tisdag 7 april 2015

Benpass. Beröm från oväntat håll. Brutal ångest. Bättring.

Ja, en något omtumlande tisdag blev det på det här bygget måste jag säga!

Morgonen började med en cykeltur klockan 06.20 för att kliva in i gymmet ombytt och redo 07.00. Benpass. Nytt upplägg. Kommer innebära kriminellt mycket träningsvärk i morgon :-D Ett ganska brutalt upplägg - när man har kört en grönjävla massa frontböj och marklyft och gått flera kilometer utfallssteg så avslutar man det hela med boxjumps. Man är helt sjukt spänstig i det läget..... eller inte!

Hastigt ombyte till torr tröja och sen en PT-kund. Som bl a fick jobba väldigt mycket marklyftsteknik eftersom det faktiskt är svårt att göra marklyft! Det blev kvastskaft både hit och dit i olika lägen och dela upp rörelsen i enskilda delar och träna på dem, använda spegeln och mycket annat innan vi fick till det riktigt. Men det funkade! Vilket tydligen en av gymstammisarna hade noterat för han kom fram till mig efter passet och sa att det var riktigt bra jobbat och det var första gången han hade sett en PT som var så duktig på att instruera teknik. Nåja, både Thomas och Martin har kallat mig för "teknikfascist" mer än en gång men jag är väldigt glad över att få beröm för att lära ut också!

Sen gick jag till jobbet och stack iväg på lunchmöte och tillbaka till jobbet och där nånstans kom den brutala ångesten ikapp. Över nåt så futtigt som ett tandläkarbesök. Jag brukar inte bli så skakis över vanliga undersökningar men jag skulle till en NY och OKÄND tandläkare. Min instinktiva inställning gentemot tandläkare är att de förmodligen är ute på att döda mig och att det ska vara så smärtsamt som möjligt innan jag dör. Ungefär så. Min "vanliga" tandläkare har jag lärt mig hantera, jag har överlevt besöken hos honom flera gånger och det har inte alls varit så ångestframkallande på ett tag, men nu hade han alltså slutat och jag skulle träffa en ny och obekant varelse. Visade sig vara en helt okej trevlig person som jag säkert hade gillat om det inte hade varit för tandläkartiteln så jag överlevde den här gången också. Måste tyvärr tillbaka för att fixa lite grejer så det blir liksom lite KBT av det hela.... Nåja, jag hinner ju vänja mig i alla fall och då blir det förhoppningsvis mindre ångest inför nästa års undersökning!

Bäst alltså att bättra på den här dagen med nåt roligt. Och efter en vända hem till knäckemacka och te susade jag (nåja, i motvind och med rätt sega ben så det gick ju inte hemskt fort....) ner till Bulltofta och mötte upp en av mina B.A.B.Y. Runners som har valt att anlita mig som PT. Briefen för mig var att sätta ihop två pass som kan köras på hemmaplan och dessa pass gick vi igenom i dag. Glad kund, glad PT. Sen valde jag att vinka av alla B.A.B.Y. Runners och inte utsätta mina ben för nåt intervallpass i dag för jag kände mig rätt sliten. Vilket inte är så konstigt så som dagen har sett ut!

Inga kommentarer: