Det var egentligen meningen att jag skulle skriva en race report i går men det hände en del andra grejer som distraherade mig. Återkommer till dem i ett senare inlägg när jag vet att allt har gått i lås som det ska ;-)
Yddingeloppet - säsongsavslutning för löpningen. I alla fall den mer seriösa löpträningen. Ett av mina absoluta favoritlopp, för jag gillar att springa i skogen, jag gillar terräng mycket bättre än asfalt, och stämningen på Yddingeloppet är alltid kanon. I år var det en fantastisk vacker och kylig höstdag, skogen lyste i alla vackra höstfärger och vi var ett helt NMT-gäng på plats. Lite nervöst innan start med att hinna med toalettbesök som vanligt, diskussioner om hur mycket kläder man egentligen behövde och 10 min senare start pga trafikkaos (det är nog det enda negativa med loppet, infrastrukturen är inte riktigt dimensionerad för anstormningen!).
11.10 och äntligen dags för start. Knökfullt i startfållan, promenad fram till starten, sedan lätt jogging upp för backen och in i skogen där det alltid blir lite flaskhals. Det är kanske en annan anledning till att jag gillar Yddingeloppet - man blir tvungen att springa rätt långsamt första kilometern och det ger mig chansen att få i gång andningen och astmalungorna utan stress. Första kilometern gick på ungefär 6:20. Efter 1½ km började det släppa litegrann och jag kunde börja trycka på. Kollade tiden efter 3 km och noterade att jag hade hållit ett snittempo runt 5:30 på tvåan och trean vilket var ungefär som jag hade tänkt mig.
Fortsatte mala på i ett tempo som kändes hyfsat okej - förra året tog jag ut mig så pass på första halvan av loppet att jag hade det riktigt jobbigt sista 5 km. I år la jag fokus på att springa lite smartare och försöka få en negativ split. Vätskekontroll vid 6 km, råkade ta saft i stället för vatten och det var INTE bra. Vill definitivt hellre ha vatten! Mådde lite halvilla i en halvkilometer där ungefär tills det lugnade ner sig igen och strax därefter passerade vi den backen där jag tydligt minns att jag kroknade totalt i fjol. Ingen risk för det i år utan jag rullade vidare utan större problem. Nu började jag plocka ryggar på riktigt, även i uppförsbackarna och det händer ju annars aldrig. Fokuserade fortfarande på att hålla jämnt tempo, inte trycka på för mycket uppför men använda nerförsbackarna på rätt sätt. Kollade mellantiderna då och då och såg att jag nog låg bra till för att fixa 1:06-gränsen, låg strax under 5:30-fart.
Vid 10 km kom en tjej upp jämsides med mig och sa bra jobbat och att hon hade försökt hänga på mig ett bra tag. Jag peppade tillbaka :-) Strax därefter passerade jag en gående Joakim och förstod att löparknät inte riktigt hade velat samarbeta trots tejp och diverse behandling :-( Lite smolk i glädjebägaren, å andra sidan är det kanske bra att vi är två som behöver lite rehab och grundträning nu ett tag. Vidare - några finfina nerförsbackar väntade och sen var det bara 500 m kvar, hejande publik och jag klämde ut det sista jag hittade. Passerade mållinjen på 1:05:55. Nästa målsättning blir att klara 1:03!
Jag är nöjd med loppet. Jag tog ut mig (bra kvitto på det: spyfärdig i några timmar efteråt!) men på ett betydligt smartare sätt än jag har gjort tidigare. All uthållighetsträning har gett resultat och jag känner mig trygg med att ligga på en hög ansträngningsnivå länge utan att vara rädd för att kollapsa. Nu - några veckors löpvila, stuva om i träningsprogrammet, fixa nya styrketräningsprogram, rehab- och prehabtänk. Jag vill bli starkare, jag vill ha en kropp som håller för maraton och ultra också. Fast det är klart att jag ska springa hela vintern också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar