Jag har varit väldigt bra på att vara superwoman. Rodda och organisera mitt liv, programmera och planera och fixa. Sen gick jag in i väggen och numera är jag inte så mycket superwoman. Däremot har jag fått betydligt längre startsträcka på en hel del saker, så nu använder jag mitt gamla projektledartänk för att korta startsträckan!
Jag är till exempel trögstartad på morgonen. Jag har inget emot att gå upp, men hjärnan fungerar verkligen inte förrän jag har varit uppe ett bra tag, druckit te och "kommit igång". Så jag fixar i ordning på kvällen för att underlätta på morgonen (och det har blivit ännu enklare att göra just så efter att jag har flyttat ihop med en annan som gör likadant!). Packa cykelryggan/jobbväskan, lägga fram (cykel)kläderna (och pulsklockan om jag ska cykla), organisera ev mellanmål, blanda alla torrvaror till gröten i kastrullen på kvällen så att det bara är vatten och olja som behövs på morgonen, skölja ur tesilen så att den är färdig att använda. Jag slipper tänka så mycket på morgonen och jag har lättare att komma iväg i tid med rätt grejer i väskan.
Ett annat projekt för dagen är att bädda rent. Väldigt trögstartat, har inte lyckats med det under helgen. Så i morse tog jag några minuter på mig att plocka av lakanen, stoppa in i tvättmaskinen och programmera den med fördröjd start så att tvätten är klar ungefär när jag kommer hem och täcken och kuddar är luftade så att det bara är att bädda. Klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar