måndag 17 augusti 2015

"På måndag börjar mitt nya liv..."

Men eller hur. Visst har du också börjat ditt nya liv "på måndag"? På måndag ska jag börja träna, sluta äta godis, börja banta, yoga varje dag..... Funkar ibland, men inte alltid! När det inte funkar handlar det om att motivationen till förändringen inte riktigt finns - att den kommer utifrån i stället för inifrån. Att vi precis som med nyårslöften gör något för att det förväntas av oss, inte för att vi egentligen vill. Och kanske är just den här måndagen med skolstart och allt en riktig nystartsmåndag, vem vet?

Här hemma var det i alla fall en sån måndag då ett "nytt liv" började för oss båda två. Det var tidig väckning för Joakim skulle med morgontåget till Göteborg för inryck på Amfibieregementet och vi skulle hemifrån 05.30.... Givetvis sov jag lite halvknackigt som jag brukar inför såna saker även om det inte var jag som hade ett tåg att hinna med så jag var inte jättepigg i morse. Tanken var att jag skulle skjutsa Joakim till Centralen men han fick faktiskt köra på vägen ner medan jag vaknade till lite och körde jag hem bilen själv efter att ha kramat om och vinkat av. Egentligen var det nog tur att jag var så trött för det fanns inte riktigt energi för några stora känsloyttringar och tårfloder utan jag skickade iväg Joakim till hans nya liv och styrde bilen hemåt.

Före sex var jag hemma igen för "första dagen på mitt nya liv". Gräsänka i veckorna, sambo på helgerna - om Joakim har helgpermis. Inte varje helg alltså. Faktiskt vet vi inte ens när han kommer hem första gången men vi tror att det blir om två helger, vi får se! Lite tomt kändes det men jag har ju katterna att prata med i alla fall ;-)

Mycket påpassligt hade jag laddat upp med en terapiuppgift som jag tog mig an under förmiddagen efter te, frukost, mera te och lite jobb vid datorn. Matlagning som inte kräver för mycket hjärna är nämligen bra terapi när jag är trött och har mycket att fundera på och i går tog vi fram ett paket köttfärs ur frysen men lagade aldrig köttfärssåsen eftersom vi åt på stan i stället. Alltså ställde jag mig och hackade grönsaker, fräste lök, bacon och färs och fick ihop en god köttfärssås som dels blev lunch och dels blev 3 x 2 portioner till frysen. Sedärja. Foodprep. Jag kommer lägga mer tid på sånt de här sista lediga dagarna för jag fattar ju själv att det kommer bli svårt att hinna laga mat varenda kväll OCH att motivationen eventuellt kommer saknas lite när jag bara ska laga mat till mig själv!

På eftermiddagen var jag inne i stan och fixade en eftersatt grej - ögonkontroll hos optikern. Ska ju gå en gång om året egentligen för att kolla att linserna funkar som de ska, missade visst det förra året för att det hände lite för mycket andra saker... igen. Japp. Men nu är det överstökat, synen oförändrad och ögonen ser jättefina ut ur optikerperspektiv så jag fick inte bannor för att ha skippat en kontroll i alla fall. Tur det ;-)

På kvällen hade jag en konsultation och en PT-kund inbokade men konsultationen avbokades i morse så jag fick åka till gymmet för en kund. Jaja. Det är inte hela världen, jag var på plats i god tid och planerade veckans övriga kundpass och pratade lite med mina kollegor innan kunden kom och så kunde jag sticka raka vägen hem sen. Hem till goda rester - torskrygg, potatis, remouladsås. Fast nu börjar det onekligen kännas lite tomt här på bygget! Brukar oftast sova oroligt första natten jag sover ensam men "tack vare" dålig sömn i natt så misstänker jag att jag kommer slockna totalt så fort huvudet landar på kudden. "The first day of the rest of my life" är avklarad. Jorden har inte gått under.

Jag hoppas det går bra för Joakim i hans nya liv. Lite uppdateringar har jag fått under dagen som tyder på att det är liiite småsegt med alla nya rekryter som ska hämta ut grejer och få ordning på saker men han har i alla fall hamnat på rätt plats och fått mat. Och jag misstänker att tempot ökar ganska rejält de kommande veckorna så det är förhoppningsvis skönt med lite mjukstart! Längtar efter att få se bild på honom i uniform, höra lite om kamraterna och givetvis efter att krama om honom igen. När det nu blir....

Inga kommentarer: