onsdag 23 juli 2014

Dags att sluta gnälla. Jahapp.

En varm dag till. 30 grader. Och just denna dag bestämmer vi oss för att vi ska springa längs Ribban och bada sen. Joakim är lite osäker på sin status eftersom han körde knäböj i går och dessutom dietar så han är lite låg på energi. Skönt, tänker jag, vi kan köra lite mysjogg i värmen.

Olyckligtvis för mig är Joakims definition på "mysjogg" nånstans i trakten runt 5:15. Lagom mysigt i brännande sol, visserligen blåser det men blåsten känns mer som om nån står och blåser med en hårtork och hela andningssystemet torkas ut på nolltid. Efter knappa 2 km frågar jag hur långt vi ska springa och får svaret att 6-7 km får väl vara nåt minimum. Frustar ur mig att då behöver vi nog sänka farten. Joakim skakar på huvudet åt mig men drar ner till 5:30 nånstans. Ut längs Kockum Fritid och ner i Bo01-området där solen steker, det är totalt lä och hysteriskt varmt. Kämpar på.

Vi styr kosan ner mot vattnet igen och ska "bara" springa tillbaka, det är ungefär 3 km. Jag är inte pratbar. Vi har fått vinden i ryggen och det hjälper absolut inte. Jag letar förtvivlat efter skugga där jag kan andas men nej, inget sånt. Bara att mosa på. Farten runt 5:10. Vid ungefär 5 km håller jag på att avlida och Joakim tycker att vi ska sänka takten till 6:00 ungefär. Det gör vi ett tag men tempot ökar igen och det är säkert lika mycket jag som driver upp det, jag vill bara ha det avklarat så att jag kan hoppa i plurret. När det är 500 m kvar orkar jag inte mer, vill bara spy och stannar abrupt. Det går inte. Joakim peppar med att det är så kort kvar och jag tar i igen. Nu ska jag i mål. Siktet är riktat rakt längs asfaltsvägen men vi genar över gräset och mina stumma ben vill inte alls vara med på det. Tvärdör 50 m innan jag når bilen och accepterar att det är okej. I dag. För det är varmt.

Sen gnäller jag över att det är kallt i vattnet och får veta att "det var mycket gnäll i dag". Jo. Det kan man tycka. Och det är nog också så att nu framöver så kommer det handla väldigt mycket om att bygga pannben och att acceptera att det är jävligt jobbigt emellanåt. Det här var lite grann en första inledning - men så var jag inte förberedd på ett tufft pass heller. Det lär jag ju vara när det står i schemat.

Det hade inte gjort något om temperaturen sjönk några grader. Jag har ohyggligt svårt att äta när det är varmt. Frukost går bra, förmiddagsmellanmål blir det sällan, lunch går skapligt och efter det blir det bara jobbigt. I går kväll bestod eftermiddagsmålet av 1/4 vattenmelon och till kvällen blev det jordgubbar och en klick kvarg. I dag är jag inte alls sugen på att äta och löpning i värmen har dessutom gett en irriterande huvudvärk.

Men ja, dags att sluta gnälla var det. Over and out.

Inga kommentarer: