Race report Tjurruset 2013

Ja, så blev det då dags för Tjurruset! Vi gick upp i tid och laddade med ordentlig hotellfrukost (den var för övrigt av det bättre slaget tyckte jag!) innan vi packade ihop våra grejer. Och då blev det KRIS - för Joakim hittade inte sin nummerlapp. Det blev rätt jobbigt läge där ett tag, man får nämligen inte ta över nån annans startplats med motiveringen att "av säkerhetsskäl måste vi veta vem som springer". Jo, fast det som händer när ni inte tillåter överlåtelse och namnbyte är ju just att ni faktiskt inte vet vem som springer, eftersom man måste anmäla sig 9 månader innan loppet och man kan inte rimligen veta vilken status man har när det är dags att springa...

Anyway, vi gav oss av mot tunnelbana, bytte på T-centralen där vi träffade på ett helt gäng NMT'are och på pendeltåget var det fullt av folk i tights och terrängskor. Från Tullinge station hade man fixat bussar till tävlingsområdet - fast vi fick gå en kilometer ungefär från bussen till startplatsen, medan de som kom i bil kunde parkera betydligt närmare. Om man uppmanar löparna att åka kollektivt då får man ju se till att det inte är bekvämare att ta bilen tycker jag!

Där framme var NMT-tältet under uppbyggnad, vi råkade på lite kompisar och drog sedan iväg till informationstältet - där det visst gick att få en ny nummerlapp i eget namn om man nu hade råkat klanta sig och glömma den hemma. Joakim sken som en sol och nu kunde vi äntligen börja förbereda oss för loppet!

Jag pep bort till sjukvårdstältet och raggade upp en rulle sporttejp så att jag kunde tejpa min skadade fot sådär för säkerhets skull. Ifall ifall - för jag hade varit kompetent och packat ner micropor i stället för sporttejp. Bra jobbat... Sedan blev det toakö och uppvärmning och dags för start i grupp ett för min del. Det var en sval och gråmulen dag men jag valde ändå att nöja mig med vanliga tights, kompressionstrumpor, en långärmad träningströja och så NMT-väst och -buff. Det visade sig bli alldeles lagom temperatur!

Uppvärmning med Friskis och lite mental uppladdning och så gick startskottet. Första biten var på ojämnt gräsunderlag (memories of Tough Viking) innan stigen smalnade av in i skogen, det blev trångt men sen fick vi bra plats på en stubbåker. Det var inte så lerigt som utlovat men ganska ojämnt och jag var väldigt glad för att jag tejpade foten! På andra kilometern skulle vi ta oss ner genom en bäck vilket var lerigt, roligt och lite bökigt. Sen var det baddags på riktigt efter 2½ km ungefär - krypa under camouflagenät och ut och vada i sjön, vatten ungefär till rumpan för min del och KALLT. Men botten var jämn och fin och man slapp ramla ner i en massa hål!

Efter badet skulle vi uppför en skidbacke och det gick inte alls att springa med frusna betongstockar till ben, däremot fick man upp värmen rätt bra av att traska uppför! Fjärde kilometern var löpvänlig, grusväg i skogen, bara att trycka på. Sedan gick det in i skogen och blev obanat och kul igen. Det växlade sen mellan skogsstig, obanat och grusväg ett tag, vi tog oss genom lite bäckar och diken och upp och ner för backar.

På sjunde kilometern kom sandtaget och på långt håll såg man den långa karavanen löpare som gick uppför - häftigt! Men först sprang vi ner till botten och vätskekontrollen innan det var dags att ta sig upp. Det gick inte att springa (jag försökte) utan det var bara att vandra på. Högst upp stod världens härligaste hejamänniska i gul jacka (jag vet inte vem hon var men hon var helt fantastisk!) och hojtade om att vi var starka och underbara och snygga och alla positiva ord som finns. Störtskönt! Nerför, mjuk skogsstig igen, en grusraka, mera sandtag, sedan nionde kilometern som var rätt löpvänlig men bitvis lite tråkig där vi sprang längs en bilväg...

Sista kilometern var såklart värst. Skog och obanat, sen bäverdammen där man fick plumsa ner i gyttjigt iskallt vatten och ta sig över diverse stockar och grejer. Jag har lite snygga blåmärken som minnen! Det var fullt med publik som hojtade och skrek, botten var väldigt varierad så man hade inte så mycket kontroll på hur djupt det blev - ja, det var rätt kul! Sen en lerig bit, ett kryphinder strax före mål och så 30 m full sula till målgång.

Tiden blev 1:15 nånting och jag är toknöjd. Nöjd med att jag hade ROLIGT, nöjd med att jag inte envisades med att hålla rygg på nån som var modigare än jag (för jo, jag fegar fortfarande på ojämna underlag särskilt när det går utför) utan bara gjorde min grej, och nöjd med att jag hann tänka på att springa tekniskt bra på de löpvänliga sträckorna. Jag hade Katarinas ord i öronen hela tiden - fram med höften, jobba med armarna - och det kändes riktigt bra. Farten var helt okej på rakorna och det var framför allt KUL vilket var hela syftet.

Ska jag göra det igen? Oh yes! 

I mål blev jag försiktigt omklappad av Joakim (jag var rätt lerig!), gick och fick i mig en mugg varm buljong och sen joggade jag bort till NMT-tältet för att få på mig torra kläder. Det var otroligt skönt att få torra kläder från ytterst till innerst kan jag tala om! Påpälsad och varm skickade jag iväg Joakim och gick sen bort till bäverdammen för att kolla hur det gick för alla andra. Stod kvar där tills Joakim kom förbi och kutade sen snabbt som sjutton upp för att möta upp honom i målet.

När han också var torr och ombytt gav vi oss av mot hotellet för att duscha och skölja upp leriga kläder och fixa oss fina inför kvällens NMT-fest på O'Leary's. Buffé och öl blev menyn och det satt fint! Plus att det var trevligt att umgås lite och prata lera och annan skit :-)