Sent i går kväll tickade det in ett mess från lördagens NMT-instruktör - han var sjuk och undrade om nån av oss kunde hålla i passet i dag. Ja, jag hade ju ändå tänkt sticka dit och träna så då kan man inte gärna vara så ogin att man inte ställer upp och instruerar, eller hur?
Jag orkade dock inte planera nåt just där och då utan gick och sov på saken i stället och tänkte att jag får nog bra ideer under frukosten ;-) Sedan innan visste jag att det skulle vara julmarknad på Bulltofta så det skulle inte gå att vara precis i närheten av motionsanläggningen utan att vira in sig i marknadsstånd, tomtar och hästvagnar! Så jag planerade ett pass där vi tog oss en bra bit bort.
Jag passade på att komma i tid och reka lite efter "rekvisita" och så behövde jag kolla upp hur det såg ut med omklädningsrum. Vårt vanliga rum var nämligen beslagtaget till fiskdammen..... Vi fick inget omklädningsrum så det där med förvaring av grejer fick vi lösa med några skåp på plats och så tog jag hand om bilnycklar och såna småprylar.
Vi gav oss av och vek snart av in i skogen där vi plockade upp två stockar som vi tog med oss resten av passet. Vi satte kursen mot "kossabacken" med ett par väl valda stopp för lite fys med stock. Väl framme i kossabacken fick de turas om att springa backintervaller och göra övningar med stocken innan vi tog oss upp till toppen och tränade lite bänkpress och axelpress.
Nerför den branta pulkabacken och sen jobbade vi bålstabilitet - medan en i taget släpade eller bar lagets stock hela vägen upp till toppen och ner igen. En väldigt uppskattad övning! Sen gick det hemåt och det smög fram några julvisor också som funkade att gå och springa i takt till ;-) Vackert. Vi rundade av med att köra jägarmarsch med stockar innan vi la tillbaka dem i skogen och joggade sista biten retur. Ett fint blandat pass som jag var nöjd med själv, deltagarna verkade också nöjda.
Sen har jag passat på att tenta av min ena distanskurs (jag har bara projektarbetet kvar nu, hoppas jag) och slappa lite. Och googla på vad andra har skrivit om Playitas och Fuerteventura - för nu är det bara en vecka tills vi ska dit. Har du några braiga Playitas-tips så bring it on!
lördag 30 november 2013
fredag 29 november 2013
En helt vanlig fredagkväll....typ ;-)
Fredag och vilodag. I alla fall denna vecka blir det en vilodag. Nästa vecka lutar det åt andra bullar, efter PT-Martins träningsschema att döma ;-)
Men i dag har jag för en gångs skull tagit bilen till jobbet och handlat på hemvägen. Handlat för kvällens roliga aktivitet. Joakim är på julfest och jag tar tillfället i akt att stöka ner hela köket, lyssna på julmusik (tips: På danska Radioplay finns kanalen Radio Soft som spelar julmusik från 15 november fram till jul!) på högsta volym och baka så det står härliga till. Det är liksom lättare att grisa i halva lägenheten när man är själv hemma! Dessutom har jag chaufförstjänst senare i kväll så jag måste ju hålla mig vaken.
Jag har bakat ett gäng tekakor att lägga i frysen och så gjorde jag en gigantisk saffransdeg som blev både saffranssnurror med mandelmassa och vit choklad och en plåt vanliga släta saffransbullar. Varm saffransbulle med kallt smör är bland det godaste jag vet.
När jag handlade passade jag på att handla enkel och god snabbmat till mig själv. Ryggbiff, vitlökssmör, färdig portions-potatisgratäng och så serverade jag en hög haricots verts till. Och julmust i glaset, givetvis.
Veckan på jobbet har varit särdeles hysterisk (kombination av mycket att göra från förra veckan + bokslutsvecka) så jag mår bra av att bara vara i kväll. Pyssla med bakning, fixa lite med hemtentan, kolla på Idol (jag har inte alls hängt med, slökollade lite förra fredagen) och slappa. Samla energi för ett NMT-pass i morgon och ett PT-pass på söndag. Lovely helg. Sen blir det sista rycket på jobbet innan en veckas ledighet!
Men i dag har jag för en gångs skull tagit bilen till jobbet och handlat på hemvägen. Handlat för kvällens roliga aktivitet. Joakim är på julfest och jag tar tillfället i akt att stöka ner hela köket, lyssna på julmusik (tips: På danska Radioplay finns kanalen Radio Soft som spelar julmusik från 15 november fram till jul!) på högsta volym och baka så det står härliga till. Det är liksom lättare att grisa i halva lägenheten när man är själv hemma! Dessutom har jag chaufförstjänst senare i kväll så jag måste ju hålla mig vaken.
Jag har bakat ett gäng tekakor att lägga i frysen och så gjorde jag en gigantisk saffransdeg som blev både saffranssnurror med mandelmassa och vit choklad och en plåt vanliga släta saffransbullar. Varm saffransbulle med kallt smör är bland det godaste jag vet.
När jag handlade passade jag på att handla enkel och god snabbmat till mig själv. Ryggbiff, vitlökssmör, färdig portions-potatisgratäng och så serverade jag en hög haricots verts till. Och julmust i glaset, givetvis.
Veckan på jobbet har varit särdeles hysterisk (kombination av mycket att göra från förra veckan + bokslutsvecka) så jag mår bra av att bara vara i kväll. Pyssla med bakning, fixa lite med hemtentan, kolla på Idol (jag har inte alls hängt med, slökollade lite förra fredagen) och slappa. Samla energi för ett NMT-pass i morgon och ett PT-pass på söndag. Lovely helg. Sen blir det sista rycket på jobbet innan en veckas ledighet!
torsdag 28 november 2013
Sovmorgon först. Sen short'n'sweet!
Tanken var att jag skulle gå upp och gymma i morse - innan jobbet. Men när klockan ringde kände jag hur hela kroppen bara SKREK på att få sova två timmar till. Så Joakim levererade min mobiltelefon på sängkanten så att jag kunde ställa den på väckning och sen somnade jag som en stock i två timmar.
Gick upp och åt frukost i lugn och ro och cyklade till jobbet. Det blåste vansinnigt mycket och det var motvind hela vägen så det tog lite längre än vanligt! Efter en varm dusch var det kontorsdags. Som avbröts av en utelunch med en leverantör som jag egentligen inte riktigt hade tid med. Men det visade sig vara en riktig energikick och så åt jag otroligt god vegetarisk mat (råraka, tofu, grillad sparris, grillad paprika, tomatsås, pinjenötskräm, tapenade). Och fick med mig årets julklapp till avdelningen - en enorm chokladask som nu står på kontoret.
Således energikickad cyklade jag tillbaka till kontoret (i medvind) och avslutade eftermiddagens jobb innan jag fick för mig att jag nog skulle köra et kort teknikpass på gymmet ändå. Hm. Universitetsholmen, Riggaregatan, eller cykla hem och sen hänga med Joakim till Friskis? U-holmen på eftermiddagen brukar vara rätt fullt vilket är sämre när man ska teknikträna. Jag ville egentligen inte landa hemma och sen åka iväg igen så NW Västra Hamnen förärades med ett besök. Klokt, för det var nästan tomt där :-)
Hemläxan från PT-Martin denna vecka var att teknikträna på dips och axelpress, så då gjorde jag det. Till det la jag ett antal knäböj med lätt vikt för att träna in placeringen av skivstången. Tre set skivstångsrodd med smalt (omvänt) grepp för baksida axlar, övre rygg och biceps. Sedan stabilitet och prehab. 3 set L-Y-T varvat med 3 superset om inrullning av boll för baksida lår och 30 sek i planka med underarmarna på bollen. Short'n'sweet!
Det räckte så - det tog 35 minuter och sen cyklade jag hem i komfortabel medvind och kan ta det lugnt resten av kvällen. Skönt :-) I morgon är det fredag - det är också rätt skönt!
Gick upp och åt frukost i lugn och ro och cyklade till jobbet. Det blåste vansinnigt mycket och det var motvind hela vägen så det tog lite längre än vanligt! Efter en varm dusch var det kontorsdags. Som avbröts av en utelunch med en leverantör som jag egentligen inte riktigt hade tid med. Men det visade sig vara en riktig energikick och så åt jag otroligt god vegetarisk mat (råraka, tofu, grillad sparris, grillad paprika, tomatsås, pinjenötskräm, tapenade). Och fick med mig årets julklapp till avdelningen - en enorm chokladask som nu står på kontoret.
Således energikickad cyklade jag tillbaka till kontoret (i medvind) och avslutade eftermiddagens jobb innan jag fick för mig att jag nog skulle köra et kort teknikpass på gymmet ändå. Hm. Universitetsholmen, Riggaregatan, eller cykla hem och sen hänga med Joakim till Friskis? U-holmen på eftermiddagen brukar vara rätt fullt vilket är sämre när man ska teknikträna. Jag ville egentligen inte landa hemma och sen åka iväg igen så NW Västra Hamnen förärades med ett besök. Klokt, för det var nästan tomt där :-)
Hemläxan från PT-Martin denna vecka var att teknikträna på dips och axelpress, så då gjorde jag det. Till det la jag ett antal knäböj med lätt vikt för att träna in placeringen av skivstången. Tre set skivstångsrodd med smalt (omvänt) grepp för baksida axlar, övre rygg och biceps. Sedan stabilitet och prehab. 3 set L-Y-T varvat med 3 superset om inrullning av boll för baksida lår och 30 sek i planka med underarmarna på bollen. Short'n'sweet!
Det räckte så - det tog 35 minuter och sen cyklade jag hem i komfortabel medvind och kan ta det lugnt resten av kvällen. Skönt :-) I morgon är det fredag - det är också rätt skönt!
onsdag 27 november 2013
Att slåss och skrika i en halvtimme...
Nä, det var inte ytterligare ett utbrott. Jag lovar. Men kontorsmassören var på besök i förmiddags och jag hade påpassligt bokat en tid. Meddelade att jag hade grym träningsvärk i "vingarna" och lite nackspärr som satt främst på vänster sida, på det vanliga stället.
Vår massör är idrottsmassör också. Kompetent och med starka nypor - och ytterst, ytterst bra på att hitta rätt ställen. I dag fick hon nackspärren att släppa, behandlade nåt som eventuellt skulle kunna vara förstadier till inklämning i axlarna (hej, slarv med rotatorcuffövningar och stretch) och hittade en massa äckliga spänningar på oväntade ställen. Över nyckelbenen, exempelvis. Vem f*n har spända muskler över nyckelbenen?
Så jag gormade och skrek och ojade mig och svor, försökte andas djupt och slappna av och trummade hektiskt med fötterna på kudden mellan varven. För det gjorde verkligen skitont men jag är också säker på att det gör gott. Träningsvärken då? Jo, den lever och frodas. Jag känner mig stelare och stelare och har ont på konstiga ställen, i muskler som jag inte visste fanns. Planen är att jag ska köra ett lätt teknikpass i morgon med fokus på knäböj, axelpress och dips. Jag ska förbereda allt här hemma och så får vi se hur det känns i morgon bitti. I eftermiddags var jag jättetrött men efter att ha instruerat NMT i kväll känner jag mig betydligt piggare och gladare!
Jag ska träffa PT-Martin på söndag morgon igen och ser fram emot att få ytterligare en "duvning" innan jag släpps loss för att träna på egen hand i några veckor. Det blir kalas. Fast nu ska jag inte fuska med uppvärmning och stretch har jag lovat massören. Annars kommer hon nog ta en ryslig hämnd när jag träffar henne i januari igen.....
Vår massör är idrottsmassör också. Kompetent och med starka nypor - och ytterst, ytterst bra på att hitta rätt ställen. I dag fick hon nackspärren att släppa, behandlade nåt som eventuellt skulle kunna vara förstadier till inklämning i axlarna (hej, slarv med rotatorcuffövningar och stretch) och hittade en massa äckliga spänningar på oväntade ställen. Över nyckelbenen, exempelvis. Vem f*n har spända muskler över nyckelbenen?
Så jag gormade och skrek och ojade mig och svor, försökte andas djupt och slappna av och trummade hektiskt med fötterna på kudden mellan varven. För det gjorde verkligen skitont men jag är också säker på att det gör gott. Träningsvärken då? Jo, den lever och frodas. Jag känner mig stelare och stelare och har ont på konstiga ställen, i muskler som jag inte visste fanns. Planen är att jag ska köra ett lätt teknikpass i morgon med fokus på knäböj, axelpress och dips. Jag ska förbereda allt här hemma och så får vi se hur det känns i morgon bitti. I eftermiddags var jag jättetrött men efter att ha instruerat NMT i kväll känner jag mig betydligt piggare och gladare!
Jag ska träffa PT-Martin på söndag morgon igen och ser fram emot att få ytterligare en "duvning" innan jag släpps loss för att träna på egen hand i några veckor. Det blir kalas. Fast nu ska jag inte fuska med uppvärmning och stretch har jag lovat massören. Annars kommer hon nog ta en ryslig hämnd när jag träffar henne i januari igen.....
Utbrott vid frukostbordet
"Men man kan ju FÖR HELVETE inte ha den här underställströjan. NÅGONSIN!"
Nej, det var inte en trotsig tonåring, det var jag. Och det var inte ett dugg relaterat till mode eller stil - utan till det faktum att tröjan ifråga KLIAR. Jag vet inte varför. Det är en kortärmad underställströja i syntetmaterial. Jag har en svart och en vit i samma modell. Den vita är jätteskön, men den svarta är hemsk. Jag tänker varje gång att det kanske går över bara jag håller ut några minuter till, eller att om jag tvättar den igen så kanske den mjuknar, eller.... jag har faktiskt hållit på så i några år nu. Ärligt talat är det nog dags att skicka iväg den i en klädcontainer så att nån annan som är mindre hysterisk än jag kan ha den.
För det funkar inte riktigt att jag mitt i frukostgröten blir hysterisk och drar av mig två tröjor för att bli av med den där hemska kliande känslan. Ylleunderställ är en västanfläkt i jämförelse med den här, kan jag meddela. Hu.
Med dagens utbrott överstökat är det alltså bäddat för en bra dag. Så strax sticker jag till jobbet. Hej!
Nej, det var inte en trotsig tonåring, det var jag. Och det var inte ett dugg relaterat till mode eller stil - utan till det faktum att tröjan ifråga KLIAR. Jag vet inte varför. Det är en kortärmad underställströja i syntetmaterial. Jag har en svart och en vit i samma modell. Den vita är jätteskön, men den svarta är hemsk. Jag tänker varje gång att det kanske går över bara jag håller ut några minuter till, eller att om jag tvättar den igen så kanske den mjuknar, eller.... jag har faktiskt hållit på så i några år nu. Ärligt talat är det nog dags att skicka iväg den i en klädcontainer så att nån annan som är mindre hysterisk än jag kan ha den.
För det funkar inte riktigt att jag mitt i frukostgröten blir hysterisk och drar av mig två tröjor för att bli av med den där hemska kliande känslan. Ylleunderställ är en västanfläkt i jämförelse med den här, kan jag meddela. Hu.
Med dagens utbrott överstökat är det alltså bäddat för en bra dag. Så strax sticker jag till jobbet. Hej!
tisdag 26 november 2013
0700 = väldigt tidigt PT-pass!
Jag är ju van vid att morgonträna så jag bokade glatt PT-pass klockan 7 i morse. En liten detalj i sammanhanget var visserligen att jag brukar kliva in på gymmet vid 7 men innan jag har bytt kläder och värmt upp är klockan närmare 07.15. Men har man varit en glad optimist så får man skylla sig själv så det var bara att ta sig i kragen och komma iväg i tid så att jag var uppvärmd och redo att köra klockan 7. Det var jag, och det var PT-Martin också. Ridå..... eller? ;-)
Vi drog igång direkt med knäböjen. Jobbade på teknik och placering av stång (low bar, stöd på deltoideus, ingen kudde, puh....) innan vi började lasta på vikt. Jobbade uppåt och gjorde 3 x 3 reps med 72,5 kg. Med korrekt teknik och bra djup. Och sen typ 50 airsquats i högt tempo för att få lite fart på musklerna. Näst ut var marklyften där vi gjorde likadant - tekniken först, sen 3 tunga set med 3 reps i varje - 80 kg. Inga problem förutom med greppet men det är ju bara att bita i. Det blir liksom bara bättre om man tränar på det.... Direkt följt av 50 korta marklyft med en 22,5 kg hantel. Vackert....
Axelpress - här blir det mindre upptrappning eftersom stången väger 20 kg och jag inte klarar några enorma höjningar. Men vi trappade upp försiktigt och gjorde 3 x 3 med 27,5 kg vilket jag är enormt nöjd med. Och sen - yes, ni har gissat konceptet - 50 axelpressar med trekiloshantlar. Bänkpress likadant, upptrappning, sen 3 x 3 med 40 kg med RÄTT teknik och djup (ska jag vara helt ärlig har jag nog fuskat fint med djupet när det började bli tungt) och så ett 50-tal med bara stången, alltså 20 kg.
Vidare till dips där vi testade på att köra med en hantel i kläm mellan knäna. Gick sådär. En repetition funkar men tre...njaaa.... Och så 50 stycken vanliga dips på bänk. Sist men inte minst pullups där jag fick köra 2 x 3 negativa och 2 x 3 med Martin som assist. Och ett gäng latsdrag för att klämma ur det sista.
Det här blir alltså menyn framöver, fast splittade pass med bara 3 övningar - och så 5-6 korta set av varje, direkt följt av en lättare variant av övningen i högt tempo. Man blir väldigt mjölksyrestinn och skakig av de där sista snabba repetitionerna!
Sen har jag jobbat och cyklat hem och planerat NMT-pass och varit i Lund och roat mig med ett gäng NMT'are innan jag kom hem och åt mat. Det var den tisdagen. Nu är det dags att förbereda för morgondagens utmaningar :-)
Vi drog igång direkt med knäböjen. Jobbade på teknik och placering av stång (low bar, stöd på deltoideus, ingen kudde, puh....) innan vi började lasta på vikt. Jobbade uppåt och gjorde 3 x 3 reps med 72,5 kg. Med korrekt teknik och bra djup. Och sen typ 50 airsquats i högt tempo för att få lite fart på musklerna. Näst ut var marklyften där vi gjorde likadant - tekniken först, sen 3 tunga set med 3 reps i varje - 80 kg. Inga problem förutom med greppet men det är ju bara att bita i. Det blir liksom bara bättre om man tränar på det.... Direkt följt av 50 korta marklyft med en 22,5 kg hantel. Vackert....
Axelpress - här blir det mindre upptrappning eftersom stången väger 20 kg och jag inte klarar några enorma höjningar. Men vi trappade upp försiktigt och gjorde 3 x 3 med 27,5 kg vilket jag är enormt nöjd med. Och sen - yes, ni har gissat konceptet - 50 axelpressar med trekiloshantlar. Bänkpress likadant, upptrappning, sen 3 x 3 med 40 kg med RÄTT teknik och djup (ska jag vara helt ärlig har jag nog fuskat fint med djupet när det började bli tungt) och så ett 50-tal med bara stången, alltså 20 kg.
Vidare till dips där vi testade på att köra med en hantel i kläm mellan knäna. Gick sådär. En repetition funkar men tre...njaaa.... Och så 50 stycken vanliga dips på bänk. Sist men inte minst pullups där jag fick köra 2 x 3 negativa och 2 x 3 med Martin som assist. Och ett gäng latsdrag för att klämma ur det sista.
Det här blir alltså menyn framöver, fast splittade pass med bara 3 övningar - och så 5-6 korta set av varje, direkt följt av en lättare variant av övningen i högt tempo. Man blir väldigt mjölksyrestinn och skakig av de där sista snabba repetitionerna!
Sen har jag jobbat och cyklat hem och planerat NMT-pass och varit i Lund och roat mig med ett gäng NMT'are innan jag kom hem och åt mat. Det var den tisdagen. Nu är det dags att förbereda för morgondagens utmaningar :-)
måndag 25 november 2013
Tråk-käk. Och förberedelser.
Jag bara måste gnälla lite över veckans hemtenta. Kostregistrering för en 25-årig kroppsbyggare med ett energibehov på 4500 kcal/dag, en kille såklart. Med världens tristaste matintag - ris, tonfisk, pasta, köttfärssås, massor med mjölk och oändliga mängder husmansknäcke med lättmargarin. Och kesella givetvis. Så tråkigt att jag nästan tyckte synd om honom. Och ännu mera synd om mig när jag skulle göra om kosten till vegankost (seriously, vad är sannolikheten att en 25-årig kroppsbyggare bestämmer sig för att bli vegan?). Not sexy.
Egentligen var dagsplanen att jag skulle hålla i kvällens NMT-pass men Joakim och jag bytte schema av praktiska skäl så de som NMT'ar kan räkna med att träffa mig senare i veckan. På nåt pass nånstans:-D Och eftersom jag ska träffa PT-Martin klockan extremt tidigt i morgon bitti så stannade jag hemma och tog tag i den där hemtentan för att inte sitta och kämpa med den i helgen. Plus att det är rätt skönt att vara utvilad inför ett PT-pass!
Morgondagens väska är förberedd och jag har plockat fram vintercykeltightsen eftersom jag höll på att frysa skinkorna av mig i morse. Det lutar visserligen åt att det blir varmare igen senare i veckan men jag är inte sugen på att vara stelfrusen i morgon bitti ;-) Gröten är färdigblandad i kastrullen, det saknas bara vatten och jordnötssmör. Och så lite tempo-tempo i morgon bitti så att jag inte råkar såsa för mycket. Fast risken är ganska liten när det för en gångs skull står nån och väntar på gymmet. Mot 100 kg marklyft, marsch!
Egentligen var dagsplanen att jag skulle hålla i kvällens NMT-pass men Joakim och jag bytte schema av praktiska skäl så de som NMT'ar kan räkna med att träffa mig senare i veckan. På nåt pass nånstans:-D Och eftersom jag ska träffa PT-Martin klockan extremt tidigt i morgon bitti så stannade jag hemma och tog tag i den där hemtentan för att inte sitta och kämpa med den i helgen. Plus att det är rätt skönt att vara utvilad inför ett PT-pass!
Morgondagens väska är förberedd och jag har plockat fram vintercykeltightsen eftersom jag höll på att frysa skinkorna av mig i morse. Det lutar visserligen åt att det blir varmare igen senare i veckan men jag är inte sugen på att vara stelfrusen i morgon bitti ;-) Gröten är färdigblandad i kastrullen, det saknas bara vatten och jordnötssmör. Och så lite tempo-tempo i morgon bitti så att jag inte råkar såsa för mycket. Fast risken är ganska liten när det för en gångs skull står nån och väntar på gymmet. Mot 100 kg marklyft, marsch!
söndag 24 november 2013
Träningspasset jag borde ha struntat i? Ja, kanske.
Ärligt - hade jag haft nån PMS att skylla på så hade jag nog gjort det i dag. Men jag lider lyckligtvis inte av det och för det mesta är jag glad för det. Men just i dag hade det varit väldigt skönt att kunna lägga ansvaret på nåt annat än mig själv ;-)
Söndagspass på Friskis. Inga konstigheter. Jag visste ju om att musklerna var lite trötta och sega sen i fredags, det kändes tungt i går och jag hade därför inga större ambitioner. Mer än att köra lite teknik med hyfsat låga vikter för att träna lite på de teknikförändringar PT-Martin kom med i fredags. Uppvärmning som vanligt och sedan böjracket för att köra några set omväxlande med Joakim och få till en bra upptrappning. Det var.... okej. Inte mer. Jag hängde med i upptrappningen upp till 60, fick till en hyfsad placering av stången och relativt bra teknik men på 60 kändes det svintungt så jag gav mig där.
Sen gav jag mig på bänkpressen och kämpade med att få upp 30 kg. Tekniken satt där den skulle men det var inte särskilt roligt. Blir ännu mindre kul av att man får gå runt och jaga viktskivorna för att det är en j...a röra i tunga avdelningen OCH dessutom finns det alldeles för få clips till skivstängerna. Känns sådär att köra bänk utan clips. Ifall det skulle gå åt pipsvängen.
Sen tänkte jag köra lite i kabelmaskinen men hittade inga handtag som funkade. Tog skivstången från bänkpressen och nötte lite frivändningsteknik. Men det är svårt när man är van vid stänger som "skramlar" och får tag på en som är helt ny och inte ger det där skrammelkvittot på en snabb vändning! Nåväl, inte värre än att jag körde några lätta set med hyfsat bra teknik. Jag gick till chinsassisten för att försöka mig lite men det var bara att fetglömma. Jag kom ingenstans. På riktigt. Jag la på 45 kg i assisten och kom fortfarande knappt upp. Vände greppet, nä, funkade inte heller. Dips - samma sak. Inget att komma med.
Sen gick jag tillbaka för att få tag på en skivstång och träna lite marklyft. Försökte få kontakt med en kille för att höra om han var klar med stången men han ignorerade mig totalt - för att sen, när jag började plocka av vikterna, komma farandes med en sjuhelvetes attityd och "vill du ha stången, va? vill du ha stången? För jag är inte klar!". Nähä, men då kanske du kunde ha svarat när jag försökte fråga dig.... Då blev jag arg, frustrerad och ledsen. Arg på musklerna som inte svarade, arg på mig själv som förväntar mig att allt ska funka 2 dagar efter ett maxtest, frustrerad på att vara på ett kaotiskt gym, och ledsen för att jag inte kunde hantera att det inte funkade. Muttrade till Joakim att jag tänkte skita i det och gå och duscha. Stackarn försökte peppa mig att göra något annat, köra balansövningar eller prehab eller vadsomhelst men jag var inte särskilt mottaglig.
Jag gick och körde latsdrag (som faktiskt gick bra), lite rotatorcuff och lite triceps och biceps. Det var inte särskilt roligt men det funkade. Försökte mig på lite magövningar med boll men det sket sig så jag kastade in bollen i väggen och gick och duschade i stället.
Nä, det kan inte vara halleluja varenda gång och med tanke på hur många bra styrkepass jag har fått till så borde jag kunna acceptera att jag har en ynka dålig dag. Jag har ju teknikhjälp, jag kommer få träningsprogram, jag har alla förutsättningar att det ska bli bra. I dag var det inte det och då kanske man ska ge sig och göra något annat.
Sen har jag uppenbarligen ett attitydproblem med Friskis Johanneslust. Jag träffar jättesällan några trevliga människor i den tunga avdelningen där. Det är helt omöjligt att få ett leende eller ett trevligt bemötande i gymmet, alla bara verkar skitsura. Gubben som applåderade mig förra veckan var ett undantag, och nere i "buren" brukar jag oftast också få lite leenden och "thumbs up" men uppe vid skivstängerna och kabelmaskinerna är det helt hopplöst. Jag är osäker däruppe för att jag inte hittar stänger, clips (som det finns typ 6 av till 6 stänger..), viktskivor och handtag som inte verkar ha några fasta platser utan bara hamnar nånstans. Får stå och plocka ner 25-kilosskivor för att komma åt en femma som hänger bakom. Farligt och otryggt - t ex om man inte har vanan inne att flytta på tunga grejer. Men jag tycker ändå jag försöker fråga om folk är färdiga, om jag kan köra den maskinen/använda den bänken etc och jag försöker möta folks blickar och le. Det blir sällan bra. Det funkade i somras när det i princip var tomt i gymmet men nu blir jag bara frustrerad och känner mig trängd, utstirrad, i vägen.
Jag fattar vilken lyx jag har på Universitetsholmen där vi ofta bara är 4-5 personer de tider jag är där och tränar. Och att jag tydligen fortfarande bär på en hel del osäkerhet i gymmet även om jag känner mig hyfsat hemma. Jag behöver nog jobba med det. Det lustiga är att även om det kryllar av muskelknuttar på F24S Värnhem så har jag inga problem med att vara där och att be dem flytta på sig. Men på Friskis Johanneslust händer det något annat. Det kanske stämmer att jag inte är "tillräckligt mycket Friskis"? Eller så ligger det och gnager nånstans i mitt undermedvetna så att jag inte känner mig välkommen. Och det är fruktansvärt störigt för jag vill ju att Joakim och jag ska kunna gå och träna tillsammans på söndagar. Det verkar ju galet att vi ska träna samtidigt på två olika gym - dessutom finns det en hel del synergieffekter i att vara två och hjälpa varandra med teknik eller passning när det behövs.
Det löser sig nog men jag var inte förberedd på att det skulle bli så i dag. Och jag önskar att jag hade kunnat vända ilskan till något konstruktivt och bli starkare av den - i stället blir jag bara liten och svag och osäker. Onödigt. För jag VILL och jag KAN - och jag VÅGAR.
Söndagspass på Friskis. Inga konstigheter. Jag visste ju om att musklerna var lite trötta och sega sen i fredags, det kändes tungt i går och jag hade därför inga större ambitioner. Mer än att köra lite teknik med hyfsat låga vikter för att träna lite på de teknikförändringar PT-Martin kom med i fredags. Uppvärmning som vanligt och sedan böjracket för att köra några set omväxlande med Joakim och få till en bra upptrappning. Det var.... okej. Inte mer. Jag hängde med i upptrappningen upp till 60, fick till en hyfsad placering av stången och relativt bra teknik men på 60 kändes det svintungt så jag gav mig där.
Sen gav jag mig på bänkpressen och kämpade med att få upp 30 kg. Tekniken satt där den skulle men det var inte särskilt roligt. Blir ännu mindre kul av att man får gå runt och jaga viktskivorna för att det är en j...a röra i tunga avdelningen OCH dessutom finns det alldeles för få clips till skivstängerna. Känns sådär att köra bänk utan clips. Ifall det skulle gå åt pipsvängen.
Sen tänkte jag köra lite i kabelmaskinen men hittade inga handtag som funkade. Tog skivstången från bänkpressen och nötte lite frivändningsteknik. Men det är svårt när man är van vid stänger som "skramlar" och får tag på en som är helt ny och inte ger det där skrammelkvittot på en snabb vändning! Nåväl, inte värre än att jag körde några lätta set med hyfsat bra teknik. Jag gick till chinsassisten för att försöka mig lite men det var bara att fetglömma. Jag kom ingenstans. På riktigt. Jag la på 45 kg i assisten och kom fortfarande knappt upp. Vände greppet, nä, funkade inte heller. Dips - samma sak. Inget att komma med.
Sen gick jag tillbaka för att få tag på en skivstång och träna lite marklyft. Försökte få kontakt med en kille för att höra om han var klar med stången men han ignorerade mig totalt - för att sen, när jag började plocka av vikterna, komma farandes med en sjuhelvetes attityd och "vill du ha stången, va? vill du ha stången? För jag är inte klar!". Nähä, men då kanske du kunde ha svarat när jag försökte fråga dig.... Då blev jag arg, frustrerad och ledsen. Arg på musklerna som inte svarade, arg på mig själv som förväntar mig att allt ska funka 2 dagar efter ett maxtest, frustrerad på att vara på ett kaotiskt gym, och ledsen för att jag inte kunde hantera att det inte funkade. Muttrade till Joakim att jag tänkte skita i det och gå och duscha. Stackarn försökte peppa mig att göra något annat, köra balansövningar eller prehab eller vadsomhelst men jag var inte särskilt mottaglig.
Jag gick och körde latsdrag (som faktiskt gick bra), lite rotatorcuff och lite triceps och biceps. Det var inte särskilt roligt men det funkade. Försökte mig på lite magövningar med boll men det sket sig så jag kastade in bollen i väggen och gick och duschade i stället.
Nä, det kan inte vara halleluja varenda gång och med tanke på hur många bra styrkepass jag har fått till så borde jag kunna acceptera att jag har en ynka dålig dag. Jag har ju teknikhjälp, jag kommer få träningsprogram, jag har alla förutsättningar att det ska bli bra. I dag var det inte det och då kanske man ska ge sig och göra något annat.
Sen har jag uppenbarligen ett attitydproblem med Friskis Johanneslust. Jag träffar jättesällan några trevliga människor i den tunga avdelningen där. Det är helt omöjligt att få ett leende eller ett trevligt bemötande i gymmet, alla bara verkar skitsura. Gubben som applåderade mig förra veckan var ett undantag, och nere i "buren" brukar jag oftast också få lite leenden och "thumbs up" men uppe vid skivstängerna och kabelmaskinerna är det helt hopplöst. Jag är osäker däruppe för att jag inte hittar stänger, clips (som det finns typ 6 av till 6 stänger..), viktskivor och handtag som inte verkar ha några fasta platser utan bara hamnar nånstans. Får stå och plocka ner 25-kilosskivor för att komma åt en femma som hänger bakom. Farligt och otryggt - t ex om man inte har vanan inne att flytta på tunga grejer. Men jag tycker ändå jag försöker fråga om folk är färdiga, om jag kan köra den maskinen/använda den bänken etc och jag försöker möta folks blickar och le. Det blir sällan bra. Det funkade i somras när det i princip var tomt i gymmet men nu blir jag bara frustrerad och känner mig trängd, utstirrad, i vägen.
Jag fattar vilken lyx jag har på Universitetsholmen där vi ofta bara är 4-5 personer de tider jag är där och tränar. Och att jag tydligen fortfarande bär på en hel del osäkerhet i gymmet även om jag känner mig hyfsat hemma. Jag behöver nog jobba med det. Det lustiga är att även om det kryllar av muskelknuttar på F24S Värnhem så har jag inga problem med att vara där och att be dem flytta på sig. Men på Friskis Johanneslust händer det något annat. Det kanske stämmer att jag inte är "tillräckligt mycket Friskis"? Eller så ligger det och gnager nånstans i mitt undermedvetna så att jag inte känner mig välkommen. Och det är fruktansvärt störigt för jag vill ju att Joakim och jag ska kunna gå och träna tillsammans på söndagar. Det verkar ju galet att vi ska träna samtidigt på två olika gym - dessutom finns det en hel del synergieffekter i att vara två och hjälpa varandra med teknik eller passning när det behövs.
Det löser sig nog men jag var inte förberedd på att det skulle bli så i dag. Och jag önskar att jag hade kunnat vända ilskan till något konstruktivt och bli starkare av den - i stället blir jag bara liten och svag och osäker. Onödigt. För jag VILL och jag KAN - och jag VÅGAR.
lördag 23 november 2013
Lördags-NMT - glädjepass helt enkelt!
Lördag och NMT och ingen av oss instruerade eller ankrade utan vi bara deltog. Som på den gamla goda tiden. Kroppen var väl inte 100% fräsch efter gårdagens utmaningar men nog gick det att träna ändå.
12 stycken slöt upp med Ida som instruktör och bästa NMT-vovven Bisse som ankare. Perfekt start på en något gråmulen lördag med temperatur strax över nollan. Vi började med att gå och rulla axlar och veva armar som vanligt, sen när Bisse behövde ett toastopp fick vi stanna och göra övningar på stället ett tag :-)
Ut på gräsplan och stå i cirkel där alla skulle välja en siffra mellan 1 och 3 och så skulle vi byta platser när Ida hojtade vår siffra. Utan att krocka - och varje gång vi kom ut på plats igen skulle vi göra en burpee. Det drog upp temperaturen. Sen jobbade vi parvis men fortfarande i cirkeln. Den ene i paret stod på plats och gjorde en övning medan den andre sprang tvärs över cirkeln, rundade sin kompis (som stod mittemot) och tillbaka på plats och började göra övningen medan kompisen sprang. Det var fortfarande förbjudet att krocka och det blir extra roligt när en glad hund kutar kors och tvärs också!
Vi tog oss bort till utegymmet för lite cirkelfys i par. Tricepspress/situps, standups med kompisen som draghjälp, och chins/pullups med gummiband eller kompis. Vi jobbade i 2 minuter i taget och när man körde parövningar så bytte man givetvis efter första minuten. Mellan varje övning skulle vi springa en runda på kanske 250 m och medan vi väntade in alla stod vi på ett ben och blundade.
Därifrån transporterade vi oss bort till tvåvåningsbacken och körde tabataintervaller. Först armhävningar, sen backlöpning, sen knäböj (eller knäböj med puls och hopp och det var där jag började fatta hur trött jag var i benen) och sist backlöpning igen men med den lilla läckra twisten att i vilan så gjorde vi situps. Blörk.
Sedan fick vi själva ansvaret för den vidare transporten - de längst fram i kolonnen bestämde transportsätt och på Idas vissling sprang de längst bak längst fram för att ta över. Jag tror alla försökte bräcka varandra för det blev alligatorgång, ålning, ankgång, döende sälen m. fl. innan Ida kommenderade en kolonn efter henne och ledde oss in genom skogen och tillbaka mot starten. Sista biten upp mot hallen körde vi diverse varianter på jägarmarsch innan vi avslutade med 35 upphopp.
Jag hann springa 3½ km i dag vilket jag tyckte var ganska bra - och kroppen är mör. En lugn kväll på programmet innan jag ska klura ut vad jag ska hitta på för skoj i morgon!
12 stycken slöt upp med Ida som instruktör och bästa NMT-vovven Bisse som ankare. Perfekt start på en något gråmulen lördag med temperatur strax över nollan. Vi började med att gå och rulla axlar och veva armar som vanligt, sen när Bisse behövde ett toastopp fick vi stanna och göra övningar på stället ett tag :-)
Ut på gräsplan och stå i cirkel där alla skulle välja en siffra mellan 1 och 3 och så skulle vi byta platser när Ida hojtade vår siffra. Utan att krocka - och varje gång vi kom ut på plats igen skulle vi göra en burpee. Det drog upp temperaturen. Sen jobbade vi parvis men fortfarande i cirkeln. Den ene i paret stod på plats och gjorde en övning medan den andre sprang tvärs över cirkeln, rundade sin kompis (som stod mittemot) och tillbaka på plats och började göra övningen medan kompisen sprang. Det var fortfarande förbjudet att krocka och det blir extra roligt när en glad hund kutar kors och tvärs också!
Vi tog oss bort till utegymmet för lite cirkelfys i par. Tricepspress/situps, standups med kompisen som draghjälp, och chins/pullups med gummiband eller kompis. Vi jobbade i 2 minuter i taget och när man körde parövningar så bytte man givetvis efter första minuten. Mellan varje övning skulle vi springa en runda på kanske 250 m och medan vi väntade in alla stod vi på ett ben och blundade.
Därifrån transporterade vi oss bort till tvåvåningsbacken och körde tabataintervaller. Först armhävningar, sen backlöpning, sen knäböj (eller knäböj med puls och hopp och det var där jag började fatta hur trött jag var i benen) och sist backlöpning igen men med den lilla läckra twisten att i vilan så gjorde vi situps. Blörk.
Sedan fick vi själva ansvaret för den vidare transporten - de längst fram i kolonnen bestämde transportsätt och på Idas vissling sprang de längst bak längst fram för att ta över. Jag tror alla försökte bräcka varandra för det blev alligatorgång, ålning, ankgång, döende sälen m. fl. innan Ida kommenderade en kolonn efter henne och ledde oss in genom skogen och tillbaka mot starten. Sista biten upp mot hallen körde vi diverse varianter på jägarmarsch innan vi avslutade med 35 upphopp.
Jag hann springa 3½ km i dag vilket jag tyckte var ganska bra - och kroppen är mör. En lugn kväll på programmet innan jag ska klura ut vad jag ska hitta på för skoj i morgon!
fredag 22 november 2013
Maxtest. Från "det trodde jag aldrig" till "jävla skit" och allt däremellan!
Det där med maxstyrka var ju en ny grej. Jag vet ungefär hur mycket vikt jag klarar av när jag gör 5 eller 8 repetitioner, men en? Tja, det var ju bara att köra på :-)
Kom till gymmet i god tid, bytte om och laddade med EAA innan jag värmde upp själv. Min kropp - mitt ansvar. 1000 m rodd och rörlighetsövningar med kvastskaft. Sen kom PT-Martin med sitt lilla block och så drog vi igång.
På varenda övning har vi kollat av befintlig teknik med lätt vikt, korrigerat teknik, kollat rörlighet, tekniknött igen innan vi började lasta på vikter. Oftast försökte jag att inte ens kolla hur mycket vikt det var på stången för att minska risken för att eventuella hjärnspöken skulle ställa till det för mig.
Vi började med knäböj och jag kan bara säga tjohoo, jag har nu lärt mig en teknik så att jag kan ha stången på ryggen utan kudde. Det ger betydligt bättre kontroll (och okej, det ser lite tuffare ut också). 80 kg fixade jag med fin teknik och bra djup - yes!
Sedan marklyft. 85 kg hemma - bara 15 kg kvar till målet på 100 kg. Sen är det lite märkligt att ha maxvikterna i marklyft och knäböj så lika, jag borde kunna ta mer i marklyft men det kommer nog när jag har fått rätsida på tekniken för att klara de riktigt tunga lyften. Det märks att jag har kört utan PT ett bra tag, man lär sig många konstiga småfel när man är själv!
Bänkpressen körde vi bara teknikkoll på eftersom jag har maxat för ganska kort tid sedan. Även här en massa små bra punkter att tänka på och att släppa kontakten med bänken. Några reps på 40 kg funkade fint.
Därpå var det dags för frivändningar. Jag har inte kört dem på evigheter och hade ärligt talat ingen aning om vad jag skulle klara av. Men vi nötte lite teknik och präntade in "dyka under stången, slappna av i armarna, låt stången landa på axlarna" innan vi lastade på. 30 kg no problems, 40 kg FAIL och svärord-svärord-svärord, 35 kg - fint. 40 kg satt nog mer i greppet och i huvudet så det blir ett första delmål att komma dit.
Sist men inte minst - dips och chins. Jag har seriöst aldrig nånsin gjort dips i en dipsställning men det var bara att köra. Några stycken med Martin som assist och sen några egna - 2 stycken med egen kroppsvikt. Det trodde jag aldrig! Helt utan att ha testat nånsin. Axlarna samarbetar och triceps är starka. Och så chins. Morr, svärord. Jag kommer för FAN inte upp, jag har så svinigt svårt att få kontakt med de där ryggmusklerna så jag fattar det knappt själv. Nöta, nöta, nöta. Med gummiband och med kompis som assist. Negativa. Statiska - dvs häng med 90-gradersvinkel. Jag SKA. Jävlaridet. VILL! Och fortsätta träna på pullupsen nu när de funkar, våga köra en och en eller två i taget utan gummiband.
Jag är skitnöjd med dagens resultat. För 5 år sedan hade jag trott att det var omöjligt, jag hade skrattat åt vemsomhelst som hade pratat skivstänger och tunga lyft. Det här blir grymt. Nu ska vi kötta på!
Kom till gymmet i god tid, bytte om och laddade med EAA innan jag värmde upp själv. Min kropp - mitt ansvar. 1000 m rodd och rörlighetsövningar med kvastskaft. Sen kom PT-Martin med sitt lilla block och så drog vi igång.
På varenda övning har vi kollat av befintlig teknik med lätt vikt, korrigerat teknik, kollat rörlighet, tekniknött igen innan vi började lasta på vikter. Oftast försökte jag att inte ens kolla hur mycket vikt det var på stången för att minska risken för att eventuella hjärnspöken skulle ställa till det för mig.
Vi började med knäböj och jag kan bara säga tjohoo, jag har nu lärt mig en teknik så att jag kan ha stången på ryggen utan kudde. Det ger betydligt bättre kontroll (och okej, det ser lite tuffare ut också). 80 kg fixade jag med fin teknik och bra djup - yes!
Sedan marklyft. 85 kg hemma - bara 15 kg kvar till målet på 100 kg. Sen är det lite märkligt att ha maxvikterna i marklyft och knäböj så lika, jag borde kunna ta mer i marklyft men det kommer nog när jag har fått rätsida på tekniken för att klara de riktigt tunga lyften. Det märks att jag har kört utan PT ett bra tag, man lär sig många konstiga småfel när man är själv!
Bänkpressen körde vi bara teknikkoll på eftersom jag har maxat för ganska kort tid sedan. Även här en massa små bra punkter att tänka på och att släppa kontakten med bänken. Några reps på 40 kg funkade fint.
Därpå var det dags för frivändningar. Jag har inte kört dem på evigheter och hade ärligt talat ingen aning om vad jag skulle klara av. Men vi nötte lite teknik och präntade in "dyka under stången, slappna av i armarna, låt stången landa på axlarna" innan vi lastade på. 30 kg no problems, 40 kg FAIL och svärord-svärord-svärord, 35 kg - fint. 40 kg satt nog mer i greppet och i huvudet så det blir ett första delmål att komma dit.
Sist men inte minst - dips och chins. Jag har seriöst aldrig nånsin gjort dips i en dipsställning men det var bara att köra. Några stycken med Martin som assist och sen några egna - 2 stycken med egen kroppsvikt. Det trodde jag aldrig! Helt utan att ha testat nånsin. Axlarna samarbetar och triceps är starka. Och så chins. Morr, svärord. Jag kommer för FAN inte upp, jag har så svinigt svårt att få kontakt med de där ryggmusklerna så jag fattar det knappt själv. Nöta, nöta, nöta. Med gummiband och med kompis som assist. Negativa. Statiska - dvs häng med 90-gradersvinkel. Jag SKA. Jävlaridet. VILL! Och fortsätta träna på pullupsen nu när de funkar, våga köra en och en eller två i taget utan gummiband.
Jag är skitnöjd med dagens resultat. För 5 år sedan hade jag trott att det var omöjligt, jag hade skrattat åt vemsomhelst som hade pratat skivstänger och tunga lyft. Det här blir grymt. Nu ska vi kötta på!
torsdag 21 november 2013
Julklappstipset: ICE112
Många har säkert ICE-nummer i mobiltelefonen - men få av oss vill ha mobilen olåst. Och vi kanske inte alltid har den med oss och lättillgänglig heller, jag är i alla fall en av dem som gärna lämnar den hemma när jag är ute och springer eller tränar. ID har jag också sällan på mig.
Men på Coach K Runners' löpevent i höstas vann jag ett armband från ICE112.com och det är jag fantastiskt glad för. Jag slipper ha med mig ID och telefon men har lättillgänglig id-information på mig om det skulle hända nåt. Och ärligt - jag cyklar i mörker och stadstrafik, jag springer i skogen, det finns ändå viss risk att det går åt pipsvängen nån dag även om jag gör en seriös insats för att det INTE ska göra det.
Jag fick välja ett armband i valfri färg - det gick dock fel i beställningen så jag fick ett svart, men som plåster på såret fick jag hem tre nya armband i olika färger så nu har jag att välja på. Spännet och ID-brickan går enkelt att flytta över till ett annat armband när jag känner för det. Skulle man nu inte gilla armband så finns det även dogtags och en liten bricka att fästa på skon. På brickan har jag lite basic information och sen funkar det så här:
Smidigt, eller hur? Så om du är som jag, konstant på språng, eller tycker om nån som är det, så är julklappstipset fixat. Snygg accessoar med bra funktion. Och o-klyddigt liksom - jag tänker inte ens på att jag har armbandet på mig numera.
Förutom att vila upp mig inför morgondagens utmaning så smider jag planer. Jag ska outa dem för Joakim först. Om han ger grönt ljus så kan jag outa dem på bloggen också!
Men på Coach K Runners' löpevent i höstas vann jag ett armband från ICE112.com och det är jag fantastiskt glad för. Jag slipper ha med mig ID och telefon men har lättillgänglig id-information på mig om det skulle hända nåt. Och ärligt - jag cyklar i mörker och stadstrafik, jag springer i skogen, det finns ändå viss risk att det går åt pipsvängen nån dag även om jag gör en seriös insats för att det INTE ska göra det.
Jag fick välja ett armband i valfri färg - det gick dock fel i beställningen så jag fick ett svart, men som plåster på såret fick jag hem tre nya armband i olika färger så nu har jag att välja på. Spännet och ID-brickan går enkelt att flytta över till ett annat armband när jag känner för det. Skulle man nu inte gilla armband så finns det även dogtags och en liten bricka att fästa på skon. På brickan har jag lite basic information och sen funkar det så här:
Förutom att vila upp mig inför morgondagens utmaning så smider jag planer. Jag ska outa dem för Joakim först. Om han ger grönt ljus så kan jag outa dem på bloggen också!
onsdag 20 november 2013
Testpanelen: Apolosophy
På förra veckans event med 4good fick vi med oss produkter från Apolosophy, som är Apotek Hjärtats nya serie med bl a makeup. Tanken med Apolosophy är att det ska vara bra grejer till bra priser - alltså utan onödiga och suspekta tillsatser. Vilket jag absolut kan stödja.
Ofta får man typ en kräm eller duschtvål när man ska testa ett nytt märke, men Apolosophy var modiga och delade ut en ögonskuggepalett och ett läppglans fint inslagna i ett litet paket. Spännande, tyckte jag!
Jag är ingen stor sminkkonsument i vardagslag. Jag har en sminkväska hemma och en "ute" - alltså den som vandrar runt mellan gymväskan, cykelryggan och resväskan. Det är ungefär likvärdiga produkter i, om något så är ute-sminkväskan lite mer välutrustad eftersom den faktiskt används oftare! Innehållet är en BB-cream eller en färgad dagcreme, ett mineralpuder + en bra kabuki, lösa mineralpuderskuggor hemma och en ögonskuggepalett ute, bra penslar och mascara. Läppglans och/eller läppstift, jag brukar möblera om dem lite beroende på vad jag känner för. Rouge eller solpuder. Och så lite bra penslar eftersom jag inte gillar de där småprylarna som följer med i askarna!
I en vecka har Apolosophys ögonskuggepalett och läppglans fått följa med i ute-sminkväskan för att bli testade.
Ögonskuggepalett "Romantic Pink" med tre rosabruna färger och ett läppglans i färgen "Mulberry Grape". Spontant första intryck var att det var fina ögonskuggor men att läppglanset kanske var en aning för mörkt. Förpackningarna känns fina och lyxiga och ögonskuggepaletten öppnas inte och spiller ut färg över hela sminkväskan, absolut ett plus (kan vara anledningen till att jag inte längre har lösa mineralskuggor i ute-sminkväskan....)
Vanligtvis när jag sminkar ögon brukar jag bara dra ett par varv med en ljus skugga över ögonlocket och sen är det klart men när jag nu stod där med tre fina färger så har jag faktiskt använt alla tre varje gång. Ljus bas och lite mörkare effekter. Skuggorna är inte så färgmättade som mineralprodukter, de är lättarbetade och smular inte under ögat. De sitter kvar där man har satt dem även under en lång dag och färgerna blev jättefina. Jag har inte använt penseln som följde med utan en rejälare variant. Läppglanset är extremt drygt och ger fin färg med sparsam användning. Sitter kvar länge kan man inte påstå att det gör men det är ju läppglans och inte läppstift. Ett plus är att det inte ger torra läppar och det känns inte heller smetigt. Lagom, helt enkelt. Jag gillar.
Jag kan absolut tänka mig att köpa Apolosophys produkter nästa gång jag behöver fylla på sminkväskorna! Iofs fick vi med en rabattkupong i goodiebagen så den kanske kan komma till användning... Och så borde de komma med ett mineralpuder också så har vi täckt in allt jag behöver.
Bra jobbat med produkterna och cred till dem som vågar dela ut smink i stället för att bara ge en rabattkupong. Lite mera risky men större chans att folk testar grejerna. För övrigt fick vi ett gratis nagellack under minglet också men det har jag inte testat än. Eventuellt återkommer jag med recension om det känns aktuellt!
Ofta får man typ en kräm eller duschtvål när man ska testa ett nytt märke, men Apolosophy var modiga och delade ut en ögonskuggepalett och ett läppglans fint inslagna i ett litet paket. Spännande, tyckte jag!
Jag är ingen stor sminkkonsument i vardagslag. Jag har en sminkväska hemma och en "ute" - alltså den som vandrar runt mellan gymväskan, cykelryggan och resväskan. Det är ungefär likvärdiga produkter i, om något så är ute-sminkväskan lite mer välutrustad eftersom den faktiskt används oftare! Innehållet är en BB-cream eller en färgad dagcreme, ett mineralpuder + en bra kabuki, lösa mineralpuderskuggor hemma och en ögonskuggepalett ute, bra penslar och mascara. Läppglans och/eller läppstift, jag brukar möblera om dem lite beroende på vad jag känner för. Rouge eller solpuder. Och så lite bra penslar eftersom jag inte gillar de där småprylarna som följer med i askarna!
I en vecka har Apolosophys ögonskuggepalett och läppglans fått följa med i ute-sminkväskan för att bli testade.
Vanligtvis när jag sminkar ögon brukar jag bara dra ett par varv med en ljus skugga över ögonlocket och sen är det klart men när jag nu stod där med tre fina färger så har jag faktiskt använt alla tre varje gång. Ljus bas och lite mörkare effekter. Skuggorna är inte så färgmättade som mineralprodukter, de är lättarbetade och smular inte under ögat. De sitter kvar där man har satt dem även under en lång dag och färgerna blev jättefina. Jag har inte använt penseln som följde med utan en rejälare variant. Läppglanset är extremt drygt och ger fin färg med sparsam användning. Sitter kvar länge kan man inte påstå att det gör men det är ju läppglans och inte läppstift. Ett plus är att det inte ger torra läppar och det känns inte heller smetigt. Lagom, helt enkelt. Jag gillar.
Jag kan absolut tänka mig att köpa Apolosophys produkter nästa gång jag behöver fylla på sminkväskorna! Iofs fick vi med en rabattkupong i goodiebagen så den kanske kan komma till användning... Och så borde de komma med ett mineralpuder också så har vi täckt in allt jag behöver.
Bra jobbat med produkterna och cred till dem som vågar dela ut smink i stället för att bara ge en rabattkupong. Lite mera risky men större chans att folk testar grejerna. För övrigt fick vi ett gratis nagellack under minglet också men det har jag inte testat än. Eventuellt återkommer jag med recension om det känns aktuellt!
tisdag 19 november 2013
Jaha. Så var det med det....
Jag hade tänkt att jag skulle ut i skogen och springa intervaller med TNT i kväll. Men se det skulle jag tydligen inte - för när jag borde ha varit hemma satt jag fortfarande kvar på jobbet och fajtades med ett SQL-interface. Och när jag borde ha gett mig av hemifrån parkerade jag cykeln utanför huset och traskade in - utan att ha ätit mer än ett äpple sen lunchen klockan tolv. Snabbt ombyte och springa intervaller med noll bränsle? Nä, skulle inte tro det. Tur att man har en sambo som fixar middagen medan man själv tar en dusch och försöker samla ihop sin kaotiska hjärna....
För övrigt har jag fokuserat på att skaffa mig en bra dag. In på gymmet redan strax efter sju för ett överkroppspass. Som egentligen bara skulle vara mys och roligt men som blev svinigt tungt och ännu roligare! Uppvärmning - noggrann sådan. Med kvastskaft och rotatorcuff och lätta vikter medan jag stod på balansplattan och så en omgång lätta militärpressar med lilla skivstången innan jag gick på "the heavy stuff".
3 set om 2 chins + 5 pullups med gummiband.
Bänkpress - upptrappning + 4 x 3 reps med 45 kg (yeah!)
Militärpress - 10 reps med 20 kg och 4 x 5 reps med 22,5 kg.
Malous special-latsdrag i kabelmaskin - 3 x 10 reps. Sved fint.
Biceps/triceps-superset i kabelmaskin, 3 x 6/6 reps.
Mellan seten passade jag på att göra lite situps på balansboll.
Som avslutning 3 set L-Y-T.
Sen var det stört omöjligt att tvätta håret och sminka sig = bra pass!
In på jobbet med frukosten i högsta hugg. Plocka dator och grejer och parkera sig i konferensrummet för dagens genomgång. Inte så jättespännande förmiddag, lite roligare eftermiddag då jag fick pyssla med SQL-logik och sätta upp egna rapporter och sånt. Men man blir ju trött när det roliga börjar först klockan två.. och inte hann jag med nåt mellanmål heller.
Oh well. Vi får se om jag tycker att jag ska NMT'a i morgon. Har väl egentligen lovat Martin att vila onsdag-torsdag så det kanske bara blir en löprunda i stället. Eller inte. Vi får se. Jag har lite små-ångest inför maxstyrketesterna samtidigt som det pirrar i magen för att jag ser fram emot att få köra riktigt, riktigt tungt!
För övrigt har jag fokuserat på att skaffa mig en bra dag. In på gymmet redan strax efter sju för ett överkroppspass. Som egentligen bara skulle vara mys och roligt men som blev svinigt tungt och ännu roligare! Uppvärmning - noggrann sådan. Med kvastskaft och rotatorcuff och lätta vikter medan jag stod på balansplattan och så en omgång lätta militärpressar med lilla skivstången innan jag gick på "the heavy stuff".
3 set om 2 chins + 5 pullups med gummiband.
Bänkpress - upptrappning + 4 x 3 reps med 45 kg (yeah!)
Militärpress - 10 reps med 20 kg och 4 x 5 reps med 22,5 kg.
Malous special-latsdrag i kabelmaskin - 3 x 10 reps. Sved fint.
Biceps/triceps-superset i kabelmaskin, 3 x 6/6 reps.
Mellan seten passade jag på att göra lite situps på balansboll.
Som avslutning 3 set L-Y-T.
Sen var det stört omöjligt att tvätta håret och sminka sig = bra pass!
In på jobbet med frukosten i högsta hugg. Plocka dator och grejer och parkera sig i konferensrummet för dagens genomgång. Inte så jättespännande förmiddag, lite roligare eftermiddag då jag fick pyssla med SQL-logik och sätta upp egna rapporter och sånt. Men man blir ju trött när det roliga börjar först klockan två.. och inte hann jag med nåt mellanmål heller.
Oh well. Vi får se om jag tycker att jag ska NMT'a i morgon. Har väl egentligen lovat Martin att vila onsdag-torsdag så det kanske bara blir en löprunda i stället. Eller inte. Vi får se. Jag har lite små-ångest inför maxstyrketesterna samtidigt som det pirrar i magen för att jag ser fram emot att få köra riktigt, riktigt tungt!
måndag 18 november 2013
Grmf. Gnarf. Vill INTE!
Jag är ungefär lika snäll som en tjurig treåring. Varför? Dagen har spenderats med ett underprojekt till projektet som skickade in mig i väggen för snart tre år sen. (Varför det inte är avslutat för länge sen är en helt, helt annan diskussion som jag inte ens tänker försöka förklara). Och det var tanken att vi skulle ha genomgång av vårt "nya" system som bara är en uppgradering av ett gammalt som jag kan en hel del om. Egentligen ville jag inte från början men det var obligatoriskt så det var bara att bita ihop. Tänkte jag.
Man förväntar sig en organiserad presentation, en genomgång av funktioner, nytt sen sist (nya databasfält, nya funktioner och sånt). Men icke. I stället blev det en oförberedd trasslig transportsträcka där 95% av tiden (bedömt) lades på sånt jag redan kan. Visst, jag blev varse några nyheter och det är ju bra. Syftet med dagen i dag var att alla användare skulle få insikt i det de kommer behöva. Sen ska vi ha super-user-training för oss som jobbar mest i systemet. Men jag är tveksam till om våra vanliga användare fick nåt med sig i dag alls och flera gånger fick jag säga stopp, det där spar vi till super-user-dagen för det har ingen annan nån nytta av eller kommer ens begripa.
Kommer hem, trött, stressad, illamående, ont i halsen, huvudvärk, allmänt ilsken. Och vet så väl varför. Sov som en kratta i natt och den här dagen var inget som fyllde på energi-kontot. Funderar på om jag ska NMT'a eller inte men kommer fram till att det nog inte är en så bra idé. Tar ännu en kväll där jag pysslar om min kropp och funderar på allvar över hur jag ska lägga upp resten av veckan. För ärligt talat så är mitt liv för kort för att lägga hela dagar på att sitta och lära mig nåt jag redan kan. Faktiskt. Och man FÅR säga ifrån.
Hej soffan, hej fleecefilt, hej läggdags tidigt. Dagen i morgon ska inledas med ett träningspass som ger mig positiv energi att hantera dagen. För så här kan jag verkligen inte ha det. Men nu är jag åtminstone medveten om det - för tre år sen bet jag bara ihop. Heja framsteg!
Man förväntar sig en organiserad presentation, en genomgång av funktioner, nytt sen sist (nya databasfält, nya funktioner och sånt). Men icke. I stället blev det en oförberedd trasslig transportsträcka där 95% av tiden (bedömt) lades på sånt jag redan kan. Visst, jag blev varse några nyheter och det är ju bra. Syftet med dagen i dag var att alla användare skulle få insikt i det de kommer behöva. Sen ska vi ha super-user-training för oss som jobbar mest i systemet. Men jag är tveksam till om våra vanliga användare fick nåt med sig i dag alls och flera gånger fick jag säga stopp, det där spar vi till super-user-dagen för det har ingen annan nån nytta av eller kommer ens begripa.
Kommer hem, trött, stressad, illamående, ont i halsen, huvudvärk, allmänt ilsken. Och vet så väl varför. Sov som en kratta i natt och den här dagen var inget som fyllde på energi-kontot. Funderar på om jag ska NMT'a eller inte men kommer fram till att det nog inte är en så bra idé. Tar ännu en kväll där jag pysslar om min kropp och funderar på allvar över hur jag ska lägga upp resten av veckan. För ärligt talat så är mitt liv för kort för att lägga hela dagar på att sitta och lära mig nåt jag redan kan. Faktiskt. Och man FÅR säga ifrån.
Hej soffan, hej fleecefilt, hej läggdags tidigt. Dagen i morgon ska inledas med ett träningspass som ger mig positiv energi att hantera dagen. För så här kan jag verkligen inte ha det. Men nu är jag åtminstone medveten om det - för tre år sen bet jag bara ihop. Heja framsteg!
söndag 17 november 2013
Konsten att bygga ett kul söndagspass
I dag var fokus att det skulle vara roligt att träna. Nästan barnsligt roligt. Efter att ha hjälpt J av med en rejäl hög trädgårdsavfall (halva Malmös befolkning var på tippen tror jag...) så tuggade vi i oss varsin extramacka och laddade träningsväskorna för en runda till Friskis. Efter uppvärmning på roddmaskinerna gick Joakim upp för att köra sina tunga lyft (han kör Starting Strength just nu) och jag stannade i "buren" för att köra roliga cirkelpass.
Jag satte ihop 2 cirklar med 5 övningar i varje och körde varje cirkel 3 gånger i 45/15-protokoll utan vila mellan varven.
Cirkel 1: Armhävningar i TRX, snatch med sandsäck, SDHP med kettlebell, benindrag med balansboll, rygglyft på balansboll.
Cirkel 2: Rodd i TRX, splitböj med ett ben på balansboll (det blir mer av en balans- och koordinationsövning än en styrkeövning, 45 sek per ben), pullups med gummiband som assist, atomic situps.
Sen kände jag att jag saknade lite pulshöjande övningar. Jag plockade fram selen med gummibandsrepet och kutade på. Tabataintervaller. Till alla andras stora förtjusning. Det var till och med en gubbe som stannade uppe i trappan och applåderade mig. Först 8 reps, sen lite vila, sen kom jag på att det faktiskt var hemskt roligt så då körde jag en omgång till. Sen var jag ganska mör och ganska endorfinhög så jag kastade mig över foamrollern och stretchade noga med hjälp av TRX'en. Klart!
Har plockat fram träningsdagboken som jag fick av Fitness Magazine för cirka hundra år sedan. Tänker mig att den ska tjänstgöra som dagbok nu när det blir fokus på tunga lyft ett tag. Så det blir lite mätningar och sånt i kväll och sen är jag redo.
Jag satte ihop 2 cirklar med 5 övningar i varje och körde varje cirkel 3 gånger i 45/15-protokoll utan vila mellan varven.
Cirkel 1: Armhävningar i TRX, snatch med sandsäck, SDHP med kettlebell, benindrag med balansboll, rygglyft på balansboll.
Cirkel 2: Rodd i TRX, splitböj med ett ben på balansboll (det blir mer av en balans- och koordinationsövning än en styrkeövning, 45 sek per ben), pullups med gummiband som assist, atomic situps.
Sen kände jag att jag saknade lite pulshöjande övningar. Jag plockade fram selen med gummibandsrepet och kutade på. Tabataintervaller. Till alla andras stora förtjusning. Det var till och med en gubbe som stannade uppe i trappan och applåderade mig. Först 8 reps, sen lite vila, sen kom jag på att det faktiskt var hemskt roligt så då körde jag en omgång till. Sen var jag ganska mör och ganska endorfinhög så jag kastade mig över foamrollern och stretchade noga med hjälp av TRX'en. Klart!
Har plockat fram träningsdagboken som jag fick av Fitness Magazine för cirka hundra år sedan. Tänker mig att den ska tjänstgöra som dagbok nu när det blir fokus på tunga lyft ett tag. Så det blir lite mätningar och sånt i kväll och sen är jag redo.
lördag 16 november 2013
Nya träningsplaner - och ny PT, äntligen!
Efter jobbet i går var jag (trots att jag egentligen var totalt o-peppad) inne på konsultation hos PT-Martin. Det var kort och kärnfullt kan man säga och han har egentligen redan planerat mitt träningsupplägg för de kommande månaderna! Jag vet att Martin är kompetent och jag vet också att han kommer pusha mig precis som Malou gjorde. Utanför boxen, utanför trygghetszonen - ut och utmana mig själv och tvinga mig att göra saker som jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag kommer hata honom emellanåt och det är precis som det ska vara.
Vi börjar på fredag. Teknikkoll och maxtester. Ja, maxtester. För första gången i min träningskarriär. Vi ska testa oss fram till 1RM i diverse tunga övningar och utifrån det får jag sedan ett upplägg som innebär 3-4 styrketräningspass i veckan. Mot 100 kg marklyft, alltså - fokus på att öka maxstyrkan. Sen, när vi har jobbat med det ett tag, ska vi ändra fokus och bygga muskler ett tag. De där musklerna som kommer behövas nästa löpsäsong. Och därifrån blir det fokus löpstyrka, lätthet, uthållighet, explosivitet. Martin kan tunga lyft och HIIT. Han har hotat med ilskna träningsupplägg med tunga lyft följt av superset eller plyometriska övningar. Spyfys. Intervallträning. Det blir grymt.
Och JAG kommer bli grym. Starkare, tuffare, mer envis. Kanske inte snabbare just nu men det är inte i fokus. Jag får jobba med frivändningar och pullups, knäböj och marklyft och andra tunga övningar. I tillägg till det ska jag försöka köra 2 NMT-pass i veckan och springa med TNT minst varannan vecka. För flåset och sällskapet - och för att TNT också tar mig ur komfortzonen. Benen har vilat upp sig tillräckligt efter maraton, huvudet är nog i hyfsat bra form igen, nu kör vi.
Kommande vecka har jag på mig att göra sånt som är roligt innan det blir allvar. I morgon blir det ett eget cirkelgym-pass på Friskis. Bara jag och sandsäckarna, TRX'en, balansbollen och skivstången. Och så timern. Jag känner mig redo för nya utmaningar. Har faktiskt en annan på gång också men den håller jag för mig själv lite till. En utmaning som hjälper mig på väg mot den där stora drömmen. Jag vet att ni är därute och hejar på mig. Tjohoo!
Vi börjar på fredag. Teknikkoll och maxtester. Ja, maxtester. För första gången i min träningskarriär. Vi ska testa oss fram till 1RM i diverse tunga övningar och utifrån det får jag sedan ett upplägg som innebär 3-4 styrketräningspass i veckan. Mot 100 kg marklyft, alltså - fokus på att öka maxstyrkan. Sen, när vi har jobbat med det ett tag, ska vi ändra fokus och bygga muskler ett tag. De där musklerna som kommer behövas nästa löpsäsong. Och därifrån blir det fokus löpstyrka, lätthet, uthållighet, explosivitet. Martin kan tunga lyft och HIIT. Han har hotat med ilskna träningsupplägg med tunga lyft följt av superset eller plyometriska övningar. Spyfys. Intervallträning. Det blir grymt.
Och JAG kommer bli grym. Starkare, tuffare, mer envis. Kanske inte snabbare just nu men det är inte i fokus. Jag får jobba med frivändningar och pullups, knäböj och marklyft och andra tunga övningar. I tillägg till det ska jag försöka köra 2 NMT-pass i veckan och springa med TNT minst varannan vecka. För flåset och sällskapet - och för att TNT också tar mig ur komfortzonen. Benen har vilat upp sig tillräckligt efter maraton, huvudet är nog i hyfsat bra form igen, nu kör vi.
Kommande vecka har jag på mig att göra sånt som är roligt innan det blir allvar. I morgon blir det ett eget cirkelgym-pass på Friskis. Bara jag och sandsäckarna, TRX'en, balansbollen och skivstången. Och så timern. Jag känner mig redo för nya utmaningar. Har faktiskt en annan på gång också men den håller jag för mig själv lite till. En utmaning som hjälper mig på väg mot den där stora drömmen. Jag vet att ni är därute och hejar på mig. Tjohoo!
Molnen lättar igen.
Jag har sovit typ tio timmar i natt och märker hur tyngden i huvudet släpper, att jag orkar le igen. Jag är oändligt tacksam för stöd i kommentarer och via andra kanaler och oändligt tacksam för en stark sambo som håller om och stöttar när jag kraschar. Som inte flyr eller blir rädd för alla utbrott utan frågar vad han kan göra, lyssnar och stannar kvar. Fantastiskt och ovärderligt <3
Det var inte världens undergång - men jag hade hoppats på att få förverkliga en dröm inom kort och jag får skjuta upp det ytterligare ett tag. Drömma lite till. Viljan finns kvar men inte resurserna just nu. Bita ihop, jobba lite hårdare, flytta fokus - för jag vill verkligen. Jag måste fokusera på att stänga några projekt innan jag kan sätta igång nya och det vet jag innerst inne. Helst vill jag ha ALLT, nu eller kanske nyss eller igår. Men det funkar inte riktigt så och särskilt inte för den som en gång har nosat på utbrändhet. En sak i taget - en dag i taget och ett steg i taget. Men med samma glädje och samma fokus som när jag sprang maraton. Det får bli målsättningen.
Idag: Vila. Helvila. I alla fall från träningen. Annars: Komma ikapp, tvätta, vika in tvätt, plocka undan, tömma lite halv-upp-packad packning, dammsuga och såna roligheter. Plugga lite också. Och så ska jag återkomma till det där med PT och träningsmål framöver.
Det var inte världens undergång - men jag hade hoppats på att få förverkliga en dröm inom kort och jag får skjuta upp det ytterligare ett tag. Drömma lite till. Viljan finns kvar men inte resurserna just nu. Bita ihop, jobba lite hårdare, flytta fokus - för jag vill verkligen. Jag måste fokusera på att stänga några projekt innan jag kan sätta igång nya och det vet jag innerst inne. Helst vill jag ha ALLT, nu eller kanske nyss eller igår. Men det funkar inte riktigt så och särskilt inte för den som en gång har nosat på utbrändhet. En sak i taget - en dag i taget och ett steg i taget. Men med samma glädje och samma fokus som när jag sprang maraton. Det får bli målsättningen.
Idag: Vila. Helvila. I alla fall från träningen. Annars: Komma ikapp, tvätta, vika in tvätt, plocka undan, tömma lite halv-upp-packad packning, dammsuga och såna roligheter. Plugga lite också. Och så ska jag återkomma till det där med PT och träningsmål framöver.
fredag 15 november 2013
Botten.
Det hände saker igår som fick världen att rasa. Jag höll ihop det hjälpligt och så pass att jag kunde leverera ett åtminstone acceptabelt NMT-pass, sen var det slut. Ögon som rann över av tårar, ork som försvann, ledsna tankar. Av den glada tjejen från i går morse som hade huvudet fullt av planer och drömmar finns inte ett spår kvar. Klamrar mig förtvivlat till kanten för att inte ramla ner i det där svarta hålet igen. Jag vill inte vara där. Frågan är om jag ens vill vara jag just nu. Inget känns lockande.
Det är fredag - helg. Jag tar en varm dusch och kryper upp i soffan med favoritmuggen och en bulle. Klappar om mig själv och viskar tyst att i morgon är en ny dag. I morgon är det bättre.
Det är fredag - helg. Jag tar en varm dusch och kryper upp i soffan med favoritmuggen och en bulle. Klappar om mig själv och viskar tyst att i morgon är en ny dag. I morgon är det bättre.
torsdag 14 november 2013
4good-event: Express Yourself 2013
4good-event i går och jag tror jag måste "blogga av mig" innan jag sticker iväg i dag. Som vanligt var det givande, inspirerande - och överraskande. Jag blir alltid överraskad på dessa events. Ibland för att nån föreläsare jag aldrig hade hört om visar sig vara helt fantastisk - och ibland för att någon som står däruppe visar sig ha ett otroligt djup eller ett budskap som jag aldrig hade förväntat mig. Så var det också i går.
Redan när vi satte oss i salen höll Kayo igång på scen. Bytte musik, dansade, sjöng och värmde upp publiken. Efter den inledande utlottningen av diverse bra grejer (inga vinster till mig i dag tyvärr) var det också Kayo som började kvällen. Med en föreläsning som handlade om att känna sig hemma - eller att känna sig annorlunda. Om att hitta förebilder och våga göra sin grej - och om att skaffa sig en ny karriär som 44-åring. Tänkvärt och bra. Hon avslutade med att få hela salen att dansa disco, härligt!
Efter pausen (bubbel och choklad men svårt att mingla, som alltid) var det Sarah Dawn Finers tur. Jag visste inte så mycket om Sarah förutom att hon har en fantastisk röst och kan vara vansinnigt rolig (Lynda Woodruff, EBU, någon??) men vilken historia. Sarah berättade om att inte våga stå upp för sig själv, att vara en kameleont och försöka passa in överallt. Om att förstå att det inte funkar men inte kunna ta steget fullt ut. Om den första succén i Melodifestivalen som fortfarande inte gjorde henne lycklig. Och en bok med en glad, blond, svensk tjej på omslaget som formligen skrek "läs mig!" och gjorde Sarah arg - vilket, som hon sa, ju är ett tecken på att nåt är fel. För man kan ju inte bli arg på en bok. Tills någon dag när hon hade sjungit och klev ner på scen och träffade just den tjejen - Mia Törnblom. Och började träna på att tycka om sig själv på riktigt - en vändpunkt givetvis. Fantastiskt. Sarah avslutade med en rörande, gripande version av "Moving On" och tårarna rann. För jag har lyssnat på den låten så mycket. Jag har haft den i iPoden och sjungit med, jag har gråtit och bestämt mig för att fortsätta framåt just då när jag mådde som allra sämst. Och jag har lyckats - steg för steg, även om det ibland har varit tungt och fortfarande är det ibland.
Men jag var inte den enda som blev tårögd märkte jag - för när Marie skulle presentera nästa talare så var hon också ganska snyftig!
Mia Törnblom avslutade med att prata om att bygga sitt varumärke, skaffa sig ett gott rykte och sälja in sig själv. Förutom att hon är alldeles hysteriskt rolig och har en egen personlig stil så var det otroligt bra innehåll i föreläsningen. Hon skapar kontakt till publiken och får alla att skratta, lyssna och tänka efter. Och så sa hon något jag kommer ta med mig - det är bättre att ta beslut och våga göra fel än att inte våga. Så rätt. Jag har dessutom med mig en massa tankar som det nog kan bli något av. Det poppar som popcorn med ideer i hjärnan, jag ska strukturera upp lite och se om jag kan lägga upp lite fokusområden för 2014. För att kunna gå precis dit jag vill och göra det jag brinner för. Det blir spännande!
I går blev jag också bekräftad i att jag gör rätt och ska våga fortsätta. Det är inte så läskigt att följa sina drömmar. Det går ju!
Med hem i goodiebagen följde utöver choklad och en tidning också smink från serien Apolosophy som ska recenseras. Det är superfina färger och jag ser fram emot att testa redan i dag. Men först ska jag sticka till gymmet! Typ nu :-)
Redan när vi satte oss i salen höll Kayo igång på scen. Bytte musik, dansade, sjöng och värmde upp publiken. Efter den inledande utlottningen av diverse bra grejer (inga vinster till mig i dag tyvärr) var det också Kayo som började kvällen. Med en föreläsning som handlade om att känna sig hemma - eller att känna sig annorlunda. Om att hitta förebilder och våga göra sin grej - och om att skaffa sig en ny karriär som 44-åring. Tänkvärt och bra. Hon avslutade med att få hela salen att dansa disco, härligt!
Efter pausen (bubbel och choklad men svårt att mingla, som alltid) var det Sarah Dawn Finers tur. Jag visste inte så mycket om Sarah förutom att hon har en fantastisk röst och kan vara vansinnigt rolig (Lynda Woodruff, EBU, någon??) men vilken historia. Sarah berättade om att inte våga stå upp för sig själv, att vara en kameleont och försöka passa in överallt. Om att förstå att det inte funkar men inte kunna ta steget fullt ut. Om den första succén i Melodifestivalen som fortfarande inte gjorde henne lycklig. Och en bok med en glad, blond, svensk tjej på omslaget som formligen skrek "läs mig!" och gjorde Sarah arg - vilket, som hon sa, ju är ett tecken på att nåt är fel. För man kan ju inte bli arg på en bok. Tills någon dag när hon hade sjungit och klev ner på scen och träffade just den tjejen - Mia Törnblom. Och började träna på att tycka om sig själv på riktigt - en vändpunkt givetvis. Fantastiskt. Sarah avslutade med en rörande, gripande version av "Moving On" och tårarna rann. För jag har lyssnat på den låten så mycket. Jag har haft den i iPoden och sjungit med, jag har gråtit och bestämt mig för att fortsätta framåt just då när jag mådde som allra sämst. Och jag har lyckats - steg för steg, även om det ibland har varit tungt och fortfarande är det ibland.
Men jag var inte den enda som blev tårögd märkte jag - för när Marie skulle presentera nästa talare så var hon också ganska snyftig!
Mia Törnblom avslutade med att prata om att bygga sitt varumärke, skaffa sig ett gott rykte och sälja in sig själv. Förutom att hon är alldeles hysteriskt rolig och har en egen personlig stil så var det otroligt bra innehåll i föreläsningen. Hon skapar kontakt till publiken och får alla att skratta, lyssna och tänka efter. Och så sa hon något jag kommer ta med mig - det är bättre att ta beslut och våga göra fel än att inte våga. Så rätt. Jag har dessutom med mig en massa tankar som det nog kan bli något av. Det poppar som popcorn med ideer i hjärnan, jag ska strukturera upp lite och se om jag kan lägga upp lite fokusområden för 2014. För att kunna gå precis dit jag vill och göra det jag brinner för. Det blir spännande!
I går blev jag också bekräftad i att jag gör rätt och ska våga fortsätta. Det är inte så läskigt att följa sina drömmar. Det går ju!
Med hem i goodiebagen följde utöver choklad och en tidning också smink från serien Apolosophy som ska recenseras. Det är superfina färger och jag ser fram emot att testa redan i dag. Men först ska jag sticka till gymmet! Typ nu :-)
tisdag 12 november 2013
Erm... that was a bit damp....
Jag cyklade till jobbet i dag - egentligen mot bättre vetande, för jag visste att det skulle brutalregna under eftermiddagen. Däremot var motivationen för att gå upp och sticka till gymmet rätt hög för det innebar att jag kunde cykla dit utan att bli dyngsur! Det skulle nämligen inte börja regna förrän vid åtta...
Klev alltså in på gymmet redan vid sjutiden för att discogymma lite. Noggrann uppvärmning av axlarna med kvastskaft, rotatorcuffövningar och lite hantelövningar i olika plan. Bänkpress, chins/pullups med gummiband, militärpress med skivstång var den mer seriösa delen. Sen blev det latsdrag, skullcrushers med Z-stång, preacher curls med Z-stång och axelflies. Jag avslutade med några set pullover crunches med medicinboll och balansboll. Trevligt pass. Inte brutaltungt men tungt nog för att det skulle kännas lite här och var.
Cyklade sen i småregn till jobbet, det ösregnade hela dagen och vid tre när det var dags för mig att ge mig av såg det inte ut att ljusna nånstans så det var bara att gilla läget. Regn, motvind och många ouppmärksamma trafikanter (folk som kliver rätt ut i gatan eller svänger utan att blinka...) gjorde cykelturen hem mindre angenäm. Vattnet bara rann ner i skorna och jag var helt genomblöt när jag kom hem. Som vanligt är det aldrig så illa att cykla hem i ösregn - det finns ju alltid en varm dusch och torra kläder. Jag hängde mina grejer på tork och ställde mig i duschen för att bli genomvarm innan jag gav mig på matlagningen.
Kvällens middag var baconlindade kycklingfileer och pumpasallad med bulgur och apelsindressing. Hysteriskt gott - eller så var jag bara väldigt hungrig helt enkelt. En lugn kväll väntar - lite tvätt och disk och fix inför morgondagen, men inget plugg eftersom jag var så disciplinerad på tåget i går.
Klev alltså in på gymmet redan vid sjutiden för att discogymma lite. Noggrann uppvärmning av axlarna med kvastskaft, rotatorcuffövningar och lite hantelövningar i olika plan. Bänkpress, chins/pullups med gummiband, militärpress med skivstång var den mer seriösa delen. Sen blev det latsdrag, skullcrushers med Z-stång, preacher curls med Z-stång och axelflies. Jag avslutade med några set pullover crunches med medicinboll och balansboll. Trevligt pass. Inte brutaltungt men tungt nog för att det skulle kännas lite här och var.
Cyklade sen i småregn till jobbet, det ösregnade hela dagen och vid tre när det var dags för mig att ge mig av såg det inte ut att ljusna nånstans så det var bara att gilla läget. Regn, motvind och många ouppmärksamma trafikanter (folk som kliver rätt ut i gatan eller svänger utan att blinka...) gjorde cykelturen hem mindre angenäm. Vattnet bara rann ner i skorna och jag var helt genomblöt när jag kom hem. Som vanligt är det aldrig så illa att cykla hem i ösregn - det finns ju alltid en varm dusch och torra kläder. Jag hängde mina grejer på tork och ställde mig i duschen för att bli genomvarm innan jag gav mig på matlagningen.
Kvällens middag var baconlindade kycklingfileer och pumpasallad med bulgur och apelsindressing. Hysteriskt gott - eller så var jag bara väldigt hungrig helt enkelt. En lugn kväll väntar - lite tvätt och disk och fix inför morgondagen, men inget plugg eftersom jag var så disciplinerad på tåget i går.
måndag 11 november 2013
Honey, I'm coming home!
Klev på tåget strax efter nio i morse och är på väg söderut genom ett soligt Sverige. Jag bokade påpassligt i 1. klass eftersom prisskillnaden var minimal och har kunnat utnyttja resan och internet ombord till att plugga järnet. Har klämt tre föreläsningar och ett kompendium om vegetarisk mat för idrottare, spikat mitt projektarbetesobjekt (en kvinnlig styrkelyftare - riktigt roligt!) och läst lite feedback på tidigare inlämningar.
Dessutom har jag ätit lunch för mina hopsparade Prio-poäng och druckit te och ätit brownie som det bjuds på i 1 klass. Typiskt bra resa enligt mig.
Hjärnan snurrar på högvarv fortfarande. Helgens alla intryck börjar sätta sig och de NMT-pass jag ska hålla under veckan är grovplanerade på hjärnkontoret. Kroppen känns stel och öm och jag funderar lite på hur jag ska lägga upp veckans träning. Jag längtar till gymmet - jag längtar mindre efter att springa och det är helt okej för mig, det är ingen större brådska med det. Har fått förslaget att springa Lund Runt ett antal gånger och känner bara olust inför det just nu, märkligt när jag annars tycker löpning är bland det bästa som finns! Men jag tänker att det finns en anledning och accepterar det helt enkelt.
Funderar på om inte jag ska vara på gymmet och träna lite överkropp i morgon, om inte annat så för att jämna ut träningsvärken som fortfarande gör sig påmind, mest i benen. Onsdag blir ändå träningsfri eftersom det är 4good-event (eller så ska jag köra nåt knep med löpning + dusch på jobbet och lämna kvar grejerna till nästa dag, eventuellt), torsdag kan det nog bli morgonpass på gymmet as usual och fredag ska jag ha möte med kanske-PT-Martin. Möjligen nåt fredagsfys efter det. Sugen på GRIT bara för att det är roligt att kötta lite! Ska kolla lite gymscheman och se om jag hittar något lämpligt att sätta tänderna i.
Träningssuget fick sig i alla fall en knuff under helgen efter att jag var helt o-sugen förra veckan. Så det tar jag vara på!
Tåget verkar f ö vara försenat. Jag håller tummarna för att förseningen lägger sig strax över halvtimmen (=resegaranti = pengarna tillbaka) i stället för att ligga på 29 minuter ;-) Hem kommer jag ju ändå, fem minuter hit eller dit gör ingen större skillnad.
Dessutom har jag ätit lunch för mina hopsparade Prio-poäng och druckit te och ätit brownie som det bjuds på i 1 klass. Typiskt bra resa enligt mig.
Hjärnan snurrar på högvarv fortfarande. Helgens alla intryck börjar sätta sig och de NMT-pass jag ska hålla under veckan är grovplanerade på hjärnkontoret. Kroppen känns stel och öm och jag funderar lite på hur jag ska lägga upp veckans träning. Jag längtar till gymmet - jag längtar mindre efter att springa och det är helt okej för mig, det är ingen större brådska med det. Har fått förslaget att springa Lund Runt ett antal gånger och känner bara olust inför det just nu, märkligt när jag annars tycker löpning är bland det bästa som finns! Men jag tänker att det finns en anledning och accepterar det helt enkelt.
Funderar på om inte jag ska vara på gymmet och träna lite överkropp i morgon, om inte annat så för att jämna ut träningsvärken som fortfarande gör sig påmind, mest i benen. Onsdag blir ändå träningsfri eftersom det är 4good-event (eller så ska jag köra nåt knep med löpning + dusch på jobbet och lämna kvar grejerna till nästa dag, eventuellt), torsdag kan det nog bli morgonpass på gymmet as usual och fredag ska jag ha möte med kanske-PT-Martin. Möjligen nåt fredagsfys efter det. Sugen på GRIT bara för att det är roligt att kötta lite! Ska kolla lite gymscheman och se om jag hittar något lämpligt att sätta tänderna i.
Träningssuget fick sig i alla fall en knuff under helgen efter att jag var helt o-sugen förra veckan. Så det tar jag vara på!
Tåget verkar f ö vara försenat. Jag håller tummarna för att förseningen lägger sig strax över halvtimmen (=resegaranti = pengarna tillbaka) i stället för att ligga på 29 minuter ;-) Hem kommer jag ju ändå, fem minuter hit eller dit gör ingen större skillnad.
söndag 10 november 2013
Allt för Hälsan - blandad kompott
I dag har vi tagit oss tid att vandra runt på mässan, prova grejer, prata med utställare, smaka och klämma och känna.
Jag upplevde mässan som väldigt blandad och jag är osäker på om jag gillar det. Träning i fokus - ja tack. Fanns många seriösa och bra aktörer, riktigt bra träningsredskap att testa på, utegym (fast inne), Spartan såklart. Träningskläder fanns det lite av, Lorna Jane var väl mest uppmärksammat tror jag, lite PT-grejer och sånt.
Hälsokostbiten tyckte jag också var intressant, träffade både på bekanta som Paulún och Holistic och på nya företag. Exempelvis ett företag som säljer frystorkad frukt som är alldeles knaprig och god, diverse grönsakschips etc. Bodystore och Svensk Hälsokost var givetvis också där och en massa mindre företag inom rawfood och superfood. Boktorget är kul även om jag inte köpte nåt - massvis med tränings- och hälsoböcker att botanisera bland. Men även här lite halvmysko grejer som svamp-pulver (magic mushrooms?), superfood-tabletter (alltså jag gillar mat...) och såna saker.
Sen har vi behandlingsdelen. Naprapater och massörer i massor, ja tack. Axelsons med en massa behandlare - också bra. Ett antal massagestolar och massagepryler - kan vara okej. Och så alla de där "konstigheterna". Diverse prylar och magnetkuddar och akupressurstavar och... ja... det blir lite foliehattsvarning ibland. "Överlista din cancer" var ett bra exempel - jag gillar positivt tänkande men här kände jag mig inte helt övertygad måste jag erkänna. Sak samma med skönhetsdelen - fina spahotell och sparesor, en massa ekologisk hudvård, och så sånt där lite mer märkligt. Elektrostimulering och magneter och "lyft utan kniv" och grejer.
Publiken var väldigt blandad - både träningsfreaks och såna som kanske hade behövt lite mer träning om jag nu får vara så fördomsfull. Utställarna var i de flesta fall entusiastiska och tog sig tid att snacka - personalen i hamburgerbaren där vi tog snabblunch var däremot direkt tjuriga och inte särskilt serviceminded. Skärpning Stockholmsmässan!
Det är kul med nya input men jag märker också att jag blir allt mera kritisk - jag accepterar inte allting vid första anblicken och det är nog bra så. Så länge jag kommer ihåg att säga JA oftare än jag säger NEJ...
Jag upplevde mässan som väldigt blandad och jag är osäker på om jag gillar det. Träning i fokus - ja tack. Fanns många seriösa och bra aktörer, riktigt bra träningsredskap att testa på, utegym (fast inne), Spartan såklart. Träningskläder fanns det lite av, Lorna Jane var väl mest uppmärksammat tror jag, lite PT-grejer och sånt.
Hälsokostbiten tyckte jag också var intressant, träffade både på bekanta som Paulún och Holistic och på nya företag. Exempelvis ett företag som säljer frystorkad frukt som är alldeles knaprig och god, diverse grönsakschips etc. Bodystore och Svensk Hälsokost var givetvis också där och en massa mindre företag inom rawfood och superfood. Boktorget är kul även om jag inte köpte nåt - massvis med tränings- och hälsoböcker att botanisera bland. Men även här lite halvmysko grejer som svamp-pulver (magic mushrooms?), superfood-tabletter (alltså jag gillar mat...) och såna saker.
Sen har vi behandlingsdelen. Naprapater och massörer i massor, ja tack. Axelsons med en massa behandlare - också bra. Ett antal massagestolar och massagepryler - kan vara okej. Och så alla de där "konstigheterna". Diverse prylar och magnetkuddar och akupressurstavar och... ja... det blir lite foliehattsvarning ibland. "Överlista din cancer" var ett bra exempel - jag gillar positivt tänkande men här kände jag mig inte helt övertygad måste jag erkänna. Sak samma med skönhetsdelen - fina spahotell och sparesor, en massa ekologisk hudvård, och så sånt där lite mer märkligt. Elektrostimulering och magneter och "lyft utan kniv" och grejer.
Publiken var väldigt blandad - både träningsfreaks och såna som kanske hade behövt lite mer träning om jag nu får vara så fördomsfull. Utställarna var i de flesta fall entusiastiska och tog sig tid att snacka - personalen i hamburgerbaren där vi tog snabblunch var däremot direkt tjuriga och inte särskilt serviceminded. Skärpning Stockholmsmässan!
Det är kul med nya input men jag märker också att jag blir allt mera kritisk - jag accepterar inte allting vid första anblicken och det är nog bra så. Så länge jag kommer ihåg att säga JA oftare än jag säger NEJ...
lördag 9 november 2013
Be Your Best 2013 - träningsinspiration!
Efter en fantastiskt mysig batteriuppladdningsdag i går med hästar och familjesnack och god mat och teater och fika och mera snack så var det i dag dags för Be Your Best.
Traskade in på Stockholmsmässan vid åttatiden och träffade ett gäng andra träningsglada. Incheck och parkera grejer i garderoben och hälsa på bekanta ansikten stod näst på tur innan vi körde igång klockan nio med klassen "Faster, Harder, Kronbee"! En fartfylld explosiv friidrottsträningsklass som var riktigt rolig och innehöll många bra ideer som jag tänker ta med mig vidare. Beware, NMT'ers....
Nästa klass var Oscar Jöbacks funktionella styrkeklass som var orimligt jobbig. Faktiskt så att jag låg och svor lite och undrade hur nån som är så liten kan vara så jobbig! Långa rörelsebanor och kontroll och styrka och fyyy... Det var här jag började märka att det kanske inte var nån superhöjdare att vila 6 dagar efter ett maraton för att sen rocka loss med en heldag på träningsgolvet!
Efter dubbla klasser tog jag en paus och åt. Jag var ändå inte så sugen på en latin-dansklass men jag var väldigt hungrig. Gjorde sällskap med Sara och vi mölade i oss lite sushi och tog sen en runda på mässan för att krama lite bekantingar och ta en snabbkoll på de olika delarna.
Sen tillbaka till salen för brottarfys med Sofia Mattsson. Sofia är inte van att instruera vilket märktes, men klassen var rätt rolig. Vi körde mycket parfys och jag lärde mig några nya övningar, alltid bra! Klassen var väldigt fysisk och det var extremt svettigt - mindre fräscht att ligga på konferensmattan och rota runt dock men det var liksom bara att gilla läget. Kampövningar och parstyrka om vartannat och bra tempo. Jag hade annars funderat på att prioritera bort klassen men det visade sig senare att det var tur att jag inte gjorde det.
Nästa klass var med PT-Fia och den hade jag sett fram emot för det utlovades mycket barmarksträning och sån inspiration ville man ju gärna ha! Men så snöpligt - det hände en riktig oturlig olycka och en tjej fick hämtas av ambulans. Stämningen dök och hur gärna man än hade velat så gick det inte att fortsätta eller avsluta klassen. Jag tyckte synd om Fia, vilket läge att hamna i efter 10 minuter när man nu har förberett sig och sett fram emot att köra. Passade på att krama om henne efteråt också.
Det var bara att ladda om för Crossfit, sålunda. En "gymnastisk" klass utlovades (svårt att hålla 300 deltagare med prylar ju...) och vi började med en noggrann teknikgenomgång av alla övningar som ingick i dagens AMRAP. Burpees, armhävningar (lärde mig även en ny alternativ-variant), reverse burpees (urkurkurk), situps och airsquats. Sen fick vi en dynamisk uppvärmning innan det var amrap-dags med 5-8-10-12-15 reps på övningarna i samma ordning som ovan. 20 minuter skulle vi köra. Jag hade egentligen först tänkt skippa amrap'en och sen tänkte jag köra bara 5 minuter men det slutade med att jag körde hela tiden minus en tvåminuterspaus för att dricka vatten. Klant. Eventuellt inte så jättesmart, kroppen kommer vara trött i morgon!
Nu var det bara två klasser kvar. Först akrobatik där vi körde 4 och 4 med 2 som "passade" hela tiden så att man hade lite säkerhet. Jätteroligt och jag tog mig definitivt utanför boxen flera gånger, stod bl.a. upp och ner så det är väl dags att sluta säga att jag inte gör det. För jag dog inte. Sista klassen var MOJO Flex med fantastiska Monika Björn och det var härligt, njutbart och underbart. Som det gjorde gott att få sträcka ut och töja och mobilisera och sen slappna av innan vi avslutade dagen.
Riktigt bra program, riktigt välorganiserat konvent, bra instruktörer, fin variation. Lokalen var väl sådär och det här med toaletter och omklädning och garderob var lite klyddigt. Och så buuuu på Stockholmsmässan för halvbra och dyr mat. Men heja Träningsevent.se för Be Your Best - det gör jag gärna om!
Traskade in på Stockholmsmässan vid åttatiden och träffade ett gäng andra träningsglada. Incheck och parkera grejer i garderoben och hälsa på bekanta ansikten stod näst på tur innan vi körde igång klockan nio med klassen "Faster, Harder, Kronbee"! En fartfylld explosiv friidrottsträningsklass som var riktigt rolig och innehöll många bra ideer som jag tänker ta med mig vidare. Beware, NMT'ers....
Nästa klass var Oscar Jöbacks funktionella styrkeklass som var orimligt jobbig. Faktiskt så att jag låg och svor lite och undrade hur nån som är så liten kan vara så jobbig! Långa rörelsebanor och kontroll och styrka och fyyy... Det var här jag började märka att det kanske inte var nån superhöjdare att vila 6 dagar efter ett maraton för att sen rocka loss med en heldag på träningsgolvet!
Efter dubbla klasser tog jag en paus och åt. Jag var ändå inte så sugen på en latin-dansklass men jag var väldigt hungrig. Gjorde sällskap med Sara och vi mölade i oss lite sushi och tog sen en runda på mässan för att krama lite bekantingar och ta en snabbkoll på de olika delarna.
Sen tillbaka till salen för brottarfys med Sofia Mattsson. Sofia är inte van att instruera vilket märktes, men klassen var rätt rolig. Vi körde mycket parfys och jag lärde mig några nya övningar, alltid bra! Klassen var väldigt fysisk och det var extremt svettigt - mindre fräscht att ligga på konferensmattan och rota runt dock men det var liksom bara att gilla läget. Kampövningar och parstyrka om vartannat och bra tempo. Jag hade annars funderat på att prioritera bort klassen men det visade sig senare att det var tur att jag inte gjorde det.
Nästa klass var med PT-Fia och den hade jag sett fram emot för det utlovades mycket barmarksträning och sån inspiration ville man ju gärna ha! Men så snöpligt - det hände en riktig oturlig olycka och en tjej fick hämtas av ambulans. Stämningen dök och hur gärna man än hade velat så gick det inte att fortsätta eller avsluta klassen. Jag tyckte synd om Fia, vilket läge att hamna i efter 10 minuter när man nu har förberett sig och sett fram emot att köra. Passade på att krama om henne efteråt också.
Det var bara att ladda om för Crossfit, sålunda. En "gymnastisk" klass utlovades (svårt att hålla 300 deltagare med prylar ju...) och vi började med en noggrann teknikgenomgång av alla övningar som ingick i dagens AMRAP. Burpees, armhävningar (lärde mig även en ny alternativ-variant), reverse burpees (urkurkurk), situps och airsquats. Sen fick vi en dynamisk uppvärmning innan det var amrap-dags med 5-8-10-12-15 reps på övningarna i samma ordning som ovan. 20 minuter skulle vi köra. Jag hade egentligen först tänkt skippa amrap'en och sen tänkte jag köra bara 5 minuter men det slutade med att jag körde hela tiden minus en tvåminuterspaus för att dricka vatten. Klant. Eventuellt inte så jättesmart, kroppen kommer vara trött i morgon!
Nu var det bara två klasser kvar. Först akrobatik där vi körde 4 och 4 med 2 som "passade" hela tiden så att man hade lite säkerhet. Jätteroligt och jag tog mig definitivt utanför boxen flera gånger, stod bl.a. upp och ner så det är väl dags att sluta säga att jag inte gör det. För jag dog inte. Sista klassen var MOJO Flex med fantastiska Monika Björn och det var härligt, njutbart och underbart. Som det gjorde gott att få sträcka ut och töja och mobilisera och sen slappna av innan vi avslutade dagen.
Riktigt bra program, riktigt välorganiserat konvent, bra instruktörer, fin variation. Lokalen var väl sådär och det här med toaletter och omklädning och garderob var lite klyddigt. Och så buuuu på Stockholmsmässan för halvbra och dyr mat. Men heja Träningsevent.se för Be Your Best - det gör jag gärna om!
torsdag 7 november 2013
Novemberglädje
Sitter på tåget medan det sakta mörknar ute. Med riktig äkta lyckokänsla trots att det är november!
Det var ingen som verkade vara nyfiken på varför jag hade en så spännande packning.... så jag kanske ska strunta i att blogga om det? Äsch ;-)
Tåget går mot Stockholm. Givetvis. Som det nästan alltid gör, höst och vår och ibland sommar och vinter också om jag får tillfälle. Mot en hösthelg med inspiration, glädje och samvaro - och ledighet. Jag ska bo hos finaste kompis S. Jag ska hänga med min moster som har vaskat fram två trevliga skogsmullehästar åt oss så vi ska ut i friska luften och mysa runt. Sen tar vi oss in till stan för teaterbesök. Med förhoppningsvis lindrig träningsvärk från sadeln fortsätter helgen sedan med Be Your Best. Träning, inspiration, en massa glada träningsnördar - och kramar! SÅ många underbara människor som jag träffar allt för sällan. Yay!
På söndag ska vi sova tills vi vaknar och äta långfrukost innan vi tar en runda på Allt för Hälsan-mässan. Njuta av träningsvärk och ledig tid, prata om allt mellan himmel och jord och dricka många koppar te - för det brukar vi göra. Fika lite, laga mat, softa i soffan och klappa katter.
Energipåfyllning helt enkelt, flera olika varianter men bra allihop. På måndag går tåget hemåt igen med många härliga minnen och lite roliga inköp i bagaget. Med siktet inställt på NMT, för då är vilan efter maraton över!
Det finns lite plugguppgifter som måste hanteras under helgen men inget som känns riktigt krisigt. Jag har betat av några bitar redan under pågående tågresa, hurra för internet ombord och tysta förstaklasskupeer, så det blir inte så himla plågsamt eller långvarigt. Det blir bra helt enkelt!
Det var ingen som verkade vara nyfiken på varför jag hade en så spännande packning.... så jag kanske ska strunta i att blogga om det? Äsch ;-)
Tåget går mot Stockholm. Givetvis. Som det nästan alltid gör, höst och vår och ibland sommar och vinter också om jag får tillfälle. Mot en hösthelg med inspiration, glädje och samvaro - och ledighet. Jag ska bo hos finaste kompis S. Jag ska hänga med min moster som har vaskat fram två trevliga skogsmullehästar åt oss så vi ska ut i friska luften och mysa runt. Sen tar vi oss in till stan för teaterbesök. Med förhoppningsvis lindrig träningsvärk från sadeln fortsätter helgen sedan med Be Your Best. Träning, inspiration, en massa glada träningsnördar - och kramar! SÅ många underbara människor som jag träffar allt för sällan. Yay!
På söndag ska vi sova tills vi vaknar och äta långfrukost innan vi tar en runda på Allt för Hälsan-mässan. Njuta av träningsvärk och ledig tid, prata om allt mellan himmel och jord och dricka många koppar te - för det brukar vi göra. Fika lite, laga mat, softa i soffan och klappa katter.
Energipåfyllning helt enkelt, flera olika varianter men bra allihop. På måndag går tåget hemåt igen med många härliga minnen och lite roliga inköp i bagaget. Med siktet inställt på NMT, för då är vilan efter maraton över!
Det finns lite plugguppgifter som måste hanteras under helgen men inget som känns riktigt krisigt. Jag har betat av några bitar redan under pågående tågresa, hurra för internet ombord och tysta förstaklasskupeer, så det blir inte så himla plågsamt eller långvarigt. Det blir bra helt enkelt!
onsdag 6 november 2013
Gissa vad jag ska göra?
I min nästan färdigpackade väska:
Ridjeans, stövlar, stalljacka och ridhandskar.
Fivefingers, inomhusträningsskor och träningshandskar. Några bra bars.
Två par tights, en hög med sport-bh'ar och linnen och en luvtröja.
Ett par jeans, en snygg blus, lite t-shirts och underkläder.
Pyjamas och necessär. Pulsklocka och pulsband. Pluggböcker, dator, reselektyr.
Några gissningar?
Ridjeans, stövlar, stalljacka och ridhandskar.
Fivefingers, inomhusträningsskor och träningshandskar. Några bra bars.
Två par tights, en hög med sport-bh'ar och linnen och en luvtröja.
Ett par jeans, en snygg blus, lite t-shirts och underkläder.
Pyjamas och necessär. Pulsklocka och pulsband. Pluggböcker, dator, reselektyr.
Några gissningar?
tisdag 5 november 2013
Jaha. Vad ska jag hitta på NU då?
Det blev ett maraton. Jag som från början skulle springa maraton hösten 2013 och sen ombestämde mig för att det blev Tough Viking och Tjurruset i stället och så blev det ett maraton ändå. Den pampigaste säsongsavslutningen man kunde tänka sig - en ringlande slinga av lysande löpare genom ett mörkt Österlen. Så otroligt häftigt och härligt.
Men nu då?
Ja, det är dags att göra bokslut över årets löpsäsong och styra om träningen mer i muskelbyggande riktning i några månader. Jag kan inte springa långt utan muskler och de behöver byggas upp igen och lite till. Arbete med att hitta en ny PT pågår fortfarande - Fighter Fitness-Martin har blivit PT och jag ska förhoppningsvis träffa honom för en inledande konsultation snart. Så får vi se om det kan bli nåt av det samarbetet.
Och 2014 - vad ska hända då? Jag är redan anmäld till Tough Viking, ingen tvekan på den fronten. Jag vill springa St Hans Extreme. Och jag är förbaskat sugen på att anmäla mig till Tjejmaraton! En liten ultra, varför inte? Nu har jag ju klarat av maran ;-)
Men först ska jag på Be Your Best, ju! Träna en heldag med en massa grymma coacher och träffa en massa andra träningsgalningar som jag. Kanske bli inspirerad till nya utmaningar. Yay! Det blir en fantastisk helg. Långhelg dessutom för jag har tagit ledigt både fredag och måndag....
Men nu då?
Ja, det är dags att göra bokslut över årets löpsäsong och styra om träningen mer i muskelbyggande riktning i några månader. Jag kan inte springa långt utan muskler och de behöver byggas upp igen och lite till. Arbete med att hitta en ny PT pågår fortfarande - Fighter Fitness-Martin har blivit PT och jag ska förhoppningsvis träffa honom för en inledande konsultation snart. Så får vi se om det kan bli nåt av det samarbetet.
Och 2014 - vad ska hända då? Jag är redan anmäld till Tough Viking, ingen tvekan på den fronten. Jag vill springa St Hans Extreme. Och jag är förbaskat sugen på att anmäla mig till Tjejmaraton! En liten ultra, varför inte? Nu har jag ju klarat av maran ;-)
Men först ska jag på Be Your Best, ju! Träna en heldag med en massa grymma coacher och träffa en massa andra träningsgalningar som jag. Kanske bli inspirerad till nya utmaningar. Yay! Det blir en fantastisk helg. Långhelg dessutom för jag har tagit ledigt både fredag och måndag....
måndag 4 november 2013
48H post-marathon
Ja, för två dygn sen hade jag passerat halvmaran och låg ute på den sträckan som blev jobbigast att hantera. Status nu då?
Trött är jag ju fortfarande. Inte konstigt eftersom jag gick miste om nästan en hel natts sömn mellan lördag och söndag - det var inte många timmar jag sov med alla endorfiner och grejer på högvarv! Kroppen återhämtar sig imponerande snabbt ändå. Med tanke på hur sliten den kändes i går så är det stor skillnad i dag. Jag är lite stel i lårmusklerna och det är inte jätteroligt att sätta sig ner, resa sig upp från stolen eller gå i trappor men det är inte värre än efter ett vanligt benpass. Det blir nog bra. Jag har varit omänskligt törstig hela dagen men jag tror jag börjar komma ikapp, och så har jag ett enormt sug efter kolhydrater som jag accepterar och försöker täcka med bra grejer även om det blir lite godis också. Det är okej!
Ju mer jag funderar på det, desto mera nöjd blir jag med min prestation. Jag som för 4 år sidan trodde att jag förmodligen aldrig skulle kunna springa längre än 5-6 km, att kroppen inte skulle hålla. Jag har sprungit ett maraton och jag är okej. Jag körde inte optimal träning eller följde ett träningsprogram innan eftersom det hände en massa annat, men det blev helt okej ändå även om det var tungt mot slutet. Och jag kände aldrig att jag "gick in i väggen" som många säger att man alltid gör på ett maraton. Det kändes verkligen aldrig så utan jag plockade upp en gel eller lite godis och tuffade på hela vägen. Bra!
Märkligaste sviten: Den där ömma fläcken efter pannlampan, som ett blåmärke. Kvällens roligaste: Busschauffören på stationen i Simrishamn som såg så underbart överraskad ut när han klev ut i ett hav av reflexklädda löpare och såg sig omkring som om han såg i syne.... Lyckligaste ögonblick: Att se ljusen i hamnen i Skillinge och att få springa sista biten in mot Simrishamn i mörker och stjärnklart med havsbrus precis bredvid. Underbart. Och så målgången förstås - musik och tjoande publik och rök och jubel och kramar!
Jag var schemalagd som instruktör på måndagkvällens NMT-pass vilket jag mest bara såg som en bra anledning till lite återhämtnings"träning". Det ösregnade i början men jag tror det regnade betydligt mindre sen, jag tänkte inte på det under passet i alla fall! Utmaningen för min del var att sätta ihop ett pass som gav deltagarna kvalitativ träning medan jag inte behövde kuta runt så mycket, och lösningen blev ett cirkelfyspass i stjärnform på cricketplan. Utgångsläge i mitten på cirkeln där man mellan varje station körde 30 sek planka. Löpning ut till cirkeln, göra övning, tillbaka till mitten, planka, springa ut till nästa station etc. Den som hann fullfölja tre varv lyckades springa ca 3 km och stå i plankan ca 10 minuter. Inte illa på en måndagskväll! De 25 upphoppen på slutet var tunga men gick att genomföra även med maratonstolpar till ben. Och jag tror deltagarna var nöjda med sig själva.
Jag är också nöjd. Inget pass på gymmet i morgon utan jag passar på att sova en timme extra i stället. Fokus vila och återhämtning och bra mat.
Trött är jag ju fortfarande. Inte konstigt eftersom jag gick miste om nästan en hel natts sömn mellan lördag och söndag - det var inte många timmar jag sov med alla endorfiner och grejer på högvarv! Kroppen återhämtar sig imponerande snabbt ändå. Med tanke på hur sliten den kändes i går så är det stor skillnad i dag. Jag är lite stel i lårmusklerna och det är inte jätteroligt att sätta sig ner, resa sig upp från stolen eller gå i trappor men det är inte värre än efter ett vanligt benpass. Det blir nog bra. Jag har varit omänskligt törstig hela dagen men jag tror jag börjar komma ikapp, och så har jag ett enormt sug efter kolhydrater som jag accepterar och försöker täcka med bra grejer även om det blir lite godis också. Det är okej!
Ju mer jag funderar på det, desto mera nöjd blir jag med min prestation. Jag som för 4 år sidan trodde att jag förmodligen aldrig skulle kunna springa längre än 5-6 km, att kroppen inte skulle hålla. Jag har sprungit ett maraton och jag är okej. Jag körde inte optimal träning eller följde ett träningsprogram innan eftersom det hände en massa annat, men det blev helt okej ändå även om det var tungt mot slutet. Och jag kände aldrig att jag "gick in i väggen" som många säger att man alltid gör på ett maraton. Det kändes verkligen aldrig så utan jag plockade upp en gel eller lite godis och tuffade på hela vägen. Bra!
Märkligaste sviten: Den där ömma fläcken efter pannlampan, som ett blåmärke. Kvällens roligaste: Busschauffören på stationen i Simrishamn som såg så underbart överraskad ut när han klev ut i ett hav av reflexklädda löpare och såg sig omkring som om han såg i syne.... Lyckligaste ögonblick: Att se ljusen i hamnen i Skillinge och att få springa sista biten in mot Simrishamn i mörker och stjärnklart med havsbrus precis bredvid. Underbart. Och så målgången förstås - musik och tjoande publik och rök och jubel och kramar!
Jag var schemalagd som instruktör på måndagkvällens NMT-pass vilket jag mest bara såg som en bra anledning till lite återhämtnings"träning". Det ösregnade i början men jag tror det regnade betydligt mindre sen, jag tänkte inte på det under passet i alla fall! Utmaningen för min del var att sätta ihop ett pass som gav deltagarna kvalitativ träning medan jag inte behövde kuta runt så mycket, och lösningen blev ett cirkelfyspass i stjärnform på cricketplan. Utgångsläge i mitten på cirkeln där man mellan varje station körde 30 sek planka. Löpning ut till cirkeln, göra övning, tillbaka till mitten, planka, springa ut till nästa station etc. Den som hann fullfölja tre varv lyckades springa ca 3 km och stå i plankan ca 10 minuter. Inte illa på en måndagskväll! De 25 upphoppen på slutet var tunga men gick att genomföra även med maratonstolpar till ben. Och jag tror deltagarna var nöjda med sig själva.
Jag är också nöjd. Inget pass på gymmet i morgon utan jag passar på att sova en timme extra i stället. Fokus vila och återhämtning och bra mat.
söndag 3 november 2013
Race report - Österlenmaran 2013!
Jag gjorde det. Goddammit. Jag som varken kan springa eller andas när jag springer - jag sprang ett maraton. Alla 42195 meter. Jag är nöjd och stolt och förbaskat trött!
Och jag har en snygg finishertröja som jag ska skryta med på jobbet i morgon. Yeah!
Äventyret började i går förmiddags. Vi tog en snabbrunda på Coop för att handla nödvändigheter (Powerade, lösgodis, Snickers, skavsårsplåster och vaselin. Laddat för en helkväll! Plockade upp NMT-kompis G inne i stan och så styrde vi kursen mot Österlen. Snabbstopp i Tomelilla där G lämnade av sina övernattningsgrejer innan vi fortsatte mot Simrishamn och nummerlappsutlämningen.
Här gick allt smidigt med hjälp av trevliga funktionärer och nu var det således bara sista laddningen kvar. Vi parkerade vid hotellet och utforskade downtown Simrishamn där vi laddade med en rejäl och lite sen lunch innan vi kunde checka in och börja bocka av de sista bitarna. Det regnade.
Packa ryggsäcken. ½ l vatten i vätskeblåsan. Gel i ena framfickan, godispåse och telefon i andra. Vaselin på vissa utsatta ställen. Ångest över klädval. Det fortsatte regna. När vi kände oss klara tuffade vi ner i frukostmatsalen där kaffe utlovades. Kaffe, te, skorpor, trevlig musik och en värdinna som lovade att det skulle sluta regna vid sex. Bra där!
Vi gick upp och klädde på oss, tog med oss grejerna och traskade mot stationen där vi mötte en hel hög andra löpare i reflexkläder och pannlampor. Medan vi stod där och väntade på tåget kom en busschaufför ut från stationshuset och han såg extremt överraskad ut över det enorma gänget löpare som stod och väntade under tak :-)
Tåg till Gärsnäs. Kvällspromenad där vi bara följde strömmen och kom till IP. Toakö, väskinlämning, sista-minuten-noja, reflexspray, sista skvätten Powerade, startfållor, sätta igång pannlampa och blinkfyr, småsnacka med bekantingar och allt det där innan det helt plötsligt var nedräkning til start och sen drog vi. Det slutade mycket riktigt regna vid start!
Första milen är nog bland det häftigaste jag har varit med om. Joakim drog i ungefär 6-tempo vilket kändes ganska lagom, och framför oss såg man en lång, lång radda löpare i reflexkläder och pannlampor som lyste upp framförvarandes reflexer. SÅ häftigt. Jag önskar att jag hade stannat och fotat men jag var fokuserad på uppgiften i stället och ville inte stanna där och då.
Första milen tickade förbi ganska obemärkt. Nånstans vid 15 längtade jag efter en gel, plockade upp en och drog i mig och det hade önskad effekt. Bestämde mig för att hålla ångan uppe till halvmarapasseringen och sedan lägga in en gåpaus och äta smågodis innan jag tog mig an andra halvan. Efter halvmarapasseringen började Joakim få lite trubbel så vi sprang lite i varsitt tempo ett tag, gick och sprang om vartannat. Jag fick häng på ett gäng som sprang i ca. 6:15 vilket kändes lagom så jag hängde med dem en bra sträcka innan jag fick släppa och dra ner på tempot. Överlag var det nog jobbigast från 2 till 3 mil och trots att jag hade bestämt mig för att springa tills klockan pep för 3 mil så tog jag en gåpaus vid 28 km, sörplade gel, åt lakrits, drack vatten och fokuserade om.
Passerade 3 mil och visste att nu är det bara ett Yddingelopp kvar ;-) Ja, man får räkna i storleksordningar man klarar av, efter 32 km tänkte jag också att nu är det bara ungefär en timme och en kvart kvar, dvs ett NMT-pass! Nu började det göra ont både här och var men det var ju bara en mil och en mil klarar man alltid. Joakim och jag hade synkroniserat kampen igen och vi sprang och gick om vartannnat. Steg för steg. Jag tvingade mig själv att njuta av upplevelsen. Mörkt och stjärnklart, havsbrus på höger sida, mild luft utan regn eller blåst, bara störtskönt. Jobbigt, visst, men njutbart på nåt märkligt masochistiskt sätt!
En sträcka körde vi springa 3 lyktstolpar, gå 1. Springa 3, gå 1. Bara räkna helt mindless. Sen gick vi, och sprang, och gick. Slog följe med några bekantingar från Outdoor Fitness en bit, gick och sprang. Vätskekontroll, gå och springa, gå och springa. På sista kilometrarna utanför Simrishamn hade privatpersoner egna kontroller och vi bjöds på vatten, pepparkakor och hemmagjord rabarbersaft. Jag var enormt törstig sista biten, jag vet inte om att jag inte hade druckit tillräckligt. Fick lite skvalp-känsla i magen nånstans vid 25 km så jag drog ner lite på vätskan ett tag för att det skulle lätta och det funkade men betydde kanske att jag inte fick i mig tillräckligt. Eller nåt.
In i Simrishamn, vid hamnen. Lite vilse på snitslarna ett ögonblick men vi hittade rätt. Nu sprang vi. Sista biten ner förbi hamnen och insikten att ja, målrakan är uppförsbacke. Bet ihop ändå och sprang på - faktiskt höll vi 4:30-tempo sista biten vilket är helt osannolikt! Genom röken 10 m före mål där man inte såg NÅNTING i dimman och så bara banka på genom portalen, highfiva publiken, krama funktionärerna, ta emot medalj och dricka och chokladbit och T-shirt. Kramas och jubla och bara vara i bubblan av att JAG GJORDE DET.
Vi stapplade till hotellet, duschade, stapplade ner till pizza och öl och trevligt samspråk med en annan maratondebutant. Tillbaka till hotellet och försöka sova men det gick ärligt talat sådär. Frukost i finishertröjan och igenkännande skratt från andra löpare när vi stapplade runt frukostbuffén och stönade när vi skulle sätta oss ner...
Och nu hemma. Vila och lugn. Äta precis vadsomhelst som går att hitta och som jag är sugen på. Dricka oändliga mängder vätska. Lägga upp benen och halvsova lite och vara obeskrivligt nöjd. För jag har sprungit ett maraton!
Äventyret började i går förmiddags. Vi tog en snabbrunda på Coop för att handla nödvändigheter (Powerade, lösgodis, Snickers, skavsårsplåster och vaselin. Laddat för en helkväll! Plockade upp NMT-kompis G inne i stan och så styrde vi kursen mot Österlen. Snabbstopp i Tomelilla där G lämnade av sina övernattningsgrejer innan vi fortsatte mot Simrishamn och nummerlappsutlämningen.
Här gick allt smidigt med hjälp av trevliga funktionärer och nu var det således bara sista laddningen kvar. Vi parkerade vid hotellet och utforskade downtown Simrishamn där vi laddade med en rejäl och lite sen lunch innan vi kunde checka in och börja bocka av de sista bitarna. Det regnade.
Packa ryggsäcken. ½ l vatten i vätskeblåsan. Gel i ena framfickan, godispåse och telefon i andra. Vaselin på vissa utsatta ställen. Ångest över klädval. Det fortsatte regna. När vi kände oss klara tuffade vi ner i frukostmatsalen där kaffe utlovades. Kaffe, te, skorpor, trevlig musik och en värdinna som lovade att det skulle sluta regna vid sex. Bra där!
Vi gick upp och klädde på oss, tog med oss grejerna och traskade mot stationen där vi mötte en hel hög andra löpare i reflexkläder och pannlampor. Medan vi stod där och väntade på tåget kom en busschaufför ut från stationshuset och han såg extremt överraskad ut över det enorma gänget löpare som stod och väntade under tak :-)
Tåg till Gärsnäs. Kvällspromenad där vi bara följde strömmen och kom till IP. Toakö, väskinlämning, sista-minuten-noja, reflexspray, sista skvätten Powerade, startfållor, sätta igång pannlampa och blinkfyr, småsnacka med bekantingar och allt det där innan det helt plötsligt var nedräkning til start och sen drog vi. Det slutade mycket riktigt regna vid start!
Första milen är nog bland det häftigaste jag har varit med om. Joakim drog i ungefär 6-tempo vilket kändes ganska lagom, och framför oss såg man en lång, lång radda löpare i reflexkläder och pannlampor som lyste upp framförvarandes reflexer. SÅ häftigt. Jag önskar att jag hade stannat och fotat men jag var fokuserad på uppgiften i stället och ville inte stanna där och då.
Första milen tickade förbi ganska obemärkt. Nånstans vid 15 längtade jag efter en gel, plockade upp en och drog i mig och det hade önskad effekt. Bestämde mig för att hålla ångan uppe till halvmarapasseringen och sedan lägga in en gåpaus och äta smågodis innan jag tog mig an andra halvan. Efter halvmarapasseringen började Joakim få lite trubbel så vi sprang lite i varsitt tempo ett tag, gick och sprang om vartannat. Jag fick häng på ett gäng som sprang i ca. 6:15 vilket kändes lagom så jag hängde med dem en bra sträcka innan jag fick släppa och dra ner på tempot. Överlag var det nog jobbigast från 2 till 3 mil och trots att jag hade bestämt mig för att springa tills klockan pep för 3 mil så tog jag en gåpaus vid 28 km, sörplade gel, åt lakrits, drack vatten och fokuserade om.
Passerade 3 mil och visste att nu är det bara ett Yddingelopp kvar ;-) Ja, man får räkna i storleksordningar man klarar av, efter 32 km tänkte jag också att nu är det bara ungefär en timme och en kvart kvar, dvs ett NMT-pass! Nu började det göra ont både här och var men det var ju bara en mil och en mil klarar man alltid. Joakim och jag hade synkroniserat kampen igen och vi sprang och gick om vartannnat. Steg för steg. Jag tvingade mig själv att njuta av upplevelsen. Mörkt och stjärnklart, havsbrus på höger sida, mild luft utan regn eller blåst, bara störtskönt. Jobbigt, visst, men njutbart på nåt märkligt masochistiskt sätt!
En sträcka körde vi springa 3 lyktstolpar, gå 1. Springa 3, gå 1. Bara räkna helt mindless. Sen gick vi, och sprang, och gick. Slog följe med några bekantingar från Outdoor Fitness en bit, gick och sprang. Vätskekontroll, gå och springa, gå och springa. På sista kilometrarna utanför Simrishamn hade privatpersoner egna kontroller och vi bjöds på vatten, pepparkakor och hemmagjord rabarbersaft. Jag var enormt törstig sista biten, jag vet inte om att jag inte hade druckit tillräckligt. Fick lite skvalp-känsla i magen nånstans vid 25 km så jag drog ner lite på vätskan ett tag för att det skulle lätta och det funkade men betydde kanske att jag inte fick i mig tillräckligt. Eller nåt.
In i Simrishamn, vid hamnen. Lite vilse på snitslarna ett ögonblick men vi hittade rätt. Nu sprang vi. Sista biten ner förbi hamnen och insikten att ja, målrakan är uppförsbacke. Bet ihop ändå och sprang på - faktiskt höll vi 4:30-tempo sista biten vilket är helt osannolikt! Genom röken 10 m före mål där man inte såg NÅNTING i dimman och så bara banka på genom portalen, highfiva publiken, krama funktionärerna, ta emot medalj och dricka och chokladbit och T-shirt. Kramas och jubla och bara vara i bubblan av att JAG GJORDE DET.
Vi stapplade till hotellet, duschade, stapplade ner till pizza och öl och trevligt samspråk med en annan maratondebutant. Tillbaka till hotellet och försöka sova men det gick ärligt talat sådär. Frukost i finishertröjan och igenkännande skratt från andra löpare när vi stapplade runt frukostbuffén och stönade när vi skulle sätta oss ner...
Och nu hemma. Vila och lugn. Äta precis vadsomhelst som går att hitta och som jag är sugen på. Dricka oändliga mängder vätska. Lägga upp benen och halvsova lite och vara obeskrivligt nöjd. För jag har sprungit ett maraton!
lördag 2 november 2013
Jaha, nu kör vi!
Väskorna är packade med dubbla uppsättningar kläder. Ifall att... Reflexspray införskaffat och jag har fixat en rolig spraymall så jag ska pimpa mina kläder när jag har bestämt mig. Kompressionstights eller vintertights, reflexjacka eller vanlig jacka, kortärmat eller långärmat.... Just nu ÖSregnar det ute och jag håller tummarna för att det har regnat klart innan vi ska springa. Jag kan springa i regn men det är mysigare utan.
Jag har försökt kolla in lite löpsällskap och hoppas jag kan hitta nån att springa med som har ungefär samma tankar om måltiden. Det finns ju några stycken bloggare och en hel del andra som ska springa i mörkret! Pannlampa och extrabatterier är nerpackade, jag känner mig väl förberedd. I mål ska jag nog ta mig, sen vet man inte hur lång tid det tar men det går alltid snabbare med bra sällskap. Här ska inte krigas så mycket utan jag tänker mest passa på att njuta av upplevelsen.
18.00 är det dags. Tjohoo!
Jag har försökt kolla in lite löpsällskap och hoppas jag kan hitta nån att springa med som har ungefär samma tankar om måltiden. Det finns ju några stycken bloggare och en hel del andra som ska springa i mörkret! Pannlampa och extrabatterier är nerpackade, jag känner mig väl förberedd. I mål ska jag nog ta mig, sen vet man inte hur lång tid det tar men det går alltid snabbare med bra sällskap. Här ska inte krigas så mycket utan jag tänker mest passa på att njuta av upplevelsen.
18.00 är det dags. Tjohoo!
fredag 1 november 2013
T minus one...
I morgon är det dags. Maraton. Om ett dygn har jag förhoppningsvis under en mil kvar.
Har sysselsatt mig under kvällen med att leda ett fredagsmysigt NMT-pass i småregn. Deltagarna fick smaka på lite löpintervaller, förflyttningsövningar, backlöpning varvat med styrkeövningar och en del bålstabilitetsövningar. Det var fuktigt men roligt! Och avledde för en stund tankarna från faktum att i morgon kväll står jag på startlinjen och ska springa längre än jag nånsin har gjort förr.
Jag är taggad och laddad, jättenervös och jättelycklig. Kroppen är stark, jag fixar det. Benen är det mycket spring i, huvudet är med. Jag hoppas att vädret kan tänka sig att vara någorlunda med oss,att det blåser på rätt håll när vi springer utmed kusten. Jag håller tummarna för en fantastisk ljusfest på Österlen och stora upplevelser i mörkret. Jag VILL, jag KAN, jag VÅGAR!
Har sysselsatt mig under kvällen med att leda ett fredagsmysigt NMT-pass i småregn. Deltagarna fick smaka på lite löpintervaller, förflyttningsövningar, backlöpning varvat med styrkeövningar och en del bålstabilitetsövningar. Det var fuktigt men roligt! Och avledde för en stund tankarna från faktum att i morgon kväll står jag på startlinjen och ska springa längre än jag nånsin har gjort förr.
Jag är taggad och laddad, jättenervös och jättelycklig. Kroppen är stark, jag fixar det. Benen är det mycket spring i, huvudet är med. Jag hoppas att vädret kan tänka sig att vara någorlunda med oss,att det blåser på rätt håll när vi springer utmed kusten. Jag håller tummarna för en fantastisk ljusfest på Österlen och stora upplevelser i mörkret. Jag VILL, jag KAN, jag VÅGAR!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)