Med det sagt så känner jag ingen större ångest inför siffran. Jag har nog fyrtioårskrisat klart - med utbrändhet och återkomst och skilsmässa och husförsäljning och ny sambo och ultralöpning och PT-utbildning och vad vet jag... Jag har sett fram emot att ha en dag - MIN dag - för att fira allt det här. Att göra roliga grejer, bli firad och gratulerad och ge mig själv en klapp på axeln för att jag har kommit så långt!
Dagen började med smoothie, rostisar, te och presenter. Som Joakim sa var det "både för kropp och själ" - en uppsättning träningsgummiband som har saknats i min "träningsgarderob" och ett presentkort till en delikatessaffär (ost, bakverk och choklad - kan det bli bättre?). Plus en inbjudan till söndagsbrunch nån helg. Inte dåligt.
Sen åkte vi till Lund eftersom Joakim skulle instruera NMT och jag tänkte vara med och leka. Vi var ett ganska litet gäng i gråväder och småregn. Det är ju pollensäsong men jag hittade inte min astmamedicin och tänkte att regnet nog skulle lösa det mesta men icke - i första ruschen uppför en brant backe knöt sig luftrören totalt och jag pep som en liten gris. Inte vackert. Men jag kom tillbaka efter några minuter i alla fall och sen gick det hyfsat bra så länge jag inte pressade gränserna.
Vi fick springa en massa lång backe och göra en massa "köttbullen" och sen blev det backlöpning i amfiteatern (även kallad amfibieteatern efter en tidigare felsägning, fniss) där vi fick turas om att springa upp två avsatser, springa halva varvet runt och ner igen och att göra en styrkeövning. Jag var hyfsat pipig efter varje löpning men hann lugna luftrören i varje styrketräningspaus. Vi fick göra GPP också, stön....Efter passet och reglementsenliga 40 upphopp bjöd jag på skumraketer och sen stack vi hem och åt lunch.
Jag hade spånat lite på att springa en eftermiddagssväng för att beta av halva morgondagens långpass och eftersom Joakim skulle klara av dagens marschpass så tyckte jag att det var lika bra att göra det. Joakim tog bilen ner till Bulltofta och gav sig ut på femman och jag sprang hemifrån kort efter ner till motionsspåret och tog baklängesvarvet runt på femman för att kunna möta Joakim på vägen. Det var ganska tungt i benen men jag tog det lilla lugna och la in gåpauser när det behövdes - mycket skönt. Jag behövde på nåt vis få fira med en löprunda i mitt favoritspår! Halvvägs runt spåret mötte jag Joakim och vände och gick med honom en bit för att få ihop de sista 450 m som saknas på rundan för att få ihop en mil, mycket praktiskt. Vid toppen av backen vände jag och rullade på utför igen, sen ner genom skogen, runt sjön, förbi motionscentret och sen bara uppför och nerför backen och sista biten bort till stigen hemåt.
Kom hem, drack energidryck, drack vatten, eftersvettades, kände mig lycklig. Blev ännu lyckligare av alla födelsedagshälsningar på facebook. Duschade, klädde mig i "människokläder", förde över en himmelens massa data till Funbeat (seriöst, att köra med TomTom är sugigt i jämförelse med Suunto i det sammanhanget, så nu har jag beställt ett nytt pulsband till min Suunto!) och sen var det dags att ta bussen in till stan.
Födelsedagsmiddag väntade på Texas Longhorn. Iskalla margaritas, öl i frostade glas och en portion beef'n'reef fajitas med alla tillbehör. SÅ gott. En brownie med vaniljglass satt fint efteråt kan jag meddela och så hann vi hem och titta på gladiatorerna. Högst njutbar födelsedag!
Större firande i form av garden party med afternoon tea väntar i sommar men just nu känns det här alldeles tillräckligt. Jag har ju en brunch och ett presentkort att casha in också och känner mig väldigt bortskämd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar