Urk, urk, urk. Att ens egen sambo kan vara så jobbig.... För i dag var det dags för Joakims andra utvärderingspass och då visste jag att Ida skulle ankra om det behövdes vilket innebar att jag kunde vara en helt vanlig deltagare. Och det var faktiskt rätt skönt - det är länge sen jag tränade NMT som deltagare känns det som. Men också rätt jobbigt.
Vi inledde passet med lite vanliga uppvärmningsövningar. Sen följde lite "alla-mot-alla" kampövningar som "piraten" och "kaninbrottning" som jag valde att stå över för att inte riskera min snart färdigrehabiliterade fot. Hoppa på ett ben på ojämn gräsmatta känns inte som riktigt bra proprioceptionsträning i rehabsyfte... Jag gjorde knäböj och utfall åt alla håll så länge för att hålla igång och Cecilia och jag körde lite stand-ups medan gänget gjorde "livvakten". Och så fick vi köra sälrullningar också, kalasbra bålträning!
Efter det sprang vi uppför stora backen medan vi körde gamla klassiska "kroppsdelar i marken". Extra ondskefullt när det går uppför, kan jag bara meddela... När vi väl kom upp fick vi köra lite parvis kampövningar av varianten "träffa axlarna" och "träffa knäna" medan Joakim dukade.
Sedan var det dags för passets huvuddel. En härligt äcklig kombinationsövning som började med 5 armhävningar, 10 situps, 15 knäböj och fortsatte med en sträcka ålning, en sträcka björngång och avslutades med en ganska lång löpning uppe på "bananen" och ner över ängen. Som vi sen fortsatte med varv efter varv.... jag fick vara räkneverk så vi slutade när jag hade gjort 5 varv. Det sätter lite extra press när man vet att om man inte trycker på så får kamraterna jobba längre! Och kroppen kom mycket väl ihåg hur vi mådde sist vi sprang "bananen" - det var på St Hans Extreme, sista varvet, då jag mådde kanonilla. Det gjorde jag efter halva första varvet i dag också och det bara fortsatte...
Nåväl, vi fick en drickapaus och sen skulle vi köra samma upplägg igen fast med lite andra övningar. 5 upphopp, 10 rygglyft, 20 mountainclimbers - och sen krabbgång, utfallsgång och löpning. Jag slapp vara räkneverk den här gången och vet inte om jag hann 4 eller 5 varv. Det jag vet är däremot att kombinationen av löpning, 5 explosiva upphopp och så rygglyft överhuvudtaget inte medger nån form av andningspaus. 20 mountainclimbers går visserligen kvickt men då andas man inte heller riktigt och springer sen direkt från mountainclimberposition iväg upp till krabbgång då bröstet tvångsöppnas lite. Och så måste man andas ordentligt i utfallsstegen för att inte rassla ihop som en trasa. Sen springer man igen och börjar om från början.
Men ja - jag behövde det. Behövde trycka på ordentligt för min egen skull, ta mig förbi "jobbigt" och bort till "jagvilldöjobbigt"-gränsen och inse att nej, jag dog inte i dag heller. Måste hitta kapaciteten och öka den - för jag KAN. Och jag VILL. Mot maraton :-)
Nu var vi ju inte klara där utan vi fortsatte med en liten stafett. Ålning under plankan, när man hade ålat klart ställde man sig i stående hund och så fick vi åla på rygg under också. Pust. Sen kommanderade Joakim "två gånger upp och ner för stora backen, verkställ!" och alla tittade på honom och undrade om han skämtade. Fast nä. Vi skämtar inte om seriösa grejer som NMT. Det var bara att springa på! Väl nere fick vi vackert vänta i plankan tills alla kom ner.
Sen tror jag det var dags att springa ner för backen igen - nere på ängen fick vi sen göra situps i armkrok, 20 repetitioner. Transport mot Fäladshallen i jägarmarsch med löpning under kamraternas armar i mitten, sen fri fart sista biten med vändning tillbaka till de som låg sist. Det flöt på riktigt bra och jag insåg att det var första gången sen jag skadade foten som löpsteget bara funkade som det skulle utan en massa hjärnaktivitet. Tjohoo! Vi avslutade passet med 41 upphopp (grattis älskling) och sen fick vi stretcha medan Ida kutade iväg till PT-kund.
Ett riktigt härligt pass men jag är bra slut i benen nu. Jag har gjort nånstans runt 340 benböj i dag (plus pausböj, splitböj och sidoutfall med vikt...) så det är inte så konstigt. I morgon lite vila (jaja, 18 km cykling och en storstädning då...) och så heldagsevent med Coach K Runners på lördag. Söndag blir det långpass, 12-14 km i lugnt tempo. Det är dags nu. Måste bygga upp mitokondrierna för Österlenmaran!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar