fredag 18 oktober 2013

En vecka. 7 x 24 timmar.

Status för de senaste 7 dagarna: Jag har jobbat 30 timmar som vanligt. Jag har rört på mig i 16 timmar och 20 minuter. Det blev 2 NMT-pass som deltagare och ett som instruktör, och 2 styrkepass på gymmet. Jag har sprungit 39 km och cyklat 93. Träningen har kostat totalt knappa 5000 kalorier.

Jag har nuddat vid lite gränser på stressfronten - inte bra. Jag har varit inblandade i diverse "politiska" diskussioner som har kostat energi. Men jag har också coachat en löpare till snabba intervaller och konstaterat att mitt eget löpsteg har blivit fantastiskt mycket bättre! Ett långpass i ösregn har jag bockat av och jag vågar nog säga att de där löpnings-hjärnspökena är ganska bortskrämda nu.

I går fick jag en intressant kommentar av PT'n jag pratade med. Han tyckte det var rätt fantastiskt att gå från försiktig hemmaträning med balansboll till att ta 70 kg i marklyft. Jag funderade på det i morse medan jag cyklade till jobbet.

För 5 år sedan hade jag i princip "gymfobi" och ville bara träna hemma - med balansboll, gummiband och i nödfall en kettlebell. Jag sprang ungefär 5 km 2 gånger i veckan och var rätt övertygad om att jag aldrig skulle kunna springa mycket längre än 5-6 km utan att kroppen skulle säga ifrån och gå sönder. Jag bad om hjälp med att lyfta tungt, jag hade ofta ont i rygg, höfter och knän och var egentligen inte i särskilt bra form trots att jag ansåg att jag tränade regelbundet.

Och nu - ja, nu ser jag en helt annan människa i spegeln. Visst, jag väger några kilo mer, men det är kilon jag har nytta av. Jag lyfter och bär obehindrat, gymmet är mitt andra hem och jag trivs i löpspåret. Jag gyttjebrottas med NMT-kompisarna och framför allt har jag fantastiskt roligt! Visst, jag har lite blåmärken emellanåt och jag tvättar sanslöst mycket leriga kläder, men det är värt det. Diverse smärtproblematiker håller sig borta så länge jag sköter min styrketräning. Och om bara några veckor ska jag springa mitt första maraton.

Så jo, det går att förändra sig själv och hela livet trots att man har fyllt 30. Förmodligen är det en spark i rätt riktning att bränna ut sig men jag skulle inte rekommendera det - det är nog bättre att lägga om kursen innan det går så långt!

Nu tänker jag ta helg. Faktiskt. Lägenheten är städad (förutom duschen men det tar jag hand om när jag ändå ska dit), jag ska lägga upp benen och dricka te och njuta av ledigheten jag har framför mig. Ha en alldeles underbar och fantastiskt helg!

Inga kommentarer: