Man skulle ju kunna tro att med förra veckans vilodagar så borde jag vara fit for fight. Men jag är inte det. Trots färdigpackad träningsväska i bilen fick jag lov att inse att i dag är det VILA och ta hand om mig själv som gäller.
Dagen började helfel då jag kom till mitt kontor och insåg att mina kollegor hade använt det som "avstjälpningsplats" förra veckan. Ett halvt kakpaket, en tom papperskasse och lite överblivet godis låg och skräpade. Alltså, det är helt okej att de använder mitt kontor när jag är borta en vecka men det ska baskemig vara i vettigt skick när jag kommer tillbaka!
Sedan var det lite folk som hade mejlat om samma sak tre gånger med större och större irritation trots att jag har out-of-office-svar på så att de bara behöver vara lite läskunniga för att se att jag inte har en chans att göra det de ber mig om. Och som grädde på moset tvångsdeltagande i en telefonkonferens i morgon bitti som jag inte har minsta lust att delta i. När jag väl insåg att alla de här småsakerna fick mig att reagera mer än i vanliga fall begrep jag också att jag har slarvat lite väl mycket med att "ladda batterierna" och att förra veckan kanske blev lite väl slitig. Kanske inte så mycket fysiskt trots att de fyra träningspass som blev av var ganska tuffa, men mentalt är jag helt klart inte med i svängarna i dag. Jag behöver lite stillhet och lugn. "Ibland vill en ko vara själv" som Arla skrev på ekomjölken för ett antal år sedan, och den här kon som är jag har ett rätt stort behov av att vara själv!
Och apropå vila tänker jag nu ta två veckors helvila från löpningen. Sådär. För att det faktiskt också behövs, och för att det inte är något självändamål att ha sprungit 100 mil i år. Det räcker med 95 eller 90 eller vad jag nu kommer upp i. Det är mycket, mycket viktigare att jag mår bra.
Så - soffläge,tekanna, lite olästa tidningar och kanske en katt på magen.Julmusik på stereon och LUGN. Styrketräningspasset kan jag ta igen i morgon, det springer nog ingenstans - och jag får förmodligen mer effekt om jag har huvudet med mig också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar