Det var en lite väl brutal välkomst till verkligheten som väntade mig när jag rullade in på jobbet strax före tio i förmiddags (klart man är värd en sovmorgon efter 5 dagars ledighet, right?) Men 120 mails i inboxen och diverse utmaningar väntade på kontoret så det var bara att bita ihop och bita i.
Hela eftermiddagen ägnades i princip åt möten så jag var hyfsat mör när jag satte mig på cykeln hem. Meddelade Joakim rätt omgående att jag nog behövde springa en runda för att rensa i skallen och eftersom jag ändå var ombytt i och med cyklingen var det lika bra att få det överstökat direkt. Byta skor, byta cykeljackan mot en löparväst, handledsvärmare, iPod, nycklar, mobilen, klart.
Jag vet alltid att löpningen är välbehövlig de dagar då jag rusar iväg som en galning direkt från början. Så även idag, jag låg nånstans runt 5-fart på en hel del sträckor i början av rundan trots att jag försökte hålla ett lugnt tempo. Men löpning är MAGISKT. Efter 2 km hade jag glömt alla dagens frustrationer, efter 3 km log jag, när jag kom hem igen var jag genomlycklig. 5,2 km i 5:40-fart blev det - i tillägg till 15 km cykling.
Väl hemma väntade nylagad fisksoppa, varmt bröd och en kram. Sämre kan man faktiskt ha det på en helt vanlig tisdag!
2 kommentarer:
Och jag började le bara av att läsa det här! :)
Tur att glädje smittar av sig :-)
Skicka en kommentar