06.45 alltså...) fick en genomkörare och sedan var det dags för mitt eget benpass. I dag svor jag mest över "finnen" där jag inte alls kände att mina baksidor ville samarbeta men de var trötta nog efteråt så de kanske jobbade ändå? Marklyften kändes däremot betydligt mer stabila efter Jimmys omsorger i fredags, det hjälper liksom när hela ryggen lutar åt samma håll :-D Jag var färdig 08.44 och nästa kund var inbokad 08.45 så jag tror jag slog nya rekord i snabba ombyten där! Duschen fick vänta till efter kundens pass dock....

När jag hade jobbat klart på kontorsjobbet stack jag retur till gymmet och tränade en kund, sen smet jag upp i stan och fick ögonfransarna finfixade inför morgondagen och så var det retur till gymmet igen för dagens fjärde kundpass innan jag cyklade hem med en sväng inom polishuset 8 minuter i stängningsdags för att hämta ut legitimation. Bra tid att göra det på, absolut noll kö!

Väl hemma var jag helt monsterhungrig och kastade in en fryst laxlåda i mikron för att få middag så fort det bara gick. Det var nog det godaste jag har ätit på länge ;-) Ändå har jag ätit dubbla mellanmål under eftermiddagen men jag kan inte lura mat- och sovklockan riktigt, mellanmål halv sex räcker liksom inte! Bara att lära sig till nästa långa arbetsdag.

Men i morgon är jag helt ledig från alla jobb och torsdag och fredag blir något lugnare dagar. Jag har dessutom redan betat av två styrkepass och har alltså bara ett styrkepass och två löp-pass kvar att avverka innan veckan är över - det ena löppasset tänker jag lägga i helgen för att få springa i dagsljus!

måndag 9 november 2015

Ja, det var den måndagen det...

Efter att jag har börjat jobba som PT har måndagar (och tisdagar) blivit helt sjuka. Jag har ungefär 15 eller ibland upp till 18 PT-pass att leverera på en vecka. I de allra flesta fall betar jag av 10 av dessa på måndagen och tisdagen. Av nån anledning är det poppis att träna dessa dagar. Det är också rätt fullt på gymmet så jag tror jag ska börja vara lite mer strategisk och försöka flytta undan några kvällskunder från måndagkvällar för att det är lättare att jobba övriga kvällar då det är lite mindre välbesökt!

I dag var inget undantag. Jag hade bara en morgonkund dock så jag passade på att träna själv direkt i anslutning till det passet. Mage/rygg. Allting hängde ihop bra i dag, vänsteraxeln uppförde sig, chinsen gick bättre än förra veckan och jag kände mig allmänt stark. I morgon bitti är det dags för benpass och det blir antagligen mindre festligt :-D Nöjd med passet var jag i alla fall, snabbduschade och powerwalkade till kontoret och kastade mig över dagens arbete.

Hade sen en kund inbokad 14.30. 14.35 fortfarande ingen på plats, jag slängde iväg ett SMS och fick svar en kvart senare att kunden hade glömt. Ja, i såna fall fakturerar jag ju kostnaden ändå för den timmen kan jag inte använda till nåt - men jag fick en liten paus och hann med en Oatly-latte. Sen kom min 16.30-kund och trodde att vi hade bokat 15.30 men icke.... Så jag var faktiskt rätt förvånad när rätt kund dök upp till 15.30 och var redo att träna ;-)

Jobbade i gymmet till 18.30, bytte om, gick till bilen, skyndade mig hem. Matade katterna som tydligen var utsvultna och inte hade ätit på flera veckor (de ljuger!) och sen mig själv med en snabb omelett med svamp och ost. Välbehövligt. Hungrig trots mellis 14.30 och det var väl inte så konstigt. Efter att ha ätit var jag sådär äckligt redig och diskade undan allting, tömde kattlådor, packade väskan till i morgon och plockade fram kläder att cykla i. Förberedde mellanmål till i morgon också så att de står längst fram i kylen, bara att plocka med. Med allting klart blir det liksom enklare att komma iväg klockan sex i morgon bitti.....

söndag 8 november 2015

Utvilad. Ompysslad. Batteriladdad.

Och så var det en himla massa pusselbitar som ramlade på plats också!

När jag fick klart för mig att Joakim skulle vara ute och "leka krig" hela denna helg så ringde jag mina föräldrar och undrade om de ville ha besök. För att göra nåt annat med helgen än att kura hemma, för att hinna träffa dem lite och för att bli lite ompysslad som man ju blir när man åker hem till mamma.

Lördag morgon gick jag upp tidigt och åkte till gymmet. Tränade på ett morgonlugnt gym och la fokus på att göra ett bra jobb rent tekniskt. Vänster axel var ganska öm efter Jimmys omsorger i fredags så det var inte läge att maxa i axelpressar eller andra övningar som var tunga för axlarna, men i bicepscurls gick det överlägset bra :-D Mycket nöjd med passet gick jag in och duschade och bytte om och tog sen emot en morgonsömnig kund som fick en genomkörare innan vi tog helg på riktigt!

Jag åkte hem, dumpade träningsväskan, haffade packningen som skulle med till Danmark och såg till att komma iväg helt enkelt. Dryga 1½ timme senare var jag framme och välkomnades med finlunch. Räkmacka på hembakat bröd, skinka och hemgjord potatissallad. Och en latte och en bit daimtårta till efterrätt. Fina grejer det!

Sen åkte jag och pappa iväg och handlade. Vi har en fin deal där jag betalar vissa räkningar åt honom i Sverige och handlar enligt önskemål till honom när vi ses, och sen får han betala när jag behöver handla och så räknar vi ihop det sen för att se vem som är skyldig vem pengar. Bara två ekonomer kan hitta på nåt sånt.... Hursomhelst fick jag med mig lite lyxiga julöl, några flaskor vin och lite godis hem. Plus att mamma fyllde på med hemkokt äpplemos, några kilo äpplen och lite närodlad potatis sen innan jag åkte i förmiddags. Kom alltså hem med rätt full bil :-)

Lördagsmiddag med anka och diverse tillbehör samt äpplekaka och glass och så en god natts sömn = utvilad jag i dag. Långfrulle och bilpackning och förmiddagsfika innan jag rullade hemåt och packade upp allting. Åt lunch och satte mig sen med förberedelse av veckans PT-pass för att få undan det och sen så seeegade jag. Visste ju att jag behövde springa en runda men det var lite trögt alltså!

Strax efter fyra bestämde jag mig för att få det gjort, tog favvotightsen och favvojackan och så mina mest krävande skor. Saucony Kinvara är totalt oförlåtande mot dåliga löpsteg och i dag ville jag springa bra. Och springa gjorde jag. Kroppen var stark och lätt (HUR kan den kännas så lätt när jag tycker jag är tung och småfet efter månader utan löpning???) och jag flöt fram på lätta ljudlösa steg. Så långt som flåset höll, alltså, sen fick jag gå en bit. Och sen tänkte jag att jag skulle springa lite lugnare men tji fick jag för kroppen bara rusade på som en ko på grönbete och det var bara att hänga med. Jätteroligt att flyga fram i skymningen bland prasslande löv, tyst och snabb och lätt!

Och där nånstans föll alla pusselbitarna på plats. Alla Katarinas övningar och förmaningar, allt som handlar om att jag måste bli starkare i bålen för att kunna koppla ihop över- och underkropp bättre, allt om stark aktiv baksida så att foten kommer fram till nästa steg kvickare, alla teknikövningar som jag har nött själv och lärt ut och korrigerat. Som om hjärnan och kroppen har absorberat all kunskap de senaste månaderna och NU kunde vi plötsligt använda alltihop. För att Madde har gett mig styrketräning som har stärkt upp de svaga delarna som behövde hjälp så att jag nu har nytta av allt det jag har lärt mig tidigare. Även om jag släpar på några kilo mer så är jag starkare, snabbare, lättare. Jättekonstigt och tokhäftigt! Nu ska jag bara jobba så att flåset kommer ikapp, sen kan det bli hur bra som helst. I can't wait :-D

Jag är så himla tacksam för att jag har förmånen att ha bra människor i mitt liv som hjälper mig att ta mig framåt - och tacksam för att kroppen ställer upp och håller. Så bra vi är tillsammans!

Toklycklig och endorfinrusig kastade jag mig på mattan och körde en omgång Happy Hips med mysigt kattsällskap medan jag var genomvarm. Det blev avslutet på en riktigt bra träningsvecka och nu laddar jag för en till!

fredag 6 november 2015

Fredag med växlande pepp-kurva

Den här fredagen har varit lite av en berg-och-dalbana på humörfronten alltså. Men jag tycker ändå jag har löst det ganska bra.

Egentligen var jag seeeeeg i morse. Det förstör min dygnsrytm att "Hela Sverige bakar" börjar kl 21 på torsdagar för jag vill hemskt gärna se klart programmet och då lägger jag mig egentligen senare än vad som är bra för mig. För med väckning 05.30 och ett behov av att sova 7½ timme så behöver jag ligga i min säng 21.30 för att hinna läsa bok och somna i tid :-) Ja, jag har en tantig mat- och sovklocka, kalla mig Skalwoman :-D

Jag var alltså inte jättepepp på den där morgonjoggen och försökte förhandla om att flytta den till eftermiddagen. Fast näe, inte springa samma dag som naprapatjäveln har hållit på med hälsenan - då får man faktiskt springa innan. Jag förhandlade till mig en kort runda på 3 km och gick och gjorde det helt enkelt. Ingen vacker runda, inget jämnt tempo, för när jag försöker springa "snyggt" (dvs tekniskt bra) så springer jag snabbare än vad flåset hanterar just nu. Jag har varit i situationen förut och känner igen det, så jag springer så länge jag tror att jag orkar plus lite till och sen går jag en bit innan jag springer igen. Det var riktigt skönt ute så jag var rätt nöjd med att jag tog mig ut.

Sen kom jag hem och åt frukost och eftersvettades klart innan jag duschade, fixade till mig lite och drog till jobbet. Där inledde jag med att bli förbannad på en leverantör innan jag glatt åt frukost och sen lite motvilligt deltog i ett möte som jag egentligen inte tyckte var jätteintressant men jag fattade att min input behövdes. Nåja, allt har ett slut och jag kunde äta en lite sen lunch innan jag checkade ut och joggade över Dockplatsen bort till naprapaten.

Vi var båda två något fundersamma över min plötsligt svullna hälsena utan vettig anledning. Jag har inte sprungit långt, inte hoppat och skuttat och burit mig åt, inte landat snett..... Kontentan blev att i alla fall kolla över skorna jag har gått i de senaste veckorna (ett par utsprungna löparskor som har fått vara kvar som jobbskor) och så fick hälsenan lite stötvågor och vänsteraxeln lite "tough love" (ajsomfaaaan....). På vägen ut kollade jag skorna och asgarvade och visade Jimmy - högerskon är helt jättetrasig precis där hälsenan är svullen och eftersom senan redan var lite känslig precis där har den nog överreagerat lite. Jaja, dojorna åker i containern och så får jag gräva fram nåt annat att ha som "sneakers" helt enkelt! Och håller tummarna för att det löser problemet, såklart.

Från naprapaten åkte jag och handlade och sen hem. Där jag fick nyheten om att Joakim inte som planerat får en vecka ledig innan nästa steg av utbildningen tar vid - nä, han börjar direkt nästa måndag. Vilket är extra surt med tanke på att han inte kommer hem den här helgen och det är radiotystnad minst fram till måndag. Som om en ynka helg räcker att kramas i efter att han har varit borta i två veckor och vi inte ens har kunnat prata med varann varje dag! Hrmf. Jag tröstade mig med te och saltlakrits och tog sen tag i min planerade lista med grejer att göra.

För hur det än är med att vara gräsänka så finns det saker jag inte riktigt hinner med eller orkar med i veckorna. Som att städa, till exempel. Det blir oftast en snabbvända på fredag eftermiddag men aldrig riktigt noga. När jag nu var hemma tidigt tänkte jag att jag skulle utnyttja tiden och ge lägenheten en rejäl omgång. Det var inte så roligt medan det stod på men ganska njutbart när jag sen kunde duscha i ett rent och fint badrum! 

En god middag och "Träna med Kalle" på SVTPlay fick pigga upp kvällen igen. Livet blev ändå lite roligare med mat i magen och jag har kul planer i helgen. Ska bara en sväng till gymmet i morgon för att träna själv och sen ta hand om en kund. Just det, innan jag lägger mig för kvällen måste jag nog hänga tvätt och bädda sängen också. Jaja, det hinner jag nog med. Trevlig helg :-)


torsdag 5 november 2015

Löpsugen...

Löpsuget börjar sätta in som tusan här fast jag är inte helt hundra på att det är en bra idé egentligen. För när jag vaknade i måndags morse så var höger hälsena dubbelt så tjock som vänster - oklart varför. För jag har liksom inte gjort nåt - jo, en skogspromenad i söndags men annars inget påfrestande, bara mitt vanliga! Och jag vill ju springa....

I morse var det i alla fall inget att diskutera om utan det var bara att ge sig av till gymmet för att träna tre kunder som redan i går kväll hade blivit två och så blev det bara en för nummer två hade fastnat i trafiken och kom inte fram. Jahapp. Jag gick och käkade frukost i stället då! Och sen gick jag till kontoret.

Efter kontorsjobb var det retur till gymmet för att ta hand om dagens sista kund, sedan hem till krämig fiskgryta innan jag drog på mig en massa kläder och stack till Bulltofta för PT-löpning. Dagens tema var uppvärmning och tempoväxlingar så vi tränade på det helt enkelt. Diverse uppvärmningsövningar med varför och vad det är bra för, löpskolningsövningar och så en intervallstege nedkapad i kortare bitar så att jag kunde ge lite feedback på löptekniken också. Det var där löpsuget satte in, för jag kände mig (trots träningsvärk i benen) lätt och pigg på löpskolningen!

Vi får se. Det kan bli en morgonrunda i morgon. Och så ska jag träffa Naprapat-Jimmy på eftermiddagen så får vi se vad han säger om hälsenan. Jag orkar inte vila mer. Först var hälsenan eländig och sen när den blev hel och jag skulle börja springa så blev jag förkyld och när jag blev frisk så jobbade jag så mycket att jag inte hann springa. Nu när det ljusnar lite och jag faktiskt hinner springa så ska vi väl inte börja om från början igen?

onsdag 4 november 2015

Benpass och en riktigt BRA matdag!

Kampen för att hålla matsedeln sockerfri pågår. Eller - kamp och kamp, det är inte så tufft egentligen, jag måste tänka mig för i vissa situationer helt enkelt. I dag har varit en lugn, men lång dag - inga morgonkunder i dag men däremot hade jag bokat tid hos polisen för att fixa ny legitimation så jag fick vackert masa mig upp ändå. Såhär såg det ut på mat- och träningsfronten:

06.30 frukost - min vanliga frukostgröt på havregryn och müsli med kokosolja och jordnötssmör och en skopa proteinpulver i. Serverades med färska blåbär, kakaonibs och mandelmjölk. Och en mugg te till, såklart.

09.00 frukost två - en burk "piggelinkvarg" och 10-12 nötter från "tuggburken" på skrivbordet. Försökte mig även på en banan som blev över i går men den var mjölig och skitäcklig så den åkte faktiskt ut.

11.30 lunch på jobbet - pocherad kolja med hummersås, potatismos och haricots verts, en tallrik blandat från salladsbordet (morötter, alfalfagroddar och sånt) och en brödbit.

14.30 företräningsmellis - två hemgjorda rawfoodbollar, några miniriskakor, BCAA.

16.00 träningspass BEN. Nu med fokus maxstyrka vilket innebar tungt, tungt, tungt. Bl a enbensböj aka pistols (nu utan TRX...), finnen och marklyftsbonanza. Hungrig redan före passet....

17.15 är jag monsterhungrig och kastar i mig två kycklingben, en proteinshake och en rawfoodbar innan det är dags för två kunder till.

19.45 äntligen hemma. Klämmer en portion rester från helgen - en viltfärsbiff, en hel hög gröna ärter och hemlagat potatismos. Vare sig hungrig eller sugen efter det så en mugg grönt te får avsluta kvällen.

Totalt sett är det här en jättebra matdag för att vara jag - bra påfyllning med jämna mellanrum. Ska jag peka på förbättringar så hade ett äpple varit bättre än rawfoodbaren efter träningspasset men man tager vad man haver ibland. Och potatismos till både lunch och middag är lite trist men jag styr inte över vad lunchrestaurangen serverar och lådan till middag stod redan klar i kylen :-D

I morgon tänker jag att det ska bli minst lika bra!

tisdag 3 november 2015

Fem PT-pass och en kväll i soffan

Den här dagen började med första PT-kunden 06.45 och sen hade jag ytterligare tre kunder innan jag gick till kontoret. Efter avslutad kontorsdag gick jag tillbaka till gymmet och träffade en kund till. Dagen var planerad så att jag skulle kunna hinna hem, äta mellanmål och springa med B.A.B.Y.-tjejerna i kväll. Men den slutade i soffan.

Inte för att något dramatiskt har hänt, tvärtom. Men för att jag ifrågasatte om jag verkligen behövde ta mig iväg när jag nu hade en ledig vardagskväll för första gången på ganska länge. Diskuterade med mig själv att om jag springer i kväll behöver jag inte morgonjogga i morgon - men vänta, vem har nu sagt att jag måste det? Jag har tydligen inte fattat att jag har varit totalt överarbetad i 2-3 veckor och behöver tagga ner lite och ladda om batterierna. Det är inte livsviktigt att jag springer - visst, det är jättebra om jag lyckas få in två pass i veckan men det är inte liv och död. Det löser sig, det är faktiskt bara tisdag och ganska många dagar kvar i veckan.

Jag behövde den här kvällen. Behövde bara vara hemma, läsa bok, slötitta på tv och klappa katter. Ringa mamma och kolla läget lite. Dricka te, läsa ikapp bloggar, göra inget särskilt. Det är okej.

I morgon har jag inga morgonkunder på gymmet men en annan bokning klockan åtta. Vilket innebär att jag inte behöver åka hemifrån förrän halv åtta - det i sin tur innebär sovmorgon med mina mått mätt för jag kan sova ända till halv sju! Evigheter :-) Så jag tänker ta den chansen till extra återhämtning när den finns, jag tror nämligen det är viktigt för min fortsatta hälsa att jag lär mig ta såna chanser när de dyker upp och inte tvingar på mig träning som nåt slags "måste" på ren rutin. 

måndag 2 november 2015

Måndag. Potentiellt stökig dag!

Måndagar är liksom alltid lite småstökiga. Mat- och sovklockan har kastats om lite under helgen och dessutom ska jag vänja mig vid att sova ensam igen så det där med att lägga sig och somna i tid är lite tufft och måndag morgon ringer klockan typ alltid för tidigt. Jag gör precis allt jag kan för att måndag morgon ska gå på räls - förbereder kläder, packning, frukost, mellanmål. Ändå blir det oftast lite kaos!

I dag hade jag två kunder inbokade - en klockan sju och en klockan tio, och däremellan skulle jag hinna träna själv och duscha för att strax efter avslutad andra kund bege mig ut till vuxenjobbets kursanläggning för utbildning under eftermiddagen. Något fick mig dock att kolla pt-telefonen innan jag åkte hemifrån och klockan tio-kunden hade avbokat. Okej. Så då blev det alltså bara en kund och ett eget pass och sen lite ledig tid, så bra! Behövde alltså inte släpa med mig en miljard mellanmål utan bara det nödvändigaste.

Lagom till klockan åtta när morgonkunden var avslutad var jag pigg och vaken och redo för mitt träningspass. Lyfta tunga saker - typiskt bra! Tunga saker var i det här fallet mest mig själv då, passets fokusövning är liksom chins... Ahem. Om jag skulle ta och banta ner mig en 4-5 kilo skulle de bli betydligt lättare känner jag :-D Passet var tufft och roligt, latsdrag och chins och en ny roddvariant och sen en hoper magövningar, värst var sidoliggande höftlyft i TRX. Sjukt vingligt!

Sen pinnade jag iväg till bilen och stack hem. Loggade in på jobbservern, kollade så att det inte var nån paniiiiiik på gång, duschade, åt mellanmål, klappade katter, andades. Sedan cyklade jag ut till kursanläggningen - det är bara 5 km dit så det är mycket smidigare att cykla plus att när typ hela företaget ska parkera där blir det kaos. Cykelturen var ett mycket bättre val! Vi serverades lunch och sen blev det tre timmars intensiv utbildning innan jag kunde cykla hem. Jag trodde att vi slutade 16.30 men det var tydligen 16.00. BONUS: Jag hann hem, byta om, äta middag, ta bilen ner till gymmet. Hade bara räknat med att ha fem minuter hemma och svepa en burk kvarg i farten men här var det lugna puckar minsann, hurra!

Betade av kvällens två kunder och sen kom jag hem igen till kvällsmål och te, älskade te. Har en smått trilskande axel som ska få sig lite kärlek och så ska jag försöka lägga mig i tid men innan dess hinna förbereda för morgondagen som inte riktigt innehåller andningspauser den heller. Att döma efter dagens resultat kan det dock dyka upp oväntade pauser precis närsomhelst så dem ska jag se till att ta vara på!

söndag 1 november 2015

Ska det vara så svårt att äta bra mat?

Det beror på :-)

Först behöver man definiera för sig själv vad man tycker är bra mat eller kanske ta hjälp för att ta reda på det. Sen kan man börja jobba med det! Jag valde att göra en kostanalys hos Madde i höstas för att få nån annans syn på min kosthållning. För även om jag jobbar med träning och hälsa är jag inte perfekt och jag fick lite bra tips på vad jag kunde rätta till.

Jag älskar mat, jag är enormt matintresserad och jag gillar att laga mat. Men tid har jag inte så himla mycket av nuförtiden och jag är inte så inspirerad att laga mat när jag ska laga bara till mig själv. Lösningen har därför blivit att jag förbereder matlådor på helgen (det kan gärna vara rester av det som Joakim och jag har lagat) så att jag har bra mat tillgänglig under arbetsveckan. Mina krav är att min mat ska vara god, den ska funka som bränsle till en ganska aktiv vardag, och den ska inte innehålla för mycket konstigheter. Jag använder vissa halvfabrikat men utgår helst från s k rena råvaror. Jag är varken rädd för fett eller kolhydrater men jag tänker mig för. Om jag är ledsen eller uttråkad eller stressad så går jag precis som många andra rakt på sånt som är fett och sött - godis, kakor, bullar etc.

Det som Madde tipsade mig om var att jag behövde lägga till mera protein till vissa måltider, att styra upp mina mellanmål och att dra ner på sockret i veckan. Nej, det är inte rocket science, men det krävs att jag tänker till lite och här kommer några enkla mat-tips från de senaste veckorna som kanske kan inspirera dig som läser.

Tacotallrik. Inga konstigheter. Den här är hastigt ihopslängd av rester när jag kom hem och var jättehungrig! Två minitortillas i botten, en rest kryddad köttfärs från helgens tacomiddag och riven ost - in i micron. Ovanpå har jag en näve småtomater och en tärnad avocado. Mat på typ 4 minuter - gott och mättande och ganska välbalanserad måltid för mig.

Lax är alltid gott. ALLTID. Här har vi en fylld s k "laxtournedos" men det kunde lika gärna ha varit en laxfilé från frysen. Färdig romsås (från delikatessdisken och relativt kort ingredienslista) och wokgrönsaker från frysen.

Här har vi en matlåda av rester från kvällens middag. Hjortfärsbiff, gröna ärter, hemlagat potatismos. Den middagen tog kanske uppåt 45 minuter att tillaga men vi hade det mysigt i köket och det blev vansinnigt gott! Hemlagat potatismos klår pulvermos med hästlängder.

Rawfoodbollar på färdig mix. Det kan inte bli enklare. Jag har helt säkert nötter och frön och torkade dadlar hemma så jag hade kunnat fixa nåt själv men jag hittade mixen på affären och ville testa. Den som läser på påsen ser att det står "bars" och jag gjorde bollar... jag önskade mig nämligen något i stil med Delicatobollar. I stället för att blanda mixen med 1 dl vatten snodde jag ½ dl kaffe av Joakim, la till ½ dl vatten och 2 msk kakaopulver. Klickade också i en rejäl klick kokosolja och mixade till lagom konsistens, det blev lite smuligt så jag la till en skvätt mandelmjölk. Rullade till bollar, rullade dem i kokos - varsågod. Gott och enkelt och bättre än godis om jag skulle längta efter efterrätt!

Mellanmål då? Jag fick ju lite påtryckningar om att jag borde tänka på proteinet där också och min klassiska macka var väl ingen höjdare i alla lägen. Inte heller klarar jag mig på bara en frukt. Portionsburkar med kvarg är jättepraktiska - jag körde ett tag med att blanda kvarg och bär själv men jag tröttnade på det (plus kladdigt) och handlar numera ett antal portionsburkar och har hemma, på gymmet och på kontoret (kylskåp finns överallt, enormt praktiskt). Frukt till mellanmål funkar om jag kombinerar med en ostbit (små Babybel-ostar är också väldigt praktiska) och en näve nötter. Ägg är bra men jag är inte så förtjust i ägg sådär rakt av. Kycklingklubbor däremot - marinera och stek en hel förpackning, frys in, plocka ut 1-2 och ta med så hinner de tina lagom till mellanmålsdags!

Min mission för kommande vecka är att rensa bort socker ur kosten (igen). Jag gjorde en sån raid i september och det funkade jättebra, sen blev jag förkyld och sen jobbade jag alldeles för mycket och nånstans där spårade det ur. Vilket leder till att jag äter skräp i stället för mat och mat behöver jag för att bygga upp min kropp och hålla mig frisk. Smart, eller hur? Så nu tar vi en vända till och rensar lite i vanorna. Jag har fantastisk mat hemma till veckan som kommer och jag har turen att jobba på ett ställe där vi har en bra lunchrestaurang. Så om jag bara håller ordning på mellanmålen kommer detta gå galant!