Ärligt - hade jag haft nån PMS att skylla på så hade jag nog gjort det i dag. Men jag lider lyckligtvis inte av det och för det mesta är jag glad för det. Men just i dag hade det varit väldigt skönt att kunna lägga ansvaret på nåt annat än mig själv ;-)
Söndagspass på Friskis. Inga konstigheter. Jag visste ju om att musklerna var lite trötta och sega sen i fredags, det kändes tungt i går och jag hade därför inga större ambitioner. Mer än att köra lite teknik med hyfsat låga vikter för att träna lite på de teknikförändringar PT-Martin kom med i fredags. Uppvärmning som vanligt och sedan böjracket för att köra några set omväxlande med Joakim och få till en bra upptrappning. Det var.... okej. Inte mer. Jag hängde med i upptrappningen upp till 60, fick till en hyfsad placering av stången och relativt bra teknik men på 60 kändes det svintungt så jag gav mig där.
Sen gav jag mig på bänkpressen och kämpade med att få upp 30 kg. Tekniken satt där den skulle men det var inte särskilt roligt. Blir ännu mindre kul av att man får gå runt och jaga viktskivorna för att det är en j...a röra i tunga avdelningen OCH dessutom finns det alldeles för få clips till skivstängerna. Känns sådär att köra bänk utan clips. Ifall det skulle gå åt pipsvängen.
Sen tänkte jag köra lite i kabelmaskinen men hittade inga handtag som funkade. Tog skivstången från bänkpressen och nötte lite frivändningsteknik. Men det är svårt när man är van vid stänger som "skramlar" och får tag på en som är helt ny och inte ger det där skrammelkvittot på en snabb vändning! Nåväl, inte värre än att jag körde några lätta set med hyfsat bra teknik. Jag gick till chinsassisten för att försöka mig lite men det var bara att fetglömma. Jag kom ingenstans. På riktigt. Jag la på 45 kg i assisten och kom fortfarande knappt upp. Vände greppet, nä, funkade inte heller. Dips - samma sak. Inget att komma med.
Sen gick jag tillbaka för att få tag på en skivstång och träna lite marklyft. Försökte få kontakt med en kille för att höra om han var klar med stången men han ignorerade mig totalt - för att sen, när jag började plocka av vikterna, komma farandes med en sjuhelvetes attityd och "vill du ha stången, va? vill du ha stången? För jag är inte klar!". Nähä, men då kanske du kunde ha svarat när jag försökte fråga dig.... Då blev jag arg, frustrerad och ledsen. Arg på musklerna som inte svarade, arg på mig själv som förväntar mig att allt ska funka 2 dagar efter ett maxtest, frustrerad på att vara på ett kaotiskt gym, och ledsen för att jag inte kunde hantera att det inte funkade. Muttrade till Joakim att jag tänkte skita i det och gå och duscha. Stackarn försökte peppa mig att göra något annat, köra balansövningar eller prehab eller vadsomhelst men jag var inte särskilt mottaglig.
Jag gick och körde latsdrag (som faktiskt gick bra), lite rotatorcuff och lite triceps och biceps. Det var inte särskilt roligt men det funkade. Försökte mig på lite magövningar med boll men det sket sig så jag kastade in bollen i väggen och gick och duschade i stället.
Nä, det kan inte vara halleluja varenda gång och med tanke på hur många bra styrkepass jag har fått till så borde jag kunna acceptera att jag har en ynka dålig dag. Jag har ju teknikhjälp, jag kommer få träningsprogram, jag har alla förutsättningar att det ska bli bra. I dag var det inte det och då kanske man ska ge sig och göra något annat.
Sen har jag uppenbarligen ett attitydproblem med Friskis Johanneslust. Jag träffar jättesällan några trevliga människor i den tunga avdelningen där. Det är helt omöjligt att få ett leende eller ett trevligt bemötande i gymmet, alla bara verkar skitsura. Gubben som applåderade mig förra veckan var ett undantag, och nere i "buren" brukar jag oftast också få lite leenden och "thumbs up" men uppe vid skivstängerna och kabelmaskinerna är det helt hopplöst. Jag är osäker däruppe för att jag inte hittar stänger, clips (som det finns typ 6 av till 6 stänger..), viktskivor och handtag som inte verkar ha några fasta platser utan bara hamnar nånstans. Får stå och plocka ner 25-kilosskivor för att komma åt en femma som hänger bakom. Farligt och otryggt - t ex om man inte har vanan inne att flytta på tunga grejer. Men jag tycker ändå jag försöker fråga om folk är färdiga, om jag kan köra den maskinen/använda den bänken etc och jag försöker möta folks blickar och le. Det blir sällan bra. Det funkade i somras när det i princip var tomt i gymmet men nu blir jag bara frustrerad och känner mig trängd, utstirrad, i vägen.
Jag fattar vilken lyx jag har på Universitetsholmen där vi ofta bara är 4-5 personer de tider jag är där och tränar. Och att jag tydligen fortfarande bär på en hel del osäkerhet i gymmet även om jag känner mig hyfsat hemma. Jag behöver nog jobba med det. Det lustiga är att även om det kryllar av muskelknuttar på F24S Värnhem så har jag inga problem med att vara där och att be dem flytta på sig. Men på Friskis Johanneslust händer det något annat. Det kanske stämmer att jag inte är "tillräckligt mycket Friskis"? Eller så ligger det och gnager nånstans i mitt undermedvetna så att jag inte känner mig välkommen. Och det är fruktansvärt störigt för jag vill ju att Joakim och jag ska kunna gå och träna tillsammans på söndagar. Det verkar ju galet att vi ska träna samtidigt på två olika gym - dessutom finns det en hel del synergieffekter i att vara två och hjälpa varandra med teknik eller passning när det behövs.
Det löser sig nog men jag var inte förberedd på att det skulle bli så i dag. Och jag önskar att jag hade kunnat vända ilskan till något konstruktivt och bli starkare av den - i stället blir jag bara liten och svag och osäker. Onödigt. För jag VILL och jag KAN - och jag VÅGAR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar