Ja, Even Steven heter han faktiskt, min kompis i löparspåret. Even Steven kallas för många olika saker - varierat distanspass, organiserad fartlek och liknande. Jag gillar att springa passet när jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag ska springa långt eller satsa på intervaller, eller när jag inte känner för att springa intervaller, eller när jag behöver variation.
Petra tipsade om passet någon gång i våras och länkade även till en artikel i Running Times. Jag testade passet och tyckte det var jätteroligt, om än lite klyddigt att hålla koll på alla tiderna, men numera har jag lärt mig att ta hjälp av pulsklockan.
Passet innehåller följande intervaller, samtliga med 2 min joggvila emellan:
10 min i maratontempo
8 min i halvmaratempo
6 min i miltempo
4 min i 5 km-tempo
2 min snabbare än 5 km-tempo
Totalt tar det alltså 40 minuter, och så joggar man ner 10-15 minuter efteråt. Jag brukar lägga ihop första 10 min + 2 min joggvila till en lagom uppvärmning för om jag skulle springa en mara i dagsläget skulle jag vara tvungen att hålla 6:30-6:45-fart och det är ungefär vad jag gör när jag värmer upp ändå. Sedan ökar jag farten intervall efter intervall och går oftast "all in" på sista tvåminutersintervallen eftersom det ju bara är två minuter.Intressant nog finns Even Steven och varianten Short Steven med i nyaste numret av svenska Runner's World under namnet "organiserad fartlek" och det kan man väl också kalla det.
Annars har det varit en seg dag i dag och min hjärna matchade det grådisiga vädret ute ganska bra. Löpning är som alltid en ruskigt bra medicin för efter löprundan har jag känt mig jättepigg :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar