Sitter på X2000 mot Stockholm och filosoferar. Jag har lyxat till det med en förstaklassbiljett (50 kr dyrare än andraklass, inkl. internet ombord och gratis te hela vägen – så det lönar sig ju!) och jag har beställt trerättersmeny också. I mitt tycke är det världens bästa service – rimligt pris, alltid jättegod mat och jag slipper slingra mig genom tåget till bistrovagnen eller ha med mig matlåda.
Snett framför mig sitter en äldre dam som behåller hatten på hela resan. När tågvärden kontrollerar biljetterna och frågar vilken tid vi vill ha maten (både jag och passageraren framför har beställt mat) känner damen sig manad att inleda ett samtal med tågvärden.
Damen: Finns det ingen restaurangvagn? Det stod ju att det skulle finnas!
Tågvärd: Jodå, den finns i vagn fyra, men det går att beställa mat som serveras vid sittplatsen också.
D: Jaha, men då vill jag beställa det.
TV: Ja, men det måste du beställa i förväg när du bokar, vi tar bara ombord mat till de som har beställt.
D: Jamen det kunde väl inte jag veta när jag bokade!
TV: Nu vet du till nästa gång, så kan du beställa en trerätters.
D: Jaha, men det finns alltså ingen mat att köpa?
TV: Jo, i bistron i vagn fyra. Eller så får du höra när vi byter personal i Linköping om det finns någon mat över som du kan få köpa.
D: Jag kan alltså inte få någon mat nu?
TV: Nej, tyvärr, vi tar bara ombord till de som har förbeställt.
D: (fnyser lite småförargat)
Tågvärden (för övrigt en dam i ungefär samma åldersgrupp) var vänlig och serviceinriktad – tyckte jag. Men jag misstänker att damen med den rosa hatten tycker att hon har fått jättedålig service.
När det senare meddelas att tåget just nu är 12 min försenat pga lite signalfel och andra roligheter hugger damen tag i tågvärden och ber att få veta hur hon ska göra i Stockholm för hon har bara 20 minuter på sig att byta och hon måste hinna med det tåget för annars missar hon sista bussen för kvällen. Tågvärden berättar (fortfarande vänligt) att det kan hon inte svara på nu eftersom det är långt kvar till Stockholm och omöjligt att säga hur vi ligger till i tid. Damen upprepar att hon måste hinna med bussen och att det är den sista. Tågvärden noterar damens anslutningståg och lovar att meddela under resans gång hur det blir. Vid högtalarutrop med besked om anslutningar tar damen igen tag i tågvärden och klagar på att det inte meddelades hur det går med hennes anslutning i Stockholm.
Hade jag varit tågvärd hade jag tappat tålamodet för länge sen. Jag tycker hon gör ett fantastiskt jobb med en passagerare som verkar vara avigt inställd och otrevlig från början!
1 kommentar:
men vilken kärring!
Skicka en kommentar