Årskrönika 2013

Jag vet knappt var jag ska börja och sluta. 2013 var ett år då allting hände i nån typ av överljudshastighet och HJÄLP så mycket jag har hunnit med.

Jag kollade in träningsstatistiken. Jag har tränat i 535 timmar under 2013 - dvs jag snittar runt 10 timmar i veckan. Det inkluderar ju cykelpendlingen och instruktörandet - men jag rör ju på mig då också även om det inte är lika intensivt. Men det syns i statistiken. 179 timmar på cykeln och 131 timmar NMT eller motsvarande cirkelträning. 110 timmars löpning - jag vill springa fler kvalitativa pass 2014 och färre "mellanmjölkspass". Dryga 96 timmar på gymmet, dvs nästan två timmar i veckan i snitt. De ska bli fler under i alla fall första halvan av 2014!

I januari stukade jag foten, jag var på Blogger Ski Camp i fina Ramundberget och provade på skidskytte för första gången. Jag var väl ingen stortalang direkt. Men det gick kalasbra att åka längdskidor! Jag hade en liten återträff med utbrändhet och stress. Och det snöade en hel del i alla fall enligt bloggen!

I februari blev det mycket NMT i snön och många glada skratt. PT-Malou serverade nya träningspass som bland annat innehöll WOD'en Cindy. Sen gick hon tyvärr in i väggen och blev sjukskriven och jag saknar henne fortfarande.

Det blev mars och jag sprang och NMT'ade och gymmade. Testade produkter för Svensk Hälsokost och åkte till Stockholm en långhelg. Inspirationskväll med B.A.B.Y. som har fått ta allt mer plats under året och så en fantastisk dag med Blogger Boot Camp följt av "Två Sjöar Runt" som definitivt inte är mitt vackraste lopp nånsin! Vilken träningsvärk man hade.... Och så testade jag LCHF, men det var ingen höjdare.

April och vårens intåg. Jag bollades mellan olika PT'ar som inte verkade ha tid med mig och var lite småirriterad. Jag hade ryggskott och var på funktionärsrekrytering på F&S. Jag testade GRIT Strength och ett antal nya kompisar testade NMT på våra provapådagar. Vi åkte till Tylösand och hade en helt underbar löparhelg med fantastiskt vårväder och lyxig mat. Jag fyllde år och fick lov att testa vingarna som löpcoach på ett träningspass med B.A.B.Y. Runners Team. Friskis feedback till mig var att jag inte var "tillräckligt mycket Friskis" och jag började söka efter andra möjligheter att bli instruktör.

Maj inleddes med en härlig familjefest där vi firade 200-årskalas. Jag tog mig an "Cindy" för sista gången innan jag skulle träffa PT-Magnus och satte mina 20 varv under 20 minuter. Vi hade testdag på NMT och jag var väl sådär nöjd med prestationerna. Jag var på 4good-kväll och njöt som vanligt, och fick två nya träningspass av Magnus. Mello-fest hos Tina satte guldkant på en lördag och sen sprang jag St Hans Extreme. Kräkjobbigt och väldigt roligt! Sista dagen i maj laddade jag för min första ultraupplevelse..

...och inledde juni med att springa 12 timmars ultrastafett på 12RUN i Köpenhamn. Åh så kul det var! Hack i häl på 12RUN följde 12 km terräng i Kristianstad och en Malmömil som inte alls funkade som tänkt, men det var fjärde loppet på tre veckor så det må vara hänt. Dagen efter Malmömilen fick jag löpcoacha igen minsann. Jag blev NMT-ankare. Joakim och jag sprang midsommarlångpass från Sandhammaren till Ystad, 33 km. Sofia var i Malmö och vi åt vietnamesisk mat och pratade om allt mellan himmel och jord, och jag undersökte ytterligare möjligheter att få instruera.

Juli och sommar. Jag badade, tränade NMT med färskpotatisar i BH'n och stukade foten. En rejäl stukning, inte en sån där som går över på nån vecka som vanligt. Och träningen i juli blev ganska decimerad. Mycket gym, en del indoor walking, ingen löpning. Anmälde mig till Österlenmaran som tröst och provtränade i Friskis "multihall" som jag omedelbart blev förälskad i.

Augusti, semester! Jag alternativtränade fortfarande. NMT'ade nån enstaka gång. Var hejaklack på Malmö Halvmarathon eftersom jag definitivt inte kunde springa och grät lite tårar över att sakna bekräftelse. Åkte till Idre i en vecka och bara njöt av lugnet och blåbären. Och sprang. Var hemma och vände innan vi susade till Stockholm för en långhelg och en NMT-instruktörskurs. Gjorde audition som löpinstruktör hos Nordic Wellness och blev godkänd. Tillbaka till jobbet några dagar innan vi åkte till Stockholm igen för Tough Viking!

September, vilken månad. Instruerade NMT, sprang Midnattsloppet, gick löpkurs hos världens bästa Katarina, sprang I Form-loppet på en halvkass men ändå okej tid, satte tre personbästa i gymmet och belönade mig själv med mitt favorithalsband, och jag dödade mina hjärnspöken på löpfronten.

Sen blev det oktober och Stockholm igen - Tjurruset. Jag sprang sen tre mil i ösregn som förberedelse för Österlenmaran, vi tränade NMT på Revinge och blev extremt leriga, och jag körde mina sista instruktörspass på NW innan "vintervilan" för utomhuspassen.

November började med Österlenmaran som var en fantastisk upplevelse. Jag vilade lite och sen åkte jag till Stockholm och var på Be Your Best och Allt För Hälsan-mässan. Kom hem och gick på 4good-kväll som fyllde mig med inspiration för att dagen efter bryta ihop och jobba på att komma igen. Jag bestämde mig för att äntligen hitta en ny PT efter att ha varit "sökande" i några månader och landade hos PT-Martin med nytt fokus: maxstyrka. Vi gjorde maxstyrketester och la upp program.

Sen blev det december och efter några blåsiga dagar satte vi oss på planet mot Fuerteventura och njöt av en helt underbar vecka på Playitas. God mat, härlig träning, gott sällskap, allt som är bra. Kom hem till fullt ös på jobbet och förberedelse för årsbokslut och NMT-pass. Instruerade årets "tomtepass", gick på TMI på Friskis, firade jul med min familj och deltog på årets sista NMT-pass och årets sista lopp, Sylvesterloppet.

Och nu då? En lugn nyårskväll känns passande efter det här året. Morbergs oxrulader och Baked Alaska står på menyn. Ett glas bubbel kanske. Fnula på målsättningar för 2014. Klappa katter och krama Joakim och se fram emot ett nytt år tillsammans.

För dig som läser önskar jag ett gott slut på 2013 och ett gott nytt år 2014. Jag hoppas att du får något du önskar dig under 2014 och att du väljer att forma ditt liv till det liv du vill ha. Jag hoppas på många härliga träningspass och att vi kanske ses, du och jag, på ett lopp eller ett träningsevent eller ett träningspass eller så. En stor nyårskram till DIG! 

Race report - Sylvesterloppet 2013

Årets lopp nummer tio för min del, helt galet egentligen!

Jag var i ärlighetens namn inte speciellt taggad. Med gårdagens NMT-pass och ett tungt knäböjspass i söndags i benen så kände jag mig inte så våldsamt gasell-aktig i morse. Snarare trött och seg. Hade dessutom sovit som en kratta och kunde inte riktigt bestämma mig för om jag skulle springa korta (2,7 km) eller långa (5,4 km) distansen. Jag visste ju att det var en varvbana och således två varv på "långa" distansen.

Men sen insåg jag dels att 2,7 km egentligen är alldeles för kort för att jag ska kunna göra mig själv rättvisa. Mina bästa tider på 5 km är första mellantiden på millopp, jag har aldrig sprungit ett riktigt bra 5 km-lopp, och att springa halva distansen skulle förmodligen inte vara särskilt kul. Jag har tappat lite i fart under hösten men uthålligheten är det inget fel på. Så 5,4 km blev det.

Vi var hela 9 NMT'are som dök upp och laddade inför starten. Dumpa överdragskläder i bilen, värma upp, skutta lite, lyssna på instruktioner varav typ hälften hördes men det var okej, sen start på visselsignal. Banan går i yttervarv runt Pildammsparken och är måttligt upphetsande kan man väl säga - men den är i alla fall flack :-) Jag tuffade på i nåt som liknade 5:30-tempo, hittade en bra rygg, tyckte att det gick för långsamt, drog förbi, hittade ny rygg - och sen var första varvet över och det var dags att lägga sig i ytterfil för att inte hamna i målfållan.

Det blev lite mera utspritt på andravarvet, men jag koncentrerade mig på kadens och teknik, fram med höften, och hakade på bra ryggar. Började bli lite småtrött nånstans vid 4,5 km och kände att det var evighetslångt kvar men hängde mig bakom en tjej i bra tempo och hade tänkt stanna där till målgång. Sen kom det en gasell. Två meter lång ung kille, säkert minst 15 år yngre än jag, som sprang med långa fjädrande steg. Han sprang om. Jag tog rygg. Han höll farten fram mot upploppet där vi kom ikapp en barfotalöpare + en tjej som jag hade haft följe med rätt länge. Jag trodde egentligen att de bara skulle springa korta distansen eftersom tjejen flåsade ganska friskt redan på förstavarvet... Då var det bara att mosa sig förbi och spurta i mål och det gjorde jag. Tiden blev 29:29 - snyggt!

Jag hade inga ambitioner med loppet utan det fick bli som det blev och det var faktiskt ganska roligt. Extra kul av att vi var så många NMT'are och att en av tjejerna hade fixat fina medaljer till oss! Glögg, pepparkakor, varm choklad och skorpor efter målgång och så vann jag på mitt startnummer. Kunde välja mellan en duschkräm och ett par bomullsstrumpor så det blev duschkrämen. Det går ju åt lite sånt ;-) Och så fick jag ju nyårsaftonsjoggen avklarad också.

NMT - nyårsspecial!

I dag har jag hunnit med att sova länge, handla (vilken pärs - helt knökfullt med folk!), jobba hemifrån (årsbokslut...), vara hos tandläkaren och få reda på att jag behöver en krona på en gammal rotfyllning. Håhåjaja. Och så har jag varit och NMT'at och det tror jag faktiskt att jag behövde.

Det var Joakim som basade för dagens pass och det var bara att gilla läget helt enkelt. Vi började med att värma upp och köra lite kampövningar och sånt innan vi gick vidare till dagens huvudövning där vi jobbade i två lag. Per person i laget skulle vi utföra 20 burpees, 25 armhävningar, 30 mountainclimbers och 50 upphopp - det var fullt tillåtet att hjälpas åt. Sedan skulle vi tillsammans göra 40 situps där vi höll armkrok med varann. Efter det skulle vi springa ett varv runt cricketplan enligt temat "ingen är i mål förrän alla är i mål". Vi avslutade med ett lite jobbigare varv där vi sprang ett kvarts varv baklänges, ett kvarts varv björngång (apjobbigt!), ett kvarts varv utfallsgång och ett kvarts varv sprint. Tjoho!

Sen jagades vi ut i mörket och uppför backen. Däruppe fick vi köra parövningar och kampövningar och springa ett varv ner och upp igen och jobba mer i par innan vi fortsatte en bit på elljuspåret. Nerför en brant i skogen och upp igen och ner och upp och vänta i plankan och i jägarvila. Jogg framåt och sen fri fart och fullt ös nerför backen till utegymmet. 2 minuter i jägarvila mot väggen och så Brunos special med hopp i huksittande medan man boxas. 30 upphopp och stretch. Pust. I dag hann man i alla fall aldrig frysa. Och jag har gjort mina burpees och armhävningar och jägarvila till Rundays efter-jul-kalender, bara resten kvar. 1 min i plankan, 3 min i brygga och fem jumping jacks. Hanterbart. Fast jag är mör i benen.....

Dags att fundera på årskrönika och målsättningar 2014 också. Det kan bli en intressant övning känner jag!

The Bucket List - uppdaterad

Det känns som om det är dags att uppdatera min bucket list från mars 2012. 

• springa marathon innan jag fyller 40 check!
  
• kunna springa en mil under 50 minuter check!
• resa till New York
• åka på löparträningsläger igen (och igen och igen) check! 3 stycken på 1½ år.
  
• skriva min magisteruppsats (lusten saknas. Och ett bra ämne att skriva om)
• åka på träningsresa check!
• göra en Tjejklassiker
• göra en svensk klassiker (en hel, alltså)
• lära mig simma ordentligt
• prova på triathlon
• utbilda mig till PT
• i någon form arbeta med hälsa, träning och personlig utveckling (i pipeline)
• dela med mig av mina erfarenheter med utbrändhet, stress och träning (i pipeline)
• lära mig fler pusselbitar inom controlling för att göra ett bättre jobb check!
• ha en röd NMT-väst (väntar bara på att de kommer till oss här i söder...)
• vara ledig en hel månad i sträck
• gå på massage oftare check! Jag har varit riktigt duktig på att ta hand om mig faktiskt.
• köra en sportbil
• skaffa FiveFingers check!
• gå på chokladprovning
• lära mig champagnesabrering
• semestra i Karibien
• lära mig klättra (inomhus och klättervägg går bra)
• skaffa växthus
• lära mig göra chins och pullups (check på pullups, chins - working on it....)
• ha två jämngamla Maine Coon-grabbar som kan busa med varandra!
• Springa ultramarathon (nytt 2013)
• ta 100 kg i marklyft, 90 kg i knäböj och 60 kg i bänkpress (nytt 2013)

Det är ju bra att man har drömmar kvar. Och att man kan lägga till grejer på listan. Snart är det dags att fila på årskrönikan 2013 och målsättningarna för 2014. Inte nyårslöften, smarta målsättningar.

Förresten fick bloggen en ny och lugnare design i dag. Jag tar gärna emot kommentarer och tips!

Söndag. Nollsjunollnoll. Solo i gymmet.

Jag ville gå upp tidigt i dag och träna innan mitt inbokade frukostmöte klockan nio. Jag VILLE verkligen - jag analyserade länge och väl om det var nåt lurt på gång med botgöring eller bestraffning av mig själv för en sen och onyttig kväll och en dag utan träning efteråt, men nej. Jag var helt enkelt sugen. Visst, det hade varit skönare att kliva in på gymmet klockan åtta, men jag hade hela bygget för mig själv i en och en halv timme och det var värsta lyxen kan jag meddela!

Gårdagen präglades av fredagens utsvävningar. Intag av en hel flaska champagne + läggdags på fel sida midnatt = jag är heeelt slut dagen efter. Jag fungerade verkligen inte som en människa i går och gick och la mig vid nio. Så jag var ganska vaken när klockan ringde i morse och efter en lättare frukost cyklade jag in till gymmet på Värnhem.

Och där var jag solokvist. Jag och böjracket <3

Knäböj, bänkpress, pullups var dagens meny. Började med knäböj och lastade fint upp till 77½ kg där jag bankade av fem set. Sen bänkpress och dags för en premiär - mitt första FAIL i bänken! Jag hade 47½ kg på stången och hade kört två treor med den vikten redan utan problem, men i tredje repetionen i tredje setet sket det sig kan man säga. Stången kom INTE upp. Jahapp, det var ju bara att spänna bålen ordentligt och rulla ner stången till höfterna, resa på sig och lyfta tillbaka stången på plats. Efter det körde jag två fina treor till utan problem så jag undrar faktiskt vad som hände. Jag kanske tappade fokus eller nåt!

Pullups var dagens sista och jag körde tre set negativa och två med gummibandet innan jag gav mig för dagen och gick in och duschade. Sen mötte jag upp Nellie för att prata om B.A.B.Y. Runners Team Malmö och det blir ett roligt projekt! Vi ska bara spika lite grejer, sen kommer det mer info på facebooksidan - gå med i gruppen om du vill vara säker på att inte missa nåt :-)

TMI!

TMI i det här fallet betyder Träna med Instruktör och inte Too Much Information som jag annars brukar använda förkortningen för. Men TMI är ett Friskis-pass där man tränar i mindre grupp med en instruktör. Det finns olika upplägg, exvis kettlebells, HIT m.fl. Gårdagens pass var bara "vanlig" TMI och Olga, vår instruktör, berättade för gänget om 8 pers (varav tre Friskisinstruktörer) att dagens pass skulle bli rätt högintensivt och med inslag av statisk styrka.

Jo. Olga hade lagt upp en fyscirkel i "buren" där hon använde sig av i princip alla tillgängliga redskap. Vi skulle köra 40 sek på varje station, sen 20 sek statisk styrka (Olga bestämde - det blev plankan, jägarvila, trepunktsplanka (toucha axel) och planka med indrag av knä till armbåge) och så hade vi 10 sek på oss att byta station. Vi körde 2 varv med 1 min vila mellan varven.

Vi gjorde följande övningar:
"Kajakpaddling" med stång fäst i gummiband
Russian twist med kettlebell
Armhävningar med händerna på BOSU och fötterna på balansboll
Sparkar mot boxsäck
Thrusters med Bulgarian bag
Pullups (med gummiband)
Rep"klättring" (man drar i ett rep helt enkelt)
Battleropes, singel eller dubbel
Ball slams
Rodd med skivstång
Utfall med dubbla kettlebells
Monkeybars alt tricepsdips
Hopprep - antingen vanliga med tungt rep eller double unders med tunt hopprep

Jag kan meddela att kombon planka - russian twist - planka - armhävningar - planka var utmärkt sadistisk..... Och det där med Monkeybars har jag svårt för. Jag valde att träna på att hänga för att jobba på greppstyrkan och sen när jag åkte ner körde jag tricepsdips. Good enough.

Som avslut körde vi tabataintervaller på knäböj med hopp (alt bara knäböj). Sista intervallen körde vi i "kompisformation" och peppade varann. Det var ett jättekul pass, jag skulle vilja göra mera. Ska se om det finns nåt bokningsbart snart igen! Dessutom är det bra att träna i "buren" och få inspiration till mina egna sadistiska cirkelpass. Ganska många minuter totalt i både planka och jägarvila så jag anser att Rundays efter-jul-kalender blev avklarad. Jag ska göra dagens övningar nån gång senare i dag. Återkommer i ärendet ;-)

Backintervallad - och trött

Det var seeeegt i morse trots att jag egentligen sovit ganska gott. Men Joakim var väldans pigg och laddad för ett intervallpass så det var bara att fylla på med bränsle och hitta lite pepp.

Vi joggade ut till "kossabacken" för att köra ett backpass. Lite löpskolningsövningar och stegringslopp på vägen innan vi gav oss på intervallupplägget. 10 x 30 sek uppför, 45 sek nerför. Det visade sig bli alldeles lagom obehagligt, för man hann aldrig vila riktigt. 45 sek jogg neråt i knölig backe är inte vilsamt och vi hann aldrig ner till samma startpunkt utan det var bara att vända och sätta fart uppför när klockan pep.

Efter tio intervaller joggade vi ner till början av backen och drack vatten. Jag var egentligen inställd på att det räckte så men Joakim tyckte att vi borde ta en tur ända upp till toppen. "Kossabacken" är ondsint på det sättet - man tror att man ser toppen nerifrån men när man kommer upp dit fortsätter backen en bra bit till. Det var jobbigt! Sen tog vi oss neråt och Joakim tog en lite längre väg hem medan jag sprang hem på mina sega ben. Jag fick mjölksyra som bara fasen efter 2-3 intervaller och det höll i sig sen. Nåt är inte helt hundra, jag misstänker vätskebalansen för jag var inte så bra på at dricka varken i går eller i förrgår. Så det får jag väl jobba på.

Passet slutade på dryga 7 km vilket var helt okej för mig i dag. Backintervaller är inte min stora kärlek direkt kan man säga.... Och sen har jag kört dagens pass i Rundays efter-jul-kalender, 2 min jägarvila + 1 min planka blev det i dag.

I morgon ska vi på TMI (Träna med instruktör) på Friskis. Ingen aning om vad det blir för upplägg, men förmodligen jobbigt :-)

Juldagsträning

Hi ho, hi ho, it's off to the gym we go.....

Vi och ett antal andra. Fler än jag var förberedd på, men det var ganska gott om plats ändå. Som vanligt - jag och grabbarna i den tunga avdelningen!

Jag värmde upp med mina vanliga 1000 m rodd och körde sedan lite rörlighet och lite rotatorcuff i kabelmaskin plus lätta axelövningar medan jag stod på balansbräda. För att det måste göras minst en gång i veckan och det var lika bra att göra det i dag.

Sen gick jag på mina älskade hatade marklyft. Älskar att de är så tunga - hatar att de är så tunga. I dag valde jag att köra på en stabil vikt - 5 x 3 repetitioner med 82½ kg. Jag hade fixat 83½ också men inte 85 - och Friskis har inga halvkilosvikter som jag ju annars gillar att använda när jag smygökar. I dag blev det stabilitet. Och så 25 kg på de avslutande lätta repetitionerna, en hantel.

När marklyften var avklarade gick jag på axelpressarna. 27½ känns stabilt, jag klarar 28½ men återigen - inga halvkilosvikter. Mrf. Sista övningen var tricepsdips som jag körde i dipsställningen nere i funktionella gymmet/"buren" och de funkade fint. Nu blir det fyror i stället för treor! Sen tog jag mig tid att stretcha överkroppen med hjälp av TRX, körde en minuts planka enligt Rundays "efter-jul-kalender" och 3 x 10 indrag av boll för baksida lår innan jag stretchade ben och rumpa också. Skönt.

I ugnen just nu: Kalkonstek och rotsaksfat. Det kommer sitta finfint när det är klart om 10 minuter!

God, fantastisk, underbar jul!

Jag önskar alla en lycklig julafton. Så som ni helst vill ha er jul hoppas jag att den blir!

I och med alla förändringar i mitt liv de senaste två åren så har traditionerna förändrats rätt rejält. Två är oförändrade: Jag julaftonsjoggar, och julafton med min familj firas nån annan dag än julafton :-)

Så i morse gick vi upp, åt minifrukost och var sen ute och sprang en femma. I riktigt NMT-väder, blåsigt och småregnigt. Efter dusch och piff gav vi oss av till Joakims familjs traditionella julfrukost som hör till och den kändes ju välförtjänt efter morgonjoggen i alla fall!

När vi kom hem vid middagstid körde vi vår egen julklappsutdelning. Jag har fått en musikanläggning och blev nästan tårögd av lycka. Jag har levt utan musikanläggning i över ett år, varit hänvisad till att spela cd-skivor och radio på datorn med sina burkiga högtalare och nånstans glömt bort att musik är en så stor del av mig egentligen. Jag som alltid lyssnar på morgonradio, som nästan alltid har musik eller radio på när jag är hemma och läser böcker, lagar mat eller pysslar med annat. Det är så mycket musik som det inte är lönt att spela upp på datorn för det hörs inte ordentligt. Och ändå har jag inte fått tummen loss och köpt nåt, mest för att jag inte riktigt har vetat vad jag ville ha.

Men Joakim gjorde slag i saken och köpte en bra minianläggning till mig. CD-spelare, radio, bra högtalare och bra högtalarkabel och dessutom ingångar för usb och iPod, så har jag så det räcker och blir över. Jag har lyssnat på Anne Sofie von Otter, Hazelius/Hedin och Måns Zelmerlöw. Dansat och sjungit med och njutit. Det var nog den bästa julklapp jag kunde få, och SOM jag har saknat att lyssna på musik. Fast jag inte visste om det själv, tydligen!

Sen blir det som vanligt. Kalle Anka och skinka och allt det där. Och när vi kommer hem ska jag ligga i soffan och titta på Love Actually! Ha en härlig kväll allihop. Tränar gör vi i morgon! Och så tar vi ett julfirande till innan nyår :-)

NU har jag tränat!

Gårdagen drunknade i dålig energi och julhandling och stress över projektarbete som skulle lämnas in och sen när jag väl hade lämnat in det kom meddelande om att deadline var uppskjuten till i dag pga felaktig information. Suck. Fast det var nog lika bra, jag hade kunnat pilla med detaljer i evigheter och jag tror inte det hade blivit så jättemycket bättre i dag. Träning blev det ingen av alls i går. Men ganska bra käk och sista pluggrycket innan jul-ledigheten.

I dag var en ny dag med annan energi. Joakim ledig, bara jag som gick upp tidigt och cyklade till jobbet.

Utmaning 1: Säkringen som styr belysningen på toaletten och i duschrummet hade gått och jag hade inte nyckel till skåpet. Personal med nyckel först på plats en halvtimme senare så jag fick helt enkelt sitta och jobba i cykelkläderna tills vi fick rätt på det. Duscha och byta kläder i kompakt mörker - nej tack.

Utmaning 2: Det där med lunchlådan glömde jag igen. Nåväl, jag hade lite julgrejer kvar att fixa så jag susade helt enkelt iväg en halvtimme klockan tio när alla affärer precis hade öppnat och fixade det jag skulle och tog med mig en Subway-macka tillbaka till kontoret. Eller rättare sagt två, för jag brukar vilja ha lite mer en en i alla fall...

Det var hysteriskt tråkigt att vara ensam på kontoret men jag lyckades hitta ett sätt att kringgå funktionen "vi får inte lyssna på webbradio egentligen så Explorer dör efter ca 10 minuter och måste startas om" och fick igång lite radio. Och så gjorde jag klart det jag skulle och servade de enstaka personer som dök upp innan jag stack hemåt strax efter två. Via Systembolaget i V Hamnen, dock, för jag orkade inte köa inne i stan. Klokt beslut, det tog typ 5 minuter.

Joakim hade frågat under dagen om jag ville hänga med och träna. Och ja, det ville jag. Gymsuget slog till med brutal styrka i morse när jag cyklade förbi "mitt" hemmagym som var helt, alldeles, totalt tomt. Och jag svor över att jag inte hade gymkort och träningskläder med mig för det såg så härligt ut :-) (jag vet, jag är inte helt rätt i skallen.....) Så visst skulle vi träna. Jag mulade i mig mellanmål (Subwaymacka nummer två som jag aldrig hann bli hungrig på men nu kom den väl till pass) och plockade ihop grejerna och så drog vi.

Jag värmde upp med 1000 m rodd som vanligt och så bestämde jag mig för att köra knäböj i det nästan tomma funktionella gymmet. Det finns ingen spegel men det finns skivstång och rack och stora fina viktplattor från Eleiko. Och UTRYMME. Så jag stannade kvar där i dryga halvtimmen och nötte knäböj. 5 st treor på 75 kg i dag - uppgift i veckan är att ÖKA för bövelen. Jag har legat på 75 stadigt ett tag nu och kommer liksom aldrig vidare. Det kanske betyder att jag behöver pyttevikterna för att smyga mig uppåt och det är okej, men det måste hända.

Sen traskade jag upp i tunga gymmet till alla grabbarna och snodde åt mig en bänkpress. För den var ledig. Visserligen måste jag knö mig lite in i hörnet och sno lite viktplattor här och där, men alla andra verkade upptagna av titta sig i spegeln så jag kunde bänka i fred. Fick till och med "tummen upp" av en gymstammis OCH jag fixade 5 x 3 reps med 47½ kg. Yay! Snart reppar jag 50, ju! Det är roligt att bänka. Tänk att 30 kg som jag tyckte var ett ouppnåeligt mål nu är en lätt uppvärmningsvikt... lite obegripligt ibland hur mycket det kan hända om man vill att det ska hända.

Dags för chins vilket betyder ner till funktionella ytan igen, för där finns det gummiband. I dag körde jag 5 x 3 reps. Vartannat set med gummiband och vartannat set negativa. Det tar sig, det GÖR det, men det går så förbaskat långsamt så jag blir något frustrerad. Men jodå, de med gummiband går lättare och lättare och om jag bara är fokuserad så kan jag hålla emot ordentligt i de negativa. Men vackert är det inte, alltså.

Det var JÄTTEskönt att träna i dag, kroppen kändes återhämtad och pigg och jag tror semesterresan med all träning + efterföljande vila var perfekt. Jag var inte ett dugg sugen på att träna i går så det var nog helt lagom att skjuta upp det till i dag. Skönt med lite ledighet så jag kan klämma in träningspass när jag känner att jag vill, inte när det passar nån annans schema :-D

NMT - tomtepass!

Jag missade förra årets tomtepass eftersom vi flyttade - men i år fick jag minsann hålla i det själv.

Hade väldigt mycket huvudbry med att hitta på nåt men en kompis dotter slog till med en fantastisk felhörning av en känd julvisa och sen jobbade jag vidare med den idén.

Till slut kom jag fram till ett ganska bra men komplicerat koncept! Efter en uppvärmning där deltagarna själva fick bestämma hur grisiga de ville bli (rätt grisiga, tydligen!) så körde vi igång med projektet. Jag delade in gänget i tre lag. Först skulle hela laget springa ett varv runt "bananen" innan de kom till mig och drog en lapp med en felhörd rad ur en julvisa eller -låt. De skulle gissa den och sjunga några rader.

När det steget var avklarat fick lagen gå vidare till steg 2. Varje lag skulle klara av 2 varv löpning upp till högsta toppen, 50 burpees, 100 situps och 100 knäböj. Uppe på högsta toppen skulle de plocka med sig en metallbit med en bokstav på (recycling från midsommarpasset... fast nya bokstäver!). 9 bokstäver och 3 lag, så alla fick köra varvet tre gånger. Ganska lagom, tyckte jag!

När alla 9 bokstäver var insamlade var det dags att gissa ordet - och den som gissade rätt vann ett pris. Sen festade vi på vatten och skumtomtar innan vi fortsatte. Vi körde lite bålövningar men sen tyckte jag att det blåste för mycket däruppe så vi tuffade neråt i jägarmarsch och fortsatte bort till beachvolleybanan. Här serverade jag favoriten "stand-ups" och så klassikern hämta-lämna-stafett på sandplan.

Sen hade tiden gått så pass att det var dags att sticka tillbaka till hallen där vi firade med 85 upphopp! 70 för kamrat E, som tänker lämna oss pga åldersrelaterade besvär, och 15 för yngstekamrat T som fyller år under julen. 85 totalt. Det sög! Efter välavklarat pass fikade vi på julmust, pepparkakor och skumtomtar. Fotograferade, delade ut pris till bästa tomte-utklädnad och kramade om varann och önskade god jul. Jättetrevligt!

Alldeles utsvulten kom jag hem, duschade, mulade i mig en rest pizza från i går och satte mig sedan med mitt projektarbete som ska lämnas in i morgon. Jag känner mig nöjd med arbetet - ska bara fila på lite småsaker i morgon och så lämna in det. SEN är det nästan jullov, jag håller tummarna för att jag slipper restuppgifter och sånt....

Julledighet? Not so much..

Eller, inte än i alla fall. Samtliga kollegor ville vara lediga på måndag och avdelningen måste vara bemannad för ordningens skull. Jag har ju precis haft semester och dessutom hade jag långledigt förra julen när vi flyttade - så jag tog måndagen rätt så frivilligt.

Den här veckan har varit helt sanslös. I dag hade jag tänkt gå vid 13, men det blev två timmar senare innan jag kunde packa ihop mig och dra iväg. I gengäld är jag rätt så klar med allt som är livsviktigt och behöver bara lägga en halvtimme på bokföringen i mellandagarna för att peta in allt i systemet som inte öppnar förrän det är dags. Good enough, det gick inte att lösa på nåt annat sätt i år.

Jag hade planer på att fixa lite hemliga julhemlisar efter jobb men ångrade mig nästan när det blev senare än tänkt. Fast jag tänkte ett varv till och kom på att det nog är mera folk på stan på måndag ändå så det var lika bra att klara av de sista missionerna i dag!

På måndag ska jag beta av de sista pusselbitarna i lugn och ro. Först väntar en helg med NMT-tomtepass och ett styrkepass och så ska jag göra färdigt och lämna in mitt projektarbete, förhoppningsvis redan i morgon - det vore skönt att bli klar och jag tror inte det tar så lång tid.

Sen ledighet - tid för egenträning, julfirande, intromöte med mitt nya projekt B.A.B.Y. Runner's Team, nyårsbubbel och en hel veckas ledigt EFTER nyår vilket nästan är den största bonusen. Det blir kalas. Om vi nu skulle kunna få lite riktig vinter också skulle jag bli ännu gladare!

Aha- upplevelse i omklädningsrummet

Jag hade en intressant upplevelse i omklädningsrummet på gymmet i morse. Det hade egentligen varit en ganska trög morgon och jag velade lite fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att sticka iväg och träna ett pass. Dels för att jag vet att jag hanterar stressiga dagar mycket bättre efter ett träningspass och dels för att jag ju alltid kan göra något annat på gymmet om det visar sig att tunga lyft inte riktigt funkar.

Jag stod i omklädningsrummet och bytte om efter cykelturen. Jag var ensam. Plötsligt ser jag ur ögonvrån en person och hinner tänka "oj, vilken snygg figur hon har, undrar vem det är" - vänder på huvudet och inser att jag såg mig själv i spegeln. Jag kände för ett kort ögonblick inte igen mig själv. Är det verkligen jag? Breda axlar, smal midja, vältränad rund rumpa utan minsta häng. Muskulösa ben och armar, linne som sitter åt om övre rygg men hänger löst ner över mage och rygg. Jag trodde egentligen att jag var klar med att se mina "hjärnspöken" i spegeln i stället för mig själv men tydligen inte. I morse såg jag - när jag inte var medveten om det - hur jag egentligen ser ut. Grymt. Jag har kommit så otroligt långt!

Efter att jag var klar med att beundra mig själv :-D gav jag mig ut i gymmet för att köra hatpasset. Marklyft, axelpress, dips. Inga höjdare. Började med marklyften, trappade upp och satte femmor. En på 83½, resten på 82½. Inte dåligt. Fint jobb, faktiskt. Sen axelpressen. Ingen favorit den heller men det blir bättre. Trygga fina treor på 28½. Bra. 29½ nästa, sen är vi strax på 30 ju, tjoho! Dips - stabilt nu, 5x3. Fyror nästa gång, sådetså! Och givetvis lättare varianter på alla tre övningar som ett sista superset enligt instruktion, mååånga repetitioner.

Jag tycker det är enormt segt att träna på det här viset. Vila på 3 minuter mellan seten är aslänge. Men det funkar - så fort jag tullar på vilan så blir sista repetitionen i nästa set superjobbig, när jag håller min vilotid så går det ju som det ska. Men segt är det. Jag hinner kolla på alla andra, snöra om skorna, dricka vatten, småprata... allt det där som jag tidigare klassat som ineffektivitet på gymmet står jag och gör själv. Hrmf. Men det får vara så här ett tag nu. Evighetslånga pass men turligt nog inte så svettiga just pga få repetitioner och kort vila så det går i alla fall lite kvickare att fixa till sig efteråt när man inte eftersvettas som en galning.

Efter träningen har jag jobbat-jobbat-jobbat, stuckit iväg och hämtat en sallad som jag tryckte i mig medan jag jobbade (ja, typiskt dålig stil men när man har möten som ockuperar restaurangens öppettider så finns det inte mycket annat att göra) och gått på flera möten. Hela den här veckan innebär extratimmar till höger och vänster vilket fortfarande är botten - men jag slipper göra av med så många semesterdagar för att vara ledig över jul så det finns åtminstone kompensation också. Månadsbokslutet är nästan klart och det står 9 punkter på min checklista som måste bockas av innan jag går hem på måndag eftermiddag. Måndag då det beräknas vara typ 5 personer på jobbet så det kommer definitivt vara lugnt och det brukar betyda att jag får mycket gjort.

Efter cykeltur i småregn hem (urk) har jag ätit, duschat, smort ömma muskler med liniment och gjort lite jobb med det där projektarbetet. Några timmar till så är det nog inlämningsbart tänker jag. Och i morgon är det freeeedag, gud så skönt!

NMT är som silvertejp!

Jo, det är sant - för NMT lagar allt utom mat :-D

Det blev en till dag då jag tvingades åsidosätta mina egna behov och prioriteringar. I stället för jobb 8-14 enligt schema så blev det 8-15.30. Okej? Inte okej? Nja. Okej för att det sista mötet faktiskt var viktigt, men inte okej för att det blev en lång och slitsam dag. För att förebygga lite så stängde jag in mig på mitt rum, satte på webbradion och knappade bokföringsfiler i stället för att göra allt annat som väntar. Det där med bokföringsfiler är lite terapeutiskt. Jag vet exakt vad jag ska göra, vilka mallar jag ska använda och vilka siffror som måste stämma innan filen är klar. Sitta och leta efter 14 öre kan också vara kul ibland :-)

Hemma strax efter fyra, te, fixa mat, planera träningspass. Jag hade det någorlunda klart i huvudet så det var bara att plita ner det på fusklappen. En hel del transportlöpning och så tre stationer med olika utmaningar. Jag tror nog att deltagarna har fått ett bra träningspass allihop och för min del var det fantastiskt - tio minuter inne i passet var all stress och alla bekymringar som bortblåsta och jag var på betydligt bättre humör när jag kom hem igen.

Finfint. I morgon har jag SVURIT att jag inte ska vara på kontoret förrän klockan tio. Jag ska till gymmet, och jag ska handla frukost med mig till jobbet och så vete sjutton om det blir nån lunch alls men det får vi väl se. När jag har jobbat klart ska jag hem och skriva mitt projektarbete. Så får det bli!

Tröttmössa. Att jag aldrig lär mig...

Jaha, då var det sådär igen då. Lyckades planera så dåligt att jag jobbade 07:30-15:45 i stället för 9-15 som jag egentligen skulle. Första dagen efter en ledighet dessutom. Resultat: Jag är totalt slut i huvudet och kroppen reagerar precis som vanligt med diverse symptom på stress.

Men okej, det var inte 100% mitt fel. Det är inte bara jag som har klantat mig - fast jag borde ta ansvar och vara lite rädd om mig själv, det vet jag ju! Det skulle bli ösregn och det ösregnade verkligen också i morse. Inte särskilt cykelvänligt för nån av oss, så jag skjutsade Joakim till jobbet och fortsatte sen till mitt eget jobb och var där 07.30. Varför? Kroppen kändes sliten så jag ville inte gå och träna. Och det kändes knasigt att skjutsa Joakim för att sen åka hem och sitta hemma en timme innan jag skulle iväg igen, men med facit i hand var det kanske exakt det jag borde ha gjort.

Kommer in på jobbet, kollar inkorgen (inga draman), drar igång datorn, väntar på mailen, hejar på kollega S och frågar om det har hänt nåt särskilt men nejdå, ingenting.... kollar mailboxen, urk, 150 nya mails, hejar på kollega T, småsnackar lite, sen landar kollega N in och klampar rätt i spenaten och avslöjar att kollega T har sagt upp sig. Min favoritkollega och den jag jobbar mest tillsammans med. Så jäkla jobbigt. Det kunde han ju ha berättat själv.....

Får smälta nyheten lite och börjar kolla igenom mailboxen. Sorterar, besvarar det som är superakut, lägger resten i "Att göra" så får jag ta tag i det sen, godkänner fakturor, avbokar ett möte. Tar ett snack med kollega S om hur framtiden ska se ut utan kollega T och vad avdelningen har kommit fram till i ärendet under min ledighet. F*n också. Det blev betydligt mindre kul att komma tillbaka.

Eftermiddagen ägnas åt möte efter möte. Team-möte nästsist på agendan och kollega S bryter ihop för att hon tycker att situationen är ohållbar. Jag förstår hur hon känner för jag har varit i exakt samma situation av nästan samma anledning - det är samma projekt som skickade mig i väggen för snart tre år sen som nu har fått T att säga upp sig och S att må dåligt. Och jag har sett det i några veckor - att hon biter ihop, anstränger sig för att vara duktig, att prestera, kommer allt tidigare på morgonen och går hem allt senare. Jag är inte opåverkad men jag försöker så gott det går att hålla det borta. Det är inte mitt projekt längre. Inte mitt ansvar. Men det är jättesvårt att inte bli påverkad av att en kollega mår dåligt och jag försöker hjälpa så gott jag bara kan med de redskap jag har i mitt bagage.

Team-mötet slukar tiden som skulle ha gått åt för ett en-till-en-samtal med chefen och det är kanske lika bra för jag har inte mycket energi kvar. Jag ska inte vara på jobbet i åtta timmar just för att jag inte orkar - det finns anledningar till att jag jobbar deltid. Så jag sätter mig i bilen och åker iväg för att hämta Joakim. Kommer på när vi är nästan hemma att jag skulle till biblioteket och lämna böckerna som står i baksätet så jag lämnar av Joakim hemma och sticker iväg igen. På biblioteket är det tyst och lugnt och jag snokar runt i en kvart och letar lite böcker. Väl hemma har Joakim dragit igång med maten och jag kan kasta mig i soffan i en kvart och omgruppera hjärnan lite. Pust.

Efter att ha ätit är jag som en urvriden trasa. Helt slut. Och att jag egentligen borde sitta och jobba på mitt projektarbete för att klara av min sista kurs finns inte på kartan i kväll. Det arbetet får vänta till på torsdag eller i helgen.

Lärdomar:
1) när jag VET att vi har team-möte på eftermiddagen så ska jag strunta i att komma in till kontoret tidigt. Jag borde ha suttit kvar hemma och fikat eller nåt.
2) jag är ganska bra på att inte låta Projektet påverka mig men sånt som förändrar min arbetssituation tar plats - och det är okej. Helt okej. Men jag blir trött....
3) det är förbaskat viktigt att chefen och jag hinner med vårt möte under veckan för nu finns det plötsligt ännu mer att prata om.
4) cred till mig som har lärt mig säga nej till uppgifter, det märks att kollega S inte är lika bra på det.

Det finns ett problem kvar. Tyvärr. Problemet är att jag kan förutse att det blir fler långa dagar den här veckan och jag orkar inte med för många såna. Det kommer krävas prioritering. Kanske en promenad, en löprunda eller ett gymbesök nånstans mitt i dagarna för att jag inte ska sitta åtta-nio timmar på jobbet. För jag orkar faktiskt inte och det kan jag lika gärna vara öppen med.

Man kan behöva en mjukstart efter en semester och det här var definitivt inte en sån. Det var "välkommen tillbaka till verkligheten" med 7 grader, ösregn, mörker och jobbigheter. Urk. Synnerligen o-mysigt. Jag vet att det inte är nån som gör det mot mig med flit, det bara blev så den här gången. Fast jag vore tacksam om jag slapp en lika tråkig start efter nyår om jag får önska nåt....

Post-Playitas-sunkmåndag!

Gomorron världen! Vi kom hem nånstans närmare halv tio i går kväll och jag är så tacksam för att jag valde att ta en extra semesterdag i dag för att hinna landa lite innan det blir full fart på jobbet igen.

Så när Joakim skulle gå upp i morse kunde jag med gott samvete vända mig på andra sidan och somna om i en dryg timme innan jag lyckades drömma att jag hade missat att lämna in tentan som skulle vara inne senast klockan tolv i dag. Så då gick jag upp, drog på mig en T-shirt och de rena tightsen som låg överst i väskan och har inte kommit längre på dusch- och fixfronten fast det är lunchdags! Men jag har lämnat in min tenta, dammsugit, läst tidningar och kört en tvätt i alla fall. Heja mig :-) Och så har jag självhäftande katter PÅ mig konstant, de verkar behöva lite närhet efter att jag har varit borta trots att vi har underbara kattvakter.

Innan vardagen tar vid ska jag dra en liten plus-och-minus-lista med Playitas. För den som tycker det är intressant.

Minus:
Man måste komma ihåg att det tar 5-10 minuter varje gång man ska nånstans. På riktigt. Den där linbanan inom hotellbyggnaderna är sjuuuuukt långsam och promenaden från hotellet till poolen, gymmet, MC1 tar några minuter. Väljer man bort hiss och linbana och går i stället finns det inte heller nån rak väg utan man måste gå lite kringelikrokar. Men så fort man har lärt sig att börjar passet 16.30 är det läge att börja röra på sig 16.15 är det inga problem alls.

Priserna i supermarket på området. For real, de tar samma pris för 1½ l vatten som man betalar för en 5-litersdunk om man går 7 min bort till närbutiken i byn Las Playitas.

Betala för långsamt, inte alltid fungerande internet (35 EUR för en vecka) och för att använda säkerhetsskåpet på rummet? Förlegat. Riktigt dåligt. Förbättra!

Och ska ni vara en träningsanläggning i världsklass så putsa lite på prylarna. Sneda clips i gymmet, halvtaskiga bodypump-stänger med dåliga clips på fitness-cross-klasserna, fullt med småstenar på Multicourt 1. Det är verkligen bara småsaker men det gör sån stor skillnad.

Plus:
Maten. Gigantiska bufféer med bra kvalitet, varierat urval - inte bara samma saker varje dag. Plus ett kryddbord så att man kan piffa till om det behövs. Många har gnällt på priserna på dryck men nja. 2,20 EUR för en halvliter bubbelvatten och 3-4 EUR för en öl tycker jag inte är hutlöst. Faktiskt. Visst, det är billigare utanför hotellet men det är fortfarande inte hysteriskt. Särskilt plus för nygjorda smoothies på frukostbuffén.

Alla har träningskläder hela tiden. Det är inte ett dugg konstigt att komma raka vägen från morgonjogg till frukostbuffé eller att sitta i cykelkläder och -skor på lunchen. Otroligt skönt. Jag använde i princip inget smink hela veckan och hälften av mina "civila" kläder låg kvar oanvända. Bra att veta till nästa gång.

Valfriheten. Man kan gå på hur många träningspass som helst eller ligga vid poolen eller åka på utflykt. Det finns inga tvång och det är bara att känna efter hur kroppen känns. Jag har bara varit på två av Playitas' egna pass den här veckan, båda två fitnesscross-WOD, så jag kan inte bedöma kvaliteten riktigt, men jag har njutit av Running Sweden's egna pass och använt mig av gymmet som jag har varit ganska nöjd med. Många av våra löparkompisar under veckan hade med sig familj som inte var lika träningsintresserade och de verkar också ha haft en bra vecka.

Det som finns i närområdet. Man behöver inte hyra en bil eller åka på bussutflykt. Det finns bra restauranger i byn Las Playitas 7 minuters promenad bort (kortare när de har färdigställt strandpromenaden!) och i Gran Tarajal på andra sidan bergen finns det en hel del affärer att välja på. Man behöver inte vandra över bergen två gånger utan kan åka lokalbuss också. Kan tipsa om att för den som bor i lägenhet och lagar egen mat så fanns det ett fantastiskt utbud i delikatesser, kött- och fiskdisk i den affären i Gran Tarajal där vi handlade. Inte dyrt heller. Där hade jag lätt kunnat botanisera länge och sätta ihop goda middagar!

Total avslappning. Train, eat, sleep, repeat. Helt bekymmersfri semester - men det gäller för nästan alla träningssemestrar jag har varit på och jag älskar det varenda gång! Världsklass.

Det är små minus och stora plus på listan så vill man åka på träningssemester så kan jag absolut rekommendera en resa till Playitas. Klimatet var väldigt behagligt såhär vintertid, lite blåsväder kan man åka på men det var okej. Det var skönt att kunna gå ute i bara t-shirt och tanka lite d-vitamin och det var underbart att kunna bada i både poolen och havet.

Och ärligt - det är lite jobbigt att komma hem till ett tomt kylskåp och ingen som fixar frukostbuffé eller lagar lunch ;-) Tur att matkassen landar i kväll så blir det lite enklare på matfronten i alla fall!

Lördag - sista dagen i solen!

Denna lördag bjöd på ännu en vacker dag på Fuerteventura. Jag hade kapat den sista platsen på morgonens WOD och därför var det tidig uppstigning och frukost som gällde innan jag traskade iväg till TC6 där WOD'en körs.

Jag visste sen förra gången att det inte är någon uppvärmning på passet så jag såg till att vara i tid och värma upp lite i lugn och ro för att få igång kroppen. Skönt att ha allt för sig själv några minuter och hänga i TRX'en, jobba rörlighet och lite spänst!

Dagens WOD var en enkel men svintung variant. 3 varv skulle köras, maxtid 20 minuter - MEN den sista övningen skulle man fortsätta med tills 20 minuter hade gått. 20 frivändningar med skivstång, en bana grodhopp, 20 clean and press med hantlar, jägarvila till failure. Om igen 2 gånger och så sitta kvar i jägarvila. RX på skivstången var 25/40 men jag skalade ner till 20, och RX på hantlarna var 8/12 men jag nöjde mig med 5 kg. Jag vet att jag inte är supermegastark i frivändningar och axelpress och såg ingen anledning att överdriva  Däremot var jag rätt bra på jägarvila och var nog den som gick ut sist på i alla fall andravarvet. Vilket visade sig vara ganska strategiskt bra för det innebar att min sista jägarvila var knappa två minuter och det vet jag ju att jag fixar.

Sen hade vi lite tid kvar så vi körde ett extravarv som var hälften så långt, dvs bara 10 reps i stället för 20, fortfarande grodhopp hela banans längd och så jägarvila tills alla hade suttit i en minut. Finfint. Men lite segt blev det i låren....

Tillbaka till rummet, dricka vatten, fixa lite med tentan (jag kan inte se att jag kan kläcka ur mig så mycket mer intelligenta svar iofs men jag ska kolla igenom den en gång till på måndag morgon innan jag lämnar in den!) och sen gav vi oss ut på promenad för att kolla in en utsiktspunkt vi inte hade klättrat upp till tidigare. Det var soligt och vackert och Joakim passade på att fotografera lite.

Det närmade sig lunchdags och vi vandrade bort till Las Playitas och åt på samma restaurang som i måndags. El Poril. Fantastiskt bra mat denna gång också - jag valde deras hemmagjorda fisk-croquetas och bara njöt. Kaffetårta (suveränt god och hembakad) till efterrätt och lyckan var gjord. En timmes siesta hann vi också med innan det var dags att ladda för veckans avslutning - ett 5/10 km-lopp.

Vi sprang ju sträckan i går och ärligt talat så kände jag mig inte särskilt motiverad för den är skittrist. Uppför i 2½ km, sen vändning och tillbaka samma väg. 2 varv för millöparna. Benen var seeeega efter veckans träning (jägarvilan i morse hjälpte väl inte direkt till heller) så uppvärmningen kändes relativt plågsam. Sen blev det alldeles för lång väntan, typ en kvart, innan vi kom igång med loppet, så man hann i princip stelna till igen.

Starten gick och det kändes verkligen inte särskilt bra. Benen var som gummi efter 1 km och jag funderade allvarligt på att hoppa av och traska tillbaka till starten. Men jag bestämde mig ändå för att jag skulle göra klart projektet trots att jag låg i princip sist i raden av löpare. Plockade dock 3 ryggar i uppförsbacken och de kom aldrig om mig igen så det var väl lite positivt! Och eftersom det var en fram-och-tillbaka-slinga hade man stora möjligheter att peppa de man mötte vilket jag gjorde till min grej. Hejade på varenda kotte jag mötte, helst med namn om jag hade koll. Gick i mål på 25:56 enligt min egen klocka.

För några år sedan slogs jag som en galning för att fixa 5 km under 30 minuter. Nu gör jag under 26 minuter på en dag då jag verkligen inte är i slag och det är good enough. Jag har i princip inte sprungit från 3 november till början av december och så går jag ut stenhårt med en löparlägervecka. Där jag ändå klämmer in tung styrketräning och WOD-pass. Helt klart godkänt ändå fast det absolut inte är nån fantomtid!

Kvällen avslutades med middag och prisutdelning och sen har vi "roat" oss med att packa. Inte det mysigaste som finns. I morgon blir det bara morgonjogg innan frukost och sen är det dags att duscha och plocka ihop sig för att åka hemåt. Hrmf. Jag hade ju lätt klarat en vecka till med "train, eat, sleep, repeat" men okej, verkligheten och julstöket väntar väl hemma!

Jag har badat. I Atlanten!

Och jag som är världens badkruka....

Jag skippade morgonjoggen i morse för kroppen kändes inte alls särskilt pigg på sånt. Morgonsåsade en stund i stället och gick sen ner och mötte upp Joakim och gänget för att vara med på stretchen. Det var skönt det med!

Sen var egentligen planen att gå till gymmet men det kändes inte särskilt lockande för vädret hade vänt under natten och nu var det plötsligt soligt och o-blåsigt och underbart. Så vi gick och satte oss vid poolen i stället - Joakim med en bok och jag med pluggbok, dator och en ny-nerladdad hemtenta. Jag tror jag har lyckats plita ner hyfsat intelligenta svar, ska titta på den en sväng till i morgon i lugn och ro (med internetförbindelse för jag behöver kolla upp ett par detaljer lite).

Efter att ha softat några timmar gick vi upp till rummet och petade i oss lite mellis och bytte om för Runner's Gym klockan 13. Typiskt dålig tid egentligen när nästa pass går 16.30, man kan inte äta riktig mat precis innan passet och det är touch'n'go att hinna äta precis efteråt för att inte vara tung i magen på eftermiddagspasset... Nåväl, klassen var härlig och livad och rolig precis som sist och jag tog i ordentligt. Svettiga och glada gick vi raka vägen ner till stranden och kastade oss i Atlantens vågor. Det var så skönt så jag ville knappt gå upp igen, jag tror vi plaskade runt i nästan en halvtimme innan vi tyckte att det var bäst att gå upp och äta lunch.

Lunch i pool-baren - sandwich och smoothie - och sen var det dags att byta om igen för eftermiddagens löpning. På menyn stod ett eller två varv på den 5 km-slinga som utgör morgondagens tävlingslopp på 5 eller 10 km. Slingan är..... fantastiskt tråkig. Bara väg, och dessutom ut och hem samma väg. Gäsp. Det fanns inte på kartan att jag skulle motivera mig till att springa den två gånger varken i dag eller i morgon kan jag meddela! Joakim kände samma sak så vi hoppade av efter första varvet, stretchade lite - och stack ner och badade igen. Bara för att man kan. Inga handdukar eller ombyten så det blev lite bökigt men hey, det går faktiskt att traska upp till rummet i blöta kläder även om det ser lite galet ut. Och det var störtskönt att bada - igen. Vågorna är härliga!

Efter buffémiddag var det "Meet the Pros" i sportbaren. 45 minuters intervjusession med Lisa Nordén, Javier Gomez och två tyska kvinnliga triatleter som jag aldrig fattade namnen på men de var tydligen också duktiga. Det var ganska intressant att höra om hur de tränade men det bästa kom faktiskt till sist när de skulle ge råd till "vanliga motionärer". De tips vi fick var att ha roligt, att träna varierat och att komma ihåg att mer inte alltid är bättre utan att det är kvaliteten på träningen som avgör värdet. Precis det jag ville höra - då gör jag ju rätt.

Även om jag i ärlighetens namn inte tokälskar mina styrkepass just nu så tokälskar jag resultaten och då kan jag motivera mig själv ett tag till. Sen blir det roliga styrkepass igen. NMT är alltid gladträning och löpning är klockrent. Variationen kommer av sig själv och det där med kvalitet i stället för mellanmjölksträning jobbar jag stenhårt med.

I morgon ska jag köra WOD'en på morgonen och springa ett 5 km-lopp på eftermiddagen. That's all. Det blir en bra dag :-) (kanhända att man kastar in nåt ytterligare pass under dagen. Kanske. Eller inte. Måste fixa klart tentan. Och packa. Typ.)

Torsdag = träningsfest

I dag har jag i alla fall tagit igen med råge för gårdagens lågintensiva träning kan man säga.

Började lite snällt med knappa 6 km morgonjogg i typ 6-fart, eventuellt lite snabbare. Och så en rejäl frukost på det. Sen gick jag till gymmet och körde bänkpress och pullups plus lite stångcurls men sparade knäböjen till i morgon eftersom det vankades intervaller senare på dagen.

Ett snabbt ombyte, sen plask ner i poolen för poolrunning-intervaller med Catti. Det var riktigt ruggigt just då, det blåste och regnade på tvären och poolen kändes inte ens varm. Men vi fick upp värmen kan jag meddela! Catti körde 70/20-intervaller med oss, 8 stycken. Sen fick vi "springa" hela poolens längd fram och tillbaka innan vi fick ytterligare 8 stycken 70/20-intervaller. Efter det teamade vi med en kompis och skulle "springa" medan kompisen höll i bältet och drogs med, 25 meter, sen byte. Och så avslutade vi med bensparkar vid kanten, 6 x 30 sek. Sen var man ganska mör och redo för dusch och lunch!

Efter lunch blev det lite plugg och siesta för att ladda för eftermiddagens sista pass: Run like GEB. Det var progressiva tvåhundringar i serier om fyra. För det snabbaste gänget motsvarade farterna det som Isabellah Andersson, Mustafa Mohamed, Paula Radcliffe och Haile Gebrselassie höll när de satte sina respektive maratonrekord. Jag sprang i den lättaste gruppen och vi sprang tvåhundringarna på ungefär 50-47-44-40 sekunder i varje serie. Fem serier var dagens meny - 20 st tvåhundringar alltså, med 2 min setvila mellan serierna. Vi snabbade på oss lite mot slutet så allra sista intervallen gick på 37 sekunder för min del vilket motsvarar en maratontid på 2:10. Jag tror jag är helt nöjd med att springa maraton på dubbla tiden om jag ska vara helt ärlig, det tempot var inte skönt nånstans!

Helt klart ett jätteroligt pass men det är svårt att genomföra ensam, enklare om man har nån som håller farten åt en. Det där med progression är inte helt lätt och när man sen ska backa och springa första intervallen i långsammare tempo är det svårt att få ner farten igen. Vilket betyder att man får svårt att få nån riktig progression i intervallerna sen. Nerjogg och stretch kändes skönt efteråt liksom dusch och kall dricka medan den intervall-lila ansiktsfärgen återgick till något mer normalt!

Vädret har lugnat ner sig igen - det blåser mindre och regnmolnen verkar ha blåst bort för den här gången. Det skulle vara skönt att få några fina soliga dagar som avslut på veckan så det håller vi tummarna för. I morgon blir ytterligare en tuff träningsdag har jag tänkt!

När säger man ifrån?

Åh. Det här är jättesvårt att skriva om men det tar väldigt stor plats i hjärnan. Det handlar om ätstörningar. Och om hur man kan berätta för någon att man ser att hen inte mår bra.

På frukosten härnere på Playitas har jag observerat en kvinna som helt klart inte har en sund relation till mat. Hon kan vara kanske i övre fyrtioårsåldern, hon är ordentligt solariebrun, otroligt smal, och ensam. Hela hon utstrålar en attityd av "kom inte nära". Hon tar ett kokt ägg, skär upp det i små bitar och äter en bit i taget med gaffel. Det tar tid. Hon tar färsk frukt, skär upp den i bitar, lägger den överst i en skål med kvarg och äter sen bara frukten. Bit för bit. Långsamt och kontrollerad. Några koppar kaffe med sötningsmedel slinker också ner. Ibland en bit rostat bröd. Det ser så plågsamt ut så jag blir ledsen.

I dag såg jag henne på gymmet efter frukosten. Hon tog av sig sina överdragsbyxor (som det för övrigt står namnet på ett tyskt PT-företag på) och stod i sina tights - som hängde runt benen för att lår och rumpa inte fyllde ut dem. Hon vägde sig, skakade på huvudet och satte sig sen i en roddmaskin i en timme. Med nedböjt ledset huvud, musik i hörlurar och lår som är smala som mina överarmar.

Det är en person från ett annat land som jag inte alls känner och jag kan omöjligt gå fram till henne och fråga "du, mår du bra?". Jag kan inte ge henne den stora kramen och säga att hon är bra som hon är, att hon måste ta hand om sin kropp och vara snäll mot sig själv. Som jag hade kunnat om det var nån jag kände. Som jag innerligt hoppas att jag skulle VÅGA om jag såg nån i min närhet som uppförde sig likadant. Men när kan man säga sånt? När är det rätt läge?

Jag hoppas inte att hon arbetar som PT - att hon är någons inspiratör och förebild. Jag undrar varför hon är här. För att hon, precis som jag, tycker det är skönt att vara i en miljö där träningskläder är rätt klädsel alltid och där 4 träningspass om dagen är normalt? Jag erkänner, jag tycker det är härligt och befriande. Men förhoppningsvis av rätt anledning - att det är roligt att träna och att få njuta av överdådiga bufféer morgon och kväll för att ha tillräckligt med bränsle för extra träningspass. Inte för att en ätstörning eller ett träningsberoende ska få näring.

Det är svårt att se på när nån annan är elak mot sig själv och inte tar hand om kroppen. Även om jag inte känner henne så känns det jobbigt och det spökar i hjärnan. Och trots att det är ohövligt så kan jag inte låta bli att titta och förundras. Det är inte min sak, det är hennes privata angelägenhet, men jag har svårt att blunda för det.

Om det hade varit nån jag kände hade jag gjort allt jag kunde för att hjälpa henne ur det här negativa beteendet. Jag hoppas att hon har människor i sin närhet som säger och gör rätt saker. Som kan få henne att tänka till och bryta den negativa spiralen. Men som kanske borde ha sagt att det där med träningsresa nog inte var världens mest lysande idé för nån som mår som hon verkar må.....

Morgon-WOD och lågintensiv smygträning

Dagen i dag inleddes med en intensiv WOD och sen körde vi lågintensivt resten av dagen. Vi hade bokat in oss på "Fitness-X WOD" och stod redo att köra klockan nio efter att ha ätit tidig frukost och varit med på en halvtimmes stretch och komigång med Running Sweden.

Dagens WOD bestod av 2 delar. Del 1 var 15 minuter AMRAP med varv om 15 pushpress (15 kg för damer, 30 kg för herrar), 15 pullups alt rodd i TRX, 15 tricepsdips på stepbänk och 15 burpees. Jag hann med nästan 5 varv vilket jag är enormt nöjd med. Efter en minuts vila körde vi del 2 - 6 minuter AMRAP med varv om utfallsgång en hel tennisbanas längd, 10 squats med samma skivstång som innan, utfallsgång tillbaka, 10 boxjumps. Det var här jag noterade att jag var enda tjej som faktiskt hade 15 kg på stången :-) (jag vet, man tävlar bara mot sig själv, men det är ändå coolt att vara den som kör tyngst ju) och jag hann med nästan 3 hela varv. Gött. Det var det morgonpasset! Jag funderade på att hänga med på simpasset en halvtimme senare men jag orkade faktiskt inte riktigt...

Efter en dusch packade vi ryggsäckarna med vattenflaskor, energibars och kamera för att bestiga lite berg. Målet var grannbyn Gran Tarajal som enligt guiderna skulle ligga ca 4 km bort över ett berg och promenaden dit beräknades ta ungefär en timme och en kvart. Haha, tänkte vi, en timme och en kvart på 4 km, det är ju sjuuuukt långsamt, klart vi är snabbare. Not so much.... Höjdskillnaden är ungefär 150 m och den betar man av på första knappa kilometern från Las Playitas till toppen, sen är det 3 km mest neråt. Vilket innebär att promenaden hem blev betydligt enklare för den där branta klättringen sög ordentligt kan man säga. Inte att det var superenkelt att hasa sig nerför branten sen heller men man blev i alla fall mindre andfådd...

Det blåste riktigt ordentligt i dag så turen över berget var lite extra jobbig och läskig på sina ställen men havsutsikten var fantastisk. Enorma vågor, vilka naturkrafter! Väl framme i Gran Tarajal vandrade vi runt lite och hittade en tapasrestaurang i lä men med havsutsikt och mumsade i oss godsaker. Montaditos (spansk motsvarighet till bruschetta) med skinka, kanariska skrynkelpotatisar med mojo rojo, potatistortilla, croquetas, kycklinggryta och ett kycklingspett. Inte dåligt. En "café leche y leche" på det - kaffe med varm mjölk och sötad kondenserad mjölk, söt koffeinchock! Sen promenerade vi lite till och handlade roliga saker på HiperDino (I kid you not, det fanns en affär som hette så) som egentligen "bara" är en liten affär i en liten stad men som hade den grymmaste delikatessdisken och fiskdisken jag har sett på länge. Saluhallsstuk. Fantastiskt. Surt att man inte har nåt kök att löpa amok i!

Vi vandrade hemåt igen med lite last i ryggsäckarna och det kom några små regnskurar också. Men vinden hade lagt sig något och tillbakavägen var betydligt mindre jobbig så vi passade på att slå en sväng upp om högsta toppen på "klumpen" bara för ordningens skull. Sen var det mest neråt som gällde till strandpromenaden och sista biten tillbaka till hotellet regnade det ordentligt.

Efter en timmes siesta (välbehövligt!) var det dusch och fix och middagsdags och jag har gett buffén en rejäl match i dag för att vara laddad för morgondagen. Det lutar åt fyra pass i morgon. Vi får se om det går. Kroppen känns okej - det var tungt i benen i dag men det är inte så konstigt. Inte brutalont nånstans och jag känner mig inte sliten så det ska nog gå bra!

Tisdag = tre träningspass. Före fyra. Oh yeah!

Och då skippade vi ändå morgonjoggen....

Tanken var att vi skulle gå upp tidigt och äta frukost för att klara av ett styrketräningspass på gymmet innan det var dags för Runner's Gym med Rubin och Sirpa. Joråsåatteh... när väckarklockan ringde kände vi oss inte alls pigga kan man säga så det blev ett långsamt uppvaknande och långfrukost i stället och så blev det Runner's Gym som dagens första pass. Fingrarna vill skriva Runner's Grym varje gång i stället - freudiansk felsägning kanske? ;-)

Runner's Gym är en styrke- och teknikklass för löpare som ska ingå i schemat på SATS i Stockholm och Göteborg efter årsskiftet. Och jag kan varmt rekommendera klassen - särskilt om du är löpare och vet med dig att du är lite dålig på att köra löparstyrka. Här får du hela paketet, både styrketräning, stabilitet och lite löpteknikövningar plus stretch. På en timme. Som hittat ju!

Efter en svettig och utmanande timme med gänget så gick vi raka vägen över till gymmet. Jag hade egentligen inga större förhoppningar men tyckte att det var lika bra att göra ett försök. Men visst - kroppen var tydligen fortfarande Hulken och jag var ordentligt uppvärmd. Eller jag är bra på att vila mig i superform. Marklyften flöt på fint ända upp till treor med 82 kg. Plus lyxen då att ha riktigt underlag för marklyft med hårt golv under fötterna, mjukt underlag där vikterna landar och prylar från Eleiko. Win!

Vidare till axelpressarna där jag saknade mina halvkilosvikter och körde treor på 27½. Som kändes hyfsat tunga men ett kilo till hade jag nog klarat av. Och så dips - finns ingen dipsställning men det går att ta bort assisten på assisten (hängde ni med?) så att man kunde köra fria dips. 5 treor. Sen stretchade jag lite innan det var dags att promenera hem till rummet och duscha.

Vi åt lunch på hotellrestaurangen (helt okej men det var roligare i går!) eftersom dagens poolrunning-klass började redan 1500. På väg dit passade vi på att boka in oss på morgondagens Fitness-WOD klockan nio i morgon bitti, det blir rooooligt!

Poolrunning-premiär för mig. Hade inte en aning om vad jag sysslade med men det verkade gå ändå. Vi fick ett flytbälte och sen var det bara att springa. Gick sådär.... sen fick vi lite mera kläm på det. Rubin körde diverse äckliga intervallvarianter där vi även fick köra med endast armar, endast ben etc. Sen blev det lite benteknik för simmare med flytbältet som hjälpmedel och jag upptäckte att jag av nån anledning är helt grym på crawlben. Jag bara flöt förbi och kan nu skryta med att jag har varit snabbare än Malin Ewerlöf :-D Det vore dock önskvärt om jag kunde få fason på resten av simningen också, bara crawlben kommer man inte så långt med.... Passet avslutades med armhävningar på kanten av bassängen varvat med 30 sekunder benspark. Kriminellt jobbigt och benen var ordentligt möra när vi tog oss upp efter avslutande 50 m "nersim".

Nu tänker jag dricka öl och äta nötter och plugga lite tills det är matdags. Om 1½ timme - känns som evigheter dit efter dagens roligheter!

Inlägg nummer 1000 - välkommen till Playitas!

Tänk att det här är inlägg nummer ett tusen i bloggen. Nu snackar vi alltså fyrsiffrigt. När jag började blogga var jag inte alls inställd på att jag skulle göra det nästan dagligen och att folk skulle läsa det jag skriver. Nu har jag (tror jag) ett tjugotal fasta läsare och lite folk som kikar in då och då.

Nånstans passar det mig väldigt bra att just det första inlägget från Playitas får ett "jubileums-nummer". För det här är lite av en milstolpe på många sätt. Jag har bloggat i drygt två år och det har hänt obegripligt mycket i mitt liv under den tiden (nyårskrönikan 2013 blir något i hästväg alltså...) och det här är lite av ett segerfirande för mig själv. Att våga mig iväg på en resa till ett obekant ställe och göra saker som tar mig lite utanför trygghetszonen. Igen. Det har varit mycket sånt under 2013!

I går blev mest en skrota-runt-dag. Tidig start på dagen, skjuts till tåget, tåg till Kastrup, incheckning (supersmidigt helt överraskande!), frukost på Starbucks, ombord på planet, sitta still, landa, hämta bagage, buss till hotellet, incheckning och så lite mat och "orientering på nytt område" tills vi landade rätt in i Running Swedens infoträff av en slump och hälsade på alla. Vi var med på en rundvandring med Apollos guider och så kastade vi oss över buffén. Jag somnade vid niotiden och trynade så gott till strax före sju i morse!

Upp och hoppa klockan sju för att vakna till liv inför morgonjoggen 07.30. Dryga 5 sköna kilometer med Sirpa i täten och sen lite stretch innan vi kastade oss över den enorma frukostbuffén. Heaven, totally. Smoothies och potatisomelett och pålägg och frukt och bröd och ja - det mesta. Jag gillar frukost :-)

Sedan skulle Joakim simma och jag körde ett pass på gymmet. Knäböj, bänkpress och pullups stod på dagens schema. De två första var inga problem och det fanns finfin utrustning, men med pullups var det värre. Det gick att köra i kabelmaskinen men den var upptagen - eller så fick man köra i pullups-assisten som var upptagen... så jag körde de första seten som TUNGA latsdrag innan jag kunde ta assisten och köra de tre sista seten. Not happy. Det blir inte riktigt samma rörelse i assisten. Sen avslutade jag passet med lite frivändningar bara för att det var roligt!

Vi gick bort till byn Las Playitas för att reka lite och passade på att handla mera vatten (betydligt billigare än i resortens egen affär) som vi kånkade hem och sen bestämde vi oss helt sonika för att promenera dit igen för att äta lunch på en restaurang som guiden hade rekommenderat. Det var riktigt, riktigt bra grejer. Vi beställde en fisk- och skaldjursplatå (menyns dyraste för hiskeliga 15 EUR) och fick varsin hel stekt fisk (typ abborre), lite fina räkor, musslor och bläckfisk med papas arrugadas, mojosås och aioli. Aiolin gick inte av för hackor - det blir varken vampyrer eller förkylningar hos oss på ett tag :-)

Efter en timmes siesta (så skönt att bara sträcka ut sig en timme!) var det dags att få ordning på sig igen för nu var det intervallpass på schemat. Hatkärlek. Vid det här laget kändes kroppen som Hulken - inte det minsta trött efter dagens två pass utan bara jääää - redo att köra. Så jag kastade mig ut i projektet med inställningen att om jag kraschar, så gör jag det HÅRT!

Rubin hade lagt upp ett äckligt intervallpass med 3 stationer om 5 minuter vardera och så körde vi två varv. Station 1: 15/15-intervaller i 5 minuter. Urk. Station 2: Backintervaller - 45 sek upp, jogg ner, upprepa, sen sista intervallen bara 30 sek upp och jogg ner. Här var jag typ spyfärdig. Station 3: 2 minuter ut, 1 min vila, 2 minuter hem. Det var ju bara att överleva - och så körde vi en lugn joggrunda innan vi gav oss på hela alltet igen. Mysmys ;-) Med tanke på att jag var spyfärdig efter andra stationen så vet jag inte riktigt vad som hände annat än att jag bestämde mig för att göra klart det. Vi rundade av med lite lätt mysjogg innan vi stretchade och sen joggade sista 500 m hem till hotellet.

Av nån anledning (oklart varför) tappade pulsbältet kontakten och återfick den aldrig igen så jag har ingen pulsregistrering på intervallerna vilket känns ganska surt. Det hade varit intressant. Det innebär också att jag inte har gjort av med några kalorier under passet alls och efter 8½ km löpning så tror jag inte heller att det stämmer. Men fartkurvan har jag åtminstone och den ska bli intressant att studera.

Efter intervallpasset var det inte så mycket energi kvar i kroppen så det blev dusch och rejäla mängder vatten innan vi gick ner och tog för oss av middagsbuffén. Riktigt gott - fiskspett och grön risotto var dagens höjdare. Plus glassen till efterrätt :-) I morgon blir det Runner's Gym, eventuellt ett gympass och definitivt poolrunning som jag aldrig har testat. Nya utmaningar!

Hej vinter - och hejdå, vinter!

Vintern hade gjort sitt intåg i morse till min odelade förtjusning. Jag älskar snö och frost och krispig luft och vackert vitt som yr i luften. Fast jag är lika odelat förtjust över att vi lämnar vintern i morgon.

Jag ska åka till Kanarieöarna - till Playitas, på Fuerteventura. En vacker vulkanö som just nu erbjuder 16-20 graders värme. Perfekt för utomhusträning, inte för kallt och inte för varmt. Åh, att springa i bara linne och tights, att morgonyoga ute i soluppgången och att sitta på balkongen med en kall öl efter dagens träning. Att sova tills man tycker att det räcker och njuta av rikliga frukostbuffeer, att äta tapas på stranden och en glass när det behövs!

Jag längtar och jag behöver det. I går lyckades jag avsluta jobbet på ett vettigt sätt och förbereda för mina kollegor som håller koll nästa vecka. Jag hoppas det gick bra för mina kollegor som hade julfest, och att restaurangen inte blev översvämmad - och att alla kom hem efteråt, för det såg ruggigt ut med högt vatten mest överallt! I dag har vi handlat och fixat och packat. Allt är förberett för katt- och husvakterna, väskorna är i princip packade, sängarna renbäddade (det är så skönt att komma hem till rena lakan) och jag tror vi har rätt bra koll.

Det enda jag INTE har koll på är veckans träningspass. Måste ladda ner schemat eller nåt så kan jag sitta på planet och planera. Väskan är i alla fall packad med träningskläder i mängder och lite civila kläder ifall det skulle behövas! Och så ska jag skriva en hemtenta nästa helg (det hinns väl med, eller så får jag satsa på omtentan om det skulle gå åt pipsvängen) så jag har faktiskt med mig fysiologiboken i handbagaget. Tillsammans med träningsdagboken, iPodden och lite lättare litteratur till flygresan.

Vi hörs - jag skickar en hälsning från solen. När jag hinner :-)

Tycker inte om blåsväder....

Det blåser fortfarande. Inte som igår, men det blåser på. Jag vet inte om det bara är jag eller om alla andra också känner det - men jag tycker verkligen inte om blåst. Jag blir rastlös, jag sover dåligt, och det blir lika mycket storm inne i huvudet som utanpå. Det låter och viner runt knutarna, rutorna skallrar och världen bär sig konstigt åt.

I morse när jag kom till jobbet var det vatten på vägen - och på väg hem var Universitetsbron avstängd och helt översvämmad. Vattnet står högt i Västra Hamnen och ända in i Dockan - trädäcket utanför restaurangen var borta och vattnet stod upp över rutorna. Restaurangen hade nog lite trixig logistik med att fixa dagens lunch och så är det julbord på jobbet i kväll för typ 200 pers.

Nej, jag ar inte på julfest med jobbet och det är jag jätteglad för. Jag hade inte velat vara där med en dålig nattsömn i bagaget (typiskt dåliga förutsättningar för att vara social när man är som jag) och särskilt inte när vattennivån bara ökar och ökar och man inte vet om man kommer kunna ta sig därifrån. Cykel tyckte jag inte var att tänka på i dag i blåsten men som broarna svämmar över hit och dit så hade det kunnat bli svårt att ta sig hem sen oavsett om man hade tagit bilen eller bussen.

Men den egentliga anledningen till att jag valde att inte gå på festen var ju RESAN. Tidigt söndag morgon är det dags att åka ner till solen en vecka. Så jag var rätt medveten om att jag behövde den här fredagkvällen för att fixa, tvätta, organisera inför resan. Lika bra det. För jag är sanslöst trött och ser mest av allt fram emot att få lägga mig i sängen. Fast först ska jag nog ta och köra den där 30-tvätten med mina Fivefingers och mina älskade kompressionstights som ska åka med till Kanarieholmarna!

Det blåser. Nåt lite. Kan man säga...

Torsdag då och styrketräningsdags. Inte helt lätt att besluta om transportlogistiken med stormen Sven i antågande men det slutade ändå med att jag tog cykeln och tänkte att om det blev för hemskt under eftermiddagen så skulle jag ta bussen hem.

Inne på gymmet strax efter sju och drog igång "hatpasset". Marklyft, axelpress, dips. What's not to hate? Lång upptrappning på marklyften och jag var helt övertygad om att vi körde 85 kg sist så jag testade att trappa upp dit. Det gick bra med en och en halv trea, sen gav jag mig och sänkte till 82½ medan jag svor. Well, what do you know, när jag fick mailet med vikterna frå PT-Martin så hade han noterat 80 kg sist så jag ökade faktiskt. Heja mig! Och så en miljon reps med 22½ kg som avslut.

Axelpress - upptrappning och 5 arbetsset på 28½. Grymt helt enkelt. Och lätta hantelpressar. Sen dips. Jag är fortfarande fånigt lycklig över att jag kan göra dips, i dag blev det 5 x 3 st med fin form. När jag klarar 5x5 ska jag börja lägga på vikt, tänker jag. Och 50 st dips på bänk, såklart - innan jag stretchade.

Nackdelen med de här träningspassen är att de tar evighetslång tid, alltså. Tre ynka övningar och ändå tar det över en timme för att jag måste vila så länge mellan seten. Fördelen är att jag inte blir så svettig så det går lite snabbare med dusch & fix efteråt!

Sen gick jag till jobbet och röjde undan en hel massa innan jag vid halv tre bestämde mig för att ta mig hem innan det blev för blåsigt. Rätt beslut för det var rätt jobbigt att cykla hem. Och så skulle jag dessutom chefa för kvällens NMT-pass. Diskuterade med platschefen och vi kom överens om att köra när SMHI går ut med klass 3-varning tre minuter efter. Typiskt. Nu hade vi ju kommunicerat att vi skulle köra så det var bara att dra sig till Lund. 2 minuter innan start var ingen där - 18:14.38 dök det upp två stycken, därav en provapåare, så vi bestämde att försöka köra ändå.

Efter en halvtimme gav vi oss - det var helt enkelt för läskigt för vinden ökade hela tiden och det blev värre och värre. Tur det, för det var riktigt obehagligt att köra hem så nu kurar vi inne med en kopp varmt te som vanliga människor!  Och så har vi bestämt att klass 3-varning = inställt NMT-pass. Men nu har vi alla fall testat om det går!

NMT - iskallt och svinjobbigt och rooooligt!

Den här dagen hade alla förutsättningar att bli en riktig skitdag från första början. Och jag var väldigt medveten om det - fast jag ville verkligen inte ha en skitdag, så jag har ansträngt mig steg för steg och minut för minut för att göra det bästa av det.

Det började med att det regnade ganska ordentligt på väg till jobbet. Det är inte så jättemysigt att bli dyngsur. Faktiskt. Men det är å andra sidan skönt att man kan ta en varm dusch när man kommer fram numera. Och det är inte så fantastiskt att upptäcka att man har lyckats glömma sin andrafrukost hemma, men det kan vara ganska trevligt att sticka bort till Salads & Smoothies och hämta ett frukostpaket med en nybakad croissant och en smoothie som omväxling. Plus en latte som jag tror räddade resten av förmiddagen!

Sen tog jag itu med nåt jobbigt - nämligen att meddela min chef att jag inte förstod en uppgift och inte kan lösa den med befintlig instruktion. Extra jobbigt eftersom han är på semester denna vecka och jag är borta nästa vecka - så jag lämnar honom i skiten. Och det är jobbigt för en prestationsmänniska att säga "jag förstår inte..." Men jag överlevde och det kändes som en enorm lättnad att bli av med ångesten över att ha en uppgift på skrivbordet som man inte kommer nånstans med. På lunchen var vi några stycken som smet iväg till andra sidan torget och åt viltköttbullar och potatismos och njöt av miljöombytet. Inte för att lunchrestaurangen har dålig mat, men ibland är det skönt att se nåt annat. Och när jag äntligen skulle cykla hem såg man faktiskt solen emellanåt!

Sen var det NMT-dags med Joakim som instruktör. Ett riktigt jobbigt fyspass blev det, med extra fokus på vertikalträning. Jogg och kampövningar och armhävningar. Parövningar och löpning. Alligatorgång på ett nytt sätt och armhävningar. Mera jogg ut i mörkret och en omgång bålövningar och kampövningar. Ålning med jägarmarsch i nerförsbacke och armhävningar och flera bålövningar.

Parövningar med att krypa i åttor runt partnerns ben. Och hoppa över och krypa under partnern som står på alla fyra. Löpstafett i typ fem minuter tills hjärtat klappade vilt och luftvägarna väsnades. Jägarmarsch till det nya utegymmet och armhävningar och benlyft hängandes i armarna. Försök på monkeybars vilket gick sådär. Men jag ska väl lära mig nångång. Välbehövliga 33 upphopp och stretch. Och jo, varje gång vi pausade från nånting så gjorde vi utfallssteg på stället i typ hundra år. Argh.

Det var KALLT. Jag tror det är som allra kallast nu när temperaturen ligger där strax över nollan och det är blött överallt så man blir dyngsur så fort man har nuddat marken och så blåser det. När det väl fryser på är det en helt annan sak. Jag kastade mig rakt in i duschen när vi kom hem men jag undrar om jag har tinat riktigt än!

Förresten kan jag inte minnas när jag sist tränade två NMT-pass i samma vecka. Det känns som om det var evigheter sen, men det måste helt klart bli mer av den varan i vinter. För det är fantastiskt roligt och utmanande - fortfarande. Vi ses i leran :-)

Dålig dag = bara att pipa iväg och slå knut på en skivstång!

Träning är som silvertejp - det lagar allt utom mat. Världsklass.

Efter en pissig dag på jobbet där saker inte gick som tänkt och där det bara dunsade in grejer som var jätteviktiga NU och i alla fall innan jul och helst innan semestern och tjohejsan så var jag mer än redo när jag en dryg timme senare än tänkt gav mig av mot Friskis för att ta en fajt med skivstång & co.

Det var ganska tomt där vid halv fyra så efter uppvärmning (1000 m rodd och lite rörlighetsövningar) gick jag upp och blockerade racket. Tur det, för inom 10 minuter kom det två killar och frågade om de kunde ta över när jag var klar. De fick slåss om det själva sa jag ;-) Upptrappning 10 kg i taget, sedan 5 x 3 med 75 kg. Urk. Riktigt tungt. Och så 50 airsquats och 15 sek i jägarvila på det.

Med skakiga ben smög jag bort till bänkpressen och även där hade jag tur. Precis när jag hade plockat av efter föregående lata person som inte hade städat efter sig kom det en kille och frågade om jag var klar - fast nä, jag ska precis börja... Upptrappning igen, sen 5 st treor på 45 kg. Fina och djupa. Och så 40 reps med bara stången som avslut.

Jaha, då var man lite mör men det var pullups kvar. Jag stack ner i buren och hittade ett lämpligt gummiband som tillät mig att köra treor som jag precis klarade av. Efter 4 x 3 tog jag ett kraftigare gummiband och körde 10 snabba reps innan jag avslutade med 30 rodd i stability trainer. Ajajaj, mina lats!

Enligt massörens instruktion så stretchade jag lats, bröstmuskler och axlar noga innan jag gick in och körde ett fuskombyte (bytte tightsen mot jeans och drog en t-shirt över träningslinnet) för att ta en snabbrunda på affären på vägen hem.

Visade sig att Joakim hade somnat i soffan efter jobb (tröttmössa!) så det var bara att raskt skutta in i köket och fixa ugnsbakad lax (med pesto till Joakim, med tapenade till mig) och en omgång risotto med champinjoner och squash. Man tager vad man haver, typ. Har roat mig med finalen av Dessertmästarna som jag missade i går och nu undrar jag om inte jag skulle ta och skärpa mig och ta en dusch också. För ordningens skull. Man blir inte så hypersvettig av att köra 3 reps i taget med lång vila men det känns ändå trevligt att vara lite fräsch :-)

NMT - äntligen!

Det känns som om det var evigheter sen jag var med på ett NMT-pass. Det var nog förra lördagen tror jag - sen dess har två pass som jag skulle ha deltagit på bytts ut så jag fick instruera själv. Och det var riktigt, riktigt gött att få vara med och träna i dag - fast lite spyfys'igt också.

Ida höll i dagens pass och det inleddes med att nån sa nåt som uppfattades helt fel varpå hela gänget vek sig dubbla av skratt och sen fortsatte vi ha roligt. Typ.

Vi började med lite bisarra varianter på jägarmarsch i slalom där de i kolonnerna gjorde höga knän och spark bakåt och joggade baklänges. Det är utmanande att springa baklänges i kolmörker, I tell you.... Sen fick vi cirkelfysa borta vid Idas favoritstockar. Tricepsdips, mountainclimbers, upphopp, bäckenlyft på ett ben, knäböj, om igen. Urk. Mina baksidor (trötta efter gårdagens marklyft) var inte särskilt imponerade av bäckenlyften!

Vidare transport med bisarr jägarmarsch och "skydd" och rulla och rygglyfta och bära sig åt. Hej cirkeln. Onda löpintervaller - 3-2-1 minut med 30 sek vila rakt igenom. Blörk. Men det var skönt att springa, jag har faktiskt lyckats vila från löpning i en månad mer eller mindre och det var skönt att springa på hyfsat lätta ben och känna att tekniken satt kvar. Sen plankade vi och ålade under, körde situps och sprang slalom och gjorde rygglyft och hoppade över (där en snäll träningskompis använde utsidan av mitt lår som språngbräda så jag har blåmärket Agaton!)

Vi joggade bort till motionsgården och körde en ny cirkel - rodd med gummiband (ja just det, jag hade lats också...), axelpress med kompis och armhävningar. När vi kom till armhävningar tvärdog mina bröstmuskler så jag körde hand-release första minuten och på knä andra varvet. Jogg tillbaka till cirkeln för (tjohoo!) ännu en omgång 3-2-1 intervaller med 30 sek vila. Innan vi avslutade passet blev det lite bålövningsbonanza med situps med klapp, rygglyft, omvända situps med kompis och plankan där kompisen tryckte på ländryggen. Myyysigt.

Det märks att det inte längre blir 2 NMT-pass i veckan och det behöver bli ändring på det tror jag. Så det får bli nåt slags nyårslöfte - det är begränsat hur mycket jag hinner med i december när jag ska hinna med att åka bort och vara instruktör och fira jul och sånt också ;-)

December var det. Jajustdet.

Då har vi landat i december helt plötsligt. Jag reflekterade inte över det i går, men i morse var det påtagligt. Mörkret har förändrats. Det där kompakta novembermörkret som har legat som en tung, iskall, blöt filt över alla tillstymmelser till entusiasm och glädje var borta - ersatt av ett mjukare, snällare decembermörker. Visst, det är fortfarande mörkt, men på ett annat sätt. Julstjärnor och adventsstakar sprider varmt ljus i fönstren och från balkonger och trädgårdar glittrar ljusslingor.

Inne i centrum har Malmö Stad som vanligt gått all in med julbelysningen och det är fantastiskt. Nästan så att jag vill strosa runt och bara titta och njuta, för medan jag cyklar i morgontrafiken hinner jag inte se allting. Ljus i stora träd, de där underbara fallande ljusen på Gustav Adolfs torg och en osannolik ljushimmel med ljuskrona över en korsning. Lyktstolpar omgjorda till gnistrande futuristiska vinterträd. En helt annorlunda värld jämfört med hur det såg ut förra veckan.

Det saknas bara lite snö på marken för att göra vinterlandskapet perfekt!

Dags att gräva fram långkalsongerna - NMT i kväll. Yay!

Gomorron gymmet!

Jag hade stämt träff med PT-Martin på gymmet klockan 09.15 i dag. På en söndag. Ja, det går faktiskt!

För min egen skull passade jag på att vara där i tid så att jag kunde värma upp i lugn och ro. Det råkar faktiskt vara så att man behöver mer uppvärmning ju äldre man blir, och även om jag i vanliga fall fullständigt ignorerar den där siffran på legitimationen så går det inte riktigt att komma ifrån att vissa strukturer i kroppen har blivit äldre ;-) Så jag körde 1000 m rodd och ökade tempot efterhand innan jag jobbade mig igenom ett antal rörlighetsövningar med pinnen och i TRX'en.

09.15 och ingen PT. Nähä, men jag börjar väl så smått med knäböjen då. 20 kg, 40 kg, gick ut i omklädningsrummet och hämtade telefonen och ringde honom, 50 kg, och sen när jag lägger på 60 kg kommer han susande runt hörnet och har tittat fel i kalendern. Jaja, jag fick en dryg timmes PT-träning ändå och vann dessutom lite tid på att ha börjat med knäböjen själv så jag klagar inte!

Efter knäböj där vi trappade upp till jävligt tungt (75 kg, tror jag kanske vi var uppe i?) var det dags för axelpressar. Den övning jag rent tekniskt har svårast för. Att våga hålla stången så tajt att man nästan slår i hakan är extremt jobbigt - och när jag blir rädd för stången och lutar mig bakåt har jag inte kraft att trycka upp den. Men jag vill, jag kan, jag vågar. Jag vet inte vad vi hade för vikt i dag, 27½ eller kanske 30. Men jag vet att jag fixade alla tre repetitioner i sista setet.

Marklyft - samma visa. Tyngre och tyngre, teknikputs, men ändå bra lyft. Jag tror att jag möjligen satte ett nytt 3RM men eftersom jag undviker att kolla på vikterna när Martin lastar på så vet jag inte förrän han mailar vikterna till mig. Nyttigt för kontrollbehovet.

Sen var det dags för ett rejält teknikarbete med bänkpressen. Min teknik räcker inte 100% till för de riktigt tunga lyften så i dag jobbade vi med 40 kg (vilket iofs är en rätt respektabel vikt också...) för att tvinga mig att göra rätt. Helt rätt. Med godkänt djup och korrekta vinklar. Yay! Nu känner jag mig rustad för att jobba på med bänkpressen på riktigt, inget mera fusk.

Sedan pullups. Åh, pullups - mitt nya hatobjekt. VARFÖR ska det vara så svårt? Jag är ju stark, jag har musklerna jag behöver, men jag får inte kontakt med dem på riktigt. Kan nån ge mig numret? :-D Nä, så hemskt är det inte. Det går, bara jag får hjälp. Som gummiband eller en PT eller en kompis. I dag körde vi 4 set - 2 set negativa och 2 set med assist (växelvis då) och sen statiskt häng i 90 grader. Urk.

Till sist dips. För att testa nytt 1RM. Martin plockade fram hantlar att ha mellan knäna och sa att vi skulle börja med 6 kg. Jag ser ju inte vilken hantel han petar in när jag hänger där mellan himmel och jord så jag bara gjorde min tricepsdip - och sen har han lurat mig och tagit åttan. Den jäveln ;-) Bara för att det gick bra testade vi med tian också och minsann, det gick! För 2 veckor sen hade jag inte ens försökt göra dips i dipsställningen, jag bara utgick från att det var omöjligt, och nu har jag kört med kroppsvikt + 10 kg. Galet - och kul!

Det var passet för dagen. Inte så svettigt, men TUNGT så in i h-vete, och roligt. Framför allt roligt för att jag får jobba så mycket teknik och för att jag bara traskar över mina egna gränser som om de vore ingenting. De mentala spärrarna har inte en chans, jag bara gör. Utan att reflektera. Och jag är förbaskat stolt över det.

I december 2010 började jag styrketräna på riktigt för första gången i mitt liv. Hösten 2011 gjorde jag visserligen bänkpress men det var en kamp att ens få upp bara stångens 20 kg. Nu lyfter jag det dubbla - som teknikträning. Det är galet. Jag har passerat min egen kroppsvikt i knäböj och marklyft. Jag gör dips. Jag är på väg mot chins och kan göra pullups. Och till och med axelpressen, min gamla demon, tar sig.

Nu ska jag vara självgående ett par veckor innan jag träffar Martin igen, antagligen precis före jul. Det blir kalasbra. Två viktiga saker att tänka på nu: Tekniken först och främst - och jag behöver stretcha och mjuka upp efter passen. Annars tappar jag rörlighet, och den är lika viktig som styrkan.

Det blir inte alltid som man tänkt sig - vol. fnörtielva...

Sent i går kväll tickade det in ett mess från lördagens NMT-instruktör - han var sjuk och undrade om nån av oss kunde hålla i passet i dag. Ja, jag hade ju ändå tänkt sticka dit och träna så då kan man inte gärna vara så ogin att man inte ställer upp och instruerar, eller hur?

Jag orkade dock inte planera nåt just där och då utan gick och sov på saken i stället och tänkte att jag får nog bra ideer under frukosten ;-) Sedan innan visste jag att det skulle vara julmarknad på Bulltofta så det skulle inte gå att vara precis i närheten av motionsanläggningen utan att vira in sig i marknadsstånd, tomtar och hästvagnar! Så jag planerade ett pass där vi tog oss en bra bit bort.

Jag passade på att komma i tid och reka lite efter "rekvisita" och så behövde jag kolla upp hur det såg ut med omklädningsrum. Vårt vanliga rum var nämligen beslagtaget till fiskdammen..... Vi fick inget omklädningsrum så det där med förvaring av grejer fick vi lösa med några skåp på plats och så tog jag hand om bilnycklar och såna småprylar.

Vi gav oss av och vek snart av in i skogen där vi plockade upp två stockar som vi tog med oss resten av passet. Vi satte kursen mot "kossabacken" med ett par väl valda stopp för lite fys med stock. Väl framme i kossabacken fick de turas om att springa backintervaller och göra övningar med stocken innan vi tog oss upp till toppen och tränade lite bänkpress och axelpress.

Nerför den branta pulkabacken och sen jobbade vi bålstabilitet - medan en i taget släpade eller bar lagets stock hela vägen upp till toppen och ner igen. En väldigt uppskattad övning! Sen gick det hemåt och det smög fram några julvisor också som funkade att gå och springa i takt till ;-) Vackert. Vi rundade av med att köra jägarmarsch med stockar innan vi la tillbaka dem i skogen och joggade sista biten retur. Ett fint blandat pass som jag var nöjd med själv, deltagarna verkade också nöjda.

Sen har jag passat på att tenta av min ena distanskurs (jag har bara projektarbetet kvar nu, hoppas jag) och slappa lite. Och googla på vad andra har skrivit om Playitas och Fuerteventura - för nu är det bara en vecka tills vi ska dit. Har du några braiga Playitas-tips så bring it on!

En helt vanlig fredagkväll....typ ;-)

Fredag och vilodag. I alla fall denna vecka blir det en vilodag. Nästa vecka lutar det åt andra bullar, efter PT-Martins träningsschema att döma ;-)

Men i dag har jag för en gångs skull tagit bilen till jobbet och handlat på hemvägen. Handlat för kvällens roliga aktivitet. Joakim är på julfest och jag tar tillfället i akt att stöka ner hela köket, lyssna på julmusik (tips: På danska Radioplay finns kanalen Radio Soft som spelar julmusik från 15 november fram till jul!) på högsta volym och baka så det står härliga till. Det är liksom lättare att grisa i halva lägenheten när man är själv hemma! Dessutom har jag chaufförstjänst senare i kväll så jag måste ju hålla mig vaken.

Jag har bakat ett gäng tekakor att lägga i frysen och så gjorde jag en gigantisk saffransdeg som blev både saffranssnurror med mandelmassa och vit choklad och en plåt vanliga släta saffransbullar. Varm saffransbulle med kallt smör är bland det godaste jag vet.

När jag handlade passade jag på att handla enkel och god snabbmat till mig själv. Ryggbiff, vitlökssmör, färdig portions-potatisgratäng och så serverade jag en hög haricots verts till. Och julmust i glaset, givetvis.

Veckan på jobbet har varit särdeles hysterisk (kombination av mycket att göra från förra veckan + bokslutsvecka) så jag mår bra av att bara vara i kväll. Pyssla med bakning, fixa lite med hemtentan, kolla på Idol (jag har inte alls hängt med, slökollade lite förra fredagen) och slappa. Samla energi för ett NMT-pass i morgon och ett PT-pass på söndag. Lovely helg. Sen blir det sista rycket på jobbet innan en veckas ledighet!

Sovmorgon först. Sen short'n'sweet!

Tanken var att jag skulle gå upp och gymma i morse - innan jobbet. Men när klockan ringde kände jag hur hela kroppen bara SKREK på att få sova två timmar till. Så Joakim levererade min mobiltelefon på sängkanten så att jag kunde ställa den på väckning och sen somnade jag som en stock i två timmar.

Gick upp och åt frukost i lugn och ro och cyklade till jobbet. Det blåste vansinnigt mycket och det var motvind hela vägen så det tog lite längre än vanligt! Efter en varm dusch var det kontorsdags. Som avbröts av en utelunch med en leverantör som jag egentligen inte riktigt hade tid med. Men det visade sig vara en riktig energikick och så åt jag otroligt god vegetarisk mat (råraka, tofu, grillad sparris, grillad paprika, tomatsås, pinjenötskräm, tapenade). Och fick med mig årets julklapp till avdelningen - en enorm chokladask som nu står på kontoret.

Således energikickad cyklade jag tillbaka till kontoret (i medvind) och avslutade eftermiddagens jobb innan jag fick för mig att jag nog skulle köra et kort teknikpass på gymmet ändå. Hm. Universitetsholmen, Riggaregatan, eller cykla hem och sen hänga med Joakim till Friskis? U-holmen på eftermiddagen brukar vara rätt fullt vilket är sämre när man ska teknikträna. Jag ville egentligen inte landa hemma och sen åka iväg igen så NW Västra Hamnen förärades med ett besök. Klokt, för det var nästan tomt där :-)

Hemläxan från PT-Martin denna vecka var att teknikträna på dips och axelpress, så då gjorde jag det. Till det la jag ett antal knäböj med lätt vikt för att träna in placeringen av skivstången. Tre set skivstångsrodd med smalt (omvänt) grepp för baksida axlar, övre rygg och biceps. Sedan stabilitet och prehab. 3 set L-Y-T varvat med 3 superset om inrullning av boll för baksida lår och 30 sek i planka med underarmarna på bollen. Short'n'sweet!

Det räckte så - det tog 35 minuter och sen cyklade jag hem i komfortabel medvind och kan ta det lugnt resten av kvällen. Skönt :-)  I morgon är det fredag - det är också rätt skönt!

Att slåss och skrika i en halvtimme...

Nä, det var inte ytterligare ett utbrott. Jag lovar. Men kontorsmassören var på besök i förmiddags och jag hade påpassligt bokat en tid. Meddelade att jag hade grym träningsvärk i "vingarna" och lite nackspärr som satt främst på vänster sida, på det vanliga stället.

Vår massör är idrottsmassör också. Kompetent och med starka nypor - och ytterst, ytterst bra på att hitta rätt ställen. I dag fick hon nackspärren att släppa, behandlade nåt som eventuellt skulle kunna vara förstadier till inklämning i axlarna (hej, slarv med rotatorcuffövningar och stretch) och hittade en massa äckliga spänningar på oväntade ställen. Över nyckelbenen, exempelvis. Vem f*n har spända muskler över nyckelbenen?

Så jag gormade och skrek och ojade mig och svor, försökte andas djupt och slappna av och trummade hektiskt med fötterna på kudden mellan varven. För det gjorde verkligen skitont men jag är också säker på att det gör gott. Träningsvärken då? Jo, den lever och frodas. Jag känner mig stelare och stelare och har ont på konstiga ställen, i muskler som jag inte visste fanns. Planen är att jag ska köra ett lätt teknikpass i morgon med fokus på knäböj, axelpress och dips. Jag ska förbereda allt här hemma och så får vi se hur det känns i morgon bitti. I eftermiddags var jag jättetrött men efter att ha instruerat NMT i kväll känner jag mig betydligt piggare och gladare!

Jag ska träffa PT-Martin på söndag morgon igen och ser fram emot att få ytterligare en "duvning" innan jag släpps loss för att träna på egen hand i några veckor. Det blir kalas. Fast nu ska jag inte fuska med uppvärmning och stretch har jag lovat massören. Annars kommer hon nog ta en ryslig hämnd när jag träffar henne i januari igen.....

Utbrott vid frukostbordet

"Men man kan ju FÖR HELVETE inte ha den här underställströjan. NÅGONSIN!"

Nej, det var inte en trotsig tonåring, det var jag. Och det var inte ett dugg relaterat till mode eller stil - utan till det faktum att tröjan ifråga KLIAR. Jag vet inte varför. Det är en kortärmad underställströja i syntetmaterial. Jag har en svart och en vit i samma modell. Den vita är jätteskön, men den svarta är hemsk. Jag tänker varje gång att det kanske går över bara jag håller ut några minuter till, eller att om jag tvättar den igen så kanske den mjuknar, eller.... jag har faktiskt hållit på så i några år nu. Ärligt talat är det nog dags att skicka iväg den i en klädcontainer så att nån annan som är mindre hysterisk än jag kan ha den.

För det funkar inte riktigt att jag mitt i frukostgröten blir hysterisk och drar av mig två tröjor för att bli av med den där hemska kliande känslan. Ylleunderställ är en västanfläkt i jämförelse med den här, kan jag meddela. Hu.

Med dagens utbrott överstökat är det alltså bäddat för en bra dag. Så strax sticker jag till jobbet. Hej!