Jag vet. Morgonspringa en mil på en måndagmorgon - totalt dålig stil och ännu sämre att berätta om det för alla får dåligt samvete. Men den här veckan är det så att jag har en hel del instruktörsåtaganden plus ett något mysko jobbschema och om jag ska få till nån vettig egenträning så ska den klämmas in i schemat och skötas med noggrannhet. Börjar 10 i dag = morgonspring.
Alltså - löparkläder på, frukost, och iväg efter att Joakim hade gett sig av. Trögt till en början, grått ute, småregn. Jag drog handsken över klockan för att inte "slentriankika" på tid, distans, puls, tempo, utan bara springa på känsla.
Förbi en fortfarande morgontyst skola och utåt mot Kvarnby innan jag vek av genom Gyllins Trädgård för att trampa på mjuka stigar och lyssna på fågelkonsert. Vidare förbi nybygget och över Toftanäs, längs villagatorna till den långa slakmotan på cykelvägen upp mot Bulltofta. Det är tungt, men jag vet att det släpper. Högersväng så att jag springer femman "baklänges", rulla på nerför på grusstigen bredvid kossabacken och här nånstans blir jag varse att det lättar. Klockan piper för varje kilometer men jag slutar räkna, jag bara springer i lugnt tempo. När jag kommer genom skogen och passerar sjön bryter solen genom molnen, träden speglar sig i vattnet och allt är så underbart vackert att jag är väldigt lycklig över att jag gav mig ut!
Spåret passerar parkeringen. Det skramlar av seldon och luktar häst. De fyra vackra nordsvenskar som är arbetskraft på Bulltofta har precis lastats ur och förbereds för dagens arbete. Fint! Jag passerar motionsgården, kollar distansen på klockan och planerar hur resten av turen ska läggas för att komma upp i milen. Passerar en annan löpare vars steg är jobbigt att lyssna på - han bromsar liksom i varje steg - och ökar takten lite för att slippa höra hur steget ekar i skogen. När jag viker av hemåt noterar jag att Skåneleden tar en annan väg än den jag brukar ta men eftersom jag vet att den passerar förbi hemma följer jag den och kommer in på en jättefin stig kantad med doftande hägg och syren i stället för att springa på trottoaren. Bonus!
Jag hade ingen musik i dag och det gör att jag upplever löpningen på ett annat sätt. I dag var det väldigt njutbart. Nu är det dags att duscha och sticka till jobbet illa kvickt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar