torsdag 31 oktober 2013

Det går upp, och det går ner....

Upp:
Dagens intervallpass på NW. Löpskolningsövningar (nyttigt för mig också), fotbollsintervaller i 15 minuter (jag passade på att springa snabbt och lätt utan att ta ut mig), nerjogg. Perfekt före maraton, tyckte jag. Kroppen är glad, huvudet är med.

Ner:
Sista löpträningspasset för säsongen. Mörkt ute + kallare + färre deltagare = paus till mars månad eller när det börjar våras och folket längtar ut. Hrmf. Och E vill inte vara min PT (vilket iofs var väntat men då får jag fortsätta leta).

Upp:
Har två paket att hämta ut på Maxi, bara Joakim kommer hem med bilen så jag kan ta mig iväg. Bla paket från iHerb.com med mumsiga Clif Bars och antioxidantpulver. Och utan löppasset på torsdagar kommer jag hem tidigare och har några timmar till på mig att plugga. Eller att köra NMT-pass. Bra skit!

Och där kom bilen hem, nu drar jag :-D

onsdag 30 oktober 2013

Konsten att skriva to-do-listor. Och lättfotad löpning!

Det är en något kaotisk jobbvecka - som alltid när det närmar sig månadsskifte. Mycket som ska proppas in i diverse system innan vi byter siffra från tio till elva, och min hjärna är inte så bra på att hantera det. Ofta sitter jag och gör 5 saker samtidigt och då blir ingen av dem rätt, plus att jag blir stressad. Vilket jag turligt nog kom på i morse innan jag började jobba på samma splittrade sätt som i går.

Så nu ska jag dela med mig av konsten att skriva en to-do-lista på ett sätt som hjälper hjärnan - det lärde jag mig på en kurs för några år sedan och det funkar kalasbra.

Steg 1: Töm hjärnan!
Skriv upp alla grejer som susar runt i hjärnan som du ska göra. Oavsett om det rör jobbet, hemmet, ungarnas fotbollsträning eller loppet du ska springa på lördag (true story..) Ta dig tiden att sitta ner ostört i 5-10 minuter - jag lovar, du har nytta av det sen.

Steg 2: Sortera!
Nu är det (kanske) dags att sortera upp listorna i sånt som rör jobbet och sånt som rör ditt privata. Behövs det inte så kan du strunta i det här steget.

Steg 3: Formulera! 
Nu ska du formulera alla dina uppgifter så att de verkligen berättar för dig vad du ska göra. I dag hade jag t ex "bokföringsfiler" på min lista men jag måste formulera om det till en aktiv mening så det blir i stället "skapa bokföringsfiler". Det viktiga är att du börjar med det som är första steget och om processen är längre kanske du måste dela upp den i flera steg. Exempel i mitt eget fall kan vara "ladda ner underlag från server - skapa bokföringsfiler - ladda upp bokföringsfiler i systemet". Det ska vara så enkelt att du när du tittar på listan vet precis vad du ska göra för att påbörja uppgiften.

Steg 4: Prioritera!
Skriv upp listan så att du har gott om plats i vänstermarginalen. Prioritera sedan uppgifterna i den ordning de ska lösas genom att skriva siffrorna till vänster. Det gör inget att uppgifterna inte står i prioriterad ordning men om du stör dig på att de inte är i ordning så skriv rent listan en extra gång. Ett tips är att börja dagen med 1-2 enkla snabba uppgifter så att du kan bocka av dem snabbt och mentalt klappa dig själv på axeln för effektivitet. Sen kommer kanske 1-2 uppgifter som tar lite längre tid innan du igen belönar dig själv med något som kan bockas av snabbt.

Ha gärna uppgiften "hantera inboxen" någonstans på listan så att du inte sitter och pillar i mailboxen mitt i allt annat utan vet att "när jag har gjort a, b och c ska jag beta av inboxen". Kan du koppla bort ljudsignal eller andra störmoment som hojtar på uppmärksamhet och avbryter dig i ditt arbete är det bra. 

Så, nu är du redo att börja jobba!

Under arbetsdagen stöter du kanske på uppgifter som inte kan göras helt färdiga för att du väntar på någon annan. Då gör du som så att du bockar av den ursprungliga uppgiften och skriver till den biten som saknas och prioriterar den på listan så att den inte glöms bort - och så att du kommer ihåg att du ska påminna den som ska lämna input till dig.

Testa! Det känns ovant i början men det funkar riktigt bra, i alla fall för min stress-skadade hjärna.

Efter en ganska effektiv och välordnad arbetsdag cyklade jag hem i blåsvädret och slängde mig nästan omgående ut på en löprunda för att hinna springa innan det mörknade. Jag betade av dryga 6 km med härligt lätta ben, det kändes riktigt bra i dag och jag var sugen på att springa mer och längre. Bådar gott inför lördagens utmaning!

tisdag 29 oktober 2013

Maratontankar...

Stressigt på jobbet i dag, mycket konstigheter. Jag har inte tid med det just nu, jag ska springa maraton ju!

I dag skulle jag egentligen ha sprungit en runda eller hängt med Team Nordic Trail i Bokskogen. Men löprundan i söndags sitter kvar i vaderna som är så stela att det inte blir bra löpsteg - så jag får springa i morgon i stället. Ingen dålig löpning nu, det kommer ändå inte göra nån större skillnad om jag springer 15 eller 20 km denna vecka.

I stället kollar jag karta och höjdprofil. Funderar på mat och uppladdning och logistik. Kollar vädret, funderar på kläder. Reflexjackan eller blir den för varm? Reflexväst i stället? Ryggsäck eller inte ryggsäck? Ligger vätskekontrollerna med lagom korta intervaller eller behöver jag egen skaffning? Ska jag ha med mig gel för säkerhets skull eller är det bättre med en liten godispåse? Saltfiskar... världsklass när man springer långt... och dessutom gott. Salta mandlar funkade bra i somras på 12RUN.

Hmm... mycket att fundera på. 2013 går definitivt till historien som "året då jag gjorde flest saker för första gången"! St Hans Extreme, Ultrastafett, Tough Viking, Midnattsloppet - så jag borde vara van. Jag kan inte ha koll på allt, men jag kan se till att vara förberedd. Gott om vätska och gott om mat de sista dagarna nu, inget slarv med kosttillskotten, lite extra omsorg om kroppen, sen går det nog bra. Har jag tur hittar jag några erfarna löpare att ha sällskap med på lördag. Det är bara att springa - faktiskt :-)

måndag 28 oktober 2013

Okoncentrerad på löpkursen

Ja, skämmes. Sista gången på löpkursen och så var jag ofokuserad och okoncentrerad. Tur att coach Katarina inte sätter en i skamvrån eller tvingar på en extra spyintervaller!

Mitt i en höststorm och det var löpkursdags. Jag hade tagit bilen till jobbet för att slippa kämpa mig hem i stormen så jag tog en av jobbets lånecyklar till Kungsparken. Samtliga kollegor och receptionisten ansåg nog att det var dags för en mentalundersökning.... blåst och regn och grejer, vem går ut i sånt väder? Ja, jag, tydligen.. På vägen såg jag upp till flera som försökte ha med sig paraply, det skulle jag åtminstone inte försöka mig på i en skånsk höststorm ;-)

Vi värmde upp och löpskolade och Katarina repeterade hela tiden det vi lärt oss under kursen. Det funkade helt okej där i början. Sen var det dags att springa intervaller och det funkade riktigt dåligt. Coachen stoppade mig på andra varvet och frågade om jag hade mycket i huvudet. Jo, det hade jag - för det var en sån där måndag där allting bara rasslar in och allting är superbråttom. Fick tipset att fokusera framåt, på här och nu, och springa på. Det funkade mycket bättre! Det var inte helt hundra och det kan eventuellt bero på att jag var lite stel i vaderna efter gårdagens okoordinerade pass. Men det var betydligt roligare att springa när jag fokuserade på det jag skulle göra i stället för att ha en massa annat skräp i huvet....

Cyklade genom regnet tillbaka till kontoret och bytte om till torra kläder innan jag kutade upp i matsalen och haffade en portion pyttipanna att värma mig på. Varken sushi eller sallad kändes som en bra deal en sån här dag! Stormen tilltog ute och innan jag lämnade kontoret slängde jag iväg ett mess till Ida för att höra hennes åsikt om NMT + klass 3-varning. Vi enades om att vi inte är rädda för dåligt väder men att saker som flyger omkring i luften är en annan grej - för säkerhetens skull. Så vi ställde in passet och jag sitter inne och lyssnar på stormen.

Jag gillar inte blåsväder. Jag blir rastlös och ofokuserad och får huvudvärk. Det kan sluta blåsa!

söndag 27 oktober 2013

Osynkad löpning

I förmiddags var jag ute en liten runda. Lugnt och sansat hade jag tänkt mig, men kroppen var "all over the place". Benen pep iväg skitsnabbt, så snabbt att flåset inte hängde med och inte benen själva heller för mjölksyran byggdes upp så jag fick ta en gåpaus och komma ikapp mig själv. Försökte springa lugnt och sansat men det var allt möjligt annat på gång så om jag inte fokuserade på det där med långsamt så gick det undan igen. Så det slutade med att jag mest sprang och njöt av höstvädret och tog en gångpaus när det behövdes. Kravlöst och fint i lätta skor, med bra löpsteg hela vägen. 6 km och det var bra nog just i dag. Jag hinner nog koordinera det där med flåset och benen till på lördag tänker jag....

Efter dusch och en snabb lunch bar det av ner till Bulltofta för premiären på Bulltofta Brutal. Joakim skulle springa och jag skulle representera NMT och göra lite reklam tillsammans med Ida. Ytterligare en kravlös aktivitet - Ida hade bakat bullar och fixat allt, jag hade bara att dyka upp! Vi fixade med ett bord, en presenning att stoppa väskor och ombyte under, saft och bullar och diverse infomaterial till intresserade. Sen var det bara att köra!

Startgrupperna var rätt små och efter nån halvtimme ungefär hade alla kommit iväg så vi stod kvar i princip ensamma ett tag innan folk började rassla in i mål. Tydligen hade det inte varit så superbra snitslat men det verkade ha funkat ändå. Bullar och saft var rätt uppskattade efter loppet och vi fick nog ihop ett femtiotal adresser på vår lilla lista med folk som tävlade om en månads gratis träning. Kul! Det var också kul att få förklara för många att NMT inte bara är för de som redan är vältränade utan lika mycket för den som vill börja träna. Vi har fortfarande lite felaktigt rykte, misstänker jag!

I morgon ska det blåsa storm och vi ska ha avslutning på löpkursen. Vi tar igen allt dåligt väder vi inte har haft de tidigare veckorna, tydligen. Myyysigt ;-)

lördag 26 oktober 2013

Älska mat!

Vi har lyxat till det med två dagar på matmässan Älska Mat & Vin på Slagthuset. Vi var där en dag förra året men i år bestämde vi oss för att köpa tvådagarsbiljett för att kunna njuta lite mera och fundera lite innan vi shoppade loss. Vilket vi ju gjorde, som synes på bilden!

I går drog vi iväg så fort vi hade jobbat klart, i princip. Det var inte så mycket folk och vi kastade oss rätt in i en provning av skånska drycker med tilltugg - den började precis när vi kom och det fanns platser kvar så vi tyckte det var en kul grej att gå på! Vi fick prova fem olika drycker - två sorters öl, ett vin, en akvavit och en whisky - med tilltugg som var "designade" för att passa till var sin dryck.

Först ut var en öl, Flygande Tunnan från Lundabryggeriet. Gott men ganska beskt - fast så heter den också "en skånsk bitter". När vi sedan testade tilltugget som var en rökt vildsvinskorv blev det betydligt godare, bra matchning. Nästa glas innehöll skånskt rödvin - jo, det är sant. Odlat och producerat i Skåne. En intressant smakupplevelse men jag tyckte nog att färgen och doften lovade betydligt mera än vad vinet sedan smakade. Tillsammans med gräddbakad tupp blev vinet rundare i smaken men det var ändå ingen superupplevelse.

Trean på listan var Brännmästarens Akvavit från Snälleröd. Jag dricker egentligen aldrig akvavit eftersom det smakar kummin som jag absolut inte gillar. Men den här var rund i smaken och hade en viss citruston som passade väldigt bra till den lilla ostbollen från Vilhelmsdal som serverades till. Positivt, absolut! Nästa kombination var nog provningens höjdare. Pastej på vildsvin och hjort med syltad rödlök och ett glas whisky från Ven till. Whiskyn var rund, mjuk och hade lätt röksmak och tillsammans med den krämiga pastejen och krispig rödlök blev det en riktig fullträff. En ny favoritwhisky på listan! Efterrätten var en Hovdalatårta, en härlig kolatårta, som serverades med porter från Klackabacken. Även detta en riktigt bra kombination, jag glömmer bort att porter är typiskt "efterrättsöl" till tunga, söta, kladdiga efterrätter med choklad och kola.

Efter provningen haffade vi våra provningsglas och dryckeskuponger och begav oss ut i folkvimlet. Vi provade ostar och korvar, choklad och lakrits och gick på upptäcktsfärd bland de många vinleverantörerna. Fick lite vård och omsorg hos Naprapatlandslaget och pratade ögonoperationer med Memira. Skaffade oss varsitt litet glas toskanskt rödvin och gick till en food truck och köpte en hjortburgare och en svampklämma att äta till innan vi tog en runda till och smakade, nosade och pratade mat. En kul fredagkväll helt enkelt! Några lyxiga chokladbitar till kvällsteet fick följa med hem också.

Dagens besök inledde vi med en runda i skånska Smakriket där vi provade en otrolig massa goda grejer som vi hade missat i går. Vi provsmakade också delicatobollsglögg men njaeh - ingen höjdare. Sen återbesökte vi några av gårdagens favoriter och började fylla kassarna med gott. Med hem följde fruktmust från Bornholm, körsbärsöl, Lakritsfabrikens lakrits, choklad från Simply Chocolate och Pralinhuset, fransk bondost, Munster och långlagrad holländsk Gouda. Surdegsbröd och franska tarteletter med hallon, kryddkvarnar med himalayasalt och peppar (3 kryddkvarnar med keramisk kvarn, återfyllningsbara, inkl. kryddor för en hundralapp!), Bjärechips, flera sorters äppelmust, aprikosmarmelad, äppelbalsamvinäger och säkert mera jag har glömt. Det var särskilt roligt att köpa äppelmusten på bag-in-box. Det fanns nämligen 6-7 olika sorter på olika äpplen och vi fick provsmaka alla innan vi till slut fastnade för Discovery och Katja.

Nu har vi roliga och goda grejer till långa höstkvällar - inte dåligt. Och så blir man lite inspirerad av att smaka nya viner och se nya leverantörer. Jag visste t ex inte att det finns en riktig gourmetaffär i lilla Kävlinge eller att det finns ett franskinspirerat bageri på Nobeltorget. Men nu vet jag!

Mässan är öppen i morgon också ifall nån skulle känna sig sugen på ett besök ;-)

torsdag 24 oktober 2013

Yay torsdag!

Egentligen har det varit en extremt jobbig dag men energin gjorde comeback ändå.

Första punkten på dagordningen: Leg day. Den sista innan maran. Inga supertunga övningar men det blev en bra genomkörare ändå. Jag värmde upp med kvastskaft och balansbräda innan jag ockuperade smithen för en omgång splitböj. Vidare till racket för pausböj och sidoutfall. Och så körde jag några varv enbensmarklyft också för balans, stabilitet och kontakt med baksidan. Bara för att säkerställa att baksidorna hade fått sitt körde jag indrag med balansbollen också, 10+5+5 x 3. Sen avslutade jag med magliggande balans på boll och lite rygglyft och situps på bollen.

Direkt vidare från gymmet till ett förmiddagsseminarium om socialförsäkring vid utlandstjänst. Inte världens sexigaste ämne direkt men man kan behöva förkovra sig ändå! Promenad tillbaka till jobbet för att bocka av ännu en arbetsdag. En lite motig sådan, jag var nog trött i hjärnkontoret efter förmiddagens "korvstoppning" och saker gick inte riktigt som jag hade tänkt mig heller.

Cyklade runt hörnet till NW för att se om jag hade några löpare att springa med i dag. Men nej, det var tydligen inte prioriterad aktivitet i dag och så kan det ju vara ibland, det blåste halv storm därnere också så det var inte lockande precis. Springa ensam kändes inte särskilt intressant utan jag kastade mig på cykeln och flög hem i medvinden. Fixade mat och satte mig sedan vid datorn för att bocka av lite pluggande.

Jag hade nämligen kommit på att jag hade två bortglömda duggor i medicinsk baskurs som det var bäst att se till att bocka av innan det inlästa materialet försvann ur skallen igen. Och att det dessutom fanns ett test att göra i kostkursen som bara låg tillgängligt veckan ut. Ju mer jag får undan i dag, desto mindre att ha hängandes över huvudet i helgen. Jag började med den värsta, cirkulationen - och missade några viktiga poäng för att ta mig över gränsen. Lyckades övertyga mig om att den nog var för svår och att rörelseapparaten nog också var för svår så jag kastade mig över proteinerna i stället och satte den i första försöket. Sen blev jag lite envis och gick tillbaka till medicinsk baskurs och påbörjade rörelseapparaten. Full pott i första försöket - grymt! Då var det ju lika bra att fixa cirkulationen också och minsann, det gick i andra försöket. Tre duggor på en timme alltså. Wohoo!

Nu flyter jag ut till "I huvudet på Gunde Svan" och dricker te. Välfortjänt. I morgon är det fredag, kort jobbdag och sedan helg. Det blir kalas!

onsdag 23 oktober 2013

NMT - urk rakt igenom!

Puh. Den där jag bor ihop med är rätt bra på att sätta ihop spyfys-pass alltså!

Jag funderade länge och väl på om jag skulle NMT'a i dag. Kroppen kändes lite sådär men jag fick inte kläm på om det var kroppen eller huvudet som egentligen var trött. Det var nog mest huvudet insåg jag när jag väl fick lite mat i mig och funderade på saken så det var bara att byta om och bli färdig att sticka iväg.

Lätt löpning ner till Bulltofta med insikten att det ar VARMT. Tokvarmt den 23 oktober. Nästan för varmt för långarmad tröja! Det är inte klokt egentligen. Men långärmat och långa tights är ganska skönt när vi är ute i skogen i mörkret....

Vi var 8 stycken som vågade oss på dagens pass och det regnade faktiskt inte under passet. Eller inte så att det störde, i alla fall! Joakim chefade och vi började med lätta uppvärmningsövningar innan han drog till med skottkärra nerför och uppför backe, kräftputtning ner och upp igen, lite mera jogg och så backsprint varvat med burpees. Redan där ville jag nog kräkas lite... jag HATAR kombinationen av backsprint och burpees. Fortfarande.

Sen var vi ute i skogen och bar oss åt lite. Hängde i träd och stod i plankan med en kompis som tryckte på rumpan som extra belastning. Ut i skogsbrynet där vi tränade på Joakims favoritövning tactical pop-ups. Mera löpning och jägarmarschvariant bort till Idas favoritstockar med ett stopp för tricepsdips på broräcke och en kampövning på vägen.

Cirkelfys. Otroligt jobbig cirkelfys. 7 stationer: Burpees, mountainclimbers, knä-till-armbåge i framstupa ställ, armhävningar, atomic situps, förövning till tactical popups, knäböj med puls. Läser man övningarna i ordning så inser man rätt kvickt att de tenderar att belasta samma muskler hela tiden. Och så körde vi 1:20 på varje station och typ 20 sek vila. Döden. Med totalt mjölksyrestinna ben sprang vi två och två runt sjön och pausade vid broräcket och gjorde 10 tricepsdips var innan vi fortsatte varvet runt.

Som om det inte räckte så körde vi cirkeln en gång till, den här gången med 1 minuts arbete och 15 sek vila. Löpning tillbaka med fri fart sista biten och vändning tillbaka till de längst bak. Sen orkade vi med 20 upphopp innan vi stretchade.

Och så sprang vi ju hem igen efteråt. Sista kilometern var en kamp men jag tänkte bara på Österlenmaran. Tänkte att det här med att springa i bra tempo efter ett NMT-pass och med låg energinivå bygger pannben och kraft för sista biten på ett maraton. Att det bara är viljestyrkan som behövs. Varje gång det kändes motigt kollade jag var höften var - mycket riktigt hade jag tappat den lite så det var bara att trycka fram den på plats för att det skulle bli lätt att springa igen. Och det är betydligt enklare att springa när man springer på rätt sätt!

Jag har fortfarande inte lyckats få i mig mat, bara en proteinshake, och jag mår fortfarande illa trots att jag har varit hemma en timme. Tur att väskan till i morgon är packad och fixad redan för jag hade knappast lyckats peta ner rätt grejer i det här tillståndet! Men jag borde göra en seriös insats för att åtminstone klämma en knäckemacka eller nåt.

tisdag 22 oktober 2013

Lekstuga på gymmet?

Ja, ungefär så. I morse körde jag myspys på gymmet i en timme och en kvart innan jag kom på att jag nog borde se till att duscha och dra till jobbet innan nån efterlyste mig.... Ja, för en tidigare gymfobiker är det rätt stora framsteg!

Jag hade egentligen tänkt att jag skulle köra några basövningar och sen något högintensivt men det blev snarare en övning i att mörda en muskelgrupp i taget. Jag värmde upp med rörlighet med kvastskaft, lite lätta axelövningar och lite rotatorcuff innan jag gick på det tunga artilleriet.

Bänkpress först för att ha den avklarad. Sen fram med gummibandet för chins och pullups. Militärpress med skivstång där jag utmanade mig själv att gå över 20 kg (jag fegar alltid på axelövningar men det verkar lite korkat numera) och överlevde. Latsdrag i kabelmaskin. Superset biceps/triceps i cablecross med så tunga vikter att jag bara klarade 6 reps. Nu började det suga lite i armarna men jag fortsatte glatt med inverted row med benen på balansboll. Slängde några set bålövningar med balansbollen när jag ändå hade plockat fram den. Sen avslutade jag med L-Y-T och några set bicepscurls medan jag stod på balansbrädan.

Ett respektabelt pass. Mina triceps kändes ordentligt möra och armarna var lite shaky i några timmar efteråt. Perfekt. Nu känns det ordentligt i diverse muskler och jag känner på mig att det inte blir helt komfortabelt i morgon. Fast det var ju meningen också :-)

I stället för ytterligare träning i kväll har jag sysselsatt mig med veckans inlämning om protein. Väldigt intressant ämne och riktigt bra föreläsningar. Det ger lite mer "kött på benen" när det gäller styrketräning, proteinintag och kosttillskott!

måndag 21 oktober 2013

Happy Monday!

I dag har varit en riktigt BRA dag. Och det kan ofta vara så att måndagar är lite motiga så att ha en riktigt bra måndag är lite extra fabulous!

Det började annars lite sådär. Det regnade inte när jag gick ut genom dörren, men lagom tills jag varit i soprummet en sväng och skulle låsa upp cykeln började det droppa. Jag hade preppat mig med en extra uppsättning kläder i väskan och en plastpåse över ifall det skulle regna mycket, så jag var inte så orolig. Sen småregnade det hela vägen in till stan och det var liksom helt okej - men lagom tills jag når Stortorget och bara har 5-7 minuter kvar till kontoret så började det vräka ner så jag blev rejält dyngsur sista biten. Hrmf.

Det var inte så mycket att göra åt regnet, bara att gilla läget och vara nöjd med att det fanns en uppsättning torra kläder och skor att plocka fram till löpkursen 11.45. Lätt duggregn av och till under timmen vi höll på men jag hann faktiskt inte fundera så mycket på den saken. Vi jobbade först med uppvärmningsövningar och löpstyrka och sen avslutade vi med lite löpskolning + löpning. Och jag fick bekräftat av Katarina att den där känslan jag hade av att alla pusselbitar föll på plats i hjärnan var helt rätt. För nu - nu springer jag. Lätt och friktionsfritt och effektivt och jubelfantastiskt superbra! Jag var lite, lite orolig för att det skulle kännas bra för att jag hade fallit tillbaka i gamla vanor, men icke, jag har hittat rätt. Yes!

Tillbaka till jobbet, byta till torra kontorskläder och hänga mera kläder på tork. Hämtade en lunch på vägen så det blev lunch vid tangentbordet as usual. Och minsann... prinsesstårta till efterrätt som jobbet bjöd på för att fira att vi har 5-årsjubileum i vårt kontorshus. Det kändes väldigt lämpligt att äta prinsesstårta just i dag efter Katarinas tips om att när hjärnan skickar negativa tankar om löpning så ska man bara tänka på prinsesstårta! Så jag firade mig själv lite där vid skrivbordet :-)

Efter avslutad arbetsdag cyklade jag hem, denna gång UTAN att bli dränkt vilket nästan var ett mirakel i sig. Stoppade i mig mellanmål och förberedde kvällens NMT-pass. Ett rent grönt pass var kvällens upplägg och mycket fokus på benstyrka, bålstabilitet och löpning. Fullt ös hela vägen och jag tror att alla kände att de fick ett bra pass i kväll! Det ger också energi - att få folk att göra något de tror de inte klarar av, att få dem att springa lite fortare eller göra några extra repetitioner.

Så sammantaget har det varit en kalasfin dag i dag trots alla blöta kläder. Nu ska jag bara dricka te, packa tisdagsväskan och komma ihåg att duscha innan jag kraschar i sängen!

söndag 20 oktober 2013

Ett aktivt val: Att INTE träna

Ja, jag ligger i startgroparna inför ett maraton och i dag BORDE jag ha sett till att springa ett pass på 2-2½ mil. Men jag har valt att inte göra det för att jag vet att just i dag skulle det inte bli en positiv upplevelse. Och efter de positiva aha-upplevelser jag har haft med löpningen nyligen så vill jag inte försätta mig själv i en situation med dåliga förutsättningar, jag vill inte ha en dålig löprunda.

Varför är det så i dag? Nej, det är inte gårdagens tvåtimmarspass som har sugit musten ur mig. Jag är något så pinsamt och självförvållat som bakis. Really. Typiskt dåligt för min cred som träningsbloggare! Jag borde veta bättre ;-)

Gårdagskvällen spenderade vi på Översten, en restaurangklassiker som känns som om den inte har förnyats sedan åttiotalet. Vilket kan vara otroligt roligt när det är bra - i går var väl inte en superkväll direkt. Men utsikten var fantastisk och det är också en del av upplevelsen. De kör ett helgerbjudande med en fast varmrätt och så dessertbuffé och det tyckte vi lät som en bra grej - kvällens rätt var oxfilé med rödvinssås och potatisgratäng och buffén var inbjudande. Vi delade på en flaska Chianti classico till och i vanliga fall går två glas vin jättebra även om jag ska träna dagen efter.

Men det var nog där det körde ihop sig. Av någon anledning hade det strulat till sig i köket så vi fick vänta väldigt länge på maten. Så restaurangen bjöd på ett extra glas vin som var rejält. Vinet var dessutom riktigt gott. Maten var absolut bra även om oxfilén hade mått bra av att vara lite rödare - däremot fick vi perfekt kokt broccoli och morot till och det uppskattar jag. Sedan blev det chokladfontän med marshmallows, glass med topping, chokladmousse, jordgubbsmousse, mandeltårta, chokladbollar.... mums!

Väl hemma var jag väldigt trött (dricker jag mer än jag borde blir jag bara väldigt pratsam och sen somnar jag) och kraschade ganska omgående. Sov oroligt som alltid när jag har druckit mer än jag mår bra av och i morse var konsekvenserna påtagliga. Även om det känns helt okej nu så tänker jag inte jaga ut en orolig mage och en kropp med lätt vätskebrist i löpspåret i dag! Dagens långpass gör förmodligen varken från eller till i det stora hela och jag satsar hellre på att få till några bra pass under veckan som kommer än att springa med dåliga förutsättningar. Och att vara arg på mig själv för ett missat pass kommer inte på frågan - det är okej. Ibland händer livet, helt enkelt!

Förutom lite pluggande har dagen spenderats med att sanera kläder efter gårdagens otroligt leriga NMT-pass. Det är dagar som i dag som jag är otroligt tacksam över att vi har egen tvättmaskin! Ursköljning av kläder för hand i en hink. Sköljprogram i tvättmaskin. Sedan tvätt med förtvätt och extra sköljprogram. SEN borde kläderna vara skapligt rena! Skorna ska vi bara inte tala om men de ska få en omgång i en hink strax. Kycklingnuggets med rostad paprikadipp och klyftpotatis står på kvällens meny och i morgon är det måndag och löpkurs igen. DET blir bra!

lördag 19 oktober 2013

NMT - specialpass på Revinge

I dag var det dags för "NMT goes P7". Daniel hade utlovat en tvåtimmars lördagsspecial på temat LERA och eventuellt nåt inslag av stridshinderbana. Det visade sig dock att vi inte hade fått tillstånd att vara på stridshinderbanan så vi fick roa oss på annat håll men det gick galant det med.

Det var 14 krigare som hade hittat till parkeringsplatsen vid Lottagården (det var inte helt lätt, som vanligt när man rör sig på militärt område!) och 13 minuter inne i passet dök det plötsligt upp tre till som hade varit ute och snurrat lite. Bra där! Vi började med en kort uppvärmningsjogg och sen en övning där vi sprang upp till en kulle, gjorde 5 armhävningar, sprang ner och gjorde 5 knäböj, upp igen och gjorde 4 armhävningar... etc ner till en repetition.

Sen fick vi ställa oss på två kolonner i längdordning och ta armkrok med kamraten. Uppgiften var nu att ta oss fram genom terrängen utan att släppa. Det komplicerades ytterligare av att Daniel hojtade om armhävningar, situps, rygglyft och knäböj som också skulle göras utan att släppa. Armhävningarna var lite luriga kan man säga :-) Men satte man bara axlarna nära varandra gick det faktiskt över förväntan.

Vi fortsatte jobba två och två framme vid ett litet träsk med en stock tvärsöver. Nu skulle vi turas om att göra armhävningar och att springa under stocken fram till ryggsäcken, tillbaka och över stocken. Det luriga var att på andra sidan var det ordentligt träskigt och vi var nog flera som lyckades bli av med en sko! Vi bytte styrkeövningar efter några varv och fick köra knäböj och burpees också.

Nu blir jag lite osäker men jag tror nästa uppgift var det som Daniel kallade "att springa en kilometer fort". Det gjorde vi också två och två med växelvis framryckning. Förste man sprang i 5 sekunder, stannade, sen sprang tvåan och när man passerade ettan började man räkna 5 sekunder. Det blev alltså att man sprang i ca 10 sekunder växelvis. Påminner lite om 15/15-"fotbollsintervaller" och var faktiskt ganska kul! Vi avslutade den övningen framme vid utegymmet där det var dags för cirkelfys i teamuppställning.

Vi teamade 3 eller 4 tillsammans och körde 5 övningar, 2 minuter på varje, och det gällde att få ihop så många repetitioner som möjligt. På de flesta stationer skulle en vila hela tiden så man fick turas om att jobba. Vi körde chins/pullups (med eller utan kompis som assist), lateral jump burpees över litet hinder, välta traktordäck (hela teamet hjälptes åt), axelpressar och över/under ett hinder som var typ 110-120 cm. Jag teamade med Joakim och F och vi fick ihop 53 pullups, 48 burpees, 16 däckvält, 96 axelpressar och ett numera bortglömt antal över/under :-) Det blev lite kaos mitt i eftersom P stukade foten i över/under och fick tas om hand också.

Efter vätskepaus skulle vi ta oss vidare och nu hade vi ju en skadad kamrat som skulle med. Ja, hon fick åka kungastol mellan 4 kompisar bort till stridshinderbanan som vi fick kika lite på men alltså inte använda just i dag. Vidare genom terrängen och nu gick det inte att vara 4 utan vi var två stycken som turades om att bära P på ryggen och så fick den andra ha ryggsäcken. Övriga kombattanter ålade sig fram bitvis men att åla med en skadad på ryggen kändes lite väl kreativt!

Efter lite terrängforcering fick vi lov att parkera P med foten i högläge medan vi skulle "ut på en liten joggingrunda". Ja just det, haha. Först jogg längs spåret, sen in i terrängen. Sen jobbade vi två och två och sprang återigen växelvis men den här gången skulle vi försöka ta skydd bakom lämplig stubbe eller i en grop också. Roligt :-) Efter att den övningen avslutades kom vi till ett rör. Som "de som ville" fick krypa igenom, det var väl ungefär 1/3 fullt med vatten och lera. Relativt smalt och lite klaustrofobiskt. Vi har ju alltid några galningar i gänget så nån började och alla hakade på och rätt vad det var så var det bara jag som inte hade tagit mig igenom. Jag var egentligen på väg men så började jag tänka och så blev jag lite skraj. Fast Daniel sa att om jag gjorde det så skulle han också göra det och det fanns ju ingen väg tillbaka om instruktören också skulle bli lerig. Just do it. Och det var egentligen inte så hemskt men jag tror att jag glömde att andas därinne för jag var lite pipig när jag kom ut! Men då var det gjort och nästa gång känns det inte lika jobbigt.

Sen sprang vi tillbaka och kramade om P så hon också blev lerig :-) Visst är vi snälla och omtänksamma? Hon fick skjuts på en (lerig) rygg den sista biten tillbaka till bilarna och så blev det "ombyte i fält" för alla träsktroll. Man luktade ju inte hallon direkt.... På hemvägen stack vi inom Skryllegården och åt god varm gulaschsoppa som passade alldeles perfekt. Leriga kläder och skor är förpassade till balkongen och det är nog dags att förflytta sig in i en varm dusch snart.

fredag 18 oktober 2013

En vecka. 7 x 24 timmar.

Status för de senaste 7 dagarna: Jag har jobbat 30 timmar som vanligt. Jag har rört på mig i 16 timmar och 20 minuter. Det blev 2 NMT-pass som deltagare och ett som instruktör, och 2 styrkepass på gymmet. Jag har sprungit 39 km och cyklat 93. Träningen har kostat totalt knappa 5000 kalorier.

Jag har nuddat vid lite gränser på stressfronten - inte bra. Jag har varit inblandade i diverse "politiska" diskussioner som har kostat energi. Men jag har också coachat en löpare till snabba intervaller och konstaterat att mitt eget löpsteg har blivit fantastiskt mycket bättre! Ett långpass i ösregn har jag bockat av och jag vågar nog säga att de där löpnings-hjärnspökena är ganska bortskrämda nu.

I går fick jag en intressant kommentar av PT'n jag pratade med. Han tyckte det var rätt fantastiskt att gå från försiktig hemmaträning med balansboll till att ta 70 kg i marklyft. Jag funderade på det i morse medan jag cyklade till jobbet.

För 5 år sedan hade jag i princip "gymfobi" och ville bara träna hemma - med balansboll, gummiband och i nödfall en kettlebell. Jag sprang ungefär 5 km 2 gånger i veckan och var rätt övertygad om att jag aldrig skulle kunna springa mycket längre än 5-6 km utan att kroppen skulle säga ifrån och gå sönder. Jag bad om hjälp med att lyfta tungt, jag hade ofta ont i rygg, höfter och knän och var egentligen inte i särskilt bra form trots att jag ansåg att jag tränade regelbundet.

Och nu - ja, nu ser jag en helt annan människa i spegeln. Visst, jag väger några kilo mer, men det är kilon jag har nytta av. Jag lyfter och bär obehindrat, gymmet är mitt andra hem och jag trivs i löpspåret. Jag gyttjebrottas med NMT-kompisarna och framför allt har jag fantastiskt roligt! Visst, jag har lite blåmärken emellanåt och jag tvättar sanslöst mycket leriga kläder, men det är värt det. Diverse smärtproblematiker håller sig borta så länge jag sköter min styrketräning. Och om bara några veckor ska jag springa mitt första maraton.

Så jo, det går att förändra sig själv och hela livet trots att man har fyllt 30. Förmodligen är det en spark i rätt riktning att bränna ut sig men jag skulle inte rekommendera det - det är nog bättre att lägga om kursen innan det går så långt!

Nu tänker jag ta helg. Faktiskt. Lägenheten är städad (förutom duschen men det tar jag hand om när jag ändå ska dit), jag ska lägga upp benen och dricka te och njuta av ledigheten jag har framför mig. Ha en alldeles underbar och fantastiskt helg!

torsdag 17 oktober 2013

En gråmulen oktobertorsdag

Puh. Det var fortfarande brötigt i skallen när jag vaknade. Och jag har haft allsköns konstigheter för mig i natt i både vaket och sovande tillstånd - lagt upp NMT-pass och packat väskor inför helgen t ex. Och så minns jag att jag drömde om ett kryssningsfartyg som gick på grund och en massa saker jag behövde ta hand om och fixa.

När jag pratade med psykologen under min utbrändhet så lärde jag mig att min hjärna är helt fantastisk - den berättar saker för mig när jag drömmer. Och den här gången var det så tydligt att den berättade för mig att om jag fortsätter på samma kurs kommer jag gå på grund. Dags att stanna upp, andas, hitta tillbaka till lugnet alltså. Även om det är svårt.

I morse funderade jag på att strunta i den nogsamt packade torsdagsväskan och gå och lägga mig och sova lite till. Men jag insåg också att kaoset i huvudet förmodligen skulle må bättre av ett träningspass än av att ligga i sängen och inte kunna somna. Så jag drack upp mitt morgonte och gav mig ut i den gråmulna morgonen. Klockan var knappt halv sju. Det var tyst och lugnt på gatorna, knappt några tända ljus i hus och lägenheter. Bara prassliga löv och mjuk fuktig luft.

Nånstans halvvägs till gymmet började det lätta i huvudet och fokus vändes mot dagens planerade pass. Jag gick igenom övningarna i huvudet, funderade ut uppvärmning, hittade koncentrationen och kände mig mentalt redo när jag klev in på gymmet klockan sju.

Ombytt och redo. Lite uppvärmningsövningar, sen dags att träna på riktigt. Ett grabbgäng ockuperade halva gymmet kändes det som men jag lyckades flytta dem från racket så att jag kunde träna där. Inga riktigt tunga övningar på dagens schema, benen ska vara lätta inför maraton ju! Pausböj med fokus på explosivitet. Sidoutfall med fokus på kontroll och raka höfter. Sedan splitböj - som jag helst kör i smithen men där var upptaget så jag klämde in en box bakom racket och hade den att lägga benet på. Det funkade kalasbra, till och med bättre än bänken jag brukar använda. Baksida lår fick sig en omgång med indrag av boll, med båda ben och ett ben i taget.

Sen var det dags för dagens avslut. Magnus jobbiga 10-9-8...-1 stege med burpees och atomic situps. Den tar bara 7½ minut men den är plågsam medan den står på. Svetten rann och jag flåsade som en galning men jag gjorde det - hela vägen. Och efter min dusch lämnade jag gymmet med ett betydligt lugnare huvud.

In på jobbet, äta frukost, möte. Kom tillbaka efter mötet till ett meddelande om att helgens kurs hos Spartan är inställd pga sjukdom. Vilket är jättetrist och jag hoppas Olof blir bättre snabbt - men för mig, just nu, kom det otroligt lägligt. Jag märkte nästan omgående hur axlarna sjönk ner på plats och andningen lugnade sig! Bra, det var precis det jag behövde.

Efter arbetsdagen en kort konsultation med eventuell ny PT. Som inte är säker på att han är kapabel att utmana mig tillräckligt, men ska fundera på saken och återkomma. Det hade jag ju aldrig trott att jag skulle bli en sån som PT'arna tycker är för tuff :-)

Och sist men inte minst ett löpintervallpass. Jag hade bestämt för mig att jag inte skulle springa i dag men det gick inte. En deltagare i småregnet och efter första intervallen insåg jag att hon kommer behöva draghjälp så det var bara att bestämma sig för att dra och hålla tempot. Hojta och räkna ner och alla andra metoder för att hålla farten uppe alla 30 sekunder i alla intervaller! Det blev ett bra pass för henne i alla fall och jag fick träna lite teknik. Som jag för övrigt var helt lyrisk över just i dag för det märks verkligen att det händer grejer med löpsteget nu. Tack Katarina!

Cyklade hem i småregnet, fixade mat, duschade och landade framför datorn - till en bloggkommentar från Malou som har varit under isen hur länge som helst. Fantastiskt härligt :-) Och nu ska jag INTE packa och INTE planera för att åka bort i morgon. Däremot står det ju i schemat att jag bara jobbar till 12 i morgon, så det kommer jag göra - och sen sticker jag hem och håller helg. Det blir bra!

onsdag 16 oktober 2013

Rörigt i huvudet....

Inte nog med att mitt jobb svämmar över av politiska beslut och "om vi gör så här så måste de förstå att vi menar så här" och meddelanden som måste gå exakt rätt kommandovägar för att få önskad effekt - i dag har även NMT varit lite inne på samma spår. Och det suger såååå mycket energi. För att jag är som jag är - katastrofalt dålig på att läsa mellan raderna, inte bra på att ta försiktiga anspelningar och hintar men jättebra på direkt och rak kommunikation. Och här var det nog väldigt mycket "mellan raderna" som jag missade totalt.

I dag önskade jag att jag inte hade haft tillgång till facebook för i dag var det faktiskt jobbigt. Det är ju så inom NMT att vi kör en blandad grupp, oavsett nivå. Vi har de som är lite mindre starka, våra rookies, de har blå västar - och de som är lite starkare har gröna västar. På passen kan övningarna differentieras så att gröna får det lite jobbigare och blåa lite lättare. Det som är svårast är transporten mellan övningarna. Det är ingen match att köra ett stillastående pass, det går bra, men vill man transportera sig t ex till nån backe eller ett annat bra ställe för en övning måste man ha rätt tempo så att alla orkar (vi får alltså anpassa oss efter den som är minst stark i löpningen) och pausa transporten och köra övningar "på vägen" ibland. Det är så det är, det är normalt. Vi anpassar oss.

Men nu har vi hållit på med NMT i över 1½ år, de av oss som har varit med längst - och vi får fortfarande nya medlemmar som ska in i den här saliga blandningen av människor som är bra på olika saker. Det innebär att steget från de som är starkast till de som är minst starka blir större och större. Feedbacken på det senaste har varit att de allra starkaste inte alltid känner sig utmanade på passet och att de som är minst starka känner att de inte hänger med. Jaha, vad gör man då?

Jo, den spontana lösningen var att då måste vi testa att köra passen uppdelade i blå och grön grupp oavsett hur få vi är. Vi måste prova det och få medlemmarnas feedback på projektet. Självklart är inte allt jubel och hurrarop, det förväntar man sig inte heller när man testar något nytt, men jag var helt oförberedd på att vissa valde att tolka det personligt som att "de inte fick vara med", att man hade slutat med tänket "alla ska med" och att NMT inte längre är för alla. Vi försökte reagera på den feedback vi fått och tyckte att vi med två grupper har bättre möjlighet att erbjuda alla ett träningspass som passar deras nivå. I ett senare skede ska vi även ta fram ett batteri av tester så att medlemmarna kan testa sin nivå och vi ska förhoppningsvis också kunna föra in röd nivå så att vi har tre olika nivåer. Återigen handlar det om att erbjuda medlemmarna så bra träning som möjligt utifrån de förutsättningar vi har.

Att dela upp i två grupper innebär att den starkare gruppen får springa längre och snabbare vilket bidrar till att de får ut mer av passet. Man kan göra tyngre övningar och man kan tillåta sig lite snabbare instruktioner för att de flesta är gamla i gamet och vet vad som gäller. Samtidigt får den mindre starka gruppen ett träningspass där de slipper känna att de inte hänger med i löpningen hela tiden, där de får en noggrann genomgång av övningarna. Särskilt viktigt är det också att för nya provapåare som inte har så stor träningserfarenhet är det betydligt mindre skrämmande att hänga med på ett blått pass än på ett blandat pass. 

Det har bara kryllat av feltolkningar och missförstånd och ilskna personangrepp hela dagen och det är faktiskt inte roligt för fem öre. Särskilt inte när man egentligen bara försöker reagera snabbt och fånga upp missnöje i gruppen.

Efter allt detta var det skönt att vara vanlig deltagare på kvällens NMT-pass under ledning av Ida och Joakim. Att åla i blött gräs, springa sig andfådd i backen och kasta sig handlöst ner så fort nån hojtade SKYDD! Jag har inte räknat eller kollat klockan eller funderat över passets sammansättning - jag bara gjorde som jag blev tillsagd. Jag hoppas det hjälpte, att det är mindre kaos i huvudet när jag ska lägga mig, för annars blir det svårt att sova.....

tisdag 15 oktober 2013

Överkroppspass. Bara det. Det räckte så!

Tidig morgon på gymmet - jag var där strax efter sju. Bara jag och några enstaka andra tappra själar som jobbade på, perfekt läge alltså!

Uppvärmning: Rörlighet med pinne, rotatorcuff-övningar med lätta hantlar stående på balansbräda och i kabelmaskin. Varma avspända axlar. Muskler redo att jobba. Hit me!

Jag började med det jag tycker minst om - chins och pullups. Med gummiband i smithen, 3 set om 2 chins + 5 pullups. Det funkar. Snart ska jag släppa gummibandet i pullupsen eller bara sätta knät i gummibandet! Vidare till bänkpressen, några uppvärmningsset och sen 4 x 5 reps med arbetsvikt. Stabilt, fint, jag borde kanske ha lastat på lite men kände mig feg eftersom min sönderlegade högeraxel har klagat lite. Den gör inte ont längre men det är nog nyttigt att vara försiktig!

Axelpressar - även här kör jag lättare vikt. 8 kg kettlebell, stående på ett ben för utmaningens skull nu när det inte var supertungt. Vidare till latsdrag i kabelmaskinen, Malous variant som jag föredrar framför den vanliga latsdragmaskinen. Sen var det dags för tunga superset bicepscurls och tricepspressar i kabelmaskin. Tunga vikter i dag och jag orkade inga tior utan bara åttor. Bra så. Jag avslutade passet med L-Y-T för baksida axlar och 3 x 15 "dra in boll" för mage och bål.

Jag är väldigt nöjd med dagens pass och armarna skakade ett bra tag efteråt. Mindre bra för hanteringen av tangentbordet på jobbet men bra for knoppen!

Energinivån har legat på topp hela dagen och jag funderade allvarligt på om jag skulle hänga med till Lund och köra NMT. Men jag måste lägga en kväll på att plugga och denna vecka var det tisdag eller onsdag som var möjliga. Då är det roligare att träna NMT i morgon eftersom jag redan tränat en gång i dag, bestämde jag. Så jag återgår strax till digestion av protein :-)

måndag 14 oktober 2013

Älska livet!

I bland är livet helt fantastiskt. Som i dag t ex. Upplägget såg annars ut som om dagen skulle bli ganska kaotisk men alla bitar föll på plats och allt löste sig.

Först: Kroppen är så himla häftig. Jag har i princip noll sviter efter gårdagens långpass. Lite stelt här och var, men inget som begränsar mig och inget som gör ont. Jag är väl inte sugen på att springa tre mil i dag igen men kroppen är okej. Fantastiskt!

Duschen på jobben var avstängd (konstruktionsfel = vattenläcka = jobbigt!) vilket innebar att om jag ville duscha efter cykelturen så var det gymmet som gällde. Det är lite besvärligt men det går ju faktiskt. Om man vill. Och det är betydligt skönare att duscha än att köra katt-tvätt i handfatet! Så jag smet in och tog en snabbdusch och cyklade sen sista biten till jobbet. Insåg att det skulle bli katt-tvätt efter löpkursen men det fick väl gå.

Jag behövde dock inte fundera på den biten så länge eftersom det landade in ett mess från Katarina att hon var tvungen att ställa in kursen i dag. Bra för mig just i dag - jag slapp hålla på med en massa klädbyten och tjohejsan och kom dessutom hem två timmar tidigare. Så jag hann både fixa mat och softa lite och äta och förbereda kvällens pass i lugn och ro. Win-win. För Katarina som fick ta hand om sin förkylning och för mig som fick lite bättre tid på mig. Härligt.

Kvällens pass då? Relativt hög intensitet. Uppvärmning, lite löpteknikträning, sen parstyrka varvat med löpning för att hålla farten uppe. Avslut med korta snabba löpintervaller och jägarmarsch hem innan vi gjorde 39 upphopp, oklart varför det blev just den siffran men det blev det. Tufft efter all benträning, bra jobbat gänget!

Sen fick jag komma hem till matkasse på trappen, hett te och knäckemackor. Världsklass. Inget att klaga på således - förutom att väskan till i morgon nog inte packar sig själv då!


söndag 13 oktober 2013

TRE MIL! Utan hjärnspöken - men i ösregn

Jaha, då var det dags för ett mördarlångpass inför maraton. Tre mil hade jag siktet inställt på och jag var förbaskat bestämd. Trots att det blev en lång middag hos mina föräldrar i går med champagne och rödvin och sängdags vid midnatt, helt fel frukost (jag har liksom inte lyckats med gröt-evangeliet riktigt...) och att vi kom hem senare än tänkt i dag så skulle det bara göras. Nu. I dag. I ösregn.

Har man väl bestämt sig finns det ingen anledning att diskutera det heller utan det var bara att köra igång processen så fort vi landade hemma. Fixa lättare lunch (rågkuse, ägg, ost), dricka ordentligt, byta kläder, sätta iPod på laddning, packa ryggsäcken. Vatten, gel, första hjälpen, godispåse, lite pengar, energibar, handskar, nyladdad telefon, leg för säkerhets skull. Packa ner laddad iPod och nyckel, sen iväg.

Första 2-3 km var sega som vanligt, sen släppte det. Petade i mig en gel vid 7 km för att förekomma eventuell väggning, sen började det småregna och kort efter regnade det ganska ordentligt. Till och med inne i skogen blev man genomblöt. Jag funderade en kort stund på att vända men insåg att jag skulle bli dyngsur hur jag än gjorde och att det inte var värt det att komma hem med halva passet gjort. Så jag tuffade på.
 Framme i Torup, mera ösregn. Stack in till Jaktpaviljongen för toalettbesök och grävde fram handskarna, sen ut i motionsspåren. Velade något lite om jag skulle ta en kortare runda och öka på med kilometer därhemma i stället men insåg att när jag kommer hem vill jag ju HEM, inte springa varv på varv runt kvarteret för att få ihop tre mil. Men det var blött och halvmörkt i skogen och jag var ganska ensam därute. Funderade en kort stund på eventuella lönnmördare och våldtäktsmän men insåg det osannolika i att såna typer skulle häcka i en buske i ösregn när det ändå inte är nåt folk ute!

Vid 15 km jublade jag inombords över tanken om att hälften var avklarat. Sen är ju andra halvan av milen i Bokskogen jobbigare än första halvan men jag gick i uppförsbackarna när det behövdes och bara sprang på. Egentligen behövde jag energitillskott nånstans vid 17-18 men att stå i regnet och rota fram en gel kändes ärligt talat inte så lockande så jag dealade med mig själv om att pausa vid Jaktpaviljongen igen och stå inne i värmen några minuter och fixa med energi.

Så det gjorde jag. En gel och några lakritsbitar inombords. Nöjet i att dra på sig kalla blöta handskar efteråt var obefintligt kan jag meddela :-) Men nu var det bara en mil kvar så jag kastade mig ut i regnet igen. På väg förbi slottet passerade jag en kille vars barn hojtade "I dag är en alldeles särskild dag för idag ska jag BADA!" och jag kunde inte låta bli att hojta tillbaka att jag har badat i två mil i dag.... Killen frågade var jag hade sprungit ifrån och jag berättade - och så frågade han om jag ville ha skjuts till Malmö men jag tackade snällt nej och joggade på. När jag kom ut vid golfbanan där det är knappa 8 km hem kändes det segare än segast så jag plockade fram lurarna och drog igång musiken och roade mig med att räkna ut hur många låtar jag skulle hinna lyssna på innan jag kom hem. Jag tappade räkningen ett antal gånger men hjärnan var ju sysselsatt under tiden åtminstone :-)

Vid 25 km kände jag att jag har koll på det här, jag fixar det. Visst var benen lite trötta och ömma men inget dramatiskt - och löpsteget var fortfarande okej. Vid 28 blev jag full i skratt för att jag inte hade behövt Katarinas praktiska tips om att mota bort negativa tankar med att tänka på något mindre laddat - prinsesstårta exempelvis. Och sen var det bara 2 km hem. 2 rätt långa km, faktiskt 2½... för det blir några extra meter när man ska ta sig från slottet till motionsspåren och retur! Men jag kom hem, dyblöt och nöjd, blev omklappad, tog en varm dusch och hittade torra kläder, och så fanns det het chili con carne på spisen. Värme både inifrån och utifrån. Klockrent!

Fixar jag 3 mil ensam i ösregn så fixar jag ett maraton med bra sällskap. Visst?

lördag 12 oktober 2013

NMT - magövningsbonanza

Joakim höll i dagens pass och man kan väl säga att temat var att vi skulle få ont i magen. För varje gång vi gjorde ett stopp var det magens tur att få sig en duvning. Och när vi vilade så vilade vi med utfallssteg med händerna över huvudet!

Det blev ett härligt varierat pass i fint höstväder. Löpning av diverse slag, kroppsdel mot kroppsdel, lite hinder och bäckar att forcera. Sen magövningar i 45-60 sekunder och vila i utfallsteg, lite löpning emellan, tactical popups i tabata-intervaller och mycket annat skoj. En löptransport uppåt, växelvis löpning och cykelsitups, och lite experimentalövningar uppe på backen - handstand pushups och huvudstående till pikposition, båda med assistans av kompis.

Ett riktigt bra pass med mycket variation och jag misstänker att träningsvärken i bålen landar som ett brev på posten under morgondagen! Och NMT är verkligen för alla - vi har en hörselskadad medlem som har tolk med sig och i dag även en finsktalande provapåare som inte kan svenska :-)

fredag 11 oktober 2013

Fredagsnöjd

I dag är jag sådär orimligt nöjd med livet. Och jag har inte ens tränat! Jag tog en riktig äkta vilodag och tog bilen till jobbet i stället för att cykla för en gångs skull. Och inga andra fredagsfyspass på programmet heller. Nä, jag har jobbat (och ätit frukost och lunch med kollegorna), sen har jag handlat lite och så satte jag mig och var sanslöst effektiv i 2½ timme. Bankade av inläsning av ett kapitel fettmetabolism och näringslära, satte en dugga i andra försöket och skrev veckans inlämningsuppgift. Och så satte jag förresten igång en tvätt också när jag ändå var hemma. Av nån anledning växer högarna med träningskläder rätt snabbt i det här hushållet!

Gött - för nu är det helg på riktigt, jag har inget dåligt plugg-samvete att hantera och inga uppgifter att fixa med i sista stund på söndag kväll!

Vi har mumsat i oss ekologisk entrecote, blandad sallad och ångkokt sparris. Och en klick chilibearnaise. Rödvin till, för det är faktiskt fredag. Sen ska jag förstöra det hälsosamma middagsupplägget med att attackera två byttor Ben & Jerry's som står i frysen sen jag bad Joakim handla hem dem häromdagen när jag trodde att jag skulle hamna i akut krisläge :-) Och så ska jag titta på söndagens avsnitt av Bron som jag missade för att jag helt enkelt var alldeles för trött i söndags för att kunna hänga med i svängarna!

Jag är väldigt nöjd med veckans träning också och ser fram emot ytterligare två kvalitativa pass under helgen. NMT i morgon och ett riktigt långpass på söndag. Det blir kalas!

torsdag 10 oktober 2013

"Äter du nu igen???" Eh, ja....

Och nu igen. As we speak: Grova rostade mackor med keso och hallonsylt. Och te. Klockrent.

Det var chefen som frågade. Klockan tre. När jag satt och tuggade i mig en tiobitarssushi. Efter att ha ätit stekt fläsk med löksås till lunch halv tolv. Efter att ha valsat in på kontoret halv tio med en latte och en yoghurt i händerna och i bara t-shirt för att jag eftersvettades efter gympasset. Och ja, nu äter jag alltså igen. Frågor på det?

För det är helt enkelt så att det behövs påfyllning till den här maskinen. Först frukostgröt, sen 8 km på cykel i morse och ett benpass av det lättare slaget på gymmet. Splitböj och pausböj i smith, sidoutfall med skivstång. Indrag av boll med två och ett ben för baksida lår. En rejäl omgång magövningar och så ryggövningar på balansboll för bålstabiliteten. Då blir man hungrig igen! Yoghurt, färska hallon och granola, och en latte på det.

Lunch, eftermiddagsmöte och så susade jag iväg till sushimannen på hörnet och hämtade en tiobitars och en Vitamin Well. Perfekt eftermiddagsmål när ytterligare ett pass väntar. Ett äpple till efterrätt.

Och så löpintervaller på Nordic Wellness - med två nya adepter. De fick ett lite lättare pass med 30-sekundersintervaller och jag hade fullt sjå att hänga med. Tre intervallpass på tre dagar är kanske inte att rekommendera. Och det där med att köra benpass och löpintervaller samma dag är egentligen ingen höjdare, men det funkar ju så länge jag är instruktör. Kruxet är att man så gärna, så gärna vill vara med!

45 minuter går snabbt, jag pratade lite med Emil i gymmet efter passet och stack sedan hem i skymningen. Grått ute men piggt i knoppen i alla fall! Benen är däremot lite sega. Tack vare sushi är jag inte sådär vrålhungrig som jag brukar vara på torsdagar och det känns bra. Just nu räckte det med kesomackor för att jag skulle känna mig nöjd, vi får väl se om det behövs mera bränsle senare.

onsdag 9 oktober 2013

Från jättejobbigt till jättekul - på bara några timmar!

I går kväll kände jag mig inte riktigt på topp. Trots ett fantastiskt intervallpass med massor av löpglädje var det nåt som gnagde. Lite spänningar i axlarna och käkarna, lite huvudvärk, och sömnen blev också lite orolig.

När jag vaknade i morse insåg jag vad problemet var. För i dag hade jag en obligatorisk telefonkonferens från 15-18 (ja, vårt huvudkontor planerar lite bisarrt ibland) och jag var tvungen att delta men kom överens med chefen om att ta den hemifrån eftersom jag skulle vara på Bulltofta kl. 18. Det går oftast ganska bra att t ex äta mellanmål och byta om medan man lyssnar på informationen har jag lärt mig, bara man kommer ihåg att stänga av mikrofonen. Men det innebar att jag blev tvungen att bryta en massa gränser jag har satt för mig själv: Jag håller mina arbetstider (vanliga onsdagar = 8-14!), jag tar inte med mig jobbet hem, jag jobbar inte för många timmar och jag kör inte över mina egna behov för att tillgodose jobbet. Och givetvis var dagen planerad från 8-14 men jag lyckades lösa det så att jag kunde börja först kl. 9 och sticka kl. 14 för att hinna vara hemma och inloggad i tid till kl. 15.

Fast min rationella hjärna visste att detta är ett undantag, att jag får lediga timmar som kompensation för extratimmar och att det egentligen inte var något att stressa över så reagerade kroppen ändå. Sömnproblem, ont i magen, huvudvärk, spänningar och generell olustkänsla inför jobbet. Allting sitter fortfarande kvar och ändå är det 2½ år sedan jag gick in i väggen. Reaktionen kommer som ett brev på posten så fort jag börjar på allt det där jag gjorde förr. Märkligt - men hanterbart när man begriper varför.

Det blev aldrig så hemskt utan vi var klara på strax under 2 timmar vilket innebar att jag hann äta under konferensen, planera dagens pass och fixa med lite andra grejer innan det var dags att sticka till Bulltofta. Då kände jag mig fantastiskt lättad över att det här jobbiga faktiskt blev mindre jobbigt och att NU var det dags att ha kul!

Dagens deltagare fick sig en rejäl genomkörare i regnet med ordentlig uppvärmning, ett gäng backintervaller med nerjogg som vila och en styrkecirkel. Plus en hel del transport. De som sprang längst på dagens pass tog sig över 7 km vilket jag tror är distansrekord på NMT-pass. Själv fick jag ihop nästan 6 km och då sprang jag ändå inte på i intervallerna eftersom benen fick vad de tålde igår och jag behövde ha ork över för att peppa deltagarna.

Jag är rätt nöjd med dagen som helhet och ser fram emot att spänningarna lättar och jag får sova gott i natt. Ska bara fixa dagens sista utmaning: Packa torsdagsväskan. Den är veckans mest komplexa. Jag cyklar fram och tillbaka till jobbet, jag gymmar på morgonen, jobbar en hel dag och har sen löpgrupp på eftermiddagen. Det kräver en rejäl mängd ombyten och prylar och jag lyckas nästan alltid glömma något. Dessutom måste jag komma ihåg att ta löparskorna i stället för cykelskorna på morgonen, annars blir det svårt att springa!

tisdag 8 oktober 2013

Tisdag - först gymmet, sen skogen!

Tidigt morgonpass på gymmet. Jag har "legat sönder" min ena axel i den mjuka hotellsängen med för stor kudde i helgen (sånt som händer när man är överrörlig) så överkroppen var ordentligt stel och jag tyckte det kändes som en bra idé att köra ett pass med fokus på att mjuka upp lite.

Rörlighetsövningar med pinne först, alltså, och uppmjukning av rotatorcuff. Några set latsdrag i kabelmaskin som jag varvade med lätta övningar för axlarna, ståendes på balansbräda. Sen blev det chins och pullups med gummiband, 3 set. Kunde inte motstå bänkpressen och körde några set med 40 kg. Högeraxeln var inte helt med på noterna så det blev lätta militärpressar och några set pulleyrodd. Sist men inte minst L-Y-T (mera axel-prehab) och indrag av boll för bålmusklerna. Stretch, dusch, fix, jobbet.

Efter jobbet cyklade jag hem och stoppade i mig mellanmål innan M kom och hämtade upp mig för kvällspasset med Team Nordic Trail. Långa i ntervaller stod på schemat, men jag visste inte hur långa... Vi värmde upp och Anna körde lite löpskolningsövningar med oss innan vi fick springa några stegringslopp för att få upp farten. Sen blev det åka av!

5 x 5 min med 2 min joggvila - på en terrängslinga på ungefär 850 m. Målet var att ligga ungefär i tävlingstempo på milen vilket jag översatte till att jag ska hinna lite mer än ett varv på varje intervall - då ligger jag ungefär i 5-fart. Vilket blir lite lagom tufft i terräng kan jag säga! Pannlampan var med, jag körde första intervallen utan men sen åkte den snabbt på för det blir skumt i skogen och underlaget var inte helt jämnt alltid. Lika bra att träna med pannlampan förresten, Österlenmaran lär ju bli i mörker! Nåväl, såna långa intervaller är det rätt svårt att pressa sig själv till att göra men det blir betydligt lättare i grupp och när det står nån och tjoar lite ;-)

Det var riktigt spyjobbigt emellanåt, i synnerhet på trean mådde jag apdåligt, men det gick att klämma ut de sista två intervallerna i bra tempo ändå. När jag kollar varven på pulsklockan ser jag också att jag hann 1 km på varje intervall så jag är riktigt ordentligt nöjd. Total distans på dagens pass blev 9 km - ett litet nätt intervallpass alltså.

Sen har jag fyllt i en fin enkät om alla dagens förflyttningar som jag har fått från Region Skåne - de fick fina data på hur jag brukar förflytta mig i alla fall! Och så har jag försökt äta lite middag men det gick ärligt talat lite sådär på den fronten - vilket är ett bra kvitto på att jag har tagit ut mig men jag behöver nog anstränga mig lite till för att fylla på depåerna. I morgon väntar nya utmaningar :-)

söndag 6 oktober 2013

Race report Tjurruset 2013

Ja, så blev det då dags för Tjurruset! Vi gick upp i tid och laddade med ordentlig hotellfrukost (den var för övrigt av det bättre slaget tyckte jag!) innan vi packade ihop våra grejer. Och då blev det KRIS - för Joakim hittade inte sin nummerlapp. Det blev rätt jobbigt läge där ett tag, man får nämligen inte ta över nån annans startplats med motiveringen att "av säkerhetsskäl måste vi veta vem som springer". Jo, fast det som händer när ni inte tillåter överlåtelse och namnbyte är ju just att ni faktiskt inte vet vem som springer, eftersom man måste anmäla sig 9 månader innan loppet och man kan inte rimligen veta vilken status man har när det är dags att springa...

Anyway, vi gav oss av mot tunnelbana, bytte på T-centralen där vi träffade på ett helt gäng NMT'are och på pendeltåget var det fullt av folk i tights och terrängskor. Från Tullinge station hade man fixat bussar till tävlingsområdet - fast vi fick gå en kilometer ungefär från bussen till startplatsen, medan de som kom i bil kunde parkera betydligt närmare. Om man uppmanar löparna att åka kollektivt då får man ju se till att det inte är bekvämare att ta bilen tycker jag!

Där framme var NMT-tältet under uppbyggnad, vi råkade på lite kompisar och drog sedan iväg till informationstältet - där det visst gick att få en ny nummerlapp i eget namn om man nu hade råkat klanta sig och glömma den hemma. Joakim sken som en sol och nu kunde vi äntligen börja förbereda oss för loppet!

Jag pep bort till sjukvårdstältet och raggade upp en rulle sporttejp så att jag kunde tejpa min skadade fot sådär för säkerhets skull. Ifall ifall - för jag hade varit kompetent och packat ner micropor i stället för sporttejp. Bra jobbat... Sedan blev det toakö och uppvärmning och dags för start i grupp ett för min del. Det var en sval och gråmulen dag men jag valde ändå att nöja mig med vanliga tights, kompressionstrumpor, en långärmad träningströja och så NMT-väst och -buff. Det visade sig bli alldeles lagom temperatur!

Uppvärmning med Friskis och lite mental uppladdning och så gick startskottet. Första biten var på ojämnt gräsunderlag (memories of Tough Viking) innan stigen smalnade av in i skogen, det blev trångt men sen fick vi bra plats på en stubbåker. Det var inte så lerigt som utlovat men ganska ojämnt och jag var väldigt glad för att jag tejpade foten! På andra kilometern skulle vi ta oss ner genom en bäck vilket var lerigt, roligt och lite bökigt. Sen var det baddags på riktigt efter 2½ km ungefär - krypa under camouflagenät och ut och vada i sjön, vatten ungefär till rumpan för min del och KALLT. Men botten var jämn och fin och man slapp ramla ner i en massa hål!

Efter badet skulle vi uppför en skidbacke och det gick inte alls att springa med frusna betongstockar till ben, däremot fick man upp värmen rätt bra av att traska uppför! Fjärde kilometern var löpvänlig, grusväg i skogen, bara att trycka på. Sedan gick det in i skogen och blev obanat och kul igen. Det växlade sen mellan skogsstig, obanat och grusväg ett tag, vi tog oss genom lite bäckar och diken och upp och ner för backar.

På sjunde kilometern kom sandtaget och på långt håll såg man den långa karavanen löpare som gick uppför - häftigt! Men först sprang vi ner till botten och vätskekontrollen innan det var dags att ta sig upp. Det gick inte att springa (jag försökte) utan det var bara att vandra på. Högst upp stod världens härligaste hejamänniska i gul jacka (jag vet inte vem hon var men hon var helt fantastisk!) och hojtade om att vi var starka och underbara och snygga och alla positiva ord som finns. Störtskönt! Nerför, mjuk skogsstig igen, en grusraka, mera sandtag, sedan nionde kilometern som var rätt löpvänlig men bitvis lite tråkig där vi sprang längs en bilväg...

Sista kilometern var såklart värst. Skog och obanat, sen bäverdammen där man fick plumsa ner i gyttjigt iskallt vatten och ta sig över diverse stockar och grejer. Jag har lite snygga blåmärken som minnen! Det var fullt med publik som hojtade och skrek, botten var väldigt varierad så man hade inte så mycket kontroll på hur djupt det blev - ja, det var rätt kul! Sen en lerig bit, ett kryphinder strax före mål och så 30 m full sula till målgång.

Tiden blev 1:15 nånting och jag är toknöjd. Nöjd med att jag hade ROLIGT, nöjd med att jag inte envisades med att hålla rygg på nån som var modigare än jag (för jo, jag fegar fortfarande på ojämna underlag särskilt när det går utför) utan bara gjorde min grej, och nöjd med att jag hann tänka på att springa tekniskt bra på de löpvänliga sträckorna. Jag hade Katarinas ord i öronen hela tiden - fram med höften, jobba med armarna - och det kändes riktigt bra. Farten var helt okej på rakorna och det var framför allt KUL vilket var hela syftet.

Ska jag göra det igen? Oh yes! 

I mål blev jag försiktigt omklappad av Joakim (jag var rätt lerig!), gick och fick i mig en mugg varm buljong och sen joggade jag bort till NMT-tältet för att få på mig torra kläder. Det var otroligt skönt att få torra kläder från ytterst till innerst kan jag tala om! Påpälsad och varm skickade jag iväg Joakim och gick sen bort till bäverdammen för att kolla hur det gick för alla andra. Stod kvar där tills Joakim kom förbi och kutade sen snabbt som sjutton upp för att möta upp honom i målet.

När han också var torr och ombytt gav vi oss av mot hotellet för att duscha och skölja upp leriga kläder och fixa oss fina inför kvällens NMT-fest på O'Leary's. Buffé och öl blev menyn och det satt fint! Plus att det var trevligt att umgås lite och prata lera och annan skit :-)

fredag 4 oktober 2013

Hejsan hoppsan då var det dags för det där Tjurruset..

Tjurruset - som har legat som ett datum långt därute i kalendern ganska länge. Men nu är det i morgon!

Dagen i går bara flög förbi. Sovmorgon, jobbet, löpning på NW, cykla hem, äta, packa, duscha, sova. Upp i morse, packa de sista detaljerna, krama om katterna, buss till jobbet (som tar en EVIGHET!), frukost, jobba, möte, jobba, lunch, jobba, äta kanelbulle, gå till tåget, möta upp Joakim, 4½ timme på tåget (seeeegt i dag!), framme i Stockholm, ladda Accesskort, leta upp tunnelbanelinje, hamna rätt, hitta hotell, checka in, jaga middag, landa i sängen. Typ så.

Men i dag har jag laddat full-scale för morgondagen. På riktigt. Frukostmackor i morse på jobbet, färska hallon och fina plommon, helstekt ryggbiff med hemslagen bearnaise (yummy!), Starbucks Pumpkin Spice Latte på tåget, en kanelbulle, lite lösgodis, en macka från Subway, och så blev det asiatisk buffé med fantastiskt goda dumplings och en öl till kvällen. Ska bara håva i mig en halvliter vatten till innan sovdags...som blir snart.

Jag blir lite "sjösjuk" av att åka X2000 och så även i dag, så efter en öl känner jag mig vinglig och dåsig. Kommer förhoppningsvis sova gott i natt utan att drömma läskiga drömmar om Tjurrusets bana som verkar skapligt tuff i år :-)

Vi ses på startlinjen, alla NMT'are! 

onsdag 2 oktober 2013

Fast food

En rest bulgur- och chorizopytt. In i mikron med en portion fryst grönsaksblandning. Stekt ägg on top. Middag på 5 minuter - och Masterchef Australia på TV. Klockrent!

I dag tar jag det lugnt. Det behövs - jag var ute och rörde på mig i 55 timmar i september och jag har ett Tjurrus framför mig på lördag. Jag vill ha pigga ben och en frisk kropp som är sugen på att ge järnet! Det var annars nära ögat att jag fick ta NMT-passet i kväll eftersom Joakim hade lite körigt på jobbet men vid fyra kom beskedet att det fixade sig och att han var på väg hemåt så då kunde jag ta det lugnt. Kollade in veckans plugguppgifter och konstaterade att det är lugnt, inga inlämningar förrän nästa helg och alltså ingen panik.

Så jag tar hand om mig själv och passar på att hinna andas innan det går undan igen. För i morgon är det arbetsdag, löpgrupp och sen packning och förberedelse innan vi åker till Stockholm fredag eftermiddag direkt från jobbet. Att softa framför ett matlagningsprogram, fixa lite fötter, ta en lång dusch och bara ta det lugnt är precis vad jag behöver! Och även om mitt mer ambitiösa jag verkligen ville kasta in ett till tufft träningspass i dag så lyssnar jag på kroppen som säger att det inte är det vi ska göra i dag.

tisdag 1 oktober 2013

Till mig själv - belöningen!

Här ser ni belöningen för förra veckans 3 personbästa.

Mitt alldeles egna personliga halsband med tre berlocker. Viktskivan påminner mig om att jag är stark. "Live Love Lift" för att leva livet, att älska det man gör och att lyfta - både att lyfta vikter och att lyfta sig själv och andra. "Inspire" för att jag ska komma ihåg att inspirera andra och att samla inspiration till mig själv. Jag har önskat mig ett personligt halsband länge och när jag hittade det här föll jag pladask. Så när jag tyckte att jag var värd en belöning visste jag precis vad det skulle vara!

Smycket kommer från Fashletics och jag har köpt det hos Johanna. Johanna är smart, driftig och modig - hon har en väldigt välformulerad och informationsrik blogg, hon har sett till att få agenturen på Fashletics i Sverige och så har hon minsann också designat en egen linje träningskläder, Dare Sportswear. Dessutom är hon en riktigt stark tjej som förespråkar att tjejer ska lyfta tungt. Heja Johanna!

"Det är jobbigt att du är så glad...."

 Jag svängde som vanligt småsjungande in på kontoret i morse efter en skön avspänd morgon där jag gick upp en timme senare än vanligt och hade gott om tid att morgonsåsa. Uppfattade lite smått att mina kollegor gruffade men tänkte att det inte handlade om mig. Tills en av dem sa lite försiktigt "Alltså, det känns lite jobbigt att du kommer in och är så glad, man känner sig helt sur och bitter i jämförelse...."

Tja, vad ska jag säga till det? "Do more of what makes you happy" är ju bra. Eller....

(Bilden har jag lånat av underbara Jessica Clarén som är en mästare i att skriva "Rules of the soul", små smaskiga påminnelser om det som är viktigt i livet)

I dag har jag inhalerat mera bra skit. Jag har sprungit med Team Nordic Trail i Bokskogen och det var fantastiskt. Vilken löpglädje, vilket ledargäng! Om jag kan lyckas ta mig dit bara två tisdagar i månaden så kommer det göra stor skillnad för min löpning. I dag sprang jag inte "full sula" utan fokuserade på att springa bra. Två fokuspunkter: Höften fram, armpendling. Steg för steg för steg. I varenda intervall. Det blev ändå en schysst genomkörare inför Tjurruset på lördag.