Alltså, det var ju inte riktigt planen. Det bara blidde så!
Gårdagen tillbringades med utbildning i dynamisk rörlighet med Christoffer Jonsson. Väldigt nyttigt och särskilt positivt att han satte ord på några av de tankar jag har om träning - alltså där min intuition säger mig att vissa saker i kroppen hänger ihop och att stelheten i höften inte alls sitter i höften utan har en annan orsak. Nu fick jag lite kött på benen och bekräftelse på att min intuition allt som oftast har rätt. Och sen var jag ganska trött och tog helg.
I morse messade Joakim från sin grabbfrukost och undrade om vi skulle NMT'a. Jag kände mig nåt lite tveksam - det var ju provapådag och det kändes lite småtaskigt att komma dit och träna när vi inte har ställt upp som instruktörer. Men Joakim ställde upp som instruktör och då kunde ju jag hänga med och träna. Byta om, hitta handskar, Bulltofta 10.00, uppställning! Precis som på den gamla goda tiden ;-)
Joakim och Jesper bjöd på ett varierat pass med kampövningar, löpning, fys och lite trams. Jag hann bli hyfsat trött i alla fall. Sen, efter passet, undrade Jesper om vi skulle hänga med till Lund kl 13 också. Njae..... kanske, sa vi, och drog hem. Funderade på vägen hem och föreslog en deal: Jag hänger med till Lund och kör ett till NMT-pass om vi kan åka in till stan och äta och ta en stor öl sen? Deal! Således - i med smoothie och en macka, byta stinkig t-shirt, bilen mot Lund.
I Lund var det jämförelsevis mera drag och flera provapåare och det blev ytterligare ett ösigt pass. Stafetter och släpande av kompis och ålning på beachvolleyplan. Sand, sand, sand överallt. Jag trodde seriöst inte att jag skulle orka men det gick rätt bra ändå och vi kom tillbaka till Fäladshallen utan några större problem.
Väl hemma tömde vi skorna på sand och duschade av oss resten. Vätskade upp och åkte sen in till stan. Tanken var egentligen att äta på den internationella matmarknaden som huserar i stan nu i helgen men brist på sittplatser och brist på öl gjorde att vi i stället styrde mot Drumbar som erbjöd bådadera plus rejält och bra pubkäk. En pannkaka på matmarknaden på hemvägen passade fint sen. Jag har en massa blåmärken på roliga ställen (ryggålning ger tydligen blåmärken på skulderbladen) och jag misstänker att jag kommer vara bra stel i morgon. Men jag orkade hela vägen på båda passen och fegade aldrig ur. Hurra!
En sak är säker: NMT är fortfarande en av de roligaste träningsformerna jag vet och jag är beredd att anstränga mig för att hinna träna det oftare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar