Rörigt i huvudet....

Inte nog med att mitt jobb svämmar över av politiska beslut och "om vi gör så här så måste de förstå att vi menar så här" och meddelanden som måste gå exakt rätt kommandovägar för att få önskad effekt - i dag har även NMT varit lite inne på samma spår. Och det suger såååå mycket energi. För att jag är som jag är - katastrofalt dålig på att läsa mellan raderna, inte bra på att ta försiktiga anspelningar och hintar men jättebra på direkt och rak kommunikation. Och här var det nog väldigt mycket "mellan raderna" som jag missade totalt.

I dag önskade jag att jag inte hade haft tillgång till facebook för i dag var det faktiskt jobbigt. Det är ju så inom NMT att vi kör en blandad grupp, oavsett nivå. Vi har de som är lite mindre starka, våra rookies, de har blå västar - och de som är lite starkare har gröna västar. På passen kan övningarna differentieras så att gröna får det lite jobbigare och blåa lite lättare. Det som är svårast är transporten mellan övningarna. Det är ingen match att köra ett stillastående pass, det går bra, men vill man transportera sig t ex till nån backe eller ett annat bra ställe för en övning måste man ha rätt tempo så att alla orkar (vi får alltså anpassa oss efter den som är minst stark i löpningen) och pausa transporten och köra övningar "på vägen" ibland. Det är så det är, det är normalt. Vi anpassar oss.

Men nu har vi hållit på med NMT i över 1½ år, de av oss som har varit med längst - och vi får fortfarande nya medlemmar som ska in i den här saliga blandningen av människor som är bra på olika saker. Det innebär att steget från de som är starkast till de som är minst starka blir större och större. Feedbacken på det senaste har varit att de allra starkaste inte alltid känner sig utmanade på passet och att de som är minst starka känner att de inte hänger med. Jaha, vad gör man då?

Jo, den spontana lösningen var att då måste vi testa att köra passen uppdelade i blå och grön grupp oavsett hur få vi är. Vi måste prova det och få medlemmarnas feedback på projektet. Självklart är inte allt jubel och hurrarop, det förväntar man sig inte heller när man testar något nytt, men jag var helt oförberedd på att vissa valde att tolka det personligt som att "de inte fick vara med", att man hade slutat med tänket "alla ska med" och att NMT inte längre är för alla. Vi försökte reagera på den feedback vi fått och tyckte att vi med två grupper har bättre möjlighet att erbjuda alla ett träningspass som passar deras nivå. I ett senare skede ska vi även ta fram ett batteri av tester så att medlemmarna kan testa sin nivå och vi ska förhoppningsvis också kunna föra in röd nivå så att vi har tre olika nivåer. Återigen handlar det om att erbjuda medlemmarna så bra träning som möjligt utifrån de förutsättningar vi har.

Att dela upp i två grupper innebär att den starkare gruppen får springa längre och snabbare vilket bidrar till att de får ut mer av passet. Man kan göra tyngre övningar och man kan tillåta sig lite snabbare instruktioner för att de flesta är gamla i gamet och vet vad som gäller. Samtidigt får den mindre starka gruppen ett träningspass där de slipper känna att de inte hänger med i löpningen hela tiden, där de får en noggrann genomgång av övningarna. Särskilt viktigt är det också att för nya provapåare som inte har så stor träningserfarenhet är det betydligt mindre skrämmande att hänga med på ett blått pass än på ett blandat pass. 

Det har bara kryllat av feltolkningar och missförstånd och ilskna personangrepp hela dagen och det är faktiskt inte roligt för fem öre. Särskilt inte när man egentligen bara försöker reagera snabbt och fånga upp missnöje i gruppen.

Efter allt detta var det skönt att vara vanlig deltagare på kvällens NMT-pass under ledning av Ida och Joakim. Att åla i blött gräs, springa sig andfådd i backen och kasta sig handlöst ner så fort nån hojtade SKYDD! Jag har inte räknat eller kollat klockan eller funderat över passets sammansättning - jag bara gjorde som jag blev tillsagd. Jag hoppas det hjälpte, att det är mindre kaos i huvudet när jag ska lägga mig, för annars blir det svårt att sova.....