lördag 8 mars 2014

NMT - det är vååååår!

Jag hade inte alls tänkt träna i dag. Jag hade tänkt vila upp mig inför Stävie Trail i morgon och när Joakim gick upp för att åka iväg på traditionell lördagsfrukost med grabbarna tänkte jag somna om. I ungefär 2 minuter tills jag fattade att det var solljus som letade sig in under rullgardinen. Klev upp och möttes av strålande vårsol och blå himmel. Träna? Kanske....

Jag stekte bananpannkakor som jag åt med vaniljkvarg, blåbär och lönnsirap. Förstärkte med en rostis med brieost och funderade... och när Joakim sms'ade "ska du NMT'a" var svaret ett tveklöst "ja!". För jag ville gå ut i det fina vårvädret och ska jag ändå vara ute kan jag lika gärna leka med mina kompisar!

Inte långt från tanke till handling så jag klädde på mig och så joggade vi ner till Bulltofta i lugnt tempo. En instruktörs-Peter och några fler entusiaster väntade och vi gav oss ut i solskenet. Uppvärmning med mycket jogg, lite samarbetsövningar och "kroppsdelar i marken" och efter dryga 2 km var det dags för första jobbiga delen. Styrkeövningar i par. Situps hängande runt kompisens midja, inverted row med kompis, benkast och så 69'an som inte alls är nåt snuskigt utan en kombination av armhävningar och bröstpress. Jag var oslagbar i dag. Allt kändes lätt, lätt - för ett år sen när jag testade 69'an på Lofsans pass på Blogger Boot Camp så fixade jag den knappt, men i dag var det inga problem alls. Jag njuter av känslan av att ha blivit starkare!

Efter styrkedelen joggade vi lite till och så gjorde vi oss redo för intervaller. Första setet var 4 min, 2½ min, 1½ min, 1 min, 30 sek. Jag tror vi hade 30-45 sekunders vila mellan intervallerna rakt igenom, det kändes ungefär så. I dag sprang jag inte på känsla utan stenhårt på pulsen - visste i vilket intervall jag ville ha den, tryckte på, låg kvar där. Fast det var jävligt. Det GÅR.

Vi fick ett litet mellanspel med lite armhävningar innan det var dags för ett andra intervallset - nu 90-60-30-15 sek med lite kortare vila. Samma koncept. Upp med pulsen, ligga kvar, ignorera mjölksyra och kräkkänslor, bara kötta. Grymt!

Sen joggade vi ner lite och körde lite över/under innan vi stretchade och avslutade passet med 39 upphopp. Och så var vi faktiskt så trötta både jag och Joakim att vi promenerade hem i stället för att jogga. Njöt av solen, hälsade på mötande hundar och bara chillade. Härligt :-)

En smoothie (som blev kvar i kylen efter veckans mellanmålsproduktion och behövde gå åt) var välbehövlig efter passet. Sen dusch, lunch och SEMLA som Joakim hade köpt med sig hem från frukostfiket. Guld. Och nu? Nu känner jag mig oslagbar, oövervinnelig, superstark. Jag kommer flyga genom skogen i morgon, så se upp :-)

Inga kommentarer: