tisdag 28 februari 2017

Att vilja fast man inte vill...

I morse var det lite så. Jag var trött och seg. Egentligen visste jag att mina trötta ben skulle må bra av ett simpass och jag ville också gärna ha simpasset avklarat för denna vecka i stället för att skjuta upp det. Men det var så otroligt motigt att behöva cykla 9 km för att sedan gå och simma som jag inte var sugen på...

Jaja, efter lite dividerande och diskussion med mig själv bestämde jag mig ändå för att "få det gjort" och skrev dagens mantra "det som är undan är undan" som dagens mantra i min Greatness Journal. Upp på cykeln och iväg i blåst och småregn. Mysigare kan det helt klart vara och jag tänkte med längtan på den där elcykeln som jag får låna på måndag!

Men även 9 km har ett slut och jag kom fram till Kockum Fritid och hörde musiken. JA! Det var den där spellistan med Nat King Cole & co. Morgonen blev bättre nästan direkt! Snabb dusch och ner i bassängen. Gott om folk och jag kom i otakt med andningen ett par gånger och höll på att dränka mig själv innan jag hittade min rytm. 1000 m, ungefär en halvtimme, sen fick det räcka för i dag. Nöjd med att ha förbättrat min SWOLF med 4 poäng sen förra veckan, mindre nöjd med att simningen blev lite allmänt hattig pga trafiken i bassängen.

Givetvis var jag (efter avklarad simning) mycket glad för att jag faktiskt gick och gjorde det trots att det tog emot. Jag vet att jag behöver vila ibland men också att jag har en planerad vilodag i morgon och att det inte är världens mest betungande pass att simma en halvtimme. För jag vill verkligen simma en gång i veckan - eller nej, jag vill bli så trygg i vattnet att jag vågar simma i havet och enda vägen dit är att öva, öva, öva.

Sen cyklade jag till jobbet och det var ärligt talat lite sådär idag. Väldigt stora infrastrukturproblem så alla system var jättelångsamma och man kom absolut ingenstans. Tydligen lossnade det någon gång under eftermiddagen men då satt jag i möten hela tiden och när jag var klar med mina möten ville jag faktiskt gå hem i stället för att sitta kvar. Så vissa saker får vänta till i morgon och det är nog ingen som dör av det!

I kväll har jag vågat mig iväg på något så exotiskt som ett Tupperware-party. Det var jättelänge sen jag var på ett sånt och hon som höll i det var en gemensam vän till J och mig innan vi skilde oss vilket har gjort att jag har backat undan lite för att jag inte orkade med folk som skulle "välja sida". Nu är det liksom passé och alla har gått vidare så det var inget issue längre - dessutom passade det bra med en social aktivitet denna vecka och jag kan behöva en spark i baken för att ta mig iväg ibland när jag är själv. Således - Tupperware, fika och småprat, det var oväntat trevligt och jag är glad att jag gick dit. En god natts sömn på det så är jag redo för vilodag i morgon :-)

måndag 27 februari 2017

Måndagsträning. Bra start på veckan.

Måndag morgon och en Joakim som inte skulle börja jobba förrän vid lunch, alltså god tid. Tidig väckarklocka, frukost, och så åkte vi mot gymmet båda två så vi var inne och redo att börja träna strax efter sju. Tillsammans med en massa andra - men som jag hade förutspått så började folk lämna bygget vid halv åtta så vi fick det lite lugnare.

Lite lätt stelbent kände jag mig men det var inget hinder för att träna rygg och mage. Dock valde jag att stå över de tunga frivändningarna med skivstång i dag för jag kände mig måttligt explosiv :-D

Jag värmde upp med rörlighet i lugn och ro och även axelrotationer i kabelmaskiner för att få igång rätt muskler och samla tankarna, det fungerar ganska bra har jag märkt. Latsdrag såklart för ryggens skull innan jag hängde upp gummibandet i smithen och tränade chins - 5 x 6 repetitioner. Sedan gav jag mig på hantelsnatch som jag verkligen inte kört på evigheters evigheter. Hade ingen aning om vad jag skulle orka med, började med 8 kg, ökade till 10 och sedan till 12. Det gav bra pulshöjning i alla fall!

Efter det hittade jag en ledig skivstång och körde kronlyft med omvänt grepp. Jag hatälskar den övningen lite, den ger nästan kramp mellan skulderbladen och så är det bra greppträning också. Sedan tyckte jag att jag skulle roa mig med diagonallyft på bollen och då ville ödet att den lilla bollen var upptagen så jag fick ta den stora som dessutom var ordentligt hårt pumpad. Det innebär att jag precis når ner med fingertopparna men inte med tårna när jag ligger på bollen :-) Mycket intressant upplevelse, alltså - hyfsat vingligt! Sen blev det lite mage - skalbaggen och knä till armbåge på bosubollen.

Dusch och snabbfix och promenad till kontoret med stopp hos "kaffemannen" för latte och macka till mellanmål. Vanlig kontorsarbetsdag med sushi till skrivbordslunch och försök att få tag på byggare och VVS'are men utan större framgång, fick dock kontakt med dem senare under eftermiddagen så nu är alla jobb inbokade de kommande veckorna och vi kan se fram emot ett fixat kök och ett golv som inte längre går i vågor.

Åkte buss hem och förargades över folk som sitter på stadsbussen och är uppenbart alkoholpåverkade och skränar och bär sig åt strax efter fyra på en måndag. Really. De här modellerna var nog relativt erfarna uti alkohol(miss)bruk också om man nu får döma efter deras utseende....

Annars har jag njutit av min enda helt lediga kväll denna vecka. Druckit te, klappat katter, ätit "kylskåpsrens" - överbliven risotto, stekt halloumi och ett gigantiskt päron fick bli dagens balanserade tallrik. Benen uppe i soffan och "En annan del av Köping" på tv till kvällsteet!

söndag 26 februari 2017

Sol, snö och heminredning. Regn, blåst och långpass.

Snabb sammanfattning av helgen, kan man säga :-)

En lördag då Joakim inte hade en grabbfrukost att gå till pga manfall i gänget så vi åt frukost tillsammans. Kläder på, jag cyklade och Joakim sprang till Bulltofta eftersom jag ansvarade för dagens NMT-pass. Jag har inte haft några pass i februari eftersom mitt och NMTs schema inte riktigt gick ihop och gänget hade visst saknat mig :-) Jag levererade ett fartfyllt och energiskt pass, temperaturen var runt nollan, snön låg kvar och solen sken. Det var en superhärlig förmiddag!

Efter passet var Joakim trött och jag övade på att vila mig kan man säga. Det var lite svårt, jag var skapligt rastlös och kanske borde ha sprungit en runda - fast jag kanske också behövde ta det lugnt. Man vet inte. Lite tvätthantering blev det men annars var det rätt lugnt. Jag la en massa energi på att fundera över heminredning. Det är verkligen inte min starka sida men vi fick ihop ett snyggt kök och nu känns det som om det är vardagsrummet, trappan och hallen som står näst på tur när byggarna är klara med att lägga nytt golv i köket.

Jag funderar över färgval till väggarna, om inte det ändå blir snyggast med vita golvlister i stället för de gamla i nån sorts trä som ändå inte matchar. Om jag klarar av att måla trappan själv eller behöver ta hjälp. Och om jag skulle ta och ta tag i lilla badrummet och få det iordningställt av proffs innan kaklet lossnar av sig själv, jag har nämligen sett sprickor i fogarna.... Nåja. Jag har beställt lite färgkartor och kulörprover och så har jag lite projekt som jag kan ta tag i på kvällarna redan nu så kan jag ta mig lite framåt i alla fall!

Läggdags blev det ändå nånstans bortåt halv elva vilket innebar att vi vaknade tidigt och var på benen redan före halv åtta. Frukost och långpassfunderingar. Typ 2 mil, med start och mål här hemma, blev beslutet. Före halv tio var vi iväg, visst var det lite bra jobbat?

Vi sprang ut längs cykelbanan mot Torup, vek av genom sedvanligt villaområde och styrde ut åt Tullstorp till. Blev äventyrliga och fortsatte rakt fram där vi brukar svänga vänster, möttes av lite skyltar om "återvändsgränd" men fortsatte på en lerig traktorväg där vi passerade förbi en bil med två personer i och immiga rutor - bäst att titta bort ;-) Vi tänkte att det kanske skulle gå att hitta en bra väg vidare men enda vägen var en motorvägspåfart och det tyckte vi ändå inte var aktuellt, så vi fick vända tillbaka och titta bort en gång till!

Det gav ju i alla fall två extra kilometer och så fortsatte vi förbi St Bernstorp och upp till Bulltofta, tog ett varv "baklänges" på 5 km-slingan, sprang rundan ut mot Valdemarsro och VA-verket, rundade Johanneslust och Videdal och sedan hemåt. Dryga 21 km och alltså halvmaradistans på ungefär 2:15. Skapligt bra, tyckte jag! Vi har inte lyckats fylla på lager med energigel och sånt för långpass (får ta tag i det projektet vid tillfälle!) så Joakim hade med sig en müslibar och jag sprang på Pollygodisar och saltlakrits, plus vatten i vätskeryggan. Det funkar det med. Efter passet fyllde vi på med BCAA och kolhydrater, duschade och åkte sen in till stan för att ta oss en titt på Malmö Saluhall!

Planen var att äta burgare men det haket var smockfullt så vi spanade runt lite och landade på Limhamns Kött o Vilt som serverade helt kriminellt goda steak sandwiches. En kaffe och biskvi på Koppi blev efterrätt och givetvis handlade vi med oss semlor från St Jakobs Stenugnsbageri hem eftersom det är de godaste vi har hittat i år. De fick bli "belöning" efter att vi båda två packat i ordning allt vi behöver för morgondagen :-) Annars tror jag kvällen bjuder på lite mjuka rörlighetsövningar på yogamattan för att säkerställa att jag är någotsånär mobil i morgon, det är onekligen lite stelt här och var även om det kändes ganska bra under passet! 

fredag 24 februari 2017

Åh #friyay. Solsken, träning, tillsammans!

I går var en lugnare dag med ett PT-pass ute på Bulltofta på morgonen, cykling i världens motvind till jobbet och cykling i världens medvind hem igen. Hemma landade Joakim och jag nästan samtidigt så vi kokade spaghetti och värmde rester av köttbullar i tomatsås till middag. Sen kom jag in i sån där fredagsfeeling som jag ofta får när Joakim kommer hem på fredagar - men jag upptäckte turligt nog att det faktiskt bara var torsdag! Således - träningsväskan packad, klockan ställd på ringning, läggdags i tid.

Jag hade räknat med att bli ensam men till min stora överraskning gick Joakim upp när jag gick upp och vi hade sällskap till gymmet. Ärligt talat var jag ganska glad för att slippa cykla för efter nattens blötsnöfall var det inte så himla mysigt på cykelvägarna!

Fredag = discofredag, det är sen gammalt ju. Alltså var det dags att mosa överkroppen i dag. Det var ganska gott om folk till min stora överraskning så jag värmde upp och körde lite prehab och sen haffade jag bänkpressen. Joakim haffade racket så vi kunde byta sen, typiskt bra. Bänkpress alltså - två veckor sen jag gjorde det sist och det märktes. Fy tusan som jag fick kämpa för att få upp stången fem gånger.... Efter att ha gjort mina 5x5 i bänkpressen fyllde jag på med några set smalbänk och så bytte vi plats, Joakim och jag.

Militärpress i racket. Fortfarande ett krig men i dag lyckades jag åtminstone ha viktskivor på stången och klara 5 x 5, bara en sån sak! Det blir man ändå lite lycklig av. Efter det var det dags för "alla små hantlar som finns" - sidolyft, dropset. Alltid lika roligt. 4 omgångar, 6 repetitioner och 5 olika vikter per set. Heja deltoideus!
I stället för smala armhävningar på Bosu körde jag några set mot bänk i dag och det gick faktiskt mycket bättre än jag trodde. Jag kanske lär mig ändå nu när jag övar flitigt! Som avslut blev det lite tricepspressar och bicepscurls i kabelmaskin och sen var det dags att säga hejdå till Joakim, ta en dusch och traska mot jobbet.

Fast jag hade ett lyxigt stopp på vägen. Vi brukar äta gemensam frukost på jobbet på fredagar och ha med oss bröd, pålägg, juice etc till kontoret men har de senaste månaderna kommit på att en av våra närmaste grannar serverar en utmärkt frukostbuffé! I dag bjöd min ena kollega på frukost hos Vårt Kök och det är good stuff. Nybakat bröd och müsliscones, pålägg, yoghurt, fruktsallad, ägg, juice... Riktigt härlig påfyllning efter ett träningspass!

Promenad i solsken till kontoret och jobb i lugn och ro. Sportlov och pågående kontorsflytt i huset = ganska lugnt för oss. Jag stoppade i lurarna, drog igång Spotify och knappade klart lönebokföringsfilerna och började på övriga månadsavslutsgrejer. Härligt! Lunchpaus med god fiskfärsbiff i matsalen, tillbaka till datorn och solljuset. Vips var klockan halv tre och jag packade ihop mina grejer och blev upphämtad av Joakim.

Vi hade nämligen världens mest romantiska fredagsdejt på gång...
Yes. Välja ut nytt golv till köket eftersom försäkringsbolaget har godkänt kostnaden och vi bara behöver stå för självrisken. Det är inte jättelätt men vi tog ett bra beslut tycker jag!

Vi hann handla en snabbis, åkte hem och chillade en timme medan laxen tinade och sen lagade vi laxfiléer fyllda med färskost och inlindade i parmaskinka och en helt fantastisk svamprisotto till. #friyay indeed!

onsdag 22 februari 2017

En trött liten en...

... det är precis vad jag är i kväll!

Men det är kanske inte så konstigt när jag tittar lite på vad dagen har innehållit. Det blev mycket! Jag gick upp vid sex i morse, åt frukost i lugn och ro framför Nyhetsmorgon, bestämde mig för att åka buss i stället för att cykla och väntade sedan in byggaren som skulle inspektera mitt köksgolv enligt uppdrag från försäkringsbolaget. När han var klar plockade jag ihop mig och gick ut till busshållplatsen för att ta mig till jobbet. So far, so good.

Det var väldigt dåligt med mellanmål på jobbet men jag hade inte tid att fixa nåt för jag fick besök ganska tidigt på dagen så det var bara att bita ihop. Grymt bra och inspirerande möte dock, jag var väldigt nöjd med resultatet! Ett steg i taget men i rätt riktning.

Sen var det nästan lunchdags och gissa om jag var redo att börja tugga i mig skrivbordsunderlägget.... Ett möte till direkt efter lunch och sen tog jag mig friheten att sticka bort till Netto precis runt hörnet och bunkra lite mellanmål till jobbet. Grova kex, Babybel-ostar, småburkar med kvarg, nötmix, choklad. Frukt finns alltid tillgänglig i lunchmatsalen men det kan behövas lite komplettering :-) Feed the machine, alltid!

Efter avslutad arbetsdag var det dags för benpass så jag promenerade till gymmet i blåsvädret. Jag var lite glad att jag inte cyklat, faktiskt, för det blåste ordentligt. På gymmet var det full rulle men jag lyckades ändå knipa först en skivstång och sen ett rack, prisa gudarna!

Kort uppvärmning och sen värmde jag upp med skivstången, marklyft med lätta vikter är också ett sätt att värma upp kroppen. Redo att lyfta - 5 x 5 lyft med 70 kg på stången. Det gick! Sen var det dags för frontböj och som ett litet mirakel blev racket precis ledigt. Frontböj gick däremot fruktansvärt tungt i dag, det funkade inte alls och i stället för 5 x 5 blev det 2 x 5 och sen 3 x 3. Jaja, inte hela världen, jag var kanske trött efter marklyften. Vidare roade jag mig med finsk pinne (hej baksidan!), utfall i sidled och diagonalt framför, liggande benlyft på balansboll och tåhävningar. Kalaset avslutades med 8 x 20 sek hopprepshopp med 10 sek vila och sen tyckte jag att det räckte.

Dusch och sånt, promenad till Centralen där jag satte mig och njöt en burgare på Vigårda eftersom jag var hungrig, inte orkade åka buss i värsta rusningen strax efter halv fem och hade en rabattkupong i väskan. Bra val. Jag behövde äta och sen kunde jag åka hem i halvtom buss. Liten missräkning dock att det var vägarbete vilket gjorde att bussen inte stannade på den hållplatsen där jag brukar få byta buss för att komma hela vägen hem så i stället fick jag promenera från ändhållplatsen så jag kom hem tio minuter senare än tänkt. Inget som välte planeringen men jag var bra trött i benen vid det laget!

Eftersom jag inte hade cyklat hade jag inte vägarna förbi affären men hade ett tvunget inköp att göra så det var bara att ta sig iväg på cykeln till Maxi och handla det jag hade lovat fixa. Och en liter mjölk och de småsaker som rymdes i ryggsäcken.

Just det, så har jag fått ett vänligt mail som välkomnar mig som elcykeltestare. Staden skickade ut till mitt bostadsområde i höstas att de sökte intressenter (det handlar såklart om att få fler att cykla i stället för att ta bilen) och jag anmälde mig men kom inte med då - men nu får jag testa en elcykel i tre veckor. En dag som i dag hade jag nog valt att cykla om jag hade haft en elcykel, men jag orkade inte motvind rätt i nyllet i 9 km i dag igen. Så det ska bli intressant att se hur jag upplever min vardagscykling när jag får lite el-assistans! 

Annars är det plana ut med benen i högläge som gäller den här kvällen, ladda för morgondagen. Jag ska lägga fem minuter på att packa väskan och förbereda frukost men annars har jag inga större planer än att lägga mig i tid och sova som en stock! Benpass suger liksom musten ur en lite extra - och särskilt dagen efter en dag med dubbla träningspass. Zzzznark....

tisdag 21 februari 2017

Tack, kroppen. Tack för att du orkar med tuffa dagar!

Ibland blir jag så himla tacksam för att min kropp pallar med de utmaningar jag utsätter den för. Veckoplanering är en utmaning ibland och efter förra veckans icke-träning ville jag verkligen planera in träningspassen denna vecka. Av olika anledningar gick det inte att få in nån träning i går vilket innebar att för att få ihop det behövde jag köra dubbelpass i dag. Med lite planering funkar det!

Om du nu blir sugen på samma sak så vill jag bara skicka med dig två riktlinjer: 1) tänk efter före och 2) kom ihåg att fylla på. Ettan innebär att du funderar lite på passens innehåll. Två pass på samma dag - då kanske det inte ska vara två högintensiva pass utan välj hellre ett lågintensivt och ett lite tuffare pass. Tvåan innebär att du inte snålar med maten. Fyll på efter morgonpasset och före eftermiddags/kvällspasset med bra mellanmål och se till att du får i dig en bra lunch mitt på dagen också!

Jag gick alltså upp tidigt, klämde i mig en äggmacka och en mugg te och satte mig sen på cykeln. 9 km i motvind tog en evighet i dag kändes det som men jag kom fram till simhallen. Ombyte, plums i bassängen, en halvtimmes simning. 1000 m på en halvtimme blev det i dag, sjukt nöjd med det! Vidare cykling till jobbet där jag drack en massa vatten och åt en portion kvarg och några frukostkex (helt ärligt är de inte mycket bättre än vanliga digestivekex men det behövdes lite kolhydrater).

Lunchen blev dagens vego som var polenta med en god sås och fänkålssallad, till det fyllde jag på med salladsbar inkl broccoli, keso och oliver. Vis av erfarenhet lät jag lunchpromenaden passera närbutiken där jag köpte en portion mezeyoghurt med hallonpuré och en müsli med massa nötter och frön eftersom jag kände att den där polentalunchen eventuellt inte skulle hålla mig mätt så länge. Mycket riktigt började jag bli småhungrig runt tvåsnåret och fyllde på med yoghurten.

Kvart i tre klev jag in på gymmet och inledde ett pass för rygg och mage. Värmde upp med 1000 m rodd och reflekterade över att känslan och ljudet är lite samma som i simningen ;-) Rörlighetsövningar med pinne, rotatorcuff, lite latsdrag fick väcka musklerna. Sen hängde jag gummibandet i smithen och körde chins. Gick till lilla skivstången, värmde upp med lätta frivändningar och så 5 x 5 tunga. Oroväckande tungt i dag fast det var samma vikt som "vanligt", jag fick lägga fokus på tekniken och insåg att det blir ju lättare när jag inte slarvar. Konstigt... eller??

Sen var det kompletteringsövningar som gällde. I dag skivstångsrodd, diagonallyft på en ytterst välpumpad boll som gjorde det supersvårt att hålla balansen, raka pulldowns, knä till armbåge på bosu och russian twist med 10 kg viktskiva. Japp. Stora muskelgrupper, varmt och skönt!

Efter lite småsnack med anläggningsansvarig och en alldeles nyanställd PT drog jag på mig varmare kläder och cyklade bort till Värnhem. För tack vare Espresso House's app skulle Joakim bjuda mig på fika i dag - han skickade en muffin i appen i går med meddelandet "tänkte att du kunde behöva nåt gott denna vecka" :-) Så jag smet in och satt ner en stund och njöt av en dirty chai och en chokladig muffin. Perfekt påfyllning just då plus känslan av lite kärlek och omsorg på distans. Älsk på det!

Cyklade resten av vägen hem i världens medvind, landade hemma och bytte till mjuk fleecetröja, mjukisbyxor och barfota. Tillbringar kvällen barfota i soffan med fötterna uppe, utan en massa "måsten". Lite mör, men inte dödstrött. Gött helt enkelt.

söndag 19 februari 2017

Hur springer man två mil? 500 m i taget....

Söndag, långpassdag. Joakim hade föreslagit löpning i Bokskogen och jag begrep att han menade två varv på milspåret. Två mil i terräng. Milspåret i Bokskogen är inte så lättlöpt, det är ganska kuperat - den som har sprungit där vet. Ett långt långpass alltså. Av olika anledningar kom vi inte iväg förrän efter lunch, så blev det i dag, och jag var ärligt talat sådär sugen på att springa. Ovisst varför - jag hade en ny fin klocka att inviga, jag har inte sprungit jättemycket i veckan, jag hade sällskap. Men var ändå lite småtjurig.

Men fördelen med att springa i motionsspår är att de har distansmarkeringar varje 500 m. 20 stolpar på en mil, alltså. Och det behövdes i dag. Vi (eller antagligen mest jag, Joakim hade det nog lite lättare i dag) räknade. Första varvet från 1-20, andra varvet ner igen. 20 stolpar = 20 x 500 m = en mil. Och stolparna kommer med så pass kort avstånd att man känner att nedräkning pågår.

Första 3 km var ganska kämpiga. Det kommer en ond backe efter 1 km ungefär som jag aldrig riktigt lyckas bli kompis med, sen kärvade luftrören lite och jag hade både magknip och håll ett tag. Men sen blev det faktiskt bättre och bättre. Räkna, räkna, räkna. Vid 5 km låg vi och travade ute på min favoritslinga, sen kändes det som nerförsbacke in mot varvning. Andas, vatten, saltlakrits, vidare framåt, räkna ner från 20. Det kändes som om det gick snabbt men även om jag försökte trycka på lyckades jag aldrig riktigt hålla Joakims tempo och han drog ifrån, väntade, drog ifrån, väntade... Med 5 km kvar drog han ifrån för att få springa i egen fart sista fem och jag tuggade på i mitt tempo.

Jag hade rätt bra flyt just då, svåraste kilometern var nog kilometer 18 då det kändes som om det gick otroligt långsamt, jag kom verkligen ingenstans och allt tog emot. Sen, när det bara var 2 km kvar, ryckte jag upp mig och bestämde mig för att avsluta på ett snyggt sätt. Bara framåt. Det gick inte snabbt men det gick. Passerade Joakim som stod och väntade för jag hade 20 m kvar att avverka till 2 mil. Det gick! Inget snabbpass, det tog två timmar och en kvart, men det gör inget. För det gick och jag är jättenöjd.

Vi åkte hem, bytte till lite torra kläder och åt mellanmål. Slappade framför andra halvan av Karate Kid som vi såg första delen av häromkvällen. Jag rullade ut yogamattan och flödade genom ett urval av rörlighetsövningar och stretch. Andas, mjuka upp. Dusch, laga middag. Efter-långpass-lugnet landar i kroppen - och efter-långpass-hungern. Fullt rimligt. Det gick åt en del energi på rundan ju!

I morgon har jag planerad vilodag, sen har jag en välplanerad träningsvecka framför mig. Det blir bra.


lördag 18 februari 2017

Fötterna på marken. Tankarna samlade. Såja!

Joakim kom hem i går eftermiddags och all stress och press rann av mig. Jag har inte tänkt på det själv men jag lägger ganska mycket (omedveten) energi på att hålla reda på hantverkare och diskutera med försäkringsbolag och boka in tider och möblera om schemat för att få allting att hänga ihop. I går fick jag också lite tydlighet i hur processen går vidare och vilka kostnader försäkringsbolaget kommer ta hand om. Puh.

Redan när jag packade min väska torsdag kväll kände jag att jag hade varit "vuxen" så det räckte och blev över i veckan med VVS, telefonsamtal hit och dit, försäkringsdiskussioner och så städ och tvätt på det plus att jag har hållit reda på mitt eget schema, haft övernattande gäster som krävde social insats och skött mitt jobb. Vissa veckor är det helt enkelt mer än tillräckligt att hantera.

Men nu är vi två hemma som kan fatta beslut, fixa med grejer och prata med varann. Telefon och videochatt är helt enkelt inte riktigt samma sak. Och så behövde jag nog en kram - eller femti ;-)

I dag känner jag mig stadig på fötterna, trygg och energisk. Frukost i soffan - mackor, ägg, juice, te och en kanelbulle. Uppladdning för ett gympass tillsammans. Ett gympass helt utan plan (nästan) för när det nu bara blev ett pass denna vecka fick det bli "lite av allt".

Jag började passet med viktig prehab. Rörlighet axlar och bröstrygg. Axelrotationer inåt och utåt. Omvända kryssdrag. Fyllde på med kabelrodd som jag supersetade med pulldowns. Pullovers med kettlebell, liggande på balansboll fick bli nästa övning, mera fart på bröstryggen! Sen blev det fyra maxset smala armhävningar på bosu, jag märker att jag orkar allt mera där och det känns kul. Liggande benspark på bollen hann jag också med och så blev det knästabilitet och höftaktivering som jag supersetade med tunga sidolyft. Jag avslutade med mera bröstryggsrörlighet innan jag stretchade lite. 

Dusch och så, sen promenerade vi upp i stan eftersom jag hade köpt en deal på en s k Frunch-buffé som passade bra i dag. Det var en ganska bra buffé med både klassiska brunchgrejer och lite mer kreativa rätter som honungsmarinerad kyckling, rödbetsshots med ingefära och chili och gazpacho. Mätta och nöjda blev vi i alla fall och fixade lite ärenden på stan innan vi åkte hem om en kortis och sen ut till Toftanäs för att kompletteringshandla några småsaker. 

Eftermiddagen bjöd på semmelfika, mera tvätt (inte så värst betungande sort dock), och middagsförberedelse. Så var det med den vilda lördagen!

torsdag 16 februari 2017

Om att acceptera att denna vecka är bara det - denna vecka.

Och att nästa vecka är en annan vecka som ser annorlunda ut.

Redan när jag satt med min veckoplanering i helgen kände jag att den här veckan var en utmaning. För det var väldigt ont om tid som jag kunde ägna åt min egen träning på gymmet. Eller - allt är ju relativt, för jag är lite bortskämd när det gäller att vara på gymmet. Jag vill inte vara där när det är fullt med folk. Och den här veckan fanns det inte riktigt utrymme för att träna på de tider jag gillar, bara typ 16.30 som verkligen inte är nån höjdartid....

Det fanns bara två morgontider kvar "till mig". En i dag, en i morgon. Båda två har försvunnit. I går jobbade jag hemifrån, sprang en runda med dammsugaren när jag hade jobbat klart, åt mellanmål och sprang Bulltofta tur och retur för att köra PT-pass. Fyra minuter efter att jag kom hem infann sig mina föräldrar, jag snabbduschade, vi åkte in till stan och åt god middag, mina föräldrar övernattade och skulle iväg till Centralen i morse för att fortsätta resan norrut. Med övernattande gäster var det liksom inte riktigt läge att bara susa iväg halv sju och lämna dem ensamma med frukost och extranyckel.....I stället blev det sovmorgon och cykling direkt till jobbet.

I morgon hade jag tänkt vara på jobbet halv nio och hinna träna innan. Men frukosten blev ett frukostmöte med start redan klockan åtta och det innebär att jag måste vara på gymmet halv sju om jag ska hinna träna. Jag orkar inte riktigt gå upp så tidigt och cykla hemifrån strax före sex. Det är FÖR brutalt.

Förra veckan hann jag med fyra styrkepass plus lite löpning. Denna vecka blir det löpning och yoga och en massa transportcykling och det är GOOD ENOUGH. Det händer inget dramatiskt för att jag hoppar över styrketräningen en vecka, det kanske till och med är bra för kroppen att få chilla lite på träningsfronten. Ibland blir det planerade viloveckor, ibland blir det oplanerat och ibland blir man sjuk och kan inte träna. Den här veckan kanske jag hann vila upp mig lite extra och slapp dra på mig de baciller som mina kollegor glatt verkar släpa runt på. Således - bort med dåligt samvete, mot yogamattan :-)

tisdag 14 februari 2017

Veckan med roliga komplimanger?

Jag vet inte om andra upplever det men jag tycker verkligen att "roliga komplimanger" tenderar att komma flockvis och den här veckan ser ut som om den skulle kunna bli en sån.

I går var jag på vårdcentralen för ett bokat läkarbesök, väntrummet var fullt som det ofta är måndag morgon. Läkaren gick rakt förbi mig, tittade förvirrat runt i väntrummet och ropade upp mitt namn. När jag reste mig och sa att det var jag tittade hon ännu mer förvirrat på mig och bad mig komma med. Hon förklarade sen att i hennes papper stod det bara "kvinna, 41" och jag stämde inte in på beskrivningen ;-) När hon fick veta att jag aldrig har rökt så tyckte hon att hon fick en del av förklaringen på att jag såg yngre ut :-D

För övrigt var gårdagen en ganska välbehövlig vilodag då det inte hände mycket annat än läkarbesök, jobb, hem. Mycket skönt.

I dag har jag jobbat och sen var jag i simhallen med S efter jobbet eftersom hon önskade sig sällskap medan sonen är i simskola. Vi körde en alla hjärtans dag-simdejt med efterföljande fika inkl. två kids, så kan man också göra!

Anyway, medan jag simmade så var det en kvinna med en tonårsson som pekade på mig och sa en massa. Jag hörde typ 10% eftersom jag har en massa vatten i öronen mest hela tiden men jag hörde i alla fall att hon sa nåt om "långa tag". Sen funderade jag inte mer på det utan fortsatte simma (1000 m på 35 minuter och sen fortsatte jag simma tio minuter till, det ni!). När jag gick upp ur bassängen stoppade kvinnan mig och förklarade. Hon hade försökt uppmuntra sin son till att ta längre simtag och sa "tack för att du simmade så fint, det var jättelätt för mig att förklara för min son hur han skulle göra när jag hade dig som exempel men förlåt att jag pekade på dig, jag förstår att du blev lite fundersam!". Joråsåatteh... Jag som alltså "inte" kan simma blev precis använd som en förebild. Jag simmar tydligen snyggt fast det inte går så fort! Det tar jag med mig :-)

Efter simning och dusch gick vi som sagt och fikade, alla var hungriga så det blev varma mackor laget runt med motiveringen "då behöver ingen laga mat i kväll". Grillad ciabatta med kyckling och bacon, en chokladboll och en mugg te kändes bra efter simpasset. I vanlig ordning var jag sen jättetörstig när jag kom hem. Hur hänger det ihop egentligen - man ligger i blöt i 45 minuter och sväljer halva bassängen och ändå är man jättetörstig? Mycket märkligt....

Väl hemma satte jag en timer på 45 minuter och körde städrace i kök och badrum inför morgondagens VVS-besök så var det avklarat. Enklare nu än i morgon bitti även om det inte är världens roligaste. Roligare att köra det på tid dock! Lite kvällsyoga kvar innan läggdags, jag tänker köra Milla Floryds härliga godnattsekvens på Yogobe innan jag lägger mig för den är helt fantastisk. Jag sover alltid så gott efter att ha blivit genomstretchad till Millas lugna instruktioner :-)

söndag 12 februari 2017

Vintertrail i Skrylle. Äntligen!

Ända sen jag sprang Skryllerundan på Skåneleden för första gången för flera år sen har jag tänkt att den här rundan vill jag springa när det är vinter och snötäckt. Men sen har vi inte haft nån riktig vinter och de få gånger det har varit lite snö har inte min löpform tillåtit 15 km terränglöpning.

I går kväll slängde jag ut en förfrågan på Facebook om nån kände till snöläget i Skrylle och feedbacken var unisont att det var gott om snö. Nån gång har vi vintersprungit där och funnit totalt istäckta stigar vilket inte var nån njutning, men gott om snö är en helt annan sak. Så jag föreslog Skryllerundan som dagens långpass och Joakim gick att övertala. Således var vi uppe redan vid halv åtta, åt frukostgröt och ägg och plockade sen ihop rätt saker. Vätskeryggsäckar laddades med vatten och lite energibars, pengar och betalkort. Hur mycket eller hur lite kläder? Tejp på rätt ställen, överdragskläder ifall vi vill stanna kvar och äta sen, ett extra toabesök, iväg.

Strax före tio gav vi oss ut i skogen. Första biten går i nåt elljusspår och Joakim undrade när vi skulle ut i spenaten men vi vet ju att det är de första 2 km som är inne i motionsområdet innan det blir lite mer intressant. Och intressant blev det! För när vi väl hade passerat genom skogen och kom ut på lite ängar och sånt märkte vi att det blåste och att snön flyttade på sig. Så även om vi hade mött andra löpare och visste att folk hade sprungit där nyligen så syntes det bitvis inte ett spår. Det kunde vara bara nån centimeter snö och några steg längre fram var det 30 cm djupsnö att pulsa i. Höga knän med motstånd, ungefär :-D Extremt roligt, pulshöjande och lite bökigt! Men oändligt vackert och jag kände mig så priviligierad över att få springa här!

Vi fortsatte genom Torna Hällestad och den tuffa vändan upp på Knivsåsen där det var brant upp och brant utför. Men roligt, härligt, utmanande att få springa i snö, äntligen!

Sen kom vi genom skogen där den välbekanta skylten står som indikerar att vi är ungefär halvvägs, den var dessutom utbytt och mycket tydligare efter att man under 2016 har skyltat upp alla Skåneleder bättre. Bra för oss som är rätt dåliga på att navigera :-D Lite längre fram träffade vi på det här gänget!
Vi var ganska försiktiga innan vi gav oss in i den här kohagen som man måste tvärs igenom. Med tanke på alla spår i hagen bör djuren vara vana vid att det springer folk men man vet aldrig riktigt var man har dem och hornen är nog inte att leka med. De var dock mer upptagna av att äta än att jaga efter oss så vi tog oss helskinnade genom hagen. Har man väl kommit igenom kohagen är det inte så mycket tuff terräng kvar utan man kommer ganska snart in i Skrylleområdet igen och får springa de sista kilometrarna på motionsspår. De var skrapade och grusade fast gruset var rätt så nertrampat i snö så jag tyckte inte det var världens trevligaste underlag utan upplevde att det var ganska bakhalt, Joakim med sina Icebugs hade givetvis inga problem alls på dagens runda :-)

Efter knappt två timmar hade vi avverkat 15 km, det snabbaste vi har gjort på den rundan är nog runt 1:40 så det var inte så himla långsamt egentligen men nog märks det att snön gör det lite tyngre här och var! Vi kikade in i restaurangen som var knökfull och bestämde oss för att åka hem och fixa lunch i stället. Det hade varit jättegott med en Skrylleburgare men kycklingburgare på hemmaplan var absolut också okej.

I vanlig ordning hade jag lite issues med det där med dusch efter löpning. Jag satt kvar i underställströja, fleecetröja och löpartights.... Sent omsider lyckades jag motivera mig till yogamattan för en kvarts rörlighetsträning och sen upp i en varm dusch - vilket var ganska skönt. Begriper inte varför det är så svårt att komma dit när jag nu vet att det är skönt!

Antagligen blir det inte så mycket action mer i dag utan vi fixar en lättare middag och försöker förbereda lite för morgondagen. Vi har sovmorgon båda två för en gångs skull på en måndag vilket är rätt så trevligt. En lite mjukare start på veckan :-)

lördag 11 februari 2017

Lördag. Lyfta tungt!

Vi var inte taggade för NMT i dag så det blev gymmet i stället. Efter lunch, till och med. För Joakim var på grabbfrukost och jag åt lördagsfrukost i soffan och läste bok så hur det nu var så hamnade vi på gymmet först klockan 13. Bra val, ganska tomt där vid den tiden!

Jag hade ju lite tunga övningar att ta igen eftersom veckans benpass blev något amputerat pga cykelvurpa. Det har dock inte gett några våldsamma konsekvenser förutom tre stora blåmärken och en sned cykelkorg men det kan jag leva med. Därför var det logiskt att ta tag i de tunga lyften i dag, utvilad och pigg!

Uppvärmning och rörlighet och sen haffade jag racket. Värmde upp med tre lätta set knäböj, lastade på 65 kg och körde 5x5 med bra djup och bra teknik. Marklyft sen, samma koncept - tre lätta set, sedan tungt. 70 kg i dag vilket innebär att jag lyfter mer än egen kroppsvikt. Det blev 4-5-5-4-4 repetitioner, good enough. Jag vet att jag kan bättre men jag vet också att jag får kämpa lite med marklyften som jag har svårare för än knäböjen. Oändligt frustrerad över att det går så långsamt att komma tillbaka till de tunga vikterna som gick lätt för två år sen!

Sen var det "hopp och lek". Egentligen hade jag tänkt komplettera med helt andra övningar men det blev ett renodlat benpass sen - kanske också för att nästa vecka har lite snålt med tid för pass på gymmet så om jag har benpasset gjort lite i förskott är det inte hela världen om det inte blir av.

Sumomarklyft med kettlebell, stående på två stepbrädor för djupets skull. Rumänska enbensmarklyft med kettlebell (en riktig favoritövning!). Sen tänkte jag köra hopprep i tabataform men Joakim skickade iväg mig att göra favoriten benspark + upphopp och det var ju också roligt såklart :-) Jag avslutade passet med enbenståhävningar och sen räckte det för i dag.

Dusch, finfika på St Jakobs stenugnsbageri på Centralen (latte och säsongens hittills godaste semla!), en sväng till affären för att handla och sen hem till Spotify och en bok en stund innan vi lagade enormt god middag. Vanliga laxportioner som vi skar en ficka i och fyllde med färskost, la basilikablad på och virade in i serranoskinka innan de åkte in i ugnen. Till det lagade vi svamprisotto och kokta smörslungade haricots verts. I kylen fanns det en flaska cava som vi hade med oss hem från Playitas. Rätt lyxig men ganska lättlagad lördagsmiddag!

fredag 10 februari 2017

Fredagsnöjd :-)

Den här veckan har verkligen gått undan och varit fylld med guldkant och upplevelser. I like! Burger Monday och känslosam reflexlöpning och morgonjogg i snön. Fint.

I dag är det fredag och jag firade in fredagen med fredagsfys. I något lite amputerad form, för folk gick i vägen på gymmet hela tiden i dag. Alltså jag fattar ju att de inte gick i vägen med flit men varje gång jag var på väg till nån maskin eller nåt redskap så var det nån som gick dit några sekunder innan så jag fick tänka om. Det kan också vara nyttigt att lära sig tänka i farten..... fast lite besvärligt sådär klockan sju en fredagmorgon!

Jag cyklade ganska försiktigt mot gymmet i dag för att slippa cykla omkull igen men var ändå skapligt genomvarm utom mina tår som kändes som frysta torskblock. Körde lite lätt rörlighet för överkroppen innan jag drog igång passet med lite axelrotationer. Sen tänkte jag bänkpressa men se det gick inte så det blev lutad bänk i smithen. Snodde sen åt mig bänkpressen för att köra lite smalbänk och efter det tänkte jag köra militärpress i racket men det skulle jag tydligen INTE göra i dag, så det blev sittande axelpress i stället. Sidolyften körde jag i kabelmaskin i dag för variationens skull och när jag väl hade haffat den så blev jag kvar där för tricepspress och bicepscurls. Klart slut. Dusch och sen mot kontoret för fredagsfrukost.

Steg för steg genom arbetsdagen där jag faktiskt fick undan en hel del och fick ett litet övertag i en pågående diskussion. Vi kanske vinner just den matchen :-) Sen var det dags att sätta sig på cykeln igen med riktning mot frisörstolen för en liten uppfräschning av färg och frisyr innan jag cyklade hem för att ta helg. Riktigt skönt att sitta hos frissan med en bok och bli serverad te och småkakor! Fast ännu bättre att komma hem, hitta Joakim hemma och få maten serverad. Ett glas rött på det och helgkänslan infinner sig. Mycket nöjd med veckan och med min fredag, återstår att se vad vi kan hitta på i helgen!

torsdag 9 februari 2017

Unicorn time!

Min chef har myntat uttrycket "unicorn time" för sån där ensamtid som jag behöver för att hinna ladda upp så jag orkar vara social. Som en timmes vila mellan teambuilding och gemensam middag, till exempel. Fast jag använder det också för "magisk ensamtid" - alltså tid som jag lägger på att göra sånt jag verkligen tycker om och blir lycklig av!

I morse var det så. Jag hade kunnat ta sovmorgon men gick upp tidigt ändå. Klädde mig i löparkläder och stack ut i nysnön kvart över sex. Det var jag och kaninerna som var ute och tassade i min lilla, lilla skog inpå knuten. Och en stor hare! Det var helt fantastiskt. Tyst och vackert. Mörkt, fast ändå inte, för snön lyste upp. 35 minuter ute i mjuk, knarrande, förlåtande nysnö, vilken start på dagen! Sen gick jag hem och satte hårkur i håret medan jag förberedde frukosten, tog en snabbdusch och satte mig med lyxfrukost (smoothie, te och en bake-off croissant jag hade i frysen och bakade av) och började jobba.

Anledningen till att jag jobbade hemma var att VVS-mannen skulle komma och titta på vattenskadan i dag men han ringde och avbokade pga sjukdom. Jag bestämde mig för att jobba kvar hemma i mysbyxor i stället för att lägga tid och energi på att ta mig till jobbet, det är rätt effektivt att jobba hemma ibland! Särskilt en sån här dag. Jag hann med en besvärlig rapportering, några telefonsamtal och ett strategidokument som jag aldrig hade fixat att skriva på kontoret men som gick lätt när jag kunde samla tankarna i lugn och ro och arbeta ostört.

En annan anledning att jobba hemma var möjligheten att köra "delad tur" - för jag hade ett telefonmöte klockan 16-17. Således jobbade jag 7.30-14.30 med en kort lunchrast, sen hade jag 1½ timmes rast som jag hade tänkt använda till löpning men det hade jag ju redan klarat av på morgonen. Däremot längtade jag UT ändå så jag tog ryggsäcken och promenerade till Maxi och handlade mjölk och ett par andra småsaker som behövdes. Passerade skolan på vägen och såg alla "snövilda" ungar som lekte hej vilt, alla hundar jag mötte längs vägen hade snö i hela nyllet och såg lyckliga ut. Bra energi över hela linjen!

Själv kände jag mig också rätt nöjd med att ha fått till en sväng ute i dagsljus, jag fixade en mugg te och mellanmål och förberedde för telefonkonferens. Stängde av mikrofonen på telefonen ifall katterna skulle få för sig att delta (det har hänt!) och koncentrerade mig. Det visade sig olyckligtvis att det här var ytterligare ett exempel på "a meeting that should have been an e-mail" för jag hade klarat av att läsa igenom presentationen och förstå den själv utan "högläsning" på telefon. Så blir det ibland.

Jag slängde på luren och stängde datorn och flög ut genom dörren för att möta upp min PT-kund på Bulltofta exakt på utsatt tid 17.15. Just-in-time-principen, alltså! Men jag hann. Serverade en bra PT-timme, cyklade hem, fixade mat, landade igen. Inte mycket mer att trixa med i kväll annat än att packa väskan och förbereda morgondagen. Helt klart görbart!

onsdag 8 februari 2017

Äntligen vinter!

Det snöade i går och det fortsatte i natt så i morse hade vi flera centimeter snö i Malmö. Åh, lycka.... det blir så fint ute, och lite tystare, och ett annat ljus :-) Jag behövde lite vinterfeeling fast stora delar av min omgivning tycker att det är ett "bakslag" med snö i februari.

Malmö Stad bidrog vänligt med lite vardagsedge i form av en ganska dynamisk inställning till snöröjning på cykelvägarna - allt från perfekt sopat och saltat till totalt orörd snö som effektivt döljer kanter och annat småfarligt. Resultatet av det var säsongens cykelvurpa som dock inte genererade annat än ett blått och lite svullet knä, två ömma handflator och lite sårad stolthet. För jag är ganska bra på att cykla på vintern och det är sällan det händer mig något men ibland har även jag otur!

Ett blåslaget knä och ömma händer är inte jättebäst när man ska träna ben så jag styrde om dagens pass lite. I stället för tunga knäböj och marklyft blev det ökat fokus på knästabilitet, aktiv baksida och stark höft. Det funkar det med. Fast det är inte lika roligt såklart! Benpress, enbenspress, utfall med rotation samt med viktskiva över huvudet, enbensböj mot bänk. Enbens höftlyft på bosu, balansövning med höftaktivering på bosu, indrag av boll för baksida (det går inte att göra finsk pinne med blåmärken på knäna, det vet jag sen tidigare) och lite tåhävningar. Good enough.

Dusch och fix. Insåg att jag hade glömt koftan och skulle få frysa hela dagen och att jag också missat att stoppa ner en portionsburk kvarg till mellanmål. Inte världens bästa dag ändå. Hämtade en kaffe och en frukostmacka på väg till kontoret för att åtgärda mellanmålsbristen och hittade sen en reservkofta som jag hade glömt att jag hade på mitt kontor så det mesta löste sig.

Lite småpanik med systemproblem under dagen som jag även avbröt med en utelunch och en promenad i snöyran som gav energi för eftermiddagen. Lång dag och sen cykla hem i snön. Det var så vackert. Visst, halt och förrädiskt på sina ställen fortfarande men snö som glittrar gör mig lycklig och nöjd ändå. Hem till mat och Mästerkocken på tv. Med ett alldeles särskilt lugn i kroppen, för i morgon jobbar jag hemifrån och behöver inte packa, fixa och förbereda.

tisdag 7 februari 2017

Att göra något en inte brukar....

Både i går kväll och i kväll har jag gjort saker jag verkligen inte brukar göra. Två fina, men helt olika kvällar. Lite träningsrapportering har jag också i bakfickan, så nu kör vi!

Måndag morgon, tidig väckarklocka och cykel raka vägen till kontoret. Vanlig arbetsdag, cykel till gymmet och ett eftermiddagspass för ovanlighetens skull. Måndag morgon brukar vara så stökig men jag vet inte om det var så mycket trevligare där vid halv tre. Hursomhelst fick jag ihop ett bra pass för rygg och mage!

Jag värmde upp med axelrotationer och latsdrag, sen blev det chins i gummiband och så frivändningar. Förra veckan fastnade jag på 33 kg, nu var det inga problem med 32½. 500 g gör ju inte så stor skillnad så det sitter som vanligt mellan öronen! Med de två tunga övningarna avklarade blev det "hopp och lek" resten av passet. Liggande rodd, rygglyft i camelback, T-lyft på bollen. En tabata med atomic situps, 3 set russian twist och så "plankbuffé" som avslutning.

Sen cyklade jag hem i världens motvind, åt mellanmål (hurra för leverpastej!), drack te och lyckades sent omsider jaga in mig själv i en dusch. Lite snabbfix och bil tillbaka till jobbets parkering för att möta upp Sarah och köra Burger Monday på Monster! Jag vet ju med mig att måndagar kan vara lite tuffa och jag vet att Sarahs "varannan måndag" också är lite jobbig och att det är lätt hänt att vi bara trycker in mera jobb för att slippa vara ensamma. Så därför föreslog jag att vi skulle boka in en Burger Monday några veckor fram och det gjorde vi.

En supertrevlig kväll och riktigt god mat - och tryffelmajonnäs till krispiga pommes. En äkta fullträff. Snack om allt och inget, högt och lågt, riktigt trevligt sällskap. Älsk på det! Sedan bara hem och fixa klart inför tisdagen och läggdags i tid.

Tidig väckarklocka i dag igen, frukostgröt och bilen till Kockum Fritid för simning. Hyfsat lugnt i simhallen, mysig musik, lite snö ute, mysbelysning. Jättetrevligt simpass! Stundtals var det lite "trafikproblem", som om vi kom i ofas med varandras tempo, men sista tio minuterna var jag nästan ensam i min dubbelbana och simmade på. 1400 m blev det i dag, lite förbättrad SWOLF och lite snabbare tempo. Sedan mot kontoret!

Efter jobbet blev det matlagning och sedan dags att samla tankarna och samla kraft för kvällens evenemang. Reflexlöpning. Live Love Run in the Dark. Ett alldeles speciellt pass som vi sprang för att hedra en löparvän som har gått bort och visa vårt stöd till de som blev kvar. Lätt, för det var ett så självklart val att ställa upp och springa just detta passet. Tungt, för att det givetvis var känslosamt. Men vilken värme som uppstod i den stora gruppen (säkert över 100 personer) som samlades på en parkering vid Bokskogen för att tillsammans skapa ett pärlband av löpare genom skogen. Jag hoppas att S och hela familjen kände av den värmen. Vi fick en kort och känslosam introduktion och gav oss sen av ut i skogen.

Det var inte så mörkt och läskigt som jag trodde eftersom vi var så många, det fanns alltid nån inom synhåll. Reflexerna var lätta att hitta, stigarna bitvis stökiga, bitvis lättsprungna, men jag har ingen aning om var jag har varit nånstans :-D Efter den första flåsiga kilometern blev det magiskt. Tyst i skogen, det snöade, men blåsten märkte man inte av, och så lysande pannlampor och reflexer. Det var så vackert, så perfekt, precis rätt sätt att hedra killen som inte längre springer bland oss.

Sen var det fint att få komma hem till varm choklad och en macka i soffan. Resten av veckan blir det visst bara alldeles vanliga saker tror jag men två ovanliga saker på två dagar är väl ändå rätt bra jobbat!

söndag 5 februari 2017

En mil klarar man ju alltid!

Ett av mina mål med att springa lite längre långpass har varit att komma till punkten där jag känner att "en mil klarar jag ju alltid". Nu är jag där!

I morse var det verkligen ingen höjdare att vara jag. Av någon anledning sov jag enormt dåligt, kände att jag vaknade hela tiden, var varm, var kall, blev störd av något.... Det innebär i vanlig ordning att jag blir ganska seg och allmänt o-sugen på livet. Eftersom jag redan kände att jag hade haft en ganska tuff vecka och var sliten bestämde jag att korta av långpasset så att vi skulle springa en mil. Däremot hade jag rätt höga krav på den där milen - noll stopp eller gåpauser, en mil i sträck SKA jag klara av.

Så blev det. Frukost, kläder på, ut. Äcklig blötsnö och småregn mellan varven, inte särskilt trevligt väder men det gjorde mindre, vi bara sprang. Enklaste milen - ner till Bulltofta, ett varv på femman, hemåt längs Skåneleden, en extrarunda runt Gyllins trädgård, klart. Under en timme tog det, utan några större problem eller pulsökningar, sen var det gjort.

Det räckte så i dag, jag behövde inget mer. Lunch, TV, tvätt, matlagning, söndagsfix. Ibland behöver man inte göra stordåd, men en mil klarar man ju alltid :-D

lördag 4 februari 2017

Lycklig lördag!

I dag har jag varit ungefär genom-lycklig hela dagen. Ända från i morse då jag började dagen med frukost i soffan framför Nyhetsmorgon. Barfota, i mysbyxor, vifta på tårna och klappa katter och dricka en extra kopp te medan jag konstaterade att gråvädret ute i alla fall inte letade sig in i mitt humör!


Joakim kom hem från sin grabbfrukost och vi plockade i lugn och ro ihop oss och satte kursen mot gymmet. Lördagsdisco på programmet. Det var grått och fuktigt ute och passade bra med inomhusträning i dag, särskilt som NMT-passet hade flyttats och vi inte var särskilt sugna på att navigera om och leta parkeringsplatser ;-) Lite lat får man lov att vara.

Gymmet var i vanlig ordning hyfsat folktomt som det oftast är på helger. Uppvärmning och lite rörlighet och rotatorcuff medan jag samlade tankarna. Sen parkerade jag i smithen och tränade axelpress och lite lutad bänk, och så bytte Joakim och jag plats (han hade kört bänkpress) så jag fick köra lite vanlig bänkpress - lite tyngre i dag, med Joakim som assistent när det gick hotellvätte, som det ju gör ibland ;-)

Med de tunga övningarna överstökade var det bara "hopp och lek" kvar för min del. Jag körde lite smalbänk, mosade axlar med sidolyft i dropset, övade på smala armhävningar på bosu och avslutade med världens bästa superset: tricepspress med rep i kabelmaskin och "the 21" med Z-stång. Mycket roligt och jag tror jag flinade hela sista halvtimmen av passet för jag hade så kul och det kändes så bra. Såhär bra:

Vi åkte hem och plockade ihop lunch av det som fanns hemma, hängde lite tvätt och annat praktiskt, drack kaffe och sen styrde vi bilen mot Jägersro Center. Joakim hade bokat en ytterst välbehövlig klipptid och jag tänkte passa på och handla medan han satt i frisörstolen. Det fungerade helt prickfritt måste jag säga, så vi var hemma igen vid fyrasnåret med allt vi behövde och en nyklippt soldat.


Kvällen spenderades med "stor ko" på Texas Longhorn. Jag hade ju lite lågt HB-värde på gårdagens test så jag hade en bra ursäkt för att äta en rejäl köttbit och vi var nog sugna på lite god mat och kall öl utan att behöva göra nåt själva båda två så det passade perfekt. I vanlig ordning är vi hemma tidigt så jag har precis hunnit se vilka som gick vidare i Mello ;-) Sen blir det läggdags i renbäddad säng och söndagmorgon utan väckarklocka. Heavenly :-) Jag GILLAR helg, har jag sagt det?

fredag 3 februari 2017

Forty(ish), fit and fabulous (definitivt)! Skål!

(Ja, jag vet att jag har passerat fyrtio och lite till så det fick bli fortyish. Men definitivt fabulous :-))

Fredag. Åh, du är välkommen, fredag, det har varit en slitig vecka. Jag vet inte riktigt varför för jag tycker inte planeringen har varit så himla hemsk, men även på "lediga" kvällar har jag liksom inte riktigt landat förrän bortåt åtta för det har varit matlagning och undanplock och handling och grejer att fixa med. Jag kanske också behövde en kram lite mer än annars. Det är i alla fall åtgärdat nu :-)

Hursomhelst gick jag upp i morse och cyklade till jobbet lite tidigare än vanligt, så jag var duschad och klar halv åtta. Släppte in gänget från Fysiotest som började ställa upp och förbereda sin utrustning och joggade sen iväg för att köpa frukostfrallor. Lite hektiskt var det men vi fick ihop allt och fem över åtta var frukostbordet dukat så vi kunde hugga in. Bra start på dagen med lite kollegasnack av olika slag!

Bortåt elva var det min tur för hälsokoll. InBody-mätning (kroppssammansättning), kolesterol, hb-värde, långtidsblodsocker och blodtryck. Plus lite härligt nördsnack om resultaten. Blodtrycket var som vanligt helt off eftersom jag får panik att det ska vara högt och surprise... då blir det förhöjt. Och så hade jag lägre hb-värde än normalt (alltså inget alarmerande, bara lägre än normalt för mig) vilket kan förklara varför jag har känt mig lite trött och förmodligen hänger ihop med att jag har ätit mindre kött och glömt bort leverpastejen ett tag. Nåja, det är ju relativt lätthanterat med rätt mat och lite tillskott. Kolesterol och blodsocker var ua vilket jag också hade räknat med.

På den positiva sidan måste jag nästan dansa krigsdans över kroppssammansättningen. Fettprocenten är betydligt lägre än jag trodde, muskelmassa finns det mer av, fördelningen på kroppen är rimlig och en positiv överraskning är att jag har en högre andel mineraler i skelettet än riktvärdet vilket innebär att jag minskar risken för benskörhet (det är en familjesvaghet jag gärna undviker). Om man jämför med mina gamla mätningar från 2011 (inte samma mätmetod och inte 100% jämförbara) så ligger jag på ungefär samma vikt men kroppssammansättningen har förändrats ganska radikalt och jag har "byggt om" 6-7 kg från fett till muskler. Det är ändå rätt awesome med tanke på att jag hade passerat 35 innan jag började bygga muskler!

På eftermiddagen avslutades dagen för hela gänget med en liten föreläsning som sammanfattar vad vi kan använda våra nyvunna kunskaper om vår hälsa till och sedan packade jag mest ihop och åkte hem.

Eftersom jag kände mig sliten bestämde jag att skippa fredagspasset på gymmet och cykla raka vägen hem. Snabbdusch och klädbyte, slänga sopor och landa med temuggen och Runner's World i soffan. Heavenly. Precis vad jag behövde. En timme med benen upp.

Joakim kom hem, den enkla fredagsmiddagen fixades med ett pizza kit, och sen firade jag mig själv med ett glas bubbel. Varför? Jo, för jag glömde det i går... i går var det sex år sen jag sjukskrevs för utmattningssyndrom - eller "gick in i väggen". En dag värd att fira. För även om det var en brutal upplevelse och fruktansvärt jobbigt periodvis så har det varit värt det. Det var också starten på en fantastisk resa som har gett mig en massa upplevelser jag aldrig ens vågade drömma om - och det fortsätter hända grejer.

Så jag skålar för mig i dag. Skål för att man kan förändra sitt liv även om man inte är i 20-årsåldern. Skål för en hel, frisk och stark kropp som orkar en massa. Och skål för livet, kärleken och löpningen!

torsdag 2 februari 2017

Man blir bra på det man övar på.

Fast ärligt talat är det nästan roligast att hålla på med nåt man INTE riktigt är bra på. Utvecklingskurvan blir skapligt brant :-) Förra veckan plaskade jag mig igenom 1050 m på 45 minuter och var megastolt över att ha hunnit över 1000 m. Denna vecka simmade jag 1250 m på 43 minuter, utvecklingen i procent är ju enorm :-D

För övrigt var det lugnt och skönt i simhallen i dag mesta tiden och jag simmade dessutom om andra simmare utan att få panik vilket jag är rätt nöjd med! Det tar sig. Om jag fortsätter nöta kommer det bli bra. Det tog inte ens emot att åka till simhallen i morse men jag misstänker att vädret var en anledning, så himla råkallt så det var skönt att ta sig ner i ljummet vatten!

Sen blev det en alldeles vanlig arbetsdag förutom att jag cyklade iväg till affären under eftermiddagen för att handla frukosten till i morgon, det är enklare så. Den ligger lika bra i kylen på jobbet som i mitt kylskåp här hemma under natten och så slipper jag transportera den så långt.

Sen cyklade jag hem i värsta motvinden och blev milt indignerad över en sån där fuskcyklist på elcykel som tvunget skulle ligga på rulle i 2 km för att sen köra om och dra iväg. HUR var det rättvist egentligen? Jag som inte har elassistans fick kämpa som en gris och sen bara drog människan utan att återgälda tjänsten? Hrmf.

Efter en kort sväng hemma var det på med utekläderna igen för att cykla ner till Bulltofta och ha en PT-kund (inomhus, turligt nog, för det var inte ett dugg skönt ute!), sen handla på hemvägen och så äntligen landa hemma. Mat i magen och en stund på yogamattan gjorde underverk för energinivåerna men det blir nog tidig läggning i kväll igen. I morgon får jag ett kvitto på min hälsostatus och sen får vi se om jag är sugen på ett discopass eller om jag bara vill åka hem och hålla helg!

onsdag 1 februari 2017

Benpass. Räknefel. Sliten.

Jamen lite #fail-känsla på det här fast jag har ändå fått ut en massa av dagen. Men det blev inte riktigt som jag tänkte för jag tänkte liksom fel... eller hade lite otur när jag tänkte kanske. Eller nåt.

I vanlig ordning när det är benpass på schemat så funderade jag på att strunta i det men det sitter bara i huvudet. Det är bara för att benpass är så jobbigt som det blir så - och medan jag cyklade mot gymmet övervägde jag möjligheten av att köra överkroppspass i stället men insåg att jag inte vill köra ben på fredag ändå. Det gäller bara att bita ihop, kommer jag väl igång så går det nästan alltid bra.

Givetvis gick det bra. Faktiskt riktigt bra. Jag värmde upp lite och samlade tankarna och haffade sedan åt mig racket. Frontböj med lite tyngre vikter och riktigt fina marklyft, jag märker att jag börjar glömma att det är "tungt" och bara lyfter utan att ifrågasätta. Det är bra, jag hittar tillbaka till tekniken för tunga lyft och så envisas jag med att köra frontböj varannan vecka och vanliga knäböj varannan vecka så att jag inte glömmer bålstyrkan.

Smithen var ledig så jag gick dit och körde enbensmarklyft med lite tyngre vikt och sedan rejäla uppkliv på boxen. "Finnen" och tåhävningar fick avsluta passet som tog drygt en timme och sen duschade jag och cyklade till jobbet.

Inledde med att lösa det som ställde till det för mig i går eftermiddags, sen var det ett informationsmöte och sen har jag helt enkelt bara jobbat. Svarat på grejer, gjort internkontroll, skickat iväg signerade papper, stuvat om schemat för fredagens projekt och sånt.

Fredagens projekt innebär hälsokoll för ett antal medarbetare och jag ska också vara med. En av instruktionerna var att man inte fick ägna sig åt hård träning 48 timmar innan testet. Jag hade tänkt damma av ett sjuhelvetes intervallpass i dag efter jobbet (innan träningsvärken från benpasset slår till) för att vila sen men jag kan ju uppenbarligen inte räkna. För 48 timmar är TVÅ dygn, inte ett. #fail på den, alltså. Inga intervaller här, i så fall skulle jag ha kört dem i morse. Äsch. Jag som var sugen på att springa snabbt ju!

Ja då var det ju bara att cykla hem i lugn och ro, fixa middag och sen bita ihop och springa ett varv med dammsugaren i lägenheten i stället. Ärligt talat så tycker jag det är betydligt mindre roligt! När jag ändå var igång såg jag till att diska undan och packa i ordning väskan för morgondagen så kan jag gå och lägga mig i tid, trött och sliten blev jag tydligen utan ett intervallpass. Innan jag landade i soffan ägnade jag en kvart åt ett lätt, skönt yogapass. Kvällsmålet: en kopp te och en portion kvarg med kokos/hallongranola. Morgonsimning, jag är redo :-)