Har upptäckt något intressant. Min mat- och sovklocka är rätt självreglerande, i alla fall på matfronten! Jag som är van att ha mantrat "alltid hungrig" är plötsligt inte alls hungrig på samma sätt. Skogshuggarportionerna har minskat till normalstorlek och mellanmålen hoppar jag över eller äter bara en frukt. Jag blir inte sådär monsterhungrig som jag brukar vara.
I går när det var ledig dag missade jag helt lunchen och kom på kvart över ett att jag kanske borde äta nåt. Då hade jag ätit två grova mackor vid åttatiden och inget mellanmål. I vanliga fall hade mat- och sovklockan påmint högljutt om LUNCHDAGS halv tolv.
En del i spelet är givetvis värktabletterna som på nåt sätt dövar några av de vanliga signalerna. Men lika mycket är det kroppen som anpassar sig till en mindre aktivitetsnivå och inte behöver samma mängd bränsle. På ett sätt är det bra, för det innebär att jag slipper tampas med en massa extrakilon när jag väl kommer i gång igen. Fast det negativa är att jag behöver äta och äta bra för att min kropp ska kunna ta hand om skadan. Jag har inte riktigt bestämt mig för om det är bra eller dåligt alltså. Men det är väldigt intressant att vara ett eget självreglerande system! Och fokus får då givetvis ligga på att det allra mesta jag stoppar i mig ska vara bra mat - proteinkällor, bra fett, grönsaker och frukt. Pasta, ris, potatis & co drar jag helt naturligt ner på när jag inte rör på mig så mycket, jag behöver dem tydligen inte på samma sätt. Ytterligare en självreglerande funktion som sköter sig själv utan att jag behöver tänka!
Fast i kväll blir det brakfika. M som har fått ta över min ridlektion i kväll har lovat fika "med massor av näringsrikt flödeskum" och det tänker jag njuta av. Och passa på att se mina ridkamrater hoppa, förmodligen ska M hoppa Cadeau som jag rasslade av i lördags, så kanske jag blir lite klokare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar