måndag 30 oktober 2017

Konstpaus. Planeringspaus. Hypokondripaus.

Ja, vad hände sen efter att jag tvunget måste ut och lera ner mig i onsdags?

Jo, på torsdagen jobbade jag lite sent och så kom jag hem och körde ett kortare core-pass hemma i vardagsrummet innan Joakim kom hem. En god natts sömn, fredag på jobbet, hem för helg med fokus på matlagning.

Lördag var det egentligen tanken att jag skulle vara med på Joakims NMT-pass men jag kände av lätt halsont och ville inte ta några risker med tanke på stundande maraton. Så jag blev kvar hemma och fixade med lite grejer, sen åt vi lunch och så åkte vi till Bulltofta där mina löpgrupper hade sitt examenspass och sprang distans på tid. Det var så himla fint och vi hade sån tur med vädret just då!




På kvällen regnade det och vi kurade inne, lagade fisk- och skaldjursgryta och laddade för söndagens Yddingelopp men se det blev det inget av med. Alls. För trots att halsontet hade lagt sig kände jag mig fortfarande snorig och ville verkligen inte riskera något. Så - vi stannade hemma. Joakim sprang en runda hemmavid och invigde sina nya skor och jag vilade och fixade med praktiska grejer.

För vi har stora planer nu - igen. Det var inte tanken att vi skulle resa till värmen förrän i februari. Men det föll sig så att det fanns restplatser på Atletveckan och Joakims chef ville gärna att han tog ut lite ledighet - så vi får en vecka på Fuerteventura redan före jul och längtan är stor. Särskilt nu när vintertiden innebär mörka kvällar och det dessutom var nästan nollgradigt i morse!

Alltså - Österlenmaraton, några veckors återhämtning (och obligatorisk närvaro i gymmet några pass i veckan!), sedan en vecka i solen, och efter det firar vi jul. Typiskt bra. Sen kanske det blir en vecka på Lanzarote i februari eller så - vi tar det sen.

Sista veckan innan maraton innebär lite löpning, en hel del nervositet, vettig mat och god nattsömn. I vanlig ordning. Några snälla yogapass, lite prehab, diverse förberedelser. Jag vet att det går vägen för det har ju gått förut. Reflexkläder, batterier till pannlampor, väderprognoser, planering av proviant i ryggsäcken snurrar i huvudet. Fast det löser sig. Det är bara måndag, och vi ska springa på lördag, så vi hinner nog med allt vi ska hinna med! 

onsdag 25 oktober 2017

Ibland är en inte tillräckligt lerig tydligen!

I dag: Planerad ledig halvdag. Och bokad hemstädning. Alltså var jag på jobbet halv åtta, stack därifrån prick halv tolv och cyklade i maxfart hemåt, landade 11.57 och tog emot städfirman 12.00. Schysst planering, eller? ;o)

Efter en kort avstämning bytte jag till löparkläder och stack ut en sväng. Jag hade planerat intervaller men var egentligen inte så sugen på det efter ett tufft pass söndag kväll och en rejäl utmaning i går. Blött och lerigt både måndag och tisdag också. Gav mig ut ändå och kände efter lite medan jag värmde upp i lugnt tempo. Jodå, intervaller it is - trots sega tunga ben. Lika bra att ha det gjort och så i dagsljus dessutom, en säker vinnare!

Det blev 10 x 1 minut hårt med 1 min gåvila och sedan 10 x 30 sek med 30 sek gåvila. Full fart i intervallerna (efter kapacitet och terräng), genom lera och vattenpölar, med fula grimaser och svetten rinnandes. Grislöpning på riktigt alltså. Det var så himla roligt fast det var äckligt jobbigt och det kom en äldre herre fram till mig och sa att han var imponerad över farten jag höll - TACK för den kommentaren som värmde tusen gånger mer än alla kommentarer om snygga ben i löpartights ;-)

Med avklarade intervaller tog jag mig hemåt i lugnt tempo och hade dryga 9 km på klockan när jag kom hem. Det fick räcka så, jag brydde mig inte om att springa nån extrarunda för att runda milgränsen i dag. Hemmet var nästan färdigstädat så jag vek upp tightsen för att inte grisa ner och satte mig i trappan och eftersvettades tills det var läge att duscha. Bra lerprickig i dag också och som bonus blötte jag ner veckans tredje par skor. Bra jobbat!

Sen var det bara att duscha och njuta av ledighet! Har veckohandlat på Mathem.se för jag orkar inte stå i affären när det är lönehelg och sen har jag inte gjort nåt mer. Annat än att slösurfa, kolla på dålig TV, klappa katter och dricka te. Jag har inte ens lyckats tömma diskmaskinen. Återhämtning deluxe såhär mitt i veckan. Gött ändå!

tisdag 24 oktober 2017

Kraften i att vara flera

En helt vanlig oktobertisdag. Gråmulen dag, regnig och blåsig kväll - alltså regn på tvären, en skånsk specialitet. Begav mig mot Bulltofta i regnet och tänkte att i dag kommer det nog inte så många löpare, men tji fick jag!

I vanlig ordning slöt ett sextiotal löpare upp för att springa kvällens pass. Ett superkul crosspass - 30 sek styrkeövning, 30 sek löpning (dvs 15 sek bortåt och 15 sek retur), upprepa. Och upprepa och upprepa... Vi hade 2 olika varv med 4 styrkeövningar i varje och körde 3 omgångar av varje varv utan vila emellan, bara 2 minuters vila mellan de två olika varven för att hinna gå igenom övningarna.

Galet roligt pass med full fart och verkligen anpassat för skitväder, ingen hann frysa!

Det bästa av allt var att tuffa gruppen skulle avsluta med 4 x 30 sek löpning med 30 sek ståvila. När jag frågade vem som ville köra bonusintervaller kom det bara upp 2-3 händer men sen blev det nåt grupptryck så helt plötsligt skulle alla i medel och tuff köra bonusintervaller innan vi avslutade kvällen. Fantastiskt :-D

Jag var totalt genomblöt och lerprickig efter passet, det tar nog 2 dagar innan dojorna har torkat men det var SÅ värt det för alla glada löpare. Yay! Älska tisdagar <3

söndag 22 oktober 2017

Jakten på balans






Ibland behöver man testa sig fram lite på båda sidor om balansen för att hitta ett skönt medelläge där det funkar att balansera. Och det är kanske därför som jag tycker att söndagskombinationspasset med Coach Jansdotter på Chae Taekwondo är en helt briljant grej.

I dag tog jag mig dit igen. Först 35 toksvettiga och flåsiga minuter med Jonna. En salig blandning av balans, hopp och skutt, parövningar och burpees av olika slag. En kort tvåminuterspaus mitt i, för övrigt var det bara full sula genom hela passet och det var galet roligt. Sedan släcktes lysrören, levande ljus kom fram, och vi landade på yogamattorna.

Vikarierande yogafröken Åsa ledde oss genom en skön timme. Först nedvarvning och kroppsscanning för att ställa om och hitta fokus. Lite uppvärmning, några sköna solhälsningsflöden, en himla massa rotationer av alla slag, krigare, balanser. Sedan avslut med kort savasana, intentioner för kvällen, i morgon, nästa vecka. Några gemensamma andetag och tack för i kväll.

I vanlig ordning tappade jag känslan för tid och var hemma en halvtimme senare än jag trodde, missade såklart också att dra igång ljudet på telefonen så Joakim hann bli ordentligt orolig eftersom jag inte svarade. Förlåt älskling, jag är liksom inte van att nån bryr sig så mycket om när jag kommer hem.... Men jag kom hem och landade lugn och avspänd i soffan. Eventuellt lite svettluktande, bör duscha innan läggdags ;o) Kombinationen av total fysisk urladdning och yogans lugn innebär i alla fall att jag hamnar i balans och tänker sova riktigt gott i natt!

lördag 21 oktober 2017

...och där gick den veckan!

Det här har nog varit höstens mest intensiva vecka. Jag har haft fullt upp med att hinna hålla ihop alla trådar och vara på rätt plats i rätt tid med rätt grejer så att bloggen har hamnat sist i priolistan är inte jättekonstigt. Det är ändå viktigare att jag hinner äta och sova ;o)

Måndagen tillbringades med heldagsworkshop med en del av mina kollegor. Jag tänkte att vi skulle sluta 16 men det blev 16.30. Hann hem i full fart, var hemma en halvtimme och lämnade av lite grejer, cyklade sen in till stan igen för Runacademy-kväll på löplabbet. Föreläsning om pulsträning och lite shopping. Var hemma vid åtta. Måndag - check.

Tisdagen inleddes på kontoret, var hemma och vände en timmes tid, hade sen ett PT-pass på Bulltofta och så traditionsenlig Runacademy-tisdagsträning direkt efter. Hem, äta, vila, sova.

Onsdagen gick i ungefär samma tempo men med skillnaden att jag såg till att ha hela två timmar hemma vilket medgav att jag la en halvtimme på lite hushållsarbete (dammsuga och gå ner med sopor, ungefär) medan middagen stod i ugnen, sen full fart till Bulltofta och NMT. Ett något nervöst pass då en blottare hade siktats i spåret kort innan passets början, polisen var förbi och jag vill ju sist av allt att någon av mina adepter ska utsättas för obehagligheter när de tränar med mig. För egen del är jag mest förbannad. Hem, äta, duscha, sova.

Torsdag började jag med ett frukostseminarium, sen var jag inne om kontoret en dryg timme och släckte bränder innan jag fortsatte till Malmö Saluhall för lunch med Anna och sedan vidare till Triangeln för en eftermiddagskurs i dataskyddsförordningen även kallad GDPR. Hyfsat torrt ämne men bra utbildning! Hem en kortis, sedan retur till Bulltofta för nästsista passet i Fitnesscoachens Löparskola där jag slog ihop grupperna pga manfall och säkerhetsläget och körde fartlek med hela högen. Superkul och flåsigt pass! Hem, äta, sova.

Med den veckan i bagaget är det kanske inte jättekonstigt att fredagens förstaprio när jag kom hem var att landa på mattan med ett lugnt yinyogapass och varva ner lite. Sen lagade jag mat, Joakim kom hem, det blev fredagsmiddag och ett glas vin och återhämtning i soffan.

I dag då? Jo, först höll jag i ett NMT-pass på Bulltofta i gråväder och körde slut på atleterna med en kombination av flås, spänst och bålstyrka. De visste att de levde. Sen åt Joakim och jag lunch, idisslade en stund och preppade vätskeryggsäckar för att ge oss ut en sväng. 30 km på schemat. De där långa långpassen inför maraton är inte så festliga. Vi började hemma och snurrade runt i närområdet. 6 km ner till Bulltofta, några vändor ut i villaområden runtomkring, en sväng ut på Skåneledssträckan mot Spillepengen och retur, mera Bulltofta och sedan hemåt. Det var inte busenkelt att springa 30 km, lagom tungt sista fem, men det gick. Nu blir det inte många knop i kväll!

söndag 15 oktober 2017

Maraton enligt salamimetoden!

Jag hade egentligen tänkt köra detta upplägg förra helgen men då var jag så oändligt trött och sliten så det fick bli denna helgen i stället. Springa ett maraton - fast i mindre bitar. 42 km på en helg, från fredag eftermiddag till söndag lunch.

Fredag var jag egentligen väldigt trött men jag visste att jag var mest trött i huvudet och inte så fysiskt trött. Alltså - hem, på med löparkläder och -skor, iväg. Sprang min vanliga enkla runda som blir typ 9,3 km och la till en extrasväng för att få ihop milen. En mil gjord, 32 km kvar alltså.

Lördag och trailpass med Runacademy i Bokskogen. Vi ledare hade stämt träff en timme innan passet började för att hinna planera och snitsla. En uppförsbacke, en slalombacke utför, en trailslinga med lite utmaningar, och en fyrvägskorsning att springa tabata-intervaller i på slutet. Klockan 11 samlade vi in deltagarna, vi körde 1 km uppvärmning, lite rörlighet och löpteknikövningar och sedan delade vi upp oss i tre grupper på tre av de fyra stationerna. Min grupp började med utförslöpningen, sedan uppförsbacken, och sist trailslingan. När alla tre grupper hade betat av dessa tre stationer hade vi sällskap bort till stigkorsningen där vi sprang 20 sekunder ut längs en väg, vilade 10 sek, 20 sekunder tillbaka, sedan 10 sek för vila och byte till nästa av de fyra stigarna. En tabataintervall i full fart alltså för att avsluta passet. Mycket roligt!

Efter stretch och varma applåder rundade vi av med 4 km på klockan och Joakim och jag gick till bilen. Jag bytte ut lite av "bagaget" i tightsfickorna för att springa milen hem medan Joakim tog bilen (han hade hunnit springa en mil i skogen före passet, medan vi snitslade banor). Milen hem från Bokskogen är inte särskilt spännande att springa kan man säga men det är åtminstone enkelt och raka vägen! Hemma var jag en dryg timme senare med 14 km på klockan denna dag. 18 km kvar till maratondistansen.

Lördagkvällen spenderades med familj på restaurang i stan, dock var vi hemma ganska tidigt och hann varva ner med te i soffan innan läggdags och vaknade således tidigt. Strax före tio gav vi oss ut med laddade vätskeryggsäckar. En omväg ner till Bulltofta, två varv på 5 km-slingan, sedan hem. Det gick skapligt bra, jag kallade det för ett "fostrande" pass eftersom jag fick trycka på lite för att hålla Joakims föredragna långpasstempo som är lite kvickare än mitt. Hursomhelst gick det ändå att få det avklarat och med 18,5 km på klockan var maratondistansen under helgen avklarad och jag har 60 kilometer på kontot denna vecka. Bra!

Det är tre veckor till maraton och jag känner mig hyfsat välförberedd, ett tremilspass ska jag trycka in nästa helg och sen blir det bara att hålla igång de sista två veckorna med löpning, rörlighet och prehab för att få en bra upplevelse!

onsdag 11 oktober 2017

Instruktörsjobb i höstrusk

Det är inte alltid så glammigt att instruera utomhus under höst och vinter, men det blir mycket roligare när man har glada deltagare med sig!

I går var det Runacademy-tisdag igen i vanlig ordning. Kvällens pass var fokusintervaller - intervaller med fokus på tekniken. Därför inledde vi med lite teknikrepetition och löpskolningsövningar innan vi sprang intervaller där löparna för varje intervall fick ett nytt fokusområde att tänka på! Det småregnade nåt lite under passet men det var egentligen inte så farligt - däremot började det regna ordentligt efter passet så utdelning av T-shirts och buffar fick vi hastigt flytta inomhus för att inte dränka våra namnlistor. Mycket roligt pass för övrigt och alla var nöjda efteråt, hoppas jag.

I dag har jag varit på jobbet i vanlig ordning, kom hem till falukorv med mos som Joakim hade lagat och hann sitta och kolla lite på morgondagens planering också innan det var dags att byta om och sticka ut i regnet. Det var inte så kallt och vinden har också lagt sig sedan i måndags, men det var blött på riktigt! Det regnade i stort sett hela passet igenom och mina modiga deltagare kämpade sig igenom cirkelfys, bålstyrka och 100 burpees i dag, det formligen ångade om dem i regnet.

Nöjd och glad och genomblöt var jag när jag kom hem - inte mycket träning för egen del i dag men jag har i alla fall varit ute i friska luften och rört på mig vilket är bättre än att skrota i soffan. Lägenheten är nystädad eftersom städhjälpen har varit här i dag, jag har torra kläder och en stor mugg te och livet är egentligen helt okej fast jag blir genomblöt ganska regelbundet denna höst!

måndag 9 oktober 2017

Backintervaller och burgare!

Bra måndag liksom. Jag har haft en jättekonstig dag på vuxenjobbet där jag nog inte har gjort särskilt mycket som egentligen står i min arbetsbeskrivning men jag känner helt klart att jag har gjort nytta ändå och det får väl också räknas. Plus att jag hade langat in ett PT-pass ute i sol och blåst på förmiddagen.

Sen cyklade jag hem och drog med mig Joakim ut på ett backintervallpass. 2 km uppvärmning, 5x40 + 5x30 + 5x20 sekunder i kossabacken, 2 km hem plus en vända fram och tillbaka på gatan eftersom klockan landade på 7,90 km när jag passerade brevlådan hemma och det går inte för sig, det fattar ju vemsomhelst. 8 km fick jag ta mig upp til. Ett rätt göttigt intervallpass, bra trött blev jag. Halsade nästan en liter vätska när jag kom hem, eftersvettades, duschade och stack sen ner mot Västra Hamnen till den här utsikten. Vilket ljus!






Där hade jag stämt träff med Sarah och vi åt burgare på Monster och pratade om allt mellan himmel och jord i vanlig ordning - fast vi tyckte nog att både servicen och maten hade blivit lite sämre så vi kanske måste leta upp ett nytt ställe för burgarhäng med ojämna mellanrum!

lördag 7 oktober 2017

Egenomsorg. Prioriterat eller inte?

På mitt vuxenjobb samarbetar jag med företagshälsovården och bl a har jag och en av deras organisationspsykologer föreläsningar tillsammans där vi pratar om olika verktyg för hantering av stress och för att skapa livsbalans. En av de ämnen psykologen går in på är en modell för egenomsorg som faktiskt är väldigt klok!

Jag har ägnat det senaste dygnet åt just det - omsorg om mig själv. Joakim åkte iväg på fisketur med grabbgänget torsdag förmiddag och torsdag kväll hann jag inte med så mycket annat än att leverera två pass till Fitnesscoachens Löparskola och sedan gå hem och se till att lägga mig i tid. Fredag morgon började med huvudvärk. En huvudvärk som jag inte riktigt kunde placera, som varken kändes som spänningshuvudvärk eller migrän men bara var jobbig. Jag tror - såhär i efterhand - att det nog var spänningshuvudvärk utlöst av stress över kvalitetsrevisionen + lite dålig sömn och sedan utlöste spänningshuvudvärken i sin tur ett litet migränanfall.

Hela fredagen hade jag således känslan av att någon satt och bankade på ena halvan av min panna med ett litet hårt verktyg. Obehagligt. En tablett tog udden av obehaget men jag har inte längre rutinmässigt migränmedicin i närheten eftersom jag så sällan behöver den numera. Och egentligen visste jag att problemet var tudelat - dels att jag behövde komma hem och VILA och dels att jag i perioder behöver lite stöd av kosttillskott för att hålla migränen borta.

Turligt nog hade jag möjlighet att lämna jobbet tidigt och åkte raka vägen därifrån för att hämta ut ett paket med bl a sagda kosttillskott och sen åkte jag och handlade för att kunna ägna mig åt egenomsorg.

Den här egenomsorgsmodellen har en bas som omfattar sömn, kost och träning. Alla behöver äta vettig mat, alla behöver sova och alla behöver röra på sig. Det är ganska enkelt. Jag visste att sömnen hade haltat lite i veckan och att jag tenderar att äta ganska dåligt när jag är ensam så jag hade handlat till en bra middag till mig själv. De övriga pusselbitarna i modellen är relationer, lek och njutning. På relationsfronten kände jag att den enda personen jag egentligen skulle ha orkat med att ha i närheten var Joakim och han var inte hemma, så jag fick nöja mig med katternas omsorg. Och sedan att vara lite kärleksfull mot mig själv såklart. Njutning var lätt att lösa - en bra bok och en leverans av nytt te plus en chokladbiskvi tog hand om den delen.


"Lek" enligt modellen är sånt som är lustfyllt och roligt. Det har jag egentligen ägnat mig åt i veckan eftersom mycket av min löpning har varit i grupp och det upplever jag som "lek" fast det givetvis också är träning. Det området kändes inte så eftersatt men däremot hade jag ett rätt starkt behov av att inte ha några "måsten" och tider att passa. Så den här lördagen helt utan schema var väldigt välgörande!

Först sov jag typ nio timmar, som en stock. Jag minns inte ens att jag drömt. I morse var huvudvärken borta och jag åt frukost i lugn och ro, utan stress. Drog igång en tvätt, duschade och gav mig sedan ut för dagens ärenden: Mata kompis katt, fixa lite grejer på köpcentrum - och eventuellt en finfika på stan. Det var grått och kyligt men jag tog cykeln ändå för att få lite frisk luft. Tog med mig en bok och satt trekvart på ett lugnt fik med finkaffe och andades innan jag rullade hemåt igen. Eftermiddagen spenderades på soffan innan jag blev rastlös och kombinerade ytterligare en kattmatningssväng med 2 x 2 km snabbdistans i ösregnet. Dagens utevistelse och pulshöjning avklarad, träningen avbockad - således hem och ha lite kul med att laga middag som jag njöt av i mitt eget sällskap.

Ett dygn utan krav fixade alltså det mesta och jag vet att det är en problemlösare som ofta funkar för mig. Nån sorts "återställare" helt enkelt. Jag hade massiva planer på vad jag skulle ha gjort i dag men jag kände att det var viktigare att må bra än att nå upp till min egen föreställning om allt jag borde hinna med på en ensamhelg! Egenomsorg är rätt bra ändå. Även om det hade varit ännu bättre att ha en sambo hemma och bli lite ompysslad så funkade det här helt okej och ytterligare en ordentlig nattsömn lär lösa eventuella kvarstående problem.

torsdag 5 oktober 2017

Spring, spring, spring!

Den här veckan handlar lite om att ta vara på de möjligheter som erbjuds i form av instruktörspass. Det har ändå blivit ganska bra utdelning både i går och i dag!

I går sprang vi med Runacademy på Stadion. För min grupp var det 2 x 3 x 400 m som skulle avverkas, givetvis efter noggrann uppvärmning och löpskolning samt koordinations- och stegringslopp för att minska skaderisk och få fart på benen. Det blev sex bra intervaller för min del med bra och jämnt tempo så jag var väldigt nöjd med det passet! Tyvärr kom det ett brutalt ösregn en timme innan passet började så det var ganska många som valde att stanna hemma, men de som trotsade regnet jobbade på bra och hade roligt!

I dag har varit en synnerligen brutal dag. Förmiddagen spenderades med extern kvalitetsrevision på vuxenjobbet vilket känns ungefär som någon sorts tenta bara med skillnaden att man inte riktigt vet vad det är tanken att man ska tenta av! Följaktligen var hjärnan väl kokt under eftermiddagen och även om jag fick undan lite grejer så kändes det som om allting gick galet trögt.

Kom hem, åt mellanmål, förberedde kvällens pass. Långa intervaller för ena gruppen, löparstyrka och rörlighet för andra gruppen. Rätt grejer med, rätt kläder på, iväg. Sprang intervallerna med första gruppen i lite varierande tempo för att hinna se, korrigera och coacha alla och fick till det ganska bra tyckte jag. Hoppas alla fick med sig något, jag såg i alla fall skillnad på de flesta när de gjorde som jag sa ;-) Snabbt vidare till grupp 2 som fick köra en uppvärmningsjogg innan vi körde igång med styrka och rörlighet. Även här hade jag möjlighet att vara med själv på alla övningar så jag fick till lite löparstyrka själv också, lite mindre rörlighet då det behövdes lite mera "handpåläggning" ibland.

Så fast jag har spenderat två kvällar som instruktör har jag själv fått till träning under tiden, det är inte alltid jag har den lyxen så jag är väldigt nöjd med läget. Återstår alltså bara att se till att få gott om kilometer i benen under helgen också!

tisdag 3 oktober 2017

Hinner inte. Orkar inte. Vill inte? Prioriterar inte!

Det där med träning. Fatta hur många ursäkter till och med jag kan ha. Fast ärligt - det är rätt sällan det är "hinner inte" egentligen. "Orkar inte" duger ibland, de veckor då allting är sjukt körigt är det svårt att orka egen träning. Men oftast är det bristande vilja och kanske särskilt bristande vilja att prioritera träning!

I söndags var vi rätt sega båda två efter lördagens halvmara och det fick väl vara okej. I går var jag mest grinig över att behöva gå till jobbet medan Joakim var ledig och så var jag oerhört påverkad av höstrusket ute. Det blev liksom aldrig riktigt ljust, det regnade på tvären och var allmänt obehagligt ute. Och av det planerade cirkelpasset på köksgolvet blev det exakt noll och ingenting.

I dag hade jag då bestämt mig för att göra det annorlunda. Egentligen tänkte jag gymma i morse men jag var inte så sugen på gymmet så jag sov en halvtimme längre i stället och cyklade till jobbet i lugn och ro (och blåsväder). Så fort jag kom hem på eftermiddagen stack vi ut och sprang en runda på 6 km och sedan ägnade jag 25 minuter åt löparstyrka och prehab medan Joakim fixade middag. Effektivt och bra! Och helt ärligt - det passet tog en timme. En timme hittar jag liksom alltid i schemat även om jag periodvis är alldeles för bra på att spendera den framför tv eller dator i stället för att knyta dojorna och/eller dra fram yogamatta, gummiband och kettlebell.

Ett annat bra tips är att köra löpningen det första man gör på morgonen (tidseffektivt!) och sedan köra styrkepasset på kvällen exempelvis i reklampauserna framför det där programmet man absolut måste se på tv (jo, de finns i mitt liv också!) eller så ställer man klockan på en kvart och sätter ihop övningarna i en cirkel eller i superset så är det bara att köra loss. Prioritering. Visst, det är enklare för mig eftersom jag gärna cyklar till och från jobbet i träningskläder och då är jag ju redan ombytt när jag kommer hem så tröskeln blir lägre.

I morgon blir det intervaller på bana med Runacademy. Det blir kul - men tufft!

söndag 1 oktober 2017

Race Report: Malmö Halvmarathon 2017

Det blev en allmänt ganska så stökig vecka efter tisdagkvällen. Joakim på väg hem (alltså inte hem-hem, utan hem till Göteborg först), en kväll ute med kollegorna för att säga hejdå och lycka till framöver till en kollega som slutar, torsdagkväll med löpning där jag skickade ut 14 personer på en runda och bara 13 kom tillbaka - och sedan fredag. Hämta Joakim på stationen efter lunch, hem och vara ledig.

Sen blev det lördag och förutom att hålla i ett NMT-pass var jag också anmäld till Malmö Halvmarathon med start klockan 15.00. Alltså snabbade jag mig hem från Lund för att klämma i mig spaghetti med köttfärssås, byta kläder och packa en ryggsäck och sen åkte både Joakim och jag in till Stadion. Joakim fixade med efteranmälan och vi satte oss i lä i höstsolen och laddade tills det var dags för traditionsenligt toabesök och väskinlämning innan vi värmde upp lite.

Samling på löparbanan vid starten. Någonting var fel med högtalarsystemet, det var nämligen totalt omöjligt att förstå vad speakern sa tills efter start när man hade passerat honom, i andra änden av stadion gick det alldeles utmärkt att höra. Så jag vet inte vad han pratade om men starten gick i alla fall. Det fanns farthållare och jag hade tänkt hänga på den som skulle göra 2 timmar på halvmaradistansen. Men MAI hade (i vanlig ordning, höll jag på att säga) glömt att tänka och skickade iväg farthållarna långt fram i fältet i stället för att fördela ut dem i fållor. Jaja, inget att bry sig om, bara svårare att hålla nere farten i början då!

Efter 1 km ungefär passerade jag farthållaren i 6.00-tempo och funderade på att ta rygg på den ballongen men bestämde mig för att jag nog ändå hade mer i benen än så. Fortsatte framåt i trängseln längs Pildammsparken och in i centrum, vinkade på Sarah som missade mig totalt men inne i Kungsparken fick jag pepp av både henne och Camilla som också fotograferade.

Helt demotiverande skulle vi sedan in och varva på stadion där millöparna gick i mål innan vi skulle ut på andravarvet. Jag skålade i Powerade och fortsatte ut. Vid det här laget hade jag tvåtimmarsfarthållaren bara några hundra meter framför mig och visste att jag nog skulle komma ikapp henne så småningom och så blev det också, efter 11 km ungefär smet jag upp bakom och konstaterade att det mycket riktigt var en ganska liten grupp som slog följe med farthållaren jämfört med hur det egentligen borde vara. Eftersom vi är ganska få som tycker det är okej att ligga i överfart ett halvt lopp för att få stöd av farthållaren.... Jag funderade kort på att fortsätta i egen takt men tyckte ändå det var skönt med sällskap och vi var väl en 10-12 stycken som låg i klungan, de flesta hade dock hörlurar så det var rätt tråkigt!

Vid 12 km möttes vi av stressade löpare med nummerlapp som sprang åt motsatt håll och blev rätt förvirrade. Jag vet fortfarande inte riktigt vad som pågick men gissar att någon har sprungit fel nånstans? Nåväl, vi fortsatte. Det här andravarvet är SJUKT TRÅKIGT. Cykelbanor och smågator och galet blåsigt och en massa motvind. Vätskekontroll var fjärde kilometer ungefär och mera Powerade, sen tugga kilometer. Jag roade mig med att gasta "xx kilometer kvar!" vid kilometerskyltarna, några uppskattade det och andra hatade mig. Men jag hade ganska bra flås eftersom jag låg 15 sek/km långsammare än om jag hade tänkt maxa så jag delade med mig av peppen och hoppas att det hjälpte någon!

20 km och äntligen börjar vi närma oss Stadion men antiklimaxet när man blir utskickad på en jävla asfaltsrunda RUNT stadion innan man äntligen får komma in på banan och spurta? Efter 20 km drog jag ifrån farthållaren och var pigg och fräsch i mål på 1:58:30 ungefär. Klart godkänt. Joakim var något mera sliten men hade dragit på lite väl mycket i början och fick det tufft där han låg ensam ute i blåsten på andravarvet, det var delvis därför jag valde att bli kvar i farthållargruppen. Sällskap i motvind är rätt skönt och det blir lättare att hålla jämn fart då.

Hem, mat, dusch, plana ut i soffan framför Harry Potter, somna till lite mellan varven och tidig läggning för välförtjänt återhämtning. Inte så många knop blir gjorda i dag men jag ska alldeles strax gå ut och baka äppelkaka till oss!